Systematiskt kvalitetsarbete 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete 2011/2012
1(22)
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2011/2012
1
1. Inledning
1.1 Om skolan
1.2 Om systematiskt kvalitetsarbete
3
3
3
2. Förutsättningar
2.1 Elevunderlag/undervisningsgrupper
2.2 Personal
2.3 Materiella resurser, läromedel, lokaler, utrustning, datorer m.m.
2.4 Ekonomiska förutsättningar
5
5
6
8
9
3. Utvärdering och utvecklingsarbete
9
4. Uppföljning av läroplanens övergripande mål
4.1 Kunskap och lärande
4.2 Normer och värden
4.3 Elevernas ansvar och inflytande
4.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
4.5 Bedömning och betyg
4.6 Rektorns ansvar
2(22)
11
11
15
17
19
21
22
1. Inledning
1.1 Om skolan
Vackstanäsgymnasiet är en fristående gymnasieskola. Skolan är religiöst och politiskt
obunden och inte vinstdrivande. Huvudman för skolan är stiftelsen Otto och Signe
Broms Hemskola å Vackstanäs. Skolans styrelse består av rektor, 2 ledamöter och en
suppleant från vardera Fredrika Bremerförbundet och Hushållningssällskapet samt två
ledamöter och en suppleant som styrelsen själv utser.
På skolan finns enligt Lpf 94 två specialutformade program inom gymnasieskolan: Idrott,
hälsa och kost (IHK) och Textil, form och design (TFD) samt två specialutformade
program inom gymnasiesärskolan: Kost med inriktning mot matlagning (KMT) och
skötsel av idrottsanläggning. Enligt GY 11 finns Barn- och fritidsprogrammet med
inriktning fritid och hälsa, Estetiska programmet med inriktning bild och formgivning,
textildesign och Restaurang och livsmedelsprogrammet ett lärlingsprogram. Vi söker
också möjligheten att få fortsätta att driva gymnasiesärskola och då med inriktningarna
programmet för hotell, restaurang och bageri och programmet för fastighet, anläggning
och byggnation.
1.2 Om systematiskt kvalitetsarbete
I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning försvunnit. Däremot har det införts
ett krav på verksamheterna att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. (Skollagen kap
4 kvalitet och inflytande 3-4 §§). Varje gymnasieskola ska följa upp och utveckla sin
verksamhet på det sätt den anser vara lämpligast. Särskild vikt läggs vid att skolan
säkrar att det finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet.
Det systematiska kvalitetsarbetet på Vackstanäsgymnasiet har ett mål- och
resultatperspektiv: Med en resultat del som beskriver nuläget i form av statistik och
självskattningar, en analys del som belyser nuläget utifrån olika perspektiv, samt en
utvecklings del som anger åtgärder som ska leda till utveckling och förbättring av
skolans verksamhet.
Syftet är att:
 Ge en samlad bild av enhetens verksamhet,
 Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen och
skolans mål,
 Analysera och bedöma måluppfyllelsen på skolan,
 Ange åtgärder för förbättring,
Ytterst syftar gymnasieskolans plan för systematiskt kvalitetsarbete till att enheten når
de mål skolans styrelse satt för verksamheten:
 Alla elever ska känna sig trygga och ha arbetsro.
 Alla elever vid nationellt program på skolan ska nå ett slutbetyg med
grundläggande behörighet för högskolestudier.
 Alla elever på introduktionsprogrammet ska nå behörighet till nationellt program
eller vara anställningsbar.
3(22)

Alla elever i gymnasiesärskolan ska nå kunskapskraven som finns för respektive
kurs. Elev som är inskriven i gymnasiesärskolan och som har läst en kurs enligt
gymnasieskolans ämnesplan ska få betyg i enlighet med gymnasieskolans
bestämmelser för betygssättning.
Samtliga medarbetare har ett ansvar att arbeta utifrån följande förhållningssätt och
lärandeperspektiv:
Förhållningssätt
 Förväntningarna är höga på elever, men också på skolledning, lärare och andra
medarbetare.
 Kunskapsutveckling ska stå i fokus i skolans arbete.
 Tiden i skolan ska fyllas med kvalitet och utmaningar.
 Skolan ska inspirera till kreativitet.
 Undervisningen ska utgå från varje elevs behov och förutsättningar.
 Styrning och uppföljning ska vara tydlig och sträva efter ständigt förbättrade
resultat.
Lärandeperspektiv
 Språkutvecklande perspektiv
 Inkluderande perspektiv
 Interkulturellt perspektiv
 Forskningsperspektiv
Samtliga lärare har ett ansvar att eftersträva en hög kvalitet i arbetet.
 Läraren har tydliga mål för undervisningen utifrån läroplan och kursplaner och
följer kontinuerligt upp resultaten på elev- och gruppnivå.
 Läraren har ett positivt och tydligt ledarskap för att skapa arbetsro och utveckla
goda relationer till eleverna.
 Läraren samverkar över ämnesgränserna för att skapa en helhet för eleverna i
deras lärande.
 Läraren varierar undervisningen utifrån elevens behov och förutsättningar och har
höga förväntningar på elevernas vilja och förmåga.
All statistik i detta dokument gäller, om inget annat anges, per den 13/6 2012. Där det
bedömts rimligt jämför vi med tidigare år eller med nationell statistik från andra program.
Den jämförelsen kan halta, eftersom vi enbart haft specialutformade program, i åk 2 och
3, som inte går att jämföra rakt av med andra program och övriga program är
nystartade.
Vi kommer övertid att utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.
4(22)
2. Förutsättningar
2.1 Elevunderlag/undervisningsgrupper
Den 13/6 2012 gick 215 elever på skolan. De fördelade sig enligt nedanstående tabell.
