Innovationer
för pyramidens bas
Tillväxt och hållbar utveckling genom ökad
kommersialisering på nya marknader
Emil Görnerup
Februari 2009
Index
Sammanfattning
4
Bakgrund
6
Ett av världens mest forskningsintensiva länder
10
Våga styra mot behovet
10
Nyttan står i fokus
11
Svenska innovationer för pyramidens bas
14
Nya behov i nya länder
14
Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader
16
Från medeltid till nutid
17
Svensk export går till nord och väst…
18
… Medan marknaden växer i syd och öst
19
Företagande minskar fattigdomen 22
Aktörssamverkan
23
Forskning, utveckling och bistånd
25
Vad säger företagen?
26
Tillväxtmarknader
27
FoU och marknad
28
Stöd från svenska myndigheter
29
Några slutsatser
30
Källor
32
Referenslista
32
Intervjuade personer
33
Appendix 1 – Sammanställning av resultatet från intervjuerna
34
Undersökningens genomförande
34
Resultat
35
g
n
i
n
t
t
a
f
n
a
m
m
a
S
Svenska innovationer gör skillnad. Dels utgör de grunden för Sveriges framtida
tillväxt. När den nuvarande lågkonjunkturen vänder har Sverige en stor konkurrensfördel om företagen står beredda med nya innovativa produkter och tjänster
som i en ökande efterfrågan kan ge Sverige nya exportsuccéer.
Innovationer bidrar också till att hantera mänsklighetens största utmaningar. Det
krävs ny teknik och nya tjänster för att hantera både påfrestningarna på miljön och
för att minska fattigdomen i världen.
Den här rapporten handlar om hur svenska innovationer skulle kunna bidra mycket
mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad fattigdom, genom att i högre grad
kommersialiseras och spridas till nya marknader.
Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna
i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort
kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Orosmolnet
är att kommersialiseringen av svensk forskning inte är så stor som den skulle kunna
vara. De svenska exportandelarna på många viktiga tillväxtmarknader ligger under
det svenska världsgenomsnittet och har dessutom sjunkit de senaste åren. Regeringen
och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja
kommersialiseringen av fler svenska innovationer på nya viktiga marknader.
4
Sverige skulle vinna på att knyta forsknings- och innovationspolitiken närmare
näringspolitiken, exportfrämjandet och biståndspolitiken. En nationell strategi för
tillväxt och hållbar utveckling där de olika områdena ingår som kuggar i ett hjul.
Det innebär till exempel att innovationsfrämjande program skulle kunna länkas på
ett naturligt sätt till demonstrationsprogram på nya marknader. Svenska myndigheters
lokala kunskap om behov och möjligheter i fattiga länder skulle kunna förmedlas
till både akademi och näringsliv för tidig integrering i forskning och utveckling.
Minskad fattigdom kräver en breddad syn på biståndet. Biståndsmedel skulle
exempelvis kunna användas till forskning och utveckling av ny teknik och nya
tjänster som leder till minskad fattigdom och hållbar utveckling. SIDA skulle
kunna förmedla mer lokal kunskap om möjligheter och behov till både svenska
universitet och företag.
Utan tidigare marknadskännedom är det svårt för ett litet företag att hitta rätt lokala
kontakter. Här skulle alla svenska myndigheter på plats, inklusive ambassader, kunna
hjälpa till. Mindre företag behöver också få bättre stöd att genomföra demonstrationer
av ny teknik på plats. Det ger företagen en referens som visar att den innovativa
produkten eller tjänsten fungerar på plats och är ofta nödvändigt för att nå framgång.
Sverige har alla möjligheter att komma ut som en vinnare i framtiden. Men vi är inte
ensamma, eftersom varken kunskap eller ekonomisk tillväxt är ett nollsummespel.
Svenskt företagande i världen skapar både tillväxt globalt och lyfter upp fler fattiga
människor till ett bättre liv.
Rapporten är skriven av Emil Görnerup som arbetar på Svenskt Näringslivs avdelning
för forskning och innovation.
5
d
n
u
r
Bakg
En majoritet av jordens befolkning är laktosintolerant.1 Det är i princip bara i
västvärlden och bland vissa nomadstammar i Afrika som nästan alla vuxna tål
mjölkprodukter. År 1990 började därför Rickard Öste och hans forskningsteam
vid Lunds universitet genomföra försök att ta fram en ny dryck som alternativ till
mjölk. Drycken skulle utgöra ett fullgott alternativ och kunna drickas av personer
känsliga mot både laktos och mjölkprotein. Efter många försök och tester i laboratoriet hittade de till slut den perfekta råvaran: havre. Förutom att havre innehåller
alla viktiga makronäringsämnen (protein, fett och kolhydrater) innehåller havre
även kolesterolsänkande ämnen och fibrer. År 1993 sökte de patent för sin nya
dryck och startade företaget Oatly. 15 år senare finns produkten i ett 20-tal länder
över hela världen.
Framtiden för företaget ser ljus ut. År 2009 kommer Oatly att bedriva en studie i
Kina där 500 skolbarn ingår. Studien ska utvärdera havremjölk som alternativ till
ett traditionellt mjölkprogram för alla skolbarn i Kina. Havremjölkens fördelar
6
framför komjölk är flera. Näringsinnehållet kan anpassas efter de kinesiska barnens
behov. Produktionen av havremjölk tar bara hälften så mycket landyta i anspråk
som produktionen av motsvarande mängd komjölk. Eftersom inga kor används
minskar samtidigt utsläppen av växthusgaser. Det finns också bra tillgång till havre
av god kvalitet i Kina. Faller studien ut väl är den potentiella marknaden enorm
eftersom det i Kina finns 230 miljoner skolbarn.
Vid tillverkningen av drycken överförs ungefär hälften av energin i havrekärnan till
havremjölken. Resten av energin går till restprodukter som används som djurfoder.
Företaget har nu börjat titta på möjligheterna att istället använda restprodukterna
som en energikälla vid tillverkningen. Teoretiskt så skulle restprodukterna kunna
ge tillräckligt med energi för att göra produktionsanläggningen helt oberoende av
externa energikällor.
Oatly har också ett samarbete med det svenska företaget CropTailor som genom
icke-GMO teknik förädlar nya sorters havre.2 I samarbete med kinesiska havre­
förädlare utvecklar CropTailor en variant av havre som kan växa i jordar som blivit
förstörda av salt. Havret absorberar saltet ur jorden när det växer. Genom att saltet
går in i bladen och inte in i kornen kan havren omvandlas till havremjölk. Samtidigt
sker en jordförbättring som banar väg för andra typer av grödor.
Havremjölk är ett bra exempel på en svensk innovation. Med en bakgrund i svensk
forskning har den bidragit till ökad tillväxt i Sverige. Den kan också minska undernäringen i fattiga länder genom att utgöra ett kostnadseffektivt alternativ till komjölk.
Denna tvådelade nytta är utgångspunkten för den här rapporten. Svenska innovationer
skulle nämligen kunna bidra mycket mera till tillväxt, hållbar utveckling och minskad
fattigdom, genom att i högre grad kommersialiseras och spridas till nya marknader.
7
Möjligheterna är kanske tydligast på nya tillväxtmarknader som Kina, Indien och
delar av Afrika. Där växer marknaden snabbt samtidigt som utmaningarna när det
gäller miljöförstöring och fattigdom är stora.
Sverige har bra förutsättningar att lyckas. De offentliga och privata investeringarna
i forskning och utveckling är omfattande samtidigt som svenska företag har ett stort
kunnande inom just de områden där världen står inför stora utmaningar. Trots detta
pekar mycket på att kommersialiseringen av svenska innovationer på flera viktiga
tillväxtmarknader inte är så stor som den skulle kunna vara. De svenska export­
andelarna på många tillväxtmarknader ligger under det svenska världsgenomsnittet.
Än mer oroande är att andelarna dessutom har sjunkit de senaste åren. Regeringen
och svenska myndigheter skulle kunna göra mer för att vända denna trend och stödja
kommersialiseringen av fler svenska innovationer.
8
1
L aktosintolerans är genetiskt betingat. Andelen laktosintoleranta i en population verkar vara proportionell mot den tid som uppfödning av
kreatur och mjölkdrickande har förekommit. I en sådan miljö sker troligen en positiv selektering för dem som klarar av att dricka mjölk.
2
GMO står för Genetiskt Modifierad Organism. CropTailor har precis som Oatly sitt ursprung i svensk forskning (Göteborgs universitet)
9
t
s
e
m
r
s
e
n
d
e
n
d
ä
rl
l
ä
a
v
v
i
v
Ett a ngsintens
ni
k
s
ga
r
o
l byg
f
e
d
r
g,
to
till s
knin
af t
fors
nskr , varför
e
r
r
u
r
n”
konk rodukte
itike
k
l
s
o
n
p
p
e
t
t
e sv
por
väx
måst våra ex r av till et 2008
d
i
t
ela
ns
ll i
nsli
ringe psinnehå entrala d egeringska
e
s
i
l
nR
ka
rc
oba
”I gl ögt kuns vation ä emoria frå
ro m
no
th
på et ng och in rskning”, P
ckli å svensk fo
utve
p
r
”Sto
ning
sa t s
Våga styra mot behovet
Sverige är ett ledande FoU-land. I alla fall när det gäller pengar in i forskningssystemet.
