2015-10-01
Kungsladugårdsskolan 2 grundskolans
plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Inledning
I Sverige finns från och med den 1 januari 2009 bestämmelser om att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa hittar man dels i skollagen och dels i
diskrimineringslagen (2008:567). Bestämmelserna förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Inom Skolinspektionen finns barn- och elevombudet, som skall tillvarata barns och elevers
enskilda rätt på detta område. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i
diskrimineringslagen följs.
FN:s barnkonvention
I barnkonventionen kan man läsa att alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det
vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli
lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Alla barn ska också ha rätten att få leva
och utvecklas utifrån en helhetssyn.
Vad innebär diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, definitioner
och begrepp
Direkt diskriminering: Någon som missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju
diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen omfattar. Dessa är kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck och ålder.
Indirekt diskriminering: Någon som missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse, ett
kriterium, ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar någon
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling: Kränkande behandling som inte är kopplat till
diskrimineringsgrunderna. Det är den drabbade som avgör om den uppfattar uppträdandet som oönskat
eller kränkande.
Kränkande behandling: Handlingar som kränker barns värdighet.
Mobbning: När någon kränks vid upprepade tillfällen. Detta skiljer mobbning från andra former av
kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för
mobbning.
Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det
finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet: Stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska
eller beteendemässiga karakteristika
Homofobi (HBT-fobi): Motvilja mot eller förakt för homo-, bi- eller transsexualitet och homo-, bioch transsexuella personer.
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskolan på Kungsladugårdsskolan 2
Ansvariga för planen
Kerstin Karlsson, rektor
Kathlene Fernström, skolkurator
Madeleine Filén, likabehandlingsledare
Vår vision
På skolan ska vi tillsammans med föräldrar, skapa förutsättningar för eleverna att bli goda:
medmänniskor, medarbetare och medborgare.
En sammanhållen skola där vi har en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt
gentemot elever och föräldrar.
En skola som ger alla elever bästa möjliga förutsättningar för livslångt lärande i en positiv och trygg
miljö.
Vårt förhållningssätt ska präglas av lyhördhet, respekt och förståelse för varandra.
Giltighet
Planen gäller från 2015-10-01
Planen gäller till 2016-08-31
Elevernas delaktighet
Eleverna är delaktiga i kartläggningar om trygghet och trivsel på skolan. Identifierade riskområden i
kartläggningarna diskuteras i en referensgrupp med elevrepresentanter från elevråd och Kungenvännerna
och utifrån detta sätts förebyggande mål och åtgärder upp. Därefter går ett förslag ut till
klassråd/elevråd/Kungenvännerna och deras synpunkter beaktas inför planens slutgiltiga fastställande.
Alla elever är utifrån sin ålder och sina förutsättningar delaktiga i arbetet. Planen förankras via samtal
mellan klassläraren och eleverna och de tolkar och konkretiserar densamma.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Skolan skickar hem planen för synpunkter på remiss via Hjärntorget. Alla vårdnadshavare ges möjlighet till
synpunkter innan fastställande av plan. När planen är antagen kommuniceras den med vårdnadshavare på
föräldramöte och skolråd.
Personalens delaktighet
Personalen deltar i kartläggningar och utvärderar planens mål. Vi diskuterar också vilka främjande insatser
som behövs. Personalen är med och sätter upp främjande mål liksom de systematiskt arbetar med mål och
åtgärder i planen. Planen lyfts i samband med fastställande av plan.
Förankring av planen
Planen är ett dokument för elevernas trygghet.
För att kunna bedriva ett aktivt arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling måste den
förankras och vara ett levande dokument.
Vårdnadshavare, elever och all personal måste veta att den finns och vad den innehåller. I samband med
fastställande av planen går rektor/elevhälsan ut i alla klasser på klassråd och informerar om och förklarar
vad planen innebär. Skolan utformar en broschyr som på ett för alla förståeligt sätt beskriver planens syfte.
Vårdnadshavare informeras på föräldramöten/skolråd om innehållet och syftet med planen och var den
finns att tillgå.
Ansvarig klasslärare aktualiserar kontinuerligt planen för eleverna under läsåret.