ÅK 1
IHK
TFD
ES
BF
RL
KMT
Summa
ÅK 2
11
30
15
4
60
ÅK 3
ÅK 4
55
16
50
21
7
78
3
74
Summa
105
37
11
30
15
3
17
3
215
Majoriteten av eleverna bodde i regionen och tog sig med buss från Södertälje centrum
till skolan. 48 elever bodde på skolans internat i veckorna och åkte för det mesta hem till
helgen. Internateleverna kom från 22 olika kommuner med en spridning från Mora i norr
till Kalmar i söder. Då vi gått från att ha specialutformade program, där i princip alla har
haft möjlighet att få inackorderingstillägg, till att i dag ha nationella program till vilka det
blivit oerhört svårt att få inackorderingstillägg har antalet elever på internatet sjunkit.
I årskurs 1 fanns det plats för 22 elever på estetiska programmet. Vi saknar således 11
elever. På barn- och fritidsprogrammet fanns plats för 30 elever, där är antalet 30. Under
året har vi fått förfrågan från 15 elever om att få börja på programmet, elever vi varit
tvungna att tacka nej till. Restaurang och livsmedelsprogrammet har vi haft plats för 16
elever och det var också antalet vi tog in men en elev har avslutat sina studier hos oss,
av personliga skäl.
I gymnasiesärskolan fanns plats för sammanlagt 20 elever. Vi saknade således 3 elever.
Vi har haft ett avhopp från särskolan och det var en elev som ville komma närmare
hemmet och därmed slippa resor.
I årskurs ett har 5% av våra elever hoppat av vilket i ett nationellt perspektiv är
mycket lågt.
Till nästnästa läsår 2013-14 söker vi naturbruksprogrammet med inriktning trädgård som
kompletterar och knyter ihop det utbud vi har idag. Att kunna erbjuda ett program med
bland annat odling av grönsaker, örter, kryddväxter, och som våra kockar och bagare
kan använda när de lagar mat eller bakar sådant som våra elever på BF inriktningen
fritid, hälsa med yrkesutgången personlig tränare bör äta, känns extra stimulerande. Att
dessutom ha kopplingen mellan design och skiss av trädgårdar och vårt estetiska
program med inriktning bild och form, känns riktigt bra.
Att söka och driva Naturbruksprogrammet med inriktning trädgård är också ett av de sätt
med vilket vi vill visa att vi menar allvar med skolans arbete med hållbar utveckling.
Att starta Naturbruksprogrammet blir en möjlighet för oss att ännu tydligare koppla
dagens skola till vår äldre historia, då det drevs Lanthushållsskola och då marken runt
skolan faktiskt var uppodlad.
5(22)
Elever som söker naturbruksprogrammet kommer också att ha lättare att få
inackorderingstillägg vilket gör att vi har förhoppningar om att fortsätta hålla internatet
levande.
Intagningen har skötts av Södertälje kommuns intagningskansli. Nedan följer en tabell
över intagningspoäng och medianpoäng för de senaste fyra åren. Siffrorna gäller
reservintagningen i slutet av september enligt gymnasieantagningens statistik:
2008
2009
2010
2011
Lägst
Median Lägst
Median Lägst
Median Lägst
IHK
170
212
180
210
170
215
TFD
210
250
192
230
alla
250
Median
BF
200
220
EST
alla
232
RL
170
182
Årets intagning har skett med hjälp av gymnasieantagningen i Stockholms län då
Södertälje har lagt ner sin antagningsenhet.
Trots att vi lagt om vårt programutbud så har de elever som sökt till oss ett meritvärde
som absolut är i paritet med tidigare. På restaurang och livsmedelsprogrammet är det
något lägre, vilket säkert hänger ihop med att det är ett renodlat lärlingsprogram, men vi
har inget att jämföra med.
2.2 Personal
I juni 2012 arbetade 37 personer i skolan. Det motsvarar 27,42 heltidstjänster enligt
nedan:
Befattning
Antal personer
Antal heltidstjänster
Lärare
19
17,02
Speciallärare
1
1
Lärarresurs
4
2,9
Rektor
1
1
SYV
1
1
Internatföreståndare
1
1
Kansli/ekonomi
2
1,5
Datatekniker
2
0,5
Kvällspersonal/jourer
6
1,5
Totalt
37
27,42
6(22)
På gymnasieskolan arbetade 19 lärare fördelade på 17,02 heltidstjänster. Det gör 7,9
lärare per 100 elever, vilket är lägre än riksgenomsnittet på 8,1 lärare per 100 elever.
Enligt Skolverkets SIRIS beräkningar hade 90 % av lärarna pedagogisk
högskoleutbildning (riksgenomsnitt var 83 %). De av våra lärare som inte räknas dit
hade antingen en äldre pedagogisk examen eller pedagogisk utbildning utan färdig
examen.
På särskolan arbetade en behörig speciallärare och två lärarresurser. Flera ämneslärare
undervisade i särskolans olika kurser.
I karaktärsämnena på TFD arbetade två textillärare och en bildlärare, i karaktärsämnena
på IHK arbetade fyra idrottslärare och tre kostlärare. Flera av karaktärsämneslärarna på
IHK undervisar i andra ämnen också.
Internatet var organiserat så att det varje vardagkväll fanns två ”jourer” som kom till
skolan klockan 16.30 och sedan sov över. En av dessa körde VW-buss i skytteltrafik
från och till Södertälje. På söndagskvällar arbetade en jour från 17.30 och sedan över
natten. Sammanlagt motsvarar dessa arbetsinsatser ungefär 1,5 tjänst. Jourerna hade
hög utbildningsnivå och har stött eleverna med skolarbete. Även elever som inte bor på
internatet har möjlighet att gå på studiehjälpen. De arrangerar också aktiviteter på
kvällarna samt ser till att det är ordning och reda på internatet.