2006 investerade nämligen de privata och offentliga sektorerna 108 miljarder kronor
i forskning och utveckling. Det motsvarar 3.8 procent av BNP och gör Sverige till
EU:s mest forskningsintensiva land. Den allra största delen investeringarna, 75 procent,
gjordes inom näringslivet. Det är bra, för det ökar sannolikheten att resurserna
används på ett effektivt sätt och att forskningsresultaten kommer till nytta. Av de
privata investeringarna i FoU i Sverige står en handfull storföretag för en mycket
stor del. Det är naturligtvis positivt, men skapar samtidigt en sårbarhet om något
av dessa företag skulle lämna landet.
Den akademiska forskningen i Sverige är också stark. Av tradition har tyngdpunkten
legat på den fria obundna forskningen, utan direkta relevanskrav mot de utmaningar
som samhället står inför. Det håller på att ändras. Inte på så sätt att resurserna till
10
denna typ av forskning ska minska, utan att en betydande del av det tillskott som
presenterats i den senaste forsknings- och innovationspropositionen går till forskning
med höga kvalitets- och relevanskrav.3
När det gäller frågan om hur forskningspolitiken ska utformas i praktiken finns det
många åsikter. Många inom den akademiska världen vurmar för den fria, ostyrda
forskningen som vägen att gå. Andra, inklusive Svenskt Näringsliv, talar om att
forskningspolitiken i högre grad måste våga gå mot behovsstyrning och vara tydligare
orienterad mot näringslivets och övriga samhällets behov.4 Sverige behöver både fri
och behovsinriktad forskning. Ett tecken på att så måste ske är att Sverige enligt
flera undersökningar ligger högt när det gäller input till forskningssystemet, men
att output inte står i relation till detta.5 Denna så kallade svenska forskningsparadox
ifrågasätts av många som hävdar att den inte fångar in alla typer av nyttiggörande,
och därför är missvisande. Så är säkert fallet, men den pekar nog ändå på att mer
kan göras för att få svensk forskning att i högre grad leda till tillväxt i Sverige.
Det är glädjande att det finns flera förslag i forsknings- och innovationspropositionen
som stimulerar till ökad relevans i forskningen.6 Ökad konkurrensutsättning av
universitetens basfinansiering och de strategiska forskningsområdena är något nytt
som förhoppningsvis kommer att leda till att forskningsresultaten i högre grad än
tidigare har en relevans för näringslivet och övriga samhällets behov.
Nyttan står i fokus
Näringslivet är en nyckelaktör i forskningssystemet: nämligen som länken mellan
kunskap, skapad av forskare på universitetet eller på företaget, och samhällsnytta,
i form av produkter och tjänster som efterfrågas av marknaden eller staten.
I den nyligen presenterade Forsknings- och innovationspropositionen skriver
Regeringen att två grundläggande insikter har varit utgångspunkten för arbetet:
11
• ”Mänsklighetens största utmaningar – som påverkan på klimatet,
energikrisen, vattenbristen, den utbredda fattigdomen i delar av
världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna
internationella konflikter och risken för pandemier – kan inte hanteras
på ett framgångsrikt sätt utan ny kunskap”
• ”I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga
på ett högt kunskapsinnehåll i våra exportprodukter, varför forskning,
utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken”
Hur ska då den kunskap som kommer ut rent praktiskt komma världens behov till
nytta och leda till ökad svensk tillväxt? Det finns en del förslag, men inte så mycket
nytt tänkande. Konkurrensutsättningen av fakultetsmedlen genom mätning och
kvalitet och relevans ses i sig som en tillräcklig drivkraft mot ökat nyttiggörande.
Den modell som föreslås kommer kanske att göra det, men drivkrafterna för innovationer mot specifikt nya marknader och de särskilda behov och utmaningar som
ofta finns där, saknas. Ett antal universitet kommer att få pengar för att sätta upp så
kallade innovationskontor. Hur de ska se ut är ännu så länge oklart.
I Sverige är interaktionerna mellan små och medelstora företag och akademin
inte tillräckligt starka. Det finns ett stort intresse från företagen att samverka,
men svårigheterna att nå varandra utgör stora hinder. Samtidigt är företagen, som
tidigare nämnts, en nyckelaktör i att omvandla kunskapen till nytta. Ska de stora
investeringar i forskning som görs på universiteten leda till ökad tillväxt och hållbar
utveckling måste detta bli bättre. Fler små och medelstora företag måste få tillgång
till kunskapen och kommersialisera den på marknaden.
För framtiden så är frågan hur väl kunskapen från universitet och högskolor leder
till tillväxt och en hållbar utveckling en nyckelfråga. Ambitionsnivån har satts högt
av Regeringen. Nu gäller det att målen verkligen infrias. Det måste ske ett tydligt
skifte från produktion av forskningsresultat till nyttiggörande av forskningsresultat.
Motsatsen skulle vara en akademisk forskning som inte tar sig utanför universitetens
väggar. Eller kommersialiseras i andra länder utanför Sverige. Det sistnämnda kan
också leda till en bättre värld, men tillväxten hamnar inte i Sverige.7
Nyttiggörandet av forskningen lider av att det svenska forskningssystemet är spretigt.
Det finns många offentliga aktörer som har som uppgift att finansiera och främja
forskning, utveckling och innovation. Vinnova, Vetenskapsrådet, Formas, FAS,
12
Energimyndigheten och Vägverket är exempel på
några myndigheter som finansierar forskning. Även
om det finns gemensamma grupperingar och utlysningar
av forskningsmedel så skulle mycket mer kunna göras för att
öka samordningen och därigenom den övergripande effektiviteten.
Problemet med spretigheten riskerar att bestå framöver eftersom det inte adresseras
tillräckligt i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Det har inte tagits
tillräckliga steg för att samordna de offentliga forskningsaktörerna mot gemensamma
mål. Det är däremot positivt att forskningsberedningens uppgifter ska breddas och
att det samtidigt tillsätts ett näringspolitiskt råd under näringsministern som ska
arbeta nära forskningsberedningen. Dessa två råd borde ha en nyckelroll i att knyta
ihop forsknings- och innovationspolitiken med näringspolitiken.
3
Regeringens proposition 2008/09:50, “Ett lyft för forskning och innovation”
4
Svenskt Näringsliv, 2008, ”Ökat välstånd för Sverige – förslag till forskningsstrategi”
5
Europeiska kommissionen, 2008, ”European Innovation Scoreboard 2007”
6
Regeringens proposition 2008/09:50, “Ett lyft för forskning och innovation”
7
rundforskning är i hög grad icke-exklusiv och inte geografiskt bunden. Den kan lätt komma till nytta och skapa tillväxt på andra ställen.
G
Det samma gäller för all den forskning som sker utanför Sverige, den kan även vi absorbera och omsätta till tillväxt i Sverige.
Cirka 99 procent av all forskning sker utanför Sveriges gränser. Se exempelvis Svensson, Roger, 2008, ”Tillväxt genom forskning –
vad säger forskningslitteraturen?”, Institutet för Näringslivsforskning.
13
Linda Krondahl, HiNation
r
e
n
o
ti
a
v
o
n
n
i
s
a
a
k
s
b
n
Sve amidens
r
y
p
r
fö
Nya behov i nya länder
Det har skett stora framsteg i solenergitekniken de senaste åren. Verkningsgraden
har successivt ökat samtidigt som priserna sjunkit. Även ljusdioder av LED-teknik
har blivit både ljusstarkare och sjunkit i pris.8 Linda Krondahl, som driver företaget
HiNation, har därför som affärsidé att kombinera de olika teknikerna och utveckla
en ny energisnål solcellslampa med hög verkningsgrad.
Den ursprungligen affärsidén var att lansera väldesignade solcellslampor på den
svenska marknaden. Idag är siktet istället inställt på den afrikanska marknaden
och en första lansering kommer förhoppningsvis att ske i Botswana. Flera faktorer
styrde valet mot just Botswana. Elförsörjningen i landet är bristfälligt utbyggd och
tidvis opålitlig. Landet tillhör inte de allra fattigaste länderna i Afrika, utan har en
relativt hög BNP-nivå. Inkomstnivån utgör därför rätt målgrupp för lampan.
Tillgång till kostnadseffektiv belysning i områden som inte är uppkopplade på
elnätet skulle skapa både bättre livskvalitet och ge högre tillväxt. Butiksinnehavare
kan exempelvis ha sina butiker öppna längre. Möjligheterna att sköta sina sysslor i
hemmet förbättras också. Det finns också en miljöaspekt. Idag används ofta fotogenlampor som belysning vilka försämrar luftkvaliteten inomhus.
14
Lampan kommer inte att ha det lägsta inköpspriset utan vara kostnadseffektiv per
lumen och tid.9 Enligt Linda Krondahl kan det därför krävas nya affärsmodeller för
att lyckas. Eftersom köpkraften är begränsad skulle lampan exempelvis kunna hyras
ut till en fast månadskostnad. För att lyckas måste då kostnaden understiga den
som köparna i dagsläget lägger ut på fotogen.
Lampan kan också ladda en mobiltelefon och skapar därför även förbättrade möjligheter till mikrobusiness på lokal nivå, långt utanför elnätets räckvidd. Lampan
kan återbetala sig på ett år och fortsätter därefter ge ett extra tillskott – förutom de
uppenbara fördelarna i form av ljus för studier och arbete, bättre luft och minskad
förbrukning av fotogen.
Sverige har med sin starka kunskapsekonomi alla möjligheter att bli en framtida
vinnare i tillväxt. Det finns nämligen ett stort överlapp mellan de utmaningar som
världen står inför och kunnandet inom många svenska företag. Inom miljöteknik­
området finns det många små och medelstora företag i Sverige med innovativa
lösningar på allt från ny energiteknik till vattenrening och sanitet. Det finns flera
svenska företag som är världsledande på produktion av färdigmat och nya typer av
livsmedel. Svenska företag gör alltså skillnad.
