Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vittra Vallentuna
Grundskola och Fritidshem
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Läsåret 2016/17
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Vittra Vallentuna Grundskola och Fritidshem. Skolan är en F-9 skola med ca 300
elever. Eleverna är indelade i miniorer (f-3), juniorer (4-5) samt seniorer (6-9). På
fritidshemmet är ca 110 barn inskrivna.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
2016-09-16--2017-09-15
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Fokusområden för läsåret 15/16:
Socialt klimat
Mål: Att eleverna bidrar till gemenskap och trygghet bland eleverna på skolan/på
fritidshemmet genom att visa respekt och tolerans för varandras olikheter.
Mål: Att skapa förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga att vara
som de är utan att bli kränkta eller kränka andra.
Planerade åtgärder:
● Att i ansvarsgrupperna/på fritidshemmet arbeta och diskutera kring
begreppet respekt och hur vi är mot varandra.
● Kulturdagar med fokus på att skapa trygghet på hela skolan. Eleverna är
delaktiga i utformandet av kulturdagarna.
1
●
●
Uppstartsperiod med fokus på att skapa trygghet i ansvarsgruppen. Detta
görs t ex genom att arbeta med tema 100% kompis, gruppstärkande case
”Från jag till vi” samt bygga goda relationer mellan elev-elev och
elev-pedagog.
Varje ansvarsgrupp/fritidsgrupp ska sätta upp gruppmål i syfte att skapa
ett gott arbetsklimat och en god trivsel utifrån gruppens aktuella
sammansättning, önskemål och behov.
Mål: Att eleverna vet vilka rättigheter och skyldigheter de har, samt vem de kan
vända sig till när de har behov av det.
Planerade åtgärder:
● Tydliggöra Trygghetsgruppens arbete och funktion på skolan.
● Tydliggöra Elevhälsoteamet arbete och funktion på skolan.
● Förankra skolans arbete kring kränkningar, skadegörelse, ANDT bland
elever och personal.
Utvärdering av mål och planerade åtgärder avseende ”Socialt klimat”
Samtal och diskussioner kring begreppet respekt, hur vi är mot varandra, hur vi
kan skapa ett gott arbetsklimat och god trivsel har skett löpande under läsåret
på ansvarsgruppens samlingar samt i den dagliga kontakten med eleverna vid t
ex pedagogisk lunch och raster. Dessa samtal och diskussioner har mynnat ut i
muntliga/skriftliga överenskommelser (gruppmål) om hur eleverna vill ha det i
sin ansvarsgrupp/undervisningsgrupp gällande arbetsklimat och trivsel.
Kulturdagarna under läsåret har haft olika teman/utformning i syfte att skapa
trygghet och gemenskap över åldersgränserna. Eleverna har under läsåret till
viss del varit delaktiga i utformandet av kulturdagarna.
skolans elevhälsa presenterade sig för elever och vårdnadshavare på läsårets
första dag. Representanter från elevhälsan presenterade sig och elevhälsan
övriga kompetenser samt arbete på samtliga föräldramöten under
uppstartsperioden.
Arbetet med Trygghetsgruppen har inte gått som vi hade planerat vilket innebär
att vi kommer att fortsätta att arbeta med detta mål under läsåret 16/17 efter
att ha utvärderat närmare vad som inte fungerade.
Lärmiljön
Mål: Att skapa en positiv lärmiljö fri från kränkningar.
Planerade åtgärder:
● Minska skadegörelse och klotter i lärmiljön (t ex klassrum, gemensamma
ytor, utemiljön) genom att diskutera policydokument kring skadegörelse.
2
●
Ta bort klotter och trasiga saker så snart det upptäcks.
Utvärdering av mål och planerade åtgärder avseende ​“Lärmiljön”
En ökad uppmärksamhet kring skadegörelse och klotter bland pedagogerna har
lett till att dessa har åtgärdats fortare än tidigare.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Planen utvärderas under period 1 på höstterminen då det även upprättas en ny
plan för kommande läsår. Som underlag för utvärderingen ligger resultatet från
Stora Kvalitén samt samtal med eleverna under Uppstartsveckorna (period 1).