Kompetensutveckling: Personalen har gått flera ämnesspecifika utbildningar men
också på flera av de av Skolverket arrangerade utbildningar i bedömning och på
specifika programdagar så som lärlingsförsöket. Den ena av två stora gemensamma
fortbildningsinsatser vi gjort under året är att vi började året med en föreläsning med
Thomas Krigsman o Iann Lundegård kring hållbar utveckling. Något vi fortsatte arbeta
med under hela läsåret och som ledde framtill en temavecka i hållbar utveckling, där
resultatet ska utmynna i en revidering av miljöplanen. Miljöplanen kommer då inte bara
att utgå ifrån miljöaspekter (ekologiska) utan också utifrån sociala och ekonomiska.
Den andra insatsen vi gjorde var att all personal, under höstlovet, åkte till Finland för att
lära sig mer om finsktskolväsende. Vi besökte gymnasieskolan Grankulla samskola. Vi
fick ett fantastiskt bemötande och flera lärdomar att ta med oss, lärdomar vi har
återkommit till flera gånger under läsåret och också arbetat med. Bla Läsåret bör indelas
i fyra perioder, planeringen inför kommande läsår om möjligt klar i april, tydligare former
för omprov/provveckor, fler elevarbeten på väggarna, dela flickor och pojkar i
idrottsundervisningen, internationalisera oss mera, tydligare elevansvar, högre
kunskapskrav på eleven med studentskrivningar, hög förväntan på eleven (i Finland den
studerande), läxläsning ett tydligare krav, se till att Gymnasiearbetet verkligen blir ett
slutprov som kräver och mäter att man har med sig kunskap, hur säkerställer vi att
eleverna inte bara lär sig för stunden? mm.
7(22)
2.3 Materiella resurser, läromedel, lokaler, utrustning, datorer m.m.
Skolan startade 1915 och har genom åren utvecklats och vuxit. Lokaler har byggts till
och om för att tillfredsställa de behov som uppkommit när skolans inriktning har
förändrats.
Det fanns nio generella undervisningssalar av varierande storlek. Därutöver fanns en
stor modern idrottshall med gym och dansstudio, tre textilsalar och en bildsal samt ett
undervisningskök med tillhörande teorisal. Det fanns ett datagrupprum med 10 datorer
samt ytterligare ett 40-tal elevdatorer utspridda på skolan. Därutöver 12 bärbara datorer
som finns centralt på en vagn.
Samtliga lektionssalar var försedda med data-/videoprojektor med tillhörande dator.
Arbetsmiljöförbättringar pågår ständigt. Alla salar har godkänd ventilation, och ljudnivån
är åtgärdad i de två salar där den var för hög. Vi renoverar nu det ursprungliga 1700-tals
huset där skolan en gång började. Framförallt för att använda lokalen till
konferensverksamhet.
3.209 kronor per elev, eller totalt 690.000 kronor, lades på läromedel i övrigt, såsom
böcker och annan lektionsmaterial. Därtill kom studieresor till Idre för åk 1 IHK, till
Gotland för åk1 TFD, hela gymnasiesärskolans Gotlandsresa och till Borås för TFD3 till
en total kostnad om 175.000 kronor.
Knappt 5097 kronor per heltidstjänst användes till fortbildning. Till det kom en
gemensam konferensresa för hela personalen för 70.000 kronor. Totalt satsades
203.000 kronor på fortbildning.
8(22)
2.4 Ekonomiska förutsättningar
Skolans ekonomi bygger till absolut största del på den programersättning som skolan får
från elevernas hemkommuner. Ungefär en tredjedel av skolans elever kommer från
Södertälje kommun. Några intressanta kommuners ersättning framgår av följande tabell.
Det som blir tydligt är att Strängnäs kommun inte följer riksprislistan utan har kopplat på
sig på Eskilstunas prislista som tillsammans med Göteborgs är lägst i landet..
Ersättning LPF 94 2011
Ersättning GY11
Kommun
Antal
elever
Eskilstuna
Södertälje
Huddinge
Strängnäs
Antal
elever
HR
2
87
4
21
73700
90790
92700
97176
Gnesta
14
101700
Nykvarn
29
101700
Botkyrka
Stockholm
Haninge
Leksand
7
103596
10
103882
2
111500
2
113272
4
63
9
9
3
0
8
2
2
2
6
20
2
4
3
1
1
5
1
3
1
0
HR
ES
78330
116071
BF
RL
127943
77486
99110
78329
68304
59501
78329
96240
116071
127943
77486
116071
99110
77486
116071
77486
116071
127943
3. Utvärdering och utvecklingsarbete
Elever och lärare utvärderade undervisningen i respektive kurs vid kursslut. Under året
pågick ett intensivt arbete med att arbeta fram nya programmål och i viss mån
programstruktur. Dessa bearbetades av lärargruppen, antogs av styrelsen och har
sedan fått godkännande av Skolinspektionen.
Lärare och skolledning utvärderade läsåret under några dagar i juni. Det gick till så att
personalen i förväg fick föreslå vilka områden och frågor man ville utvärdera. Till det
lade rektorn sådant som alltid ska utvärderas, såsom likabehandlingsplan och andra
planer. Utvärderingarna sammanfattades med s.k. cafémetodik och har sammanställts
och bearbetats av rektor för eventuella åtgärder. Punkterna som utvärderades var
arbetslagen, gemensamma möten, traditioner såsom skolavslutningar och student,
9(22)
schemabrytandeaktiviteter, elevvård, hur vi landat i GY 11, studiero, kunskap och
lärande samt likabehandlingsplanen.
Under läsåret skedde utvecklingsarbetet i programgrupperna. Lärarna var organiserade i
tre programgrupper, en för idrottsprogrammet, en för textilprogrammet och en för
särskolan. I dessa grupper pågick ett ständigt arbete syftande till att driva utvecklingen
framåt för de olika programmen.