Samtidigt är möjligheterna nästan obegränsade. Kinas öppnande mot omvärlden
för 30 år sedan och östblockets kollaps under slutet av 1980-talet ledde i slutändan
till att närmare två miljarder människor integrerades i världshandeln. Mer närliggande i tiden så har delar av Afrika börjat få betydelse för världsekonomin och göra
avtryck i världshandeln. Tillväxt och en stabil samhällsutveckling har möjliggjort
nya investeringar i både infrastruktur och utbildning.
Behoven av nya produkter och tjänster växer från den kraftigt växande marknad som
utgörs av alla de människor som lyfts ur fattigdom. Näringslivet kommer att ha en
fortsatt avgörande roll i att lyfta de människor som fortfarande befinner sig i fattig­
dom upp till ett bättre liv.10 Fortfarande saknar stora delar av världens befolkning
15
rent
vatten,
högvärdiga
livsmedel och
energi. Ofta är det
beroende på avsaknaden
av fungerande marknader vilket
leder till monopol och överpriser. De
miljömässiga utmaningar som följer av att
allt fler människor höjer sitt välstånd kommer att
kräva nya innovationer som når ut på marknaden. Det
måste ske parallellt med den ekonomiska tillväxten som i
sig möjliggör nödvändiga miljöinriktade investeringar.
Snål ingenjörskap kan visa vägen till nya marknader
År 2009 ska det indiska bilföretaget Tata lansera sin nya bilmodell Nano i Indien.
Den ska kosta under 2500 US dollar och målgruppen är Indiens snabbt växande
medelklass. Bilen är något helt nytt på marknaden. Inte på så sätt att det är den
första billiga bilen. Äldre begagnade bilar och nytillverkade bilar av äldre modell,
där utvecklingskostnaderna för länge sedan är avskrivna, är förstås också billiga.
Det som är nytt med Nano är att den har utvecklats ända från grunden med ett
enda mål: Att uppfylla ställda funktionskrav till så låg kostnad som möjligt.
Utformningen av varje komponent har ifrågasatts. Det har inneburit att hjulen
endast är fastsatta med tre bultar, istället för fyra som är det vanliga. Bilen har bara
en vindrutetorkare istället för två. Ingenjörerna har också lagt fokus vid låg vikt och
hög modularitet för att förenkla slutmonteringen.
I Indien växer det nu fram en kompetens att utveckla kostnadseffektiva lösningar
som kallas frugal engineering, eller snål ingenjörskap. I praktiken innebär det kunskap
och kompetens i att utveckla produkter som är billiga, men ändå har tillräcklig
funktionalitet. Framtagandet av Tata är ett exempel på detta. Både Tata och dess
underleverantörer har varit tvungna att komma på nya innovativa lösningar till
vanliga problem. Att endast ta ett befintligt fordon och modifiera räcker inte.
Ett mer närliggande svenskt exempel på snål ingenjörskap är det Uppsalabaserade
företaget Cavidi som tillverkar och säljer tester för att mäta virushalten hos HIVsmittade.
För att bromsmediciner mot HIV ska vara effektiva mäts alltid virusnivåerna
16
hos de smittade innan medicinen sätts in. Det är en förutsättning för att patienten
både ska få rätt sorts medicin och för att säkerställa att den ger effekt.
De tester som finns på marknaden är dock komplicerade och ställer höga krav på
laboratorierna. Det är inte något problem i Europa. Men i Afrika och Asien, där de
flesta människor med HIV idag lever, är tillgången till resurser för laboratorietester
och sofistikerade laboratorier ofta mycket begränsad.
Konsekvensen av detta blir att virusnivåerna inte mäts hos många smittade.
Medicineringen följs därigenom inte upp och riskerar att i slutändan bli ineffektiv.
Det har många negativa konsekvenser både för patienten och för samhället i stort.
Tillgängliga resurser används då inte optimalt och patientens livskvalitet försämras.
Dessutom ökar risken att resistenta HIV virus sprids i större utsträckning.
Denna problematik har uppmärksammats av Cavidi, som har en bakgrund inom
Uppsala universitet. Cavidi utvecklar och tillverkar tester till lägre kostnad och som
ställer lägre krav på både personal och laboratorier, men har samma höga prestanda.
Deras huvudmarknad är de länder som inte har råd eller möjlighet att använda
redan befintliga tester. Produkten har blivit en succé och ett stort antal tester har
redan levererats till länder som Kenya, Botswana, Fiji och Vietnam.
Både Tata och Cavidi visar att produkter mot kunder med låg köpkraft inte alls
nödvändigtvis minskar behoven av forskning, utveckling och innovativa lösningar.
Det är snarare en förutsättning. Exemplen ovan visar också hur redan mogna produkter
tagits tillbaks till ritbordet och gjorts om i grunden för att täcka befintliga behov
på nya marknader. Lågprisprodukter behöver inte heller innebär låga marginaler.
Bilmärket Dacia, som tillverkar mycket billiga bilar och ägs av Renault, har marginaler
på ungefär 6 procent. Det är dubbelt så hög marginal som på Renaults egna bilar.11
Slutligen så är det också intressant att notera hur produkter utvecklade för tillväxtmarknader även kan nå framgång på mogna marknader i väst. Det finns ett stort
intresse i västvärlden för Tata som andrabil, särskilt för familjer som i dagsläget
bara har råd med en bil. Även Cavidi säljer sina tester i Europa till kunder som
uppskattar testernas robusthet och kostnadseffektivitet.
Från medeltid till nutid
Många tillväxtmarknader har mycket stora inkomstklyftor. Det innebär att marknaderna på ett ännu mer utpräglat sätt än i väst består av olika köpgrupper. I Kina
har befolkningen på landsbygden och i städerna olika rättigheter, vilket har skapat
mycket stora klyftor. Den fattiga befolkningen på landsbygden har inget socialt
skyddsnät utan förväntas klara sig själva genom det som jorden ger.
17
Indien är ett annat exempel på ett land med djupa klyftor. Där finns en medelklass på
300 miljoner människor som i allt högre grad efterfrågar samma typ av konsumtion
som i västvärlden. Det är för just detta segment som Tata Nano utvecklas. Men Indien
är också hem för en fjärdedel av jordens alla fattiga. 390 miljoner människor lever
på under en US dollar om dagen och hälften av alla Indiens barn är undernärda.12
Det finns dock anledning att vara optimistisk. Varje år lyfts 10 miljoner människor,
mer än hela Sveriges befolkning, ut ur fattigdomen tack vare den ekonomiska tillväxten.13 Indien och Kina är två av de så kallade BRIC-länderna14 där en stor del av
världens framtida tillväxt förväntas ske.
Även i Afrika är skillnaderna i
ekonomisk utveckling mellan olika
länder mycket stor. Det visar sig
Sierra Leone (2006)
656
inte minst om man tittar på BNP
Sverige (1500-tal)
695
per capita och jämför med Sverige
Nigeria (2006)
1508
vid olika tidpunkter i historien.15
Sverige (1859)
1557
Då framträder bilden av ett Sverige
som sträcker sig från Gustav Vasa
Botswana (2006)
5286
Sverige (1943)
5360
till Olof Palme. Sierra Leone, ett av
Afrikas fattigaste länder, hade år
Mauritius (2006)
13393
2008 en BNP i nivå med vad Sverige
Sverige (1973)
13494
hade under 1500-talet. Mauritius,
som är ett av de afrikanska länder
som har högst BNP tack vare en framgångsrik textil- och turistindustri, befinner
sig där Sverige var på 1970-talet. Bilden är förstås starkt förenklad, men den säger
ändå en hel del om hur stora skillnaderna är. Afrika sett som helhet är en mycket
segmenterad marknad med stora klyftor. Där finns återigen allt från de fattigaste
länderna i världen, med de behov och utmaningar som de står inför, till marknadssegment som ligger nära Sverige i inkomstförhållanden och med en efterfrågan som
ligger nära vår egen.
Land och år
BNP per capita 16
Svensk export går till nord och väst…
Sveriges andel av världens totala export år 2006 var 1.3 procent. Det är en kraftig
minskning från toppnoteringen år 1970, då hela 2.1 procent av världens export utgick
från Sverige. Minskningen beror inte på att svenska företag i absoluta tal exporterar
mindre idag än år 1970, tvärtom, utan på att fler länder idag är integrerade i världshandeln. Sverige relativa andel har då minskat.
En annan anledning till att exportandelen minskat är att svenska företag idag i
högre grad än år 1970 har dotterbolag på viktiga marknader. Varor produceras då
18
lokalt på marknaden, något som inte ingår i exportstatistiken. Sist men inte minst
så deprecierades värdet på den svenska kronan kraftigt under decennierna som
följde efter år 1970. Då minskade också värdet på den svenska exporten relativt
omvärlden och följaktligen även den svenska exportandelen. Nästan hela Sveriges
minskade exportandel har förlorats i Europas.17 Det nominella exportvärdet till
Europa har ökat men Sverige har inte försvarat sin andel.
Tabellen nedan visar den geografiska fördelningen av svensk export (exportvärde
och andel av totalexport) år 2000 och år 2006. Det framgår tydligt att den absolut
största delen av svensk export går till Europa. Mellan år 2000 och år 2006 ökade
andelen från 71.1 procent till 73.7 procent. För alla andra områden minskade andelen. Undantagen är Afrika och Oceanien, som utgår från mycket små nivåer. I absoluta tal har exportvärdet ökat till alla områden förutom Central- och Sydamerika.