Utvärdering av föregående plan
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av likabehandlingsplanen har gjorts genom att arbetslagen skriftligen utvärderat målen.
Eleverna har fått olika frågor att besvara utifrån trygghet och trivsel. Vårdnadshavare har via vårt
kommunikationssystem Hjärntorget fått möjlighet att fylla i enkät utifrån Kungsladugårdsskolans arbete
mot diskriminering och kränkande behandling. Förutom ovanstående så har planen utvärderats på klassråd,
i elevråd och Kungenvännerna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever, personal och vårdnadshavare
Resultat av utvärderingen
Vi behöver bli bättre på att informera vårdnadshavare ännu mer om det arbete mot diskriminering
och kränkande behandling som vi bedriver på skolan.
Vi behöver mer aktivt arbeta med att flickor och pojkar leker med varandra.
Låta elever få ett ökat medbestämmande om vad de ska lära sig.
Vi behöver lägga större vikt vid att ge eleverna kunskap och insikt i vad de mänskliga
rättigheterna innebär.
Vi ska utforma undervisningen så att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och
tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.
Uppsikt över de utrymmen där eleverna befinner sig för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka
kränkningar.
Tydliga rutiner för hur uppkomna och anmälda trakasserier eller kränkningar ska utredas,
Årets plan ska utvärderas
Gällande plan ska utvärderas senast 2016-06-16 genom att varje klassråd utvärderar och går igenom planen
och synpunkter lyfts sedan till elevrådet, Kungenvännerna och på arbetsplatsträff.. Utvärdering av mål görs
även genom enkäter till elever, vårdnadshavare och personal. Därefter diskuteras synpunkter och tankar
innan sammanställning av materialet genomförs av likabehandlingsledare, kurator och rektor.
Vårdnadshavare ges möjlighet förutom på föräldramöten/skolråd till delaktighet genom vår digitala
plattform Hjärntorget där de kan lämna in sina synpunkter.
Personalens utvärdering görs genom att varje arbetslag utvärderar mål och åtgärder som rör sin grupp. All
personal kommer därefter att få lämna synpunkter som tillsammans med elevers och vårdnadshavares
synpunkter ligger till grund för kommande års plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor.
Främjande insatser
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i
det vardagliga arbetet
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Detta ska utgå både från diskrimineringslagen och skollagen.
Alla i skolan har ett gemensamt tydligt ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Alla i skolan skall arbeta för att skapa
goda förutsättningar för en god lärande miljö och för elevernas rätt till inflytande och delaktighet.
Pedagogerna ansvarar för att organisera och planera verksamheten så att alla elever får möjlighet till att
vara delaktiga utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personal i skolan skall med kunskap, omsorg
och engagemang motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar genom att vara tydliga och goda
förebilder, som sätter klara och tydliga gränser och agerar när det händer något utifrån vår vision.
Att främja jämställdhet
Mål: I vår verksamhet skall alla elever ges samma förutsättningar oavsett kön.
Aktiviteter:
att eleverna ska få kunskap om alla likas värde oavsett kön,
att pojkar och flickor får lika stor plats och lika stort inflytande, till exempel genom talrundor
att alla har rätt att vara den man är oavsett kön
grupparbete i klasserna om genusarbete
kompetensutveckling till all personal i genuspedagogik
Ansvariga är klasslärare
Uppföljning: Enkäter till elever och vårdnadshavare. Kontinuerlig uppföljning på elevråd,
Kungenvännerna och skolråd. Pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin. Kontinuerlig
diskussion på arbetslagsträffar och elevhälsomöte
Att främja likabehandling oavsett kön
Mål: I vår verksamhet skall olikheter tas tillvara. I vår verksamhet ska alla oavsett könsidentitet eller
könsuttryck känna tillhörighet
Aktiviteter:
att eleverna ska få kunskap om olikhet ifråga om identitet och/eller uttryck i form av kläder och
kroppsspråk med mera med avseende på kön.
Ansvariga är klasslärare
Uppföljning: Enkäter till elever och vårdnadshavare. Kontinuerlig uppföljning på elevråd,
Kungenvännerna och skolråd. Pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin. Kontinuerlig
diskussion på arbetslagsträffar och elevhälsomöte
Att främja likabehandling oavsett etniskt tillhörighet
Mål: Öka kunskapen och nyfikenheten bland eleverna om olika kulturer och allas lika
rättigheter.