Rektor hade ett utvärderande gruppsamtal med avgångseleverna i åk 3 under deras
sista skolvecka. Frågorna som diskuterades handlade om utbildningen i stort, skolans
resurser och elevernas inflytande.
Utvecklingsarbetet som utmynnade i en temavecka med följande utgångspunkt och mål
fick vid utvärdering i huvudsak positiv kritik. Vissa inslag bör dock helt plockas bort och
vi kommer att fundera på längden då vi genomför nästa större projekt. Vi hoppas och
tror att arbetet har fått en kvarstående effekt hos våra elever.
Scenario 2040
Året är 2040. Ni forna elever på Vackstanäsgymnasiet har nu hunnit bli över 50år gamla. Decennier
av global miljöförstöring och överutnyttjning av Jordens resurser har lett till att planetens ekologiska
system har brutits ner. Naturresurserna är slut och utsläpp av tungmetaller och hormoner har gjort
människor och djur sterila. Krig och konflikter om de begränsade tillgångarna härjar vår planet.
Ert uppdrag resa tillbaka till 2012 och ta reda på hur ni kan förhindra denna framtid och nå en Hållbar
utveckling.
Hur kan vi 2012 stoppa miljöförstöringen och hur kan vi hushålla med de resurser vi har? Hur ska vi
behandla människor och djur för att vi ska kunna leva tillsammans i harmoni?
Mänsklighetens och planetens öde ligger i era händer! Vårt hopp står till er!
Hela veckans övergripande mål :
Scenario 2040
Hållbar utveckling ur ett Socialt, Ekologiskt, Ekonomiskt perspektiv,
Individuellt, Lokalt, Nationellt, Globalt
Framtidsscenario, Dystopi 2040: Planeten och mänsklighetens undergång
Uppdrag för Utopi: Upptäcka hur ni kan förändra framtiden genom att idag ändra livsstil och bestämma er
för att göra det
Plats för uppdraget: Vackstanäsgymnasiet med omgivning
Måluppfyllelse: Genom att utföra uppdraget når ni ett flertal mål inom läroplanen och i flera kursplaner, se
respektive ämne
Arbetsmetod: Diverse exempelvis utflykt, rollspel, grupparbete
Dokumentation/Examination: Diverse exempelvis loggbok
Ansvarig personal: Samtliga
I övrigt har skolan återinfört arbetslag och här har en del utvecklingsarbete skett. Vi har
skickat en av arbetslagsledarna på en UGL kurs (en kurs som nästan alla i personalen
har gått). I övrigt så har vi fortsatt att arbeta med GY11 och tycker att vi börjar hitta rätt
och att vi har ett så litet elevtapp är ett tecken att så är fallet.
10(22)
4. Uppföljning av läroplanens övergripande mål
4.1 Kunskaper
Det är skolans ansvar att varje elev
• på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för
en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå
av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet,
• på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att
uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har
tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller
• som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för
fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
Skolans mål
Alla som arbetar i skolan ska
• ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt,
• uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
( delar ur läroplanens övergripande mål och riktlinjer)
Metoder att nå målen
Vi försöker skapa en intressant och lustfylld undervisning där eleven kan känna sig
delaktig. Vi stödjer eleverna i att ta ansvar för sina studier, bland annat genom att snabbt
följa upp eventuell frånvaro och att vid utvecklingssamtalen diskutera elevens hela
studiesituation och motivera eleverna att nå sina mål.
Som stöd både för frånvarohantering och omdömen för utvecklingssamtal använder vi
skolportalen Adela.
För elever som inte nådde betyget Godkänt i svenska och engelska fanns resurstid
avsatt under åk 2 och 3. De elever som inte nått Godkänt i matematik A erbjöds att
förlänga kursen med en termin (en lektion per vecka). Elever med särskilda behov fick
hjälp av lärare i engelska A och svenska A och matematik A och B. I övrigt har
undervisande lärare ansvar för att elever som inte fått godkänt får det stöd de behöver
för att ta igen missade moment fram till sista dagen i åk 3.
Pedagogisk och ämnesmässigt kompetent personal var anställd för att ha schemalagd
studiestödstid för internatelever på vardagskvällarna.
Skolan har en mycket hög nivå av kontakter mellan elever och personal. Vi strävar även
efter att successivt ge eleverna ökat ansvar för sina studier. På så vis ökar elevernas
personliga mognad och förmåga till kritiskt tänkande.
Varje elev har en individuell studieplan
Under åk 1 gör varje eleven en studieprofil, som beskriver ambitionsnivån för de kurser
som eleven ska studera under sina tre år. Studieprofilen är ett viktigt dokument, som
hela tiden följs upp och revideras av elever och mentorer i samverkan.
11(22)
Undervisande lärare håller eleven informerad om framsteg och motgångar. Varning för
att en elev kan få ett icke godkänt betyg/F eller inget betyg alls meddelas eleven i så
god tid att eleven har en möjlighet att åtgärda problemet. Det meddelas även rektorn,
som då genomför en utredning for att ta ställning till om ett åtgärdsprogram behöver
upprättas.
Elev och/eller mentor sammanfattar elevernas studieprestationer inför
utvecklingssamtal, vilket ska ske minst en gång per termin. Vid ett utvecklingssamtal
jämför man studieprofilen med de resultat som eleven uppnått. Vårdnadshavare inbjuds
att delta i utvecklingssamtalen.