Noterbart är att exportvärdet till Asien endast ökat från 95 miljarder kronor till 110
miljarder kronor. Den största anledningen till den svaga utvecklingen i Asien är att
den svenska exporten till Japan kraftigt minskat.
Svensk varuexport uppdelad på
geografiska områden, mkr, löpande priser 18
Område
Exportvärde
jan-dec 2000
Andel av total-
export 2000
Exportvärde
jan-dec 2006
Andel av total-
export 2006
Europa
568 765
71,1
800 027
73,7
Varav EU-länder
445 440
54,6
647 713
59,7
Nordamerika
84 539
11,6
112 938
10,4
Asien
95 307
12,0
110 065
10,1
Central- och Sydamerika
25 065
2,6
21 857
2,0
Mellanöstern
17 842
2,3
23 857
2,0
Afrika
13 714
1,6
22 686
2,1
9 158
1,1
15 749
1,5
Övriga Europa
152 315
14,0
Oceanien
… Medan marknaden växer i syd och öst
Världens tillväxt- och utvecklingsländer är hem för 85 procent av jordens befolkning.
Det är också där som en stor del av den förväntade framtida tillväxten förväntas ske.
I tabellen nedan visas hur världens BNP fördelar sig mellan regioner och länder.
Särskilt noterbart är ökningen av Kinas andel av BNP från två procent år 1990 till
fem procent år 2006. Andelen för EU är synbart konstant. Ändå har andelen för EU:s
tidigare medlemmar faktiskt sjunkit. I siffrorna för år 2006 ingår nämligen alla nya
19
andel av bnp 19
1990
USA 26%
EU 30%
KINA 2%
2006
JAPAN 14%
ÖVRIGA 28%
USA 27%
EU 31%
KINA 5%
JAPAN 9%
ÖVRIGA 28%
EU-länder som anslutet sedan år 1990 och som tidigare redovisades som ”övriga”.
I tabellen till höger framgår att tillväxten i Kina, Indien, Övriga Asien och Afrika
varit mycket hög. Även Mellanöstern, Central- och Östeuropa samt Sydamerika
har haft en hög tillväxt. Inte lika hög tillväxt som i Asien, men betydligt högre än
i såväl Eurozonen som Nordamerika.
Flera av utvecklingsländerna står för en mycket liten köpkraft idag. Kombinationen
av fortsatt hög befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling innebär dock att hävstångseffekten är stor och att en allt större del av världens produktion kommer att
ske i dessa länder. Kina, Indien och Afrika har redan idag över hälften av världens
totala befolkning. En andel som dessutom kommer att öka ytterligare.
Mellan år 2001 och år 2005 tappade Sverige exportandelar på ungefär hälften av de
viktigaste tillväxtmarknaderna. På de flesta av dessa marknader har Sverige en export­andel som ligger under det globala genomsnittet på 1.3 procent. Den minskade
marknadsandelen i Europa har alltså inte kompenserats genom nya marknadsandelar
på dessa nya marknader.
Samtidigt som marknadsandelen har minskat för hälften av länderna så har det
nominella värdet på exporten ökat kraftigt. Sverige har alltså inte försvarat sin
andel av den ökande exporten till dessa länder. Ett tydligt exempel på detta är
den kinesiska marknaden.
Det ska dock framhållas att Sverige inte är unikt i västvärlden. Även övriga europe20
BNP-tillväxt för olika länder och regioner 20
BNP-tillväxt
2005
2006
2007 (prognos)
2008 (prognos)
USA
3,2
3,3
2,2
2,8
Eurozonen
1,4
2,6
2,3
2,3
Afrika
5,6
5,5
6,2
5,8
Mellanöstern
5,4
5,7
5,5
5,5
Central- och Österuropa
5,5
6,0
5,5
5,3
Asien (utom Kina och Indien)
9,2
9,4
8,8
8,4
Kina
10,4
10,7
10,0
9,5
Indien
9,2
9,2
8,4
7,8
Sydamerika
4,6
5,5
4,9
4,2
iska länder har tappat marknadsandelar på bekostnad av nya tillväxtländer som
integrerats i världsekonomin. Det handlar också som tidigare nämnts om att allt inte
fångas upp av exportstatistiken. Svenska företag etablerar producerande dotterbolag,
vilket inte räknas med i statistiken. Den kraftigt ökande tjänsteexporten från Sverige
är också något som inte heller alltid fångas upp.
Vilka svenska företag är det då som exporterar? År 2004 så gick hela 94 procent
av exporten från medelstora och stora företag. Bland små företag så hade bara 26
procent av företagen export till i genomsnitt ett land.21
8
LED står för light emmiting diode och är en halvledardiod som avger ljus
9
Lumen är ett mått på ljusflöde
Se exempelvis Prahalad, C. K, 2006, “Fortune at the Bottom of the Pyramid: Eradicating Poverty through Profits”. Prahalad definierar
”pyramidens bas” som de fyra miljarder människor som lever på mindre än två US dollar om dagen. Prahalad argumenterar för att
gruppen inte enbart ska ses som offer utan som entreprenörer och kostnadsdrivna konsumenter.
10 11
The Economist, 2008, “A global love affair – a special report on cars in emerging markets, November 15th 2008”
12
Världsbanken definierar extrem fattigdom som de som lever på mindre än en US dollar om dagen
13
http://www.sida.se
14
Står för Brazil, Russia, India and China, “Building Better Global Economic BRICs”, Goldman Sachs, 2001
15
ata från Maddison, Angus, “Statistics on World Population, GDP and Per Capita GDP, 1-2006 AD”, http://www.ggdc.net/maddison/.
D
Detta sätt att illustrera BNP-skillnader är inspirerat av Hans Roslings presentationer av Gap Minder, ett statistiskt verktyg.
16
1 990 International Geary-Khamis dollars. Definieras som en hypotetisk valuta som har samma köpkraft som US dollar hade i USA 1990.
http://www.ggdc.net/maddison/
17
SOU 2008:90, ”Svensk export och internationalisering – utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande”
18
Stein, Peter, 2007, ”Världsekonomins nya tillväxtmarknader – underskattad potential för svenska företag”, Swedfund
19
SOU 2008:90, ”Svensk export och internationalisering – utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande”
20
Stein, Peter, 2007, ”Världsekonomins nya tillväxtmarknader – underskattad potential för svenska företag”, Swedfund
21
Hansson, Pär, et al, 2007, ”Svenskt näringsliv i en globaliserad värld” ITPS
21
e
d
n
n
a
e
g
a
m
t
o
Före r fattigd
ka
s
n
i
m
ka
r
rssta
u
s
e
r
,
ativa
v
o
n
er in örer”
9
20 0
ra m
a
kt
v
a
u ar i
n
a
n
a
j
r
a
d
k
t 21
n an
etag
e bat
”För rörliga ä tröm, DI D
ät t
o rds
rs N
och l
nde
:s
SIDA
A
GD
Det finns idag en bred acceptans att näringslivet är en nyckelaktör i bekämpningen
av fattigdom och skapandet av en hållbar utveckling.22 Precis som i den rika världen
beror det på att en fungerande marknadsekonomi leder till ekonomisk tillväxt.
Detta lyfter människor ut ur fattigdom. Det skapar också uthålliga resurser till
välståndsökande investeringar.
En stor del av problemet för många fattiga länder ligger just i avsaknaden av en väl
fungerande marknad. Det beror på många saker. Att gå in på dessa ligger inte inom
ramen för den här rapporten, men ett skäl som kan lyftas fram är att det ofta finns för
få aktörer. Det leder i sin tur till monopol och för höga priser. Det får som konsekvens
att många fattiga människor i utvecklingsländer betalar för mycket för bland annat
livsmedel, vilket gör dem ännu fattigare och mer undernärda. Monopol minskar
också förmågan till anpassning av produkter och tjänster till konsumenternas krav.
Det finns helt enkelt inga drivkrafter för utveckling och innovation.
Ett öppet, självorganiserande system av aktörer som stimulerar till entreprenörskap
och innovation leder till ett effektivare utnyttjande av resurser än ett planstyrt dito.
Den amerikanske forskaren Holland har illustrerat detta genom att lägga fram det
22
något udda exemplet med en kvinna som ska köpa en burk med sill i New York.23
Hon förväntar sig att den ska finnas tillgänglig. Precis som alla andra bosatta i New
York förväntar sig att just det livsmedel de efterfrågar ska finnas tillgängligt. Samtidigt
har inte livsmedelsaffärerna stora lager. Skulle leveranserna stoppas skulle de inte
räcka mer än några dagar. Hur kan detta system fungera, år ut och år in, utan stora
svängningar mellan efterfrågan och tillgång och utan någon central planering?
Det beror på att systemet kan liknas vid ett ekosystem där en mängd aktörers
interaktion på en högre aggregerad nivå skapar ett självreglerande system.
I många länder fungerar inte detta. Det finns ingen naturlig balans mellan efterfrågan
och tillgång. Svenska företag och innovationer kan här göra en skillnad genom att
bidra till normala handelsrelationer och utveckling av näringslivet. Då kan det skapas
tillgång till livsmedel, energi, och andra nödvändiga basvaror som matchar efterfrågan till rätt pris. En positiv konkurrenssituation som stimulerar till innovationer
och entreprenörskap.