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.”
(Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i
förskolan och skolan ska ha samma rättigheter – tjejer som killar oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Vittra Vallentuna tar årligen fram en plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Där tydliggör vi konkreta mål och handlingar för kultur- och
likabehandlingsarbetet samt hur vi på kort och lång sikt agerar för att effektivt
och aktivt förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda händelser som inte stämmer
överens med Vittras och nationella värderingar och regler. Vi har nolltolerans
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan vilket
innebär att vi för elevens skull har nära samarbete med socialtjänst, polis,
Vallentuna kommuns resurscentrum samt Vittras barn - och elevombud.
3
Planen är indelad i en främjande del, en förebyggande del samt en åtgärdande
del. Handlingsplaner, samtalsmallar och andra dokument som används i arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling finns bifogade i detta dokument.
Skolans uppdrag är att möjliggöra för våra barn och elever att utveckla
kunskaper och värden så som det står beskrivet i läroplanen. Alla som bedriver
utbildning inom skola i Sverige utgår från samma styrdokument. I Vittra har vi
en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi
behöver bygga och underhålla för att nå vår vision med medvetna och
ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Varje
verksamhet i Vittra har sin version av den, skapad och buren av de människor
som verkat och verkar där. Eftersom varje förskola/skola utgår från Vittras
gemensamma kärnvärden känner man ändå igen sig när man kliver in i en
Vittraskola på atmosfären, känslan och sättet vi bemöter varandra på, med
respekt och vänlighet.
I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande,
tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och
ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan
känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god
kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och
följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter
som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler,
Uppstartsperiod och daglig samling.
Våra tre kärnvärden är:
Ansvarstagande
På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och
elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för
vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och
trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi
gör.
Inkluderande
Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors
lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att
lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras
utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det
betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala
samspel.
Tydliga
Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn,
elever, vårdnadshavare och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som
hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga
4
kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av
oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg
som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer,
metoder och aktiviteter.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde
och trygghet
Beskrivning av det lokala vardagsarbetet för att främja allas lika värde
och trygghet
Skolans vardagsarbete för att främja allas trygghet och lika värde kan delas in i
kontinuerliga handlingar och punktinsatser. De kontinuerliga handlingarna kan
knytas till arbetet med att sätta grundläggande värderingar, gemensamt
förhållningssätt och Vittrakulturen. Punktinsatserna avser de tillfällen under
läsåret som planeras och utformas i syfte att främja arbetet kring diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Kontinuerliga handlingar
De nära pedagogiska relationer vi skapar i våra verksamheter är avgörande i
vårt likabehandlingsarbete - att aktivt förebygga och bekämpa kränkningar,
diskriminering och trakasserier. Ett förtroende byggs upp mellan oss och barnen,
de vet att vuxna tar ansvar, agerar och bryr sig om. Genom goda relationer och
att systematiskt arbeta med individuella och gruppvisa samtal om hur vi är mot
varandra, var och ens lika värde osv kan vi också tidigt fånga upp signaler på
relationer som fungerar och inte fungerar, elever som mår bra eller inte mår bra,
spänningar i grupperingar osv. Kort sagt, vi kan snabbt agera för att förhindra
olika former av oacceptabelt beteende i form av trakasserier eller kränkande
behandling.
Åldersintegrerade arbetslag bidrar till att visa på att olikheter berikar samt att
skapa förutsättningar för eleverna att bygga relationer över åldersgränserna.
Uppstartsveckor i början av varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på
skolan. Enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma
spelregler och förhållningssätt vilka grundar sig i vittras kärnvärden;
inkluderande, tydliga och ansvarstagande.
Pedagogisk lunch vilket innebär att pedagogerna äter tillsammans med eleverna
i syfte att under måltiden skapa goda relationer till eleverna genom att samtala
med eleverna om ämnen som är viktiga för dem samt att genom ord och
handling vara en god förebild för eleverna.