Central uppföljning av betygen
Mentor har kontinuerlig kontakt med varje elev och bevakar därmed även
studieresultaten. Utöver detta finns ytterligare en kontroll som fungerar på följande sätt:
De elever som har fått IG, numera också F, efter avslutad kurs kallas till en
elevvårdskonferens dit elev, vårdnadshavare, rektor, SYV, speciallärare och
mentor/undervisande lärare inbjuds. På mötet analyserar vi varför eleven har ådragit sig
ett IG/F och vilket stöd skolan kan ge för att åtgärda betyget och vad som krävs av
eleven. Ett åtgärdsprogram upprättas alternativt att det tidigare åtgärdsprogrammet
revideras. Samma procedur upprepas.
Vid varje nytt läsår går rektor igenom med undervisande lärare vilka elever som har IG i
respektive lärares tidigare kurser, för att diskutera vad läraren kan göra for att stödja
eleverna till ett godkänt betyg.
Elevvårdskonferensen kallas in vid behov
Varje måndag träffas personalen för information och diskussion. Då kan mentor eller
annan deltagare anmäla sådant som flera i personalen behöver känna till. Man kan
också kalla till en diskussion bland alla undervisande lärare om en klass eller en viss
elev.
När en elev bedöms behöva mer stöd från skolan än vad mentor och undervisande
lärare själva klarar av kan frågan tas upp på en elevvårdskonferens.
Elevvårdskonferensen sammanträder varje onsdag morgon.
Annat stöd utanför lärarkretsen.
Studie- och yrkesvägledaren stödjer eleven i hans/hennes val av kurser inom det
individuella valet och kontrollerar att eleven genomför en fullständig gymnasieutbildning.
Hon är även rådgivare i val av studier eller arbete efter skolans slut. SYV kan även boka
tid hos kurator, psykolog, sköterska eller läkare.
Specialläraren har till uppgift att stödja elever. Åtgärdsprogram innefattar ofta stöd från
en speciallärare.
I vissa fall utser rektor en lärare att särskilt hålla kontakt med och stödja en elev att få
ordning på hans/hennes studier. Det kan röra sig om coaching, hjälp med studiemetodik
eller rent studiestöd.
12(22)
Kvällspersonalen hjälper till med studier på kvällstid. Denna hjälp utnyttjas mycket av de
boende eleverna men tidvis även av dagpendlande elever.
Vi anpassar undervisningen till elevernas behov.
Under de första veckorna gör eleverna diagnostiska prov i svenska, engelska och
matematik. Speciallärare gör en sammanställning över elever som behöver särskilt stöd
för exempelvis dyslexi, olika diagnoser eller för att de har svaga förkunskaper i något
ämne. Samarbete sker med Södertälje kommuns mediacentral för hjälp med att prova ut
olika hjälpmedel om sådant behövs. I övrigt, se punkten ovan.
De undervisande lärarna får vetskap om särskilda behov varje elev har, så att de kan
anpassa undervisning och kunskapskontroll efter detta. Åtgärdsprogram upprättas vid
elevvårdskonferens (se punkt 7f). Programmet beskriver olika åtgärder och vem som är
ansvarig för deras genomförande. Det finns alltid datum för uppföljning av programmet.
I övrigt sker det anpassningar i respektive ämne utifrån elevernas behov.
Utöver studier i miljö- och kretsloppstänkande inom ramen för kurserna Naturkunskap A
och B, vilka båda är obligatoriska för gymnasieeleverna, så använder vi vår egen miljö
som modell. Det innebär att vi har en mycket hög andel ekologisk mat i
skolrestaurangen, stor återvinningsgrad samt att vi noga överväger inköpta varors
miljöpåverkan. Under nästa läsår ska skolan fortsätta att arbeta med miljöplanen för att
beskriva våra insatser tydligare.
Under året har vi haft tre elever som vi fått extra pengar för att se till att de får det stöd
som deras problematik kräver. Vi hade tre halvtider anställda.
Resultat
Nedanstående tabell beskriver utvecklingen av elevernas genomsnittliga betygspoäng
och hur stor andel av avgångseleverna som varit behöriga att söka till högskolan de
senaste fem åren. Siffrorna avser studenternas betyg vid utgången respektive år enligt
Skolverkets statistik.
Läsår
2004 2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Genomsnittlig
betygspoäng
12,7
13,4
13,8
14,1
13,4
14,1
14,7
14,4
14,05
Andel (%)
behöriga till
högskolan
78
80,0
86,9
90,9
83,1
93,3
91,5
89,28
?
Nedan följer en jämförelse mellan betygsfördelning på nationella prov och kursbetyg.
Man ska hålla i minnet att kursbetyget gäller det betyg som satts vid kursens slut. De
allra flesta av de elever som fått betyget IG tar chansen till extra stöd i efterhand och
förmår därmed prestera ett G innan de lämnar skolan i åk 3.
Våra tre gymnasiesärskoleelever som lämnar oss har alla fått betyg i alla ämnen. Den
elev som lyckats bäst har VG i alla ämnen utom två. Alla tre är på väg ut i någon form av
arbete.
13(22)
Kurs: Engelska 5
A
B
C
D
E
F
8
11
20
15
1
2
6
12
19
15
1
A
B
C
D
E
F
Nationellt prov
2
7
28
7
Kursbetyg
5
12
24
3
C
D
E
F
Nationellt prov
1
5
4
Kursbetyg
1
5
3
1
B
C
D
E
F
Nationellt prov
5
22
15
9
3
Kursbetyg
8
14
21
11
1
Nationellt prov
Kursbetyg
Ma 1a
Ma 1b
A
B
Svenska 1
A
Kurs: Engelska C, individuellt val
Kursbetyg
IG
G
VG
MVG
2
10
13
5
Engelska B, individuellt val
IG
G
VG
MVG
X på Np
Nationellt prov
3
36
17
1
7
Kursbetyg
7
39
15
3
IG
G
VG
MVG
Svenska B
14(22)
X på Np
Nationellt prov
4
34
23
0
Kursbetyg
6
41
29
8
IG
G
VG
MVG
5
3
9
5
15
Svenska C
Kursbetyg
Bedömning och analys av måluppfyllelsen och utveckling
Lärarna har märkt en avsevärd förändring av de nationella proven i GY 11. Dessa har
blivit betydligt svårare och precis som det är sagt så är det mycket svårt att uppnå A.