Normala handelsrelationer och etablering av verksamhet mellan Sverige och biståndsländer är också nödvändigt för att få till kunskapsöverföring åt båda hållen. Åt båda
hållen sker en överföring av kunskap om teknologi, handel och utbildning. Även när
handelsrelationen avslutas finns kunskap kvar lokalt som kan användas för nya affärer
och för att bygga ett bättre och hållbart samhälle.
Företag kan ha ytterligare en viktig uppgift. I vissa fall är kanske målgruppen inte
medveten om att de har ett behov. Människor utan tillgång till rent vatten måste
kanske först informeras om hälsoriskerna med smutsigt vatten och hur de kan göra
för att minska riskerna. Kunskap om hur en viss sjukdom sprids kan vara nödvändigt
för att skapa efterfrågan på en medicin eller skydd.
Aktörssamverkan
Oatly är inte det enda svenska företaget som varit involverat i utvecklingen av
näringsrika drycker av grödor. År 2000 bildade Tetra Pak en enhet som heter Food
23
for Development. Målet var att stödja hållbar ekonomisk utveckling genom att
kombinera egen expertis inom mejeriproduktion med 45 års erfarenhet av mjölkprogram för skolbarn över hela världen. Genom offentlig privat samverkan har
Tetra Pak stöttat utvecklingen av och medverkat i skolprogram över hela världen.
Några program har baserats på nya innovativa drycker tillverkade av lokala grödor.
Skolbarn i fattiga länder får därigenom ett förbättrat näringsintag under en viktig
tid i livet. Dryckerna skapar också en ökad efterfrågan på lokala grödor vilket
direkt stimulerar den lokala ekonomin.
I Sydafrika utvecklades exempelvis en dryck baserad på soja och majs som heter
Nutri-Sip. Den har distribuerats i Nigeria genom ett skolprogram i samverkan med
lokala privata och offentliga aktörer. I Indonesien utgick Tetra Pak istället från
linser och ärtor och utvecklade, med stöd av en amerikansk icke-vinstdrivande
organisation, en dryck som lanserades i ett skolprogram år 2004.
Food for Development är inte en biståndsorganisation utan utgör en integrerad del
av Tetra Pak. Genom samarbete med lokala aktörer skapas en hållbar ekonomisk
utveckling i det lokala jordbruket som skapar framtida efterfrågan på Tetra Paks
utrustning och förpackningar.
Vikten av normala handelsrelationer och ökade investeringar med nuvarande och
tidigare biståndsländer har lyfts fram i flera sammanhang av den svenska regeringen
och SIDA.24 Det begrepp som används för alla de åtgärder som syftar till att stimu­lera
till självbärande relationer mellan aktörer i Sverige och mottagarländer är aktörssamverkan.
Ett exempel är NUTEKS’s Start-program och DemoMiljö. Genom programmen kan
företag få finansiering för marknadstudier och demonstration av teknik i utvecklingsländer. Finansieringen kommer från SIDA. Trots vissa svagheter med programmen
så har intresset varit stort från näringslivet. Svagheten består främst i kravet på att
företagets produkt eller tjänst redan måste vara testad på marknaden i Sverige. Det
är en stor nackdel för innovationer framtagna specifikt för andra marknader eftersom de inte säkert har en efterfrågan i Sverige. En annan svaghet är avsaknaden av
koppling mot Vinnovas innovationsfrämjandeprogram, exempelvis Forska&Väx.
Ett annat exempel på aktörssamverkan är de kontor som Exportrådet nyligen satt
upp i Namibia och Botswana. Även här finansierade SIDA uppstarten av kontoren
för att stimulera till långsiktig näringslivsutveckling.
Trots de goda exemplen ovan verkar det finnas en svårighet och tröghet att operationalisera de goda ambitionerna. Det finns fortfarande en viss beröringsångest mot
24
att arbeta med näringslivet. Det är främst kopplat till kravet på obundet bistånd.
Det är naturligtvis viktigt att biståndspengar går till just bistånd och inte till att
främja enskilda företag. Samtidigt måste målet och inte medlen vara styrande. En
breddning av hur biståndsmedel kan användas och hur det övergripande målet,
minskad fattigdom, ska uppnås vore önskvärd. Det är oroande att flera av de företag
som intervjuats för den här studien upplever det som svårt att samarbeta med SIDA
och uppfattar en viss ovilja från deras sida. Företagen efterfrågar ofta sådant som
information och kunskap på fältet och tillgång till lokala kontakter.
Forskning, utveckling och bistånd
”Vi vet vilken avgörande roll läkemedelsforskningen har för kampen
mot hiv/aids-epidemin och andra smittsamma sjukdomar. Men
investeringar i svensk forskning om smittsamma sjukdomar som
främst drabbar världens fattiga kvalificerar sig inte som bistånd”
Gunilla Carlsson och Per Schlingmann, DN Debatt 27 november 2008
Kopplingen mellan bistånd och forskning och utveckling utgör en märklig paradox.
Att bekämpa smittsamma sjukdomar som drabbar fattiga länder är ett exempel på
bistånd. Men att finansiera forskning och utveckling som leder fram till exempelvis
nya diagnostiska metoder, kvalificerar sig inte som bistånd.
Denna paradox blir ännu märkligare om man noterar att ett av huvudmålen med
statens forskningspolitik är att bidra till just fattigdomsbekämpning och hållbar
utveckling.25 Så att trots att såväl forsknings- och biståndspolitiken har samma mål,
så sker finansiering och utförandet alltför mycket parallellt mellan politikområdena.
Här behövs nya tankar över hur forsknings- och innovationspolitiken ska samverka
med biståndspolitiken. Idag består områdena av två parallella verksamheter som till
stora delar har samma mål.
22
Se exempelvis Regeringens proposition 2002/03:122, ”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling”
23
Holland, John, 1995, “Hidden Order: How Adaptation Builds Complexity”
24
e exempelvis Regeringens proposition 2002/03:122, ”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling”, Regeringskansliet, 2007,
S
”Aktörssamverkan för global utveckling – policy för aktörssamverkan inom utvecklingssamarbetet”, Regeringskansliet, 2008, ”Globala
utmaningar – vårt ansvar” och Sida, 2007, ”Återrapportering om Sidas samverkan med näringslivet”
25
Regeringens proposition 2008/09:50, “Ett lyft för forskning och innovation”
25
?
n
e
g
a
t
e
r
ö
f
er
g
ä
s
Vad
es”
r kin
ä
n
e
ör
ovat n.
n
n
i
e
att
na d
r
rk
ina ä inesiska ma
K
i
k
n
ått i ns på den
n
t vi g
”Anl
Sve
fi
r de
ill at
t
ar f ö
v
n
e
m
ng
ag o
edni
öre t
mi
n sk t
lj ö t e
k nik
f
De är viktigt att få in företagens röst i en diskussion om främjande av kommersia­
lisering av innovationer. Under november och december år 2008 genomförde därför
Gullers Grupp på uppdrag av Svenskt Näringsliv ett antal intervjuer med svenska
små och medelstora företag. Syftet med intervjuerna var att fånga in företagens
egen syn på kommersialisering av innovationer mot tillväxtmarknader och att fånga
upp områden som kan vara intressanta att studera djupare i ett fortsatt arbete.
Totalt intervjuades tio livsmedelsföretag och tio miljöteknikföretag. Skälet till
att just miljöteknikföretag och livsmedelsföretag valdes ut var flera. De har båda
gemensamt att de representerar områden där tillväxtländer och utvecklingsländer
har sina kanske största utmaningar. Världens fattiga länder kommer troligen att
drabbas hårdast av klimat- och miljöförändringar samt stigande priser på livsmedel.
Inom båda områdena kan svenska företag göra en skillnad.
Förutom att svenska miljöteknikföretag har fått mycket uppmärksamhet, inte
minst genom USA:s ambassadör Michael Woods investerarlista, så befinner sig
företagen ofta i teknikutvecklingens framkant. Företagens produkter och tjänster
bygger i hög grad på innovativ forskning och utveckling. Livsmedelsföretagen
26
har kanske inte fått lika stor uppmärksamhet. Icke desto mindre är forskning och
utveckling en viktig del i strävan mot bättre livsmedel. Flera svenska företag ligger
långt fram när det gäller utveckling av nya livsmedel och färdigmat.
Företagen som har intervjuats är både produkt- och tjänsteinriktade. Motivet till att
endast små och medelstora företag intervjuats är att stora företag ofta redan finns
representerade på de flesta marknader och ofta har tillräckliga resurser för att klara sig
själva. Alla intervjuade företag har redan försäljning utanför Sverige. Detta var inte
ett urvalskriterium vid valet av företag, utan något som framgick under intervjuerna.
På grund av det begränsade antalet företag som ingår i studien och avgränsningen
till två branscher är studiens resultat inte representativt för hela näringslivet. Trots
det går det troligtvis ändå att dra vissa slutsatser eftersom vissa av resultaten från
intervjuerna ger en ganska så samlad bild.
En fullständig sammanställning och beskrivning av intervjuernas upplägg finns i appendix.
Nedan följer en sammanställning av de svar som framkom i intervjuerna.
Tillväxtmarknader
• Få företag har en tydlig strategi för sina exportsatsningar. Företagen finns ofta på
en viss tillväxtmarknad av en tillfällighet. De kan ha träffat en bra kontakt på en
mässa. Flera företag lyfter också fram att de har haft anställda på företaget med
ursprung på den tillväxtmarknad där företaget nu finns. Den anställda har varit
inkörsport till just den marknaden. Det inkluderar även forskare som sett att en
viss produkt eller tjänst skulle kunna ha potential.
• Flera företag ansåg att de i nuläget inte har kapacitet att gå in på nya tillväxt­
marknader eftersom de redan har fullt upp och växer på befintliga marknader.