5
Pedagogerna är där eleverna är vilket innebär att pedagogerna möter upp
eleverna i hallen på morgonen innan skolan börjar för att alla elever ska känna
sig sedda när de kommer. Vi har ett rastvärdsschema som innebär att det varje
lunchrast finns minst 1-2 pedagoger ute bland eleverna. På de kortare rasterna
under förmiddag och eftermiddag är samtliga pedagoger rastvärdar. Att
pedagogerna är där eleverna är möjliggör för pedagogerna att skapa goda
relationer till eleverna, uppmärksamma och bemöta beteenden bland eleverna
som strider mot skolans ordningsregler, uppmärksamma och agera vid
kränkande behandling, vara behjälplig vid konfliktlösning samt genom ord och
handling vara en god förebild för eleverna. För att pedagogerna ska vara synliga
i vår utemiljö använder de gula reflexvästar.
Fritidspedagogerna finns med de yngre eleverna under hela dagen vilket främjar
det nära pedagogiska arbetet samt skapar trygghet för eleverna i övergången
mellan skola och fritids.
Skolans gemensamma förhållningssätt är de ​ordningsregler som utformas
tillsammans med elever och pedagoger i syfte att alla barn, elever och
pedagoger ska komma till sin rätt och få utvecklas i en stimulerande och trygg
lärmiljö där alla blir bemötta med respekt oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Punktinsatser
Dagliga samlingar i ansvarsgrupperna där ansvarspedagogen tillsammans med
eleverna tar upp och diskuterar värderingar och gemensamt förhållningssätt
utifrån samtliga diskrimineringsgrunder i syfte att dessa samtal ska vara en
naturlig del av skoldagen.
Dagliga samlingar genomförs även på fritidshemmet i syfte att skapa trygghet
och gemenskap.
Kulturdagar infaller 2-3 gånger per läsår då hela skolan arbetar med Vittras
kultur- och värdegrundsarbete. På kulturdagarna deltar även personalen som
arbetar på fritids.
Elevrådets dag/Vittrafestivalen är en aktivitet som infördes under läsåret 13/14 i
syfte att ge elevrådet möjlighet att forma en dag för alla elever samt skapa
förutsättningar för att stärka vi-känslan på skolan.
På ​Skolmöten finns en punkt på dagordningen för att lyfta frågor som rör
värdegrundsarbetet och arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
6
I ​NO-undervisningen ingår att arbeta med elevernas attityder kring homo-, bi-,
trans- och heterosexualitet vilket sker i samband med sex- och
samlevnadsundervisningen.
All ​skolundervisning/aktiviteter på fritids ska vara ett icke-diskriminerande
sammanhang där eleverna ska känna sig trygga oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta är aktuellt vid t ex
indelning av arbetsgrupper, lag i idrotten samt vid val av aktiviteter.
Närpolisen och Fältgruppen kommer till seniorerna 1-2 gånger per läsår för att
prata om ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak), nätmobbning,
skadegörelse samt om aktuella frågor som rör eleverna ur ett
brottsförebyggande perspektiv.
Nedan följer exempel på främjande åtgärder som utöver de tidigare beskrivna
åtgärderna fortlöpande genomförs på skolan när det gäller varje diskrimineringsgrund.
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
7
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
NO-undervisningen ingår att arbeta med elevernas attityder kring homo-, bi-,
trans- och heterosexualitet vilket sker i samband med sex- och samlevnadsundervisningen.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Arbete kring värdegrund kommer att ske under läsåret 16/17 utifrån teman som
t ex Barnkonventionen, Olika Lika, Jag och alla andra samt Diskrimineringsgrunderna.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar
situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
8
eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning
eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas
genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den
personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan
författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra
omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.”
( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
9
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder läsåret
2016/2017 utifrån resultatet av kartläggningarna
De planerade åtgärderna för läsåret 16/17 utgår från resultatet av Stora kvalitén
vt-16. Analysen av resultaten utmynnade i ett av de prioriterade målen för Vittra
Vallentuna - Att arbeta förebyggande och främjande för att skapa en
likabehandlande miljö fri från kränkningar. Fokus under läsåret kommer därför
att vara att arbeta på individ-, grupp- och skolnivå utifrån begreppen: respekt,
tolerans, gemenskap och acceptans.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga genom sitt deltagande i
kvalitetsundersökningen Stora kvalitén på vårterminen-16.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och
dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
Upptäcka:
De nära pedagogiska relationer vi skapar i våra verksamheter är avgörande i
vårt likabehandlingsarbete - att aktivt förebygga och bekämpa kränkningar,
diskriminering och trakasserier. Ett förtroende byggs upp mellan oss och barnen,
de vet att vuxna tar ansvar, agerar och bryr sig om. Genom goda relationer och
att systematiskt arbeta med individuella och gruppvisa samtal om hur vi är mot
varandra, var och ens lika värde osv kan vi också tidigt fånga upp signaler på
relationer som fungerar och inte fungerar, elever som mår bra eller inte mår bra,
spänningar i grupperingar osv. Kort sagt, vi kan snabbt agera för att förhindra
olika former av oacceptabelt beteende i form av trakasserier eller kränkande
behandling.
10
Uppstartsperioden i början av varje läsår där vi arbetar för att sätta kulturen på
skolan. Enheten och varje ansvarsgrupp kommer fram till gemensamma
spelregler och förhållningssätt vilka grundar sig i Vittras kärnvärden:
Inkluderande, tydliga och ansvarstagande.
Pedagogisk lunch vilket innebär att pedagogerna äter tillsammans med eleverna
i syfte att under måltiden skapa goda relationer till eleverna genom att samtala
med eleverna om ämnen som är viktiga för dem samt att genom ord och
handling vara en god förebild för eleverna.
Pedagogerna är där eleverna är vilket innebär att pedagogerna möter upp
eleverna i hallen på morgonen innan skolan börjar för att alla elever ska känna
sig sedda när de kommer. Vi har ett rastvärdsschema som innebär att det varje
lunchrast finns minst en pedagog ute bland eleverna. På de kortare rasterna
under förmiddag och eftermiddag är samtliga pedagoger rastvärdar. Att
pedagogerna är där eleverna är möjliggör för pedagogerna att skapa goda
relationer till eleverna, uppmärksamma och bemöta beteenden bland eleverna
som strider mot ordningsreglerna, upptäcka och agera vid kränkande
behandling, vara behjälplig vid konfliktlösning samt genom ord och handling
vara en god förebild för eleverna. För att pedagogerna ska vara synliga i vår
utemiljö använder de gula reflexvästar.
Dagliga samlingar i ansvarsgrupperna där ansvarspedagogen tillsammans med
eleverna tar upp och diskuterar värderingar och gemensamt förhållningssätt
utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.
På ​Skolmöten finns en punkt på dagordningen för att lyfta frågor som rör
värdegrundsarbetet och arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
I samband med ​IUP-samtalet får eleven frågor angående sin skolsituation
avseende trivsel och ev kränkande behandling. De elever som är inskrivna på
fritidshemmet får även frågor avseende trivsel och ev kränkande behandling på
fritidshemmet.
Anmäla:
I de fall som ärendet blir en anmälan om kränkande behandling ska anmälan
göras till rektor i dokumentet ​Anmälan till rektor. Anmälan lämnas i rektors fack
11
på administrationen. Dokumenten får av sekretesskäl inte sparas på enskilda
datorer. Anmälan ska även skickas in till huvudmannen av rektor.
Utreda och åtgärda:
Efter upptäckt av eller misstanke om mobbning eller kränkande behandling samt
vid konflikter elever emellan där kränkningar har förekommit agerar alltid
pedagogerna för att inte bara stoppa situationen utan hjälpa eleverna att förstå
vad som hände och anledningen till det egna och motpartens agerande. För att
komma tillrätta med situationen är det viktigt att samtalen med både offer och
den/de som mobbar/kränker sker snabbt. Föräldrar till de båda ska så snart som
möjligt informeras. Samtalen med eleverna sker i en lugn och ostörd miljö för
att skapa trygghet och förtroende. Samtalen dokumenteras i dokument som
finns att hämta på Vittras Strukturtorg. Dessa dokument ska efter de fyllts i
skrivas ut och lämnas till Skolans elevhälsa. Dokumenten får av sekretesskäl
inte sparas på enskilda datorer.