Engelska B och Matematik B är obligatoriska kurser på Samhällsprogrammet, medan de
är valbara hos oss. En mycket stor andel av våra elever väljer att studera dessa kurser,
särskilt Engelska B. Vi ser i det individuella val eleverna gör i GY 11 att de väljer
behörighetsgivande kurser. De senaste fyra åren så har vi legat på en jämn nivå både
vad gäller genomsnittligt betygspoäng och andelen elever som är behöriga till
högskolan. Våra avgående särskoleelever når alla betyg och ofta också de högre
betygsstegen.
Något vi försöker arbeta med är att elevernas inriktningar inte tar för mycket tid från det
teoretiska arbetet. Något som ibland är svårt då vi har så specifika inriktningar på
utbildningarna och att dessa ligger så nära deras fritidsintressen.
Under nästa läsår kommer vi att arbeta vidare med bedömning och betygsättning.
4.2 Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
• kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde och integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt
medverkar till att hjälpa människor,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Metoder att nå målen
Vi har arbetat för att erbjuda en trygg och trivsam skolmiljö där varje elev ska bli sedd av
personal och av andra elever. Det uppstår öppna och ständiga diskussioner mellan
ungdomar och vuxna. Undervisningen har planerats i samarbete med eleverna så att
15(22)
skolarbetet inte blir alltför stressigt, men ändå utvecklande och så att kollisioner med
olika prov inte uppstår.
Vi har upparbetade rutiner för samarbete mellan elever, mentor, elevvårdsteam och
vårdnadshavare för att snabbt göra ett åtgärdsprogram om det uppstår problem.
Gemensamma aktiviteter
Under skolårets gång har vi ett antal gemensamma aktiviteter som syftar till att öka
gemenskapen och samhörigheten över de gränser som årskurser och olika program kan
skapa. Exempel på detta är välkomstfest under hösten, gemensamma idrottsdagar,
Operation dagsverke (då vi samlar pengar till olika projekt), en traditionsdag före jul,
teambildningsdag, dag då eleverna får prova på varandras program och då i
tvärgrupper, julbord, öppet hus, nattinnebandyturnering, designnatt och temadagar mm.
På detta sätt får eleverna på våra inbördes mycket olika program en möjlighet att lära
känna varandra bättre. Det ger en ökad acceptans och förståelse för människor med
olika intressen och förutsättningar.
Resor i åk 1
Varje år åker ”idrottsklassen” till Idre för att dels lära sig om skidåkning i alla former, men
framför allt skapa ett sammanhang och trygghet i klassen. ”Textilklassen” åker varje år
till Gotland för att lära sig mer om Gotlands specifika hantverk men även för dem att
skapa trygghet och sammanhang. Hela särskoleklassen åker, oavsett årskurs, också
alltid på lägerskola. I år åkte klassen till Gotland. Här är skälet inte bara att lära sig mer
om Gotland, skapa trygghet och gemenskap utan också att öva på att vara hemifrån och
agera i ett annat socialt sammanhang.
När drygt halva höstterminen hade gått genomförde vi en trivselenkät för eleverna i
årskurs 1. Den gav elevernas bild på stämningen i klassen, studieron samt om någon
elev är eller riskerar att bli mobbad eller ensam. Med enkäten som grund framställde
mentorerna ett sociogram över klassen. På en klasskonferens användes dessa två
material för att diskutera klassens grupputveckling och lämpliga åtgärder för att stödja
eleverna, framför allt i grupp men även enskilt. Detta har sedan under året följts upp.
Vårt internat gör att vi lär känna många elever mycket väl, samt att de boende eleverna
ser skolan som mer än bara en skola – det är deras hem under vardagarna i tre år. Det
gör att dessa elever är mycket känsliga för om någon mår dåligt och de är också
mottagliga för vuxnas argument om att man i så fall måste agera.
Särskolan fanns med som en naturlig del i verksamheten och möten uppstår ständigt
mellan elever. Det har varit av värde både för eleverna i gymnasieskolan och för
eleverna i gymnasiesärskolan något som lett till en stor acceptans för olikhet.
Likabehandlingsplanen aktualiserades 2-3 gånger under läsåret i samband med att vi
misstänkte att någon elev inte behandlades korrekt. Ingen av utredningarna ledde till
allvarligare åtgärder, utan de eventuella misshälligheterna upphörde under utredningens
gång. Planen har utvärderats varje gång den använts liksom vid skolslut. Planen har bytt
namn till ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.
16(22)
Bedömning och analys av måluppfyllelsen och utveckling
Diskussion i elevrådet
Diskussion har hållits i elevrådet angående mobbning och kränkande behandling.
Sammanfattningsvis ansåg elevrådsrepresentanterna att mobbning och kränkningar inte
har någon plats på skolan, men att de är övertygade om att det förekommer, då det gör
det överallt där människor finns. Elevrådet tycker att skolan tar tag i problem när de
dyker upp.
Hearing med en mindre grupp treor
Vid hearing genomförd av rektor uppger eleverna som deltagit att det är väldigt lugnt på
skolan. Vid tillfällen då något hänt har eleverna upplevt att skolan agerat skyndsamt och
med tydlighet. Ex under ett par veckor hösten 2011 förekom en blogg som gick under
namnet ”Vaxsta gossip”. Skolan tog upp problemet med eleverna och deras föräldrar
och tydliggjorde var den stod och tyckte och tänkte kring innehållet. För att undersöka
om något lagbrott begåtts kontaktades polis. Inom två veckor, efter upptäckt, var sidan
nedlagd.