27
• De svenska livsmedelsföretagen har fokus på närområdet: Östeuropa, Baltikum
och Ryssland. Asien eller Afrika ligger inte i planerna och ses som för svåra logistiskt
och tveksamma ur miljösynpunkt (långa transporter).
• Miljöteknikföretagen är också i hög grad etablerade i Östeuropa, Baltikum och
Ryssland, men många har även verksamhet i Asien. Ett fåtal har verksamhet i
Sydamerika (Brasilien och Venezuela). Afrika ses som en för outvecklad marknad
idag men miljöteknikföretagen ser behoven och potentialen på sikt.
• Flera företag lyfter fram sin närvaro på tillväxtmarknader tack vare samarbete
med stora svenska företag som redan är väl etablerade på plats. Exempelvis
livsmedelsförsäljning på IKEA-varuhus och joint venture mellan Alfa Laval
och miljöteknikföretag (stöd med logistik och marknadsföring).
• A lla miljöteknikföretagen tror att de kommer att finnas på ytterligare tillväxtmarknader om tio år. Livsmedelsföretagen är mer skeptiska. Endast hälften tror
att de kommer att befinna sig på ytterligare tillväxtmarknader om 10 år.
FoU och marknad
• Genomgående för alla företagen är att de i sin kommersialisering på nya marknader utgår från en befintlig produkt eller tjänst och sedan anpassar den för den
nya marknaden. Inget företag i studien har utvecklat en produkt eller tjänst från
grunden specifikt för en tillväxtmarknad. Här bör framhållas att de företag som
presenteras i rapporten (Oatly, Cavidi, m.fl.) inte ingick i studien, utan finns med
som goda exempel.
• Få företag har en koppling mellan tidig FoU och marknad.
• Det finns en undran över varför så mycket resurser investeras i FoU men så lite
på att sedan stödja kommersialiseringen av forskningsresultaten på marknaden.
• Ett vanligt hinder för etablering är att företagets produkter ses som för dyra för
tillväxtmarknaden. Företagen anser att de ej kan konkurrera med befintliga lågkostnadsalternativ. Utgångspunkten är då som redan nämnts att gå in med redan
utvecklad teknik.
• Livsmedelsföretagen utgår i sina etableringar från tillverkning i Sverige med
transport till tillväxtmarknad. Tillverkning på plats ses inte som ett alternativ
på grund av den höga kostnaden och risken.
28
Stöd från svenska myndigheter
• Det finns en efterfrågan från företagen att svenska
myndigheter visar en bättre nationell samling mot
och på viktiga marknader.
• Företagen efterfrågar hjälp med lokala kontakter och hjälp
på plats. Svenska ambassader skulle kunna göra mer för att
stödja svenska företag.
• Det finns en stor efterfrågan på stöd till att genomföra lokala
demonstrationer av ny teknik för att vissa att det fungerar på plats.
Det blir en referens som av många av företagen i studien ses som
avgörande för att lyckas på nya marknader.
• Företagen efterfrågar stöd för hur de ska skydda sig mot kopiering och plagiering.
29
r
e
s
t
a
s
t
slu
a
r
g
å
N
Svenska innovationer skulle kunna spela en större roll på nya marknader. Varför är
inte så fallet? Det beror på flera saker, både av attityd- och systemperspektiv. Företagen
kanske inte vill, eller är inte medvetna om de möjligheter som finns på nya marknader.
I våra intervjuer framkom båda dessa skäl. Men det finns också många företag som är
positiva och som vill ta steget. I de fallen skulle ett bättre stöd kunna göra stor skillnad.
Vinnova skulle kunna ha en viktig roll i att stödja företag att i ett tidigt skede utveckla teknik specifikt för nya marknader. Intervjuerna pekar på att många företag
har som utgångspunkt att gå in på nya marknader med befintliga produkter, som
eventuellt anpassats för lokala förhållanden. Detta har sina begränsningar eftersom
anpassningar endast kan göras till en viss gräns. Många företag lyfter också fram
att deras befintliga produkter är för dyra och inte kan konkurrera lokalt.
Flera företag lyfte fram samarbete med stora företag som redan finns på marknaden
som ett framgångsrikt sätt att komma ut på nya marknader. Sverige har många stora
företag med närvaro på de flesta marknader. Exempel som framkom i intervjuerna
var joint venture där det stora företaget, med redan etablerad närvaro på marknaden,
tog hand om marknadsföring och logistik åt det mindre företaget.
Svenskar födda i utlandet kan vara en viktig ingång till nya marknader. Genom att
ha personer med utländskt ursprung anställda skapas länkar till nya marknader.
Dessa personer kan spela en stor roll i att förstå behov och kultur samt knyta lokala
kontakter. Diversifierad FoU-personal ökar chanserna till en tidig länk mellan
marknadsförståelse och FoU.
Det finns mycket att vinna på att ta till vara alumner av utländska studenter och
forskare som varit på svenska universitet. Både de som stannar och de som flyttar
tillbaka till sitt hemland. Som exempel kan nämnas att av de femtio alumner som
deltog på KTH:s återträff i Peking år 2008 arbetade en tredjedel i svenska företag.26
Bara på KTH så studerar varje år femhundra kineser.
30
Utan tidigare marknadskännedom är det svårt för ett litet företag att hitta rätt
lokala kontakter. Här skulle alla svenska myndigheter på plats, inklusive ambassader,
kunna samverka.
Mindre företag behöver bättre stöd för att genomföra demonstrationer av ny teknik
på plats. Det ger företagen en referens som visar att den innovativa produkten eller
tjänsten fungerar på plats och är ofta nödvändigt för att nå framgång.
På det politiska planet så skulle Sverige vinna på att knyta forsknings- och innovationspolitiken närmare näringspolitiken, exportfrämjandet och biståndspolitiken.
En nationell strategi för tillväxt och hållbar utveckling där de olika områdena ingår
som kuggar i ett hjul. Det innebär till exempel att innovationsfrämjande program
skulle kunna länkas på ett naturligt sätt till demonstrationsprogram på nya marknader. Svenska myndigheters lokala kunskap om behov och möjligheter i fattiga
länder skulle kunna förmedlas till både akademi och näringsliv för tidig integrering
i forskning och utveckling.
Minskad fattigdom kräver en breddad syn på biståndet. Biståndsmedel skulle exempelvis kunna användas till forskning och utveckling av ny teknik och nya tjänster som
leder till minskad fattigdom och hållbar utveckling. SIDA skulle kunna förmedla mer
lokal kunskap om möjligheter och behov till både svenska universitet och företag.
Sverige har alla möjligheter att komma ut som en vinnare i framtiden. Men vi är inte
ensamma, eftersom varken kunskap eller ekonomisk tillväxt är ett nollsummespel.
Svenskt företagande i världen skapar både tillväxt globalt och lyfter upp fler fattiga
människor till ett bättre liv.
26
http://www.kth.se/alumni/atertraffar/1.23831
31
Källor
Referenslista
http://www.tetrapak.com
Dagens Industri, 2008, ”Oatly satsar
på havremjölk till Kinas barn”, artikel 7
januari 2009
Livsmedelsföretagen, 2008, ”Livsmedelsåret
2007”
Dagens Industri, 2008, ”Småföretag bör
exportera mer”, debattartikel av Ewa Björling
Lööf, Hans, 2007, ”Innovationssystem,
globalisering och ekonomisk tillväxt”,
underlagsrapport till Globaliseringsrådet
Dagens Industri, 2009, ”Näringslivet är bäst
på miljö”, debattartikel av Anders Nordström
21 januari 2009
Maddison, Angus, “Statistics on World
Population, GDP and Per Capita GDP,
1-2006 AD”, http://www.ggdc.net/maddison/
Dagens Nyheter, 2008, ”Skev världsbild år
svenska bolag att missa affärer” artikel 6 april
2008
McNeill, Harry, Andersson, Jan Joel, 2009
”Det svenska näringslivet i utvecklingssamarbetet”, Utrikespolitiska institutet
Dagens Nyheter, 2008, ”Slopa enprocentmålet
för svenskt bistånd”, debattartikel av Gunilla
Carlsson och Per Schlingmann
Nutek, Sida, Informationsblad om StartSyd
och StartÖst
Dansk Industri, 2007, ”Working with the
bottom of the pyramid – success in low-income
markets”
Europeiska kommissionen, 2008,
”European Innovation Scoreboard 2007”
Fölster, Stefan, m.fl, 2008, ”
Näringspolitikens nästa steg –
från anslagsstyrning till framsynthet”
Hansson, Pär, et al, 2007, ”Svenskt näringsliv
i en globaliserad värld” ITPS
Holland, John, 1995, “Hidden Order:
How Adaptation Builds Complexity”
http://www.kth.se/alumni/atertraffar/1.23831
http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=238
32
Nutek, SIDA och Swentec, Informationsbroschyr om DemoMiljö,
OECD, 2007, ”Science and Industry
Scoreboard 2007”
O’Neill, Jim, 2001, “Building better global
economic BRICs”, Goldman Sachs
Prahalad, C. K, 2006, “Fortune at the
Bottom of the Pyramid: Eradicating
Poverty Through Profits”
Regeringens proposition 2002/03:122,
”Gemensamt ansvar: Sveriges politik för
global utveckling”
Regeringens proposition 2008/09:50,
“Ett lyft för forskning och innovation”
Regeringskansliet, 2006, “Utvecklings­
samarbete och näringsliv i samverkan”
Regeringskansliet, 2007, ”Aktörssamverkan
för global utveckling – policy för aktörssamverkan
inom utvecklingssamarbetet”
Regeringskansliet, 2008,
”Globala utmaningar – vårt ansvar”
Regeringskansliet 2008, ”Storsatsning på
svensk forskning”, promemoria
Sida, 2007, Ӂterrapportering om Sidas
samverkan med näringslivet”
Strandell, Anne-Christine, 2008,
”Handel, direktinvesteringar och tillväxt”, ITPS
Intervjuade personer
Jan Joel Andersson, Utrikespolitiska Institutet
Nadja Berger, Nutek
Mats Borgenvall, Utrikesdepartementet
Åse Botha, Exportrådet
Katarina Eriksson, Tetra Pak AB
Carl M Hamilton, Hamilton Connection AB
Henrik Gorbow, Utrikesdepartementet
Linda Krondahl, HiNation AB
SOU 2008:30, ”Forskningsfinansiering –
kvalitet och relevans”
Kajsa Löwenhielm, Cavidi AB
SOU 2008:90, ”Svensk export och internationalisering – utveckling, utmaningar,
företagsklimat och främjande”
Johan Norin, Näringsdepartementet
Stein, Peter, 2007, ”Världsekonomins nya
tillväxtmarknader – underskattad potential
för svenska företag”, Swedfund
Johan Åkerblom, SIDA
Harry McNeil, Utrikespolitiska Institutet
Sylvia Schwaag Serger, Vinnova
Rickard Öste, Oatly AB
Stein, Peter, 2008, ”Om Afrikas ekonomiska
utveckling förr, nu och i framtiden” Swedfund
Svensson, Roger, 2008, ”Tillväxt genom
forskning – vad säger forskningslitteraturen?”,
Institutet för Näringslivsforskning
Svenskt Näringsliv, 2008, ”Ökat välstånd
för Sverige – förslag till forskningsstrategi”
The Economist, 2008, ”A bigger world –
a special report on globalisation,
September 20th 2008”
The Economist, 2008, “A global love affair
– a special report on cars in emerging markets,
November 15th 2008”
The Economist, 2008, “Technology
Quarterly, December 6th 2008”
Vinnova, 2008, ”No wrong door
– alla ingångar leder dig rätt”
Eftersom den intervjustudie som
genomfördes var anonym redovisas
inte de deltagande företagen.