Arbetsgång från upptäckt till uppföljning;
Samtal med den som är utsatt
Samtalet sker med en pedagog som barnet har förtroende för. Anteckningar förs
under samtalets gång. Följande frågor är exempel på saker som utreds för att
kunna kartlägga problemet:
- Vad har hänt?
- Vem eller vilka är det som kränker? - Vem leder kränkningen?
- Hur länge har det pågått?
- När och var sker kränkningen?
Samtal med den som kränker
Detta samtal syftar till att den som kränker skall få tillfälle att berätta vad som
pågår. Här handlar det inte om att få en utskällning utan göra barnet medveten
om att skolan vet vad som händer och vill få stopp på detta. Eleven kan bli
ombedd att skriva en redogörelse över förloppet om det gäller en enskild
händelse.
Om det är så att det finns fler än en som har kränkt, sker samtalen enskilt med
var och en. Finns det en ledare, börjar samtalen med denna. Anteckningar förs
under samtalets gång. En sammanställning av samtalet dokumenteras i
dokumentet ​Utredning.
12
Ytterligare information
Ansvarig pedagog samlar in ytterligare information via samtal med andra vuxna,
föräldrar, kamrater, etc.
Handlingsplan
När utredningsarbetet är färdigt gör ansvarig pedagog en plan för hur skolan ska
säkerställa att kränkningen/kränkningarna verkligen upphör. Denna
handlingsplan delges vårdnadshavare samt elev. Handlingsplanen delges även
berörda pedagoger. Handlingsplanen lämnas till skolans elevhälsa för att
förvaras i Kränkande behandlingspärmen.
Uppföljning
Samtal med såväl den utsatta som den elev som kränker sker ända tills vi är
säkra på att kränkningarna har upphört. Kontroll av detta görs genom samtal
med den utsatta och kontakt med hemmet samt med berörda pedagoger.
Dokumentation av uppföljningen görs i handlingsplanen. Ibland kan såväl offer
som den som har kränkt behöva stöd för att kunna gå vidare. Skolan
tillhandahåller då hjälp från kurator, psykolog, skolsköterska eller skolläkare ur
vårt elevhälsoteam. Detta görs efter överenskommelse med vårdnadshavare.
Alla handlingsplaner mot kränkande behandling följs upp i Skolans elevhälsa för
att säkerställa att arbetet fortsätter ända tills kränkningarna upphört.
I vissa mycket allvarliga fall av t.ex. grov misshandel åtas extraordinära
åtgärder såsom anmälan till socialtjänst eller polis. Rektor ansvarar för
kontakten med berörda myndigheter.
Åtgärdstrappor vid diskriminering och kränkande behandling
Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling så
följer samtliga medarbetare dessa åtgärdstrappor. Ärenden som faller inom
ramen för planen mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid
behandlas skyndsamt och med förhållningssättet att det alltid är den utsattes
upplevelse som avgör vad som är kränkande behandling.
Dokumentera:
Samtalen dokumenteras i dokument som finns att hämta på Vittras Strukturtorg.
Dessa dokument ska efter de fyllts i skrivas ut och lämnas till skolans elevhälsa.
Dokumenten får av sekretesskäl inte sparas på enskilda datorer.
13
Alla samtal, överenskommelser och åtgärder med såväl elever som vårdnadshavare dokumenteras skriftligt enligt samtalsloggen. Alla tillfällen då vårdnadshavare kontaktas dokumenteras skriftligt i en incidentrapport/samtalslogg av
personal. Dokumentation kopieras och förvaras i elevens arkivmapp.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) ​Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven
känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och
elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
14
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig
varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens
vårdnadshavare samma dag.
2) ​Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Om barn/elev känner sig
verksamhetschef för utredningen.
kränkt
av
rektor/förskolechef,
ansvarar
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens
HR-avdelning kan behöva kopplas in.
15
16