Enkät bland elever om trivsel och kränkningar på skolan
För att få en bra bild av vad som försiggår på skolan har eleverna fått svara på frågor
om eventuella kränkningar och mobbning, hur de reagerar om de känner till kränkning
eller mobbning, om det finns platser eller tillfällen som innebär en utökad risk mm.
Eleverna i gymnasiesärskolan får självklart samma enkät. Enkäten visar bla att det på
några ställen på skolan kan förekomma kränkningar.
Under året har vi skyndsamt och resolut tagit tag i de fall där kränkningar har
förekommit. I stort har stämningen varit god på skolan både mellan eleverna och mellan
personal och elever.
4.3 Elevernas ansvar och inflytande
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan,
• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i
demokratiska former,
• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv,
och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta
initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Metoder att nå målen
Eleverna har kunnat påverka sin arbetssituation på flera sätt. Ofta skedde det direkt i
planering av kurserna tillsammans med undervisande lärare. På grund av våra korta
beslutsvägar så löses de flesta av elevernas problem omedelbart, om de kommer till
expeditionen och meddelar sina behov.
17(22)
Vi hade också ett antal råd där elevrepresentanter har möjlighet att ge synpunkter på
olika frågor. De olika råden, med undantag för Matrådet, hade en egen budget att
förfoga över.
Elevrådet. Rektor och internatföreståndare deltog vid mötena och kunde snabbt få
synpunkter på olika förslag från klassrepresentanterna i rådet.
Matrådet. Kökschefen deltog och fick synpunkter på matsedelns utformning och hur
matsalsmiljön ska utformas.
Textilrådet. Textillärare och elever i alla textilklasser träffades regelbundet.
Skolans idrottsförening arrangerade tävlingar och andra aktiviteter.
Klassråd ägde rum varje vecka då mentorerna mötte sina klasser och tog upp aktuella
frågor av olika karaktär.
Idag: Ger alternativ att välja på, ger utrymme för påverkan av studiesituationen.
Elevrådet: Protokoll finns i Adela!?
På elevråd tas många olika saker upp och eleverna får stort utrymme att påverka.
Ger olika examinationsmöjligheter.
Finns alltid en dialog!
Eleverna tycker till om vad de ska arbeta med, redovisningssätt mm (även om de inte
sällan vill att läraren ska bestämma). Ofta blir det så att läraren bestämmer
ramar/grovplanering och ger förslag på innehåll, redovisning och eleverna väljer utifrån
detta. Elevernas förslag under arbetets gång tas tillvara.
Låter eleverna välja i vissa situationer. Svårt att välja litteratur. Lättare i vissa ämnen tex
SH, NK. Låta eleverna välja mellan olika arbetssätt och redovisningsformer. Välja
läxdagar. Många gånger har eleverna svårt att välja, gäller i vissa situationer speciellt
gymnasiesärskolan.
Utifrån ett elevperspektiv finns utrymme att påverka inom kurserna (för eleverna)
- på gott och ont = datum, deadlines.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen och utveckling
Vi bedömer att vi lyckats väl i att uppnå målet vad gäller arbetssituationen i stort. Vid
Skolverkets inspektion 2010 fick vi mycket beröm för vårt elevinflytande. Ändå ansåg
Skolverket att vi skulle utreda hur eleverna skulle få lika stort inflytande i alla kurser. Det
har vi utrett. Svaret från eleverna är att man ofta har mer inflytande i praktiska kurser,
såsom möjlighet att bestämma vad man ska sy eller laga för mat, än man har i en del
teoretiska kurser. Man anser också att man får mer inflytande i åk 2 och 3 än i åk 1. Så
ska det också vara i enlighet med modern ledarskapsteori och hur grupper och individer
i grupper fungerar. Flera elever uppger att de i vissa situationer inte vill ha inflytande
utan litar på att läraren vet åt vilket håll man ska gå. Vi arbetar med detta och ser tydligt
kopplingen mellan denna attityd och mindre delaktighet och därmed i vissa fall sämre
resultat.
Utveckling: Driva elevfrågor så att valmöjligheter ges för att möjliggöra delaktighet.
Skolan har allt att vinna på motiverade elever. Mentorstiden behöver utvecklas,
separeras från klassråd. Alla klasser ska ha klassråd. Bra att driva elevfrågor utifrån
18(22)
vissa saker som eleverna vill få till. Progression behövs i påverkansgraden och i vilka
beslut utrymme för påverkan ges. Tydliggör när de har möjlighet att påverka! Elevrådet
kan vara med och påverka mera.
Lyckas få dem att inse att de lär sig något, se sina förbättringar och framsteg. Fortsätta
skapa trygghet och se individerna.
Elevrådet skulle kunna vara med och påverka mer än idag också i områden som ej har
med själva undervisningen att göra tex. Miljö, möbler mm. Liksom nu ha inflytande på
ordningsregler. Matrådet: Är ett utskott till elevrådet.
Operation Dagsverke var ett bra sätt att få eleverna att känna speciellt för sin skola,
krävs en bra org. För att det ska fungera.
Vi kan bli bättre på inflytande i ett större sammanhang, hela studiesituationen.
Uppgifterna i skolan behöver ibland vara styrande med tydliga instruktioner, andra
gånger mer fria uppgifter.
Vi måste prata om vad demokrati står för dvs rättigheter och skyldigheter.
Elevfrånvaron har blivit betydligt bättre utifrån framförallt CSNs tydligare krav.
4.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering,
• medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade
erfarenheter och kunskaper,
• ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser
dessa kan ha,
har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om
möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och
• är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling,
förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed
förstår behovet av personlig utveckling i yrket.