33
ng
i
n
l
l
ä
nst na
a
m
m
r
a
e
s
u
j
–
v
r
te
ix 1
n
i
d
n
n
e
App ltatet frå
su
e
r
v
a
Undersökningens genomförande
Tjugo intervjuer genomfördes, varav tio med företag verksamma inom livsmedelsbranschen och tio verksamma inom miljöteknikbranschen. Samtliga av de intervjuade
utom två var VD i företaget. Svenskt Näringsliv tog fram ett frågebatteri och en lista
på lämpliga företag. Intervjuerna genomfördes av Gullers grupp under november och
december 2008.
Intervjuernas längd har varierat, men i de flesta fall har intervjuerna inte tagit
längre tid än 30 minuter.
De flesta företagen har mellan 25 och 250 anställda. Några företag (livsmedel)
har över 1000 anställda.
företagens geografiska fördelning
Antal av Företagsnamn
Livsmedel
Län
Totalt
Län
Totalt
Hallands län
1
Blekinge län
1
Norrbottens län
2
Skåne län
2
Skåne län
1
Stockholms län
2
Stockholms län
2
Uppsala län
1
Värmlands län
2
Västra götalands län
3
Västra götalands län
1
Östergötlands län
1
Örebro län
1
Östergötlands län
1
Totalt
34
Antal av Företagsnamn
Miljöteknik
11
Totalt
10
Resultat
Har ni egen forsknings- och eller utvecklingsverksamhet?
På frågan som handlade om företagens egna forsknings- och eller utvecklingsverksamhet
var det ett fåtal företag som sade sig bedriva egen forskning. De flesta svarade istället
att de arbetar med produktutveckling, men att de inte ville kalla det forskning. Ett
företag svarade att de varken bedrev forsknings- eller utvecklingsverksamhet.
Företagens kundgrupper
Av naturliga skäl har kundgrupperna varierat mellan företagen. Något samman­fattande
kan sägas att företagen i livsmedelsbranschen nämnde kunder som dagligvaru-/
detaljhandeln, restaurang- och storhushåll. Miljöteknikföretagen har kundgrupper
som varierar utifrån deras verksamhet, men bland annat nämndes kollektivtrafik
(operatörer), hyrbilsföretag, kommuner, energibolag, vattenföretag, gastankstationer,
vatten- och avloppsägare, byggföretag och vvs-installatörer.
Har företagen verksamhet utanför Sverige?
Samtliga av de intervjuade företagen har någon form av verksamhet utanför Sverige.
Vanligast är övriga Norden och Västeuropa.
Har företagen redan verksamhet på någon tillväxtmarknad?
Ungefär hälften av företagen nämner att de bedriver någon verksamhet på tillväxtmarknader.
Dominerande marknader för både livsmedelsföretagen och miljöteknikföretagen är
Baltikum, Ryssland och Östeuropa. Flera företag säger att det ligger i deras strategi
att fokusera sin verksamhet på mer näraliggande marknader. Ett annat svar är att Europamarknaden räcker, den är inte färdigbearbetad och att Afrika och Asien känns långt borta.
När det gäller Afrika och Asien är det framförallt Asien som företagen fokuserar
på. Detta gäller i huvudsak för miljöteknikföretagen. Livsmedelsföretagen finns
endast på dessa marknader i mycket begränsad omfattning. Afrika lyfts fram som
en alltför omogen ekonomi med begränsad köpkraft.
Ett par av företagen pekar på vikten av att hitta rätt samarbetspartner i de länder
man vill etablera sig i och att man fått kontakter via mässor, seminarier eller helt enkelt
35
hört efter med svenska företag som redan varit verksamma på dessa marknader. De
lokala aktörerna är viktiga eftersom man i nuläget inte anser sig ha tid och resurser
för att bygga upp egen verksamhet i dessa länder.
Några orsaker som nämns kring varför man inte etablerat sig på någon tillväxtmarknad är att det för exempelvis Kina skulle behövas externa finansiärer, att det
skulle splittra fokus, vilket i sig är dyrt, och att det är en så hög uppstartskostnad.
Någon nämner också att det handlar om att ta sig tid att få lokal expertis, dvs. att
lära sig om marknaderna.
Ett annat problem som nämns kring Kina är svårigheterna med att säkra produkter
från kopiering, vilket ses som vanligt förekommande.
Andra orsaker som nämns till varför man inte valt att etablera sig på någon tillväxtmarknad är att det inte ligger i företagets intresse/strategi, att det handlar om
personalresurser, att man inte kan erbjuda kundnära service, att man väntar tills
företaget är mer etablerat på hemmamarknaden, att det på dessa marknader finns
billigare produkter och att det handlar om en prioriteringsfråga.
Tror företagen att de kommer att befinna sig på någon (ytterligare) tillväxtmarknad om tio år?
” Ja, självklart. För vattenrening tittar företaget vidare i Östeuropa och
Kina kan vara aktuellt för biogas, men samtidigt är det på den marknaden
stor risk för kopiering”
Alla miljöteknikföretagen tror att de kommer att finnas på ytterligare tillväxtmarknader om tio år. Livsmedelsföretagen är mer skeptiska. Endast hälften tror att de
kommer att befinna sig på ytterligare tillväxtmarknader om 10 år.
Baltikum och Ryssland nämns av många företag. Afrika, Sydostasien, Indien,
Bangladesh och Kina är andra exempel på länder och regioner man nämner kring
framtida etablering av företagen. Mellanöstern lyfts fram av miljöteknikföretag
som en viktig framtida marknad på grund av kraftigt ökande bilism.
Generellt så ses Afrika som en idag för outvecklad marknad med svag köpkraft för
de produkter som företagen säljer.
Flera av livsmedelsföretagen säljer livsmedel som är känsliga och behöver vara
36
kylda. Det utgör ett logistiskt problem på marknader som ligger långt borta. Inget
av livsmedelsföretagen ser lokal produktion i Asien eller Afrika som ett alternativ
till transport från Sverige.
”Det är en enorm investering som vi inte kan ta”
Ett annat hinder som lyfts fram är att smaken är olika och att produkterna kanske
inte passar. Följande citat exemplifierar detta:
” Kylda produkter som vi jobbar med har inte en hållbarhet som är hur
lång som helst, dels är smaken ganska regional. Den är ganska europeisk”
Samtidigt syns det en tydlig optimism, som bland annat ett företag inom miljöteknik
uttrycker så här:
” Ja, vi kommer att finnas i 10 länder inom 5 år. Vi har ett rätt unikt läge
i världen, vi är ensamma om vår teknologi så det gäller att snabbt komma
ut i världen”
Ett företag inom livsmedelsbranschen tror också på etablering på tillväxtmarknader
och att de ska kunna klara att etablera sig i ett ytterligare land per år och att det då
framöver kan bli aktuellt med etablering även i Baltikum.
Ett företag inom livsmedelsindustrin menar att de inte kommer att befinna sig i Asien
eller Afrika inom en 5-årsperiod och belyser detta genom att göra en koppling till
miljötänkande och transportkostnader:
” Tänker vi miljö, även om jag skulle vilja sälja, så låter det främmande.
Jag tror inte vi kommer att tillåta det i framtiden. Det handlar om att
transporterna är så oerhört billiga, och jag undrar om de kommer vara
så billiga i framtiden”
37
Vilka är de största utmaningarna för en etablering?