Metoder att nå målen
Studie- och yrkesorientering förekommer i undervisningen, i olika former av vägledning
och genom informationsinsatser. Den berör all personal i skolan, men framförallt studieoch yrkesvägledare, lärare och rektor.
Eleverna har sammanlagt fyra veckors APU under sina tre år på skolan, två veckor i åk
2 och två veckor i åk 3. Delar av kursen Arbetsmiljö och säkerhet var APU.-förlagd i åk
2. I åk 3 var det kursen Projekt och företagande som innehöll APU. APUn genomfördes
på företag som har anknytning till programkaraktären. Elevernas arbetslivserfarenheter
planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning.
Våra elever på gymnasiesärskolan har minst 22 veckors APL under sin utbildning. Vi har
kontakter med arbetsplatser före påbörjad APL-period. Vi gör kontinuerliga besök under
19(22)
APL-perioden för att följa upp och genomföra trepartssamtal. Matriser för utvärdering
skickas ut före APL-perioden och följs sedan upp under besök. Dessa betonar bland
annat kursmålen.
I åk 1 har våra elever på Restaurang och livsmedelsprogrammet varit på APL i drygt 18
veckor. På ”APL-platserna” har eleverna haft nästan alla sina praktiska kurser. Varje
elev har fått flera trepartssamtal ute på sina respektive platser. Dels för att stämma av
om eleven når kursmålen med också för att stötta och lyssna hur de trivs.
På Barn- och fritidsprogrammet har de som är ansvariga för APL arbetet börjat skriva
avtal med olika arbetsplatser. Det blir dock först i åk 2 och 3 eleverna har APL och då 9
veckor per läsår.
För att hamna rätt med våra utbildningar så har vi haft branschråd för alla våra tre
utbildningar. Två av dessa kommer nu att göras om till programråd. Följande har ingått i
respektive råd: Inriktning, Kök och Servering:
Lasse Ingebrigtsen ,Torekällbergets värdshus , Marcus Andersson, Eurest
Compassgroup, Södertälje Stadshus, Magnus Gustavsson, Gripsholmsvikens hotell
och konferens, Conny Steisjö, Vidbynäs gård & konferens, Tony Jaurell Bommersvik
konferens
Inriktning Bageri/Konditori:
Åsa Fimmerstad/Annmarie Fimmerstad, Taxinge slottscafé, Maria Printz
Printz Bageri, Stallarholmen, Dan Brouwer, Järna Vedugnsbageri, Järna
Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid och hälsa: Martin Lidberg arbetar som
hälsocoach och inspiratör och driver bland annat Hälsoföretaget Inspirata med bland
annat Svenska hälsocampen. Karin Magnusson är dietist och KBT-terapeut, Pernilla
Ohlsson är utbildningsansvarig på PT-skolan, Jonas Lissjanis är nordisk PT- ansvarig
på SATS
Estetiska programmet inriktning bild och formgivning, textil design: Bea Szenfeld,
Modedesigner, Lotta Ahlvar VD, Svenska moderådet, Helena Mellström,
Marknadschef, Svenska moderådet, Katarina Brieditis, Designer, Erik Annerborn,
Designer och tidigare elev vid Beckmans designhögskola, Gabriella Fischer, Concept
designer på Hennes & Mauritz
Samtliga elever erbjuds vägledningssamtal där eleverna ges möjlighet att ringa in
intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval.

SYV-/mentorssamtal för samtliga elever i årskurs 3

Gruppsamtal och enskilda samtal

Information om valmöjligheter och kurser inför val av individuella kurser samt vilka
konsekvenser ett byte av kurser kan ha

Information om eftergymnasiala utbildningsmöjligheter med behörighets- och
meritregler
20(22)

Besök på högskole-/yrkesmässor

Skolan bjuder in företrädare från arbetslivet

Studiebesök på arbetsplatser samt högskolor/universitet

Elev- och föräldrainformation på föräldramöten i årskurs 1

Informationsmaterial

Dataledd undervisning/vägledning i hur ansökningsförfarandet fungerar samt
exempel på sökvägar och viktiga länkar om utbildning/arbete
Resultat
Samtliga elever erbjuds under sin utbildningstid vägledningssamtal för att diskutera
studie- och yrkesval. Eleverna får ta del av informationsmaterial om yrken, utbildning
samt behörighetsregler. Studiebesök på arbetsplatser och föreläsningar med företrädare
från arbetslivet sker kontinuerligt under elevernas tre år. Föräldrar till elever har fått
personliga samtal/vägledning om så önskats.
I årskurs 1 har samtliga elever fått information om val av individuella kurser och
information om behörighets- och meritregler.
Elever i årskurs 2 har erbjudits besök på utbildningsmässor samt grupp/enskilda samtal
och/eller fördjupade samtal om kursval och om elevens individuella studieplan.
Alla elever i årskurs 3 har fått ett SYV-/mentorssamtal, ett obligatoriskt besök på
högskolemässan, erhållit informationsmaterial, har erbjudits dataledd vägledning i
ansökningsförfarande till eftergymnasiala utbildningar samt fördjupade grupp/vägledningssamtal.
Bedömning och analys av måluppfyllelsen och utveckling
Samtliga elever har under sin utbildningstid erhållit minst ett samtal med studie- och
yrkesvägledare. Information till föräldrar har genomförts i årskurs 1.
4.5 BEDÖMNING OCH BETYG
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella
kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet.
Mål
Skolans mål är att varje elev
• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och
• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för
utbildningen.
Se ovan under kunskaper
4.6 REKTORNS ANSVAR
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av
en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbild21(22)
ningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som
chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och
har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
Här kommer ett flertal punkter
Uppföljning kring rektorns ansvar sker i ovan systematiska kvalitetsredovisning.
22(22)