Frågan ställdes för att få en bild av vad det är som hindrar svenska små- och medelstora företags etablering på tillväxtmarknader och en rad olika svar nämns.
Bland annat handlar det, enligt ett företag, om de kulturella skillnaderna och
därtill kostnader, lagstiftningen i dessa länder som är obekant och att hitta etablerade
kontakter för företaget.
Ett hinder som lyfts upp är att företaget måste kunna erbjuda en servicefunktion
på plats, något som de inte klarar av.
Någon annan kommer tillbaks till frågan om resurser. I detta företags fall ser man
att deras produkter skulle fungera i många länder, men där handlar svårigheten
framförallt om att hinna med. Detta är något som flera lyfter fram: företaget har
redan full tupp på befintliga marknader och orkar inte med ytterligare etableringar
i nuläget.
Dessutom nämner ett företag att man inte kan titta på för många länder i taget,
dvs. åter igen tillbaka till frågan om prioriteringar av marknader som företag ska
etablera sig på.
Flera av de intervjuade företagen säger att de inte kan gå in på tillväxtmarknader
eftersom de inte kan konkurrera prismässigt. Det finns lokala aktörer som kan
erbjuda samma produkt eller service till en lägre kostnad. Här nämns också att
ett företags produkter som är lätta att installera inte värdesätts lika mycket i dessa
länder, då tillgången på billig arbetskraft, som krävs för installationen, finns ändå.
För marknader på stort geografiskt avstånd från Sverige handlar det ofta om långa
transporter, vilket som tidigare nämnts är ett hinder inte minst för livsmedelsföretagen. Ett företag uttrycker denna svårighet med att säga:
” Stora svårigheten för oss har varit logistik. Att få det att funka med tull,
tillstånd och transporter”
Många företag lyfter upp frågan kring kopiering, framför allt i Kina som ett viktigt
skäl till att de avstår från etablering. Företagen ser risken att deras innovativa produkter och tjänster kommer att kopieras på grund av bristfälligt skydd.
En svårighet som ett företag inom livsmedelsbranschen nämner kring etablering
i Östeuropa är att ländernas gamla strukturer när det gäller detaljhandeln brutits
ned och stora detaljhandelskedjor nu kommit in. Dessa stora kedjor har ofta andra
leverantörer i dessa länder som i en del fall är inhemska aktörer.
Ett företag inom miljötekniksektorn uttrycker sina tankar kring etablering på
den kinesiska marknaden så här:
38
” Man måste ha väldigt bra kontakter och insyn i Kina. Vår kontakt har
både politiska och akademiska kontakter och även med näringslivet.
Det kommer att göra att vi lyckas i Kina. Det är avgörande”
Hur kommer det sig att företaget etablerade sig på just den eller de tillväxtmarknader
där ni nu befinner sig?
Det här var ingen fråga som ställdes direkt till företagen, men det framkom ändå
intressant information. Många företag lyfte fram att de haft en person anställd eller
knuten till företaget i Sverige som ursprungligen kom från det land där de nu är
etablerade. En sådan person ser ofta nya möjligheter. Utan denna person hade etableringen troligen inte blivit av. Följande citat från ett miljöteknikföretag är typiskt:
”A nledningen till att vi gått in i Kina är att innovatören är kines.
Annars hade vi aldrig vågat gå in där”
Några fler exempel:
• En tidigare indisk student på Chalmers har bidragit med marknadsinformation
• Ett livsmedelsföretag berättar att deras verksamhet i Turkiet drivs av en turk som
tidigare bott i Sverige:
” Turkiet pga några turkiska personer som flyttat till Sverige, där sonen
velat flytta tillbaka till Turkiet”
Ett annat skäl till att företag befann sig på en viss tillväxtmarknad var tack vare
samarbete med ett annat stort svenskt företag som redan var etablerat på plats.
IKEA säljer livsmedel från ett av de intervjuade företagen i sina varuhus. Ett annat
miljöteknikföretag samarbetar med Alfa Laval:
” vi [har] skapat ett joint venture, ett samägt bolag och där sköter Alfa Laval
all marknadsföring och distribution. De besitter stor kunskap om andra
marknader runt om i världen”
39
Integrerar företagen marknadskunskap för tillväxtmarknader redan i FoU-fasen?
Bland de företag som svarade på frågan syns ett ganska entydigt svar att det handlar om
befintliga produkter som måste anpassas efter de olika marknadernas behov. Flera företag
tror att deras produkter lämpar sig även för andra marknader, ”de funkar överallt”.
Marknadskunskap integreras alltså ofta i en redan utvecklad produkt för att anpassa
den till marknaden. Några företag säger att de kanske borde ha med marknads­
perspektivet i större utsträckning i produktutvecklingen, men att så inte är fallet.
Det framgår tydligt av intervjuerna att företagen ofta etablerar sig på marknader
efter att ha fått tag på en bra lokal kontakt eller agent. Eller så finns det någon
inom företaget som har en koppling till marknaden.
Vilket stöd vill företagen se från svenska myndigheter för att kunna kommersialisera på
tillväxtmarknader?
Kan sammanfattas i :
• Marknadskunskap
• Lokala kontakter
• Hur hantera risken för plagiering
• Produktutveckling mot marknaden
En nationell satsning mot vissa viktiga marknader efterfrågas. Det handlar om
enkla program som kan stödja en exportsatsning. Två saker lyfts särskilt fram. Det
ena är hjälp med lokala kontakter. Det andra är marknadsinformation och praktisk
information av nytta vid en etablering.
Något fler än hälften av de intervjuade företagen nämner stödåtgärder som de vill
se från svenska myndigheter.
Det handlar om ett flertal olika stödåtgärder som efterlyses, och då särskilt för
Kina som se som svårt.
När det gäller Kina är det tydligt att man efterlyser bra råd generellt vid Kinaetablering och inte minst (särskilt bland miljöteknikföretag) information om vad
svenska företag bör tänka på när det gäller etablering av tekniska produkter. Exempelvis hur de skyddar sig mot kopiering/plagiering. Ett exempel på detta är att få en
kartläggning över vilka områden av Kina som är kända för plagiering (då detta enligt
ett företag kan skilja sig mellan olika områden i landet). Någon annan nämner att
svenska myndigheter här skulle kunna hjälpa till med att komma överens med respektive land, dvs. inte bara Kina, att gå in hårdare för att öka respekten för patentoch varumärkesskydd.
40
Ett annat område som tas upp av flera handlar om att byta namn på den kinesiska
marknaden, vilket ses som en jätteprocess i sig. I övrigt efterlyser man råd om vad
man som företag bör tänka på när det gäller kinesiska kontrakt.
Andra synpunkter som inte gäller specifikt för Kina är att företag skulle uppskatta hjälp på plats i de länder man eventuellt vill etablera sig i. Så som hjälp med
kontakter men även information om hur olika marknaden ser ut i respektive land.
Ett företag nämner att de generellt är intresserade av konsumentdata, statistik och
marknadstrender i dessa länder.
Ett annat stöd som nämns är att man skulle vilja se mer av det som de svenska
ambassaderna skulle kunna bidra med.
” De svenska ambassaderna skulle kunna göra betydligt mer för svenska
företag utomlands. Det handlar på något sätt om att alla svenskar ska agera
säljare för ”AB Sverige” utomlands”
Ett annat förslag är att det skulle kunna finnas riktade exportcheckar mot vissa
marknader.
Flera företag lyfter upp behovet av att kunna visa upp teknik på plats, en demonstration som visar att den fungerar på marknaden. Det ger en referens för affärer
som öppnar upp för affärer och ofta är nödvändig för att komma till ett avslut.
Samtidigt är det mycket kostnadskrävande och flera företag skulle uppskatta mer
stöd liknande det DemoMiljö-program som Nutek erbjuder företag.
Något som lyfts fram är att staten investerar väldigt mycket i FoU samtidigt
som man gör lite för att kommersialisera de produkter och tjänster som kommer ut
forskningen.
” Kontaktskapandet och uppfinnandet är inget problem. Men sedan,
när man kommer till själva kommersialiseringsfasen, som kräver enormt
mycket, då skulle man verkligen behöva finansiell stöttning”
Ett företag tycker att det skulle vara intressant med ett Vinnova-program för tidig
produktanpassning mot marknad.
Flera företag, både inom livsmedelsbranschen menar att de behöver etableringsstöd,
kontaktnät och förståelse om marknader och regelverk, men inte på produktsidan –
” där kan de inte tillföra något”.
41
Hur upplever företagen de FoU-, närings- och exportfrämjande myndigheter som finns?
Här kan nämnas att nästan hälften av de intervjuade företagen inte hade någon
åsikt, men bland dem som svarade på frågan nämns bland annat att man varit med
på Exportrådets aktiviteter, men att man oftast ändå har hittat sina egna vägar.
En representant för ett miljöteknikföretag menar att de oftast inte är bättre än andra
kontakter och oftast dyrare och att det därför kan vara ”enklare att gå via det egna
nätverket om man har något”. Samtidigt säger flera företag att de är nöjda med den
marknadsinformation som de fått från Exportrådet.
Två svagheter med Exportrådet som lyfts fram av flera företag är att de är dyra och
har hög personalomsättning. Styrkan är att de finns på plats. Det ska också tilläggas
att ett par företag nämner att de inte haft någon större hjälp av Exportrådet, och
som någon uttrycker det, att de är som vilken konsult som helst.
42
storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00
L EI F. S E
www.svensktnaringsliv.se