Aktiviteter:
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om
olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel.
Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt genom att tex. låta elever som är
flerspråkiga lära sina skolkamrater till exempel en ramsa på sitt hemspråk.
Ansvariga är klasslärare
Uppföljning: diskussion i klass och arbetslag
Att främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Mål: Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika
religioner. Att eleverna ska utveckla förståelse för hur människors värderingar hänger samman med
religion eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter:
Vi uppmärksammar världsreligionerna och dess olika traditioner.
Ansvariga är klasslärare
Uppföljning: Gemensam reflektion i arbetslagen. Återkoppling till skolledningen.
Att främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Mål: Inga elever ska känna sig utsatta för trakasserier eller diskriminering på grund av
funktionsnedsättning. Att skolmiljö och undervisning är tillgänglig för alla elever så att ingen behöver
känna sig utanför.
Aktiviteter:
att elever konkret ska få prova genom olika övningar hur det är att till exempel vara rullstolsburen
att eleverna ska få kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor
med olika funktionsnedsättningar.
att anpassa gemensamma aktiviteter så att alla kan delta.
kompetensutveckling till all personal i hur samhälle och skola förmedlar normer kring
funktionsförmågor och funktionsnedsättning.
Se över lokaler och läromedel så att de är tillgängliga för alla elever.
Vid behov ta hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Ansvariga är all personal på skolan
Uppföljning: Utvärdering sker kontinuerligt på arbetslagsmöte och arbetsplatsträff.
Att främja trygghet för alla oavsett ålder
Mål: Elevers individuella förutsättningar, ej ålder, styr planering av undervisning och aktiviteter. Att
eleverna lär känna elever i andra klasser på skolan, får fler kamrater och därmed upplever större trygghet
och trivsel.
Aktiviteter:
Avdelningarna har kompisraster, regelbundna diskussioner och övningar i hur vi ska vara mot
varandra samt olika värderingsövningar och EQ övningar.
Personalen föregår med gott exempel genom att bland annat uppmuntra och uppmärksamma
positiva beteenden.
Kungen vännerna har schemalagda rastlekar. Övrig personal har styrda lekar för att fånga upp
elever som kan känna sig ensamma.
Information om nätmobbning både till elever och föräldrar.
Skapa trygghet med utgångspunkt från det resultat som vi får i trivselenkäten.
Temadagar.
Ansvariga är all personal på skolan
Uppföljning: Trivselenkäten, pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin.
Trygga raster
Mål: Alla elever ska känna sig trygga på skolgårdarna. Alla barn är allas barn.
Aktiviteter:
Schemalagda rastvärdar. Dessa syns genom västar.
Rastvärdar ska cirkulera på skolgården
Skolgårdens gränser klargörs inför varje läsår.
Kungenvännerna ansvarar för rastaktiviteter.
Ansvariga är all personal på skolan.
Uppföljning: Trivselenkäten, pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin.
Att främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Mål: Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning.
Aktiviteter:
Ta upp HBTQ ämnesintegrerat i de olika ämnena utifrån elevernas mognad.
Ansvariga är klasslärare.
Uppföljning: I respektive arbetslag, återkoppling till skolledning.
Förebyggande insatser
Det förebyggande arbetet utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts av kartläggningar av situationen
på skolan. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling som finns i skolan.
Trygg skola
Mål: Alla elever ska kunna gå till skolan och känna sig trygga.
Aktiviteter:
Personalen på skolan är observanta på situationer i omklädningsrum, korridorer och skolgård.
Rutiner för rastvärdarna har tydliggjorts så att de har ett tydligt uppdrag att vara observanta och
lyhörda för allt som händer på och kring skolgården.
All personal har ett ansvar för alla barn oavsett vilken klass barn går i.
Ansvariga är all personal på skolan.
Uppföljning: Trivselenkäten, pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin.
Trygghetsvandringar
På Kungsladugårdsskolan genomför Kungenvännerna trygghetsvandringar tillsammans i klasserna och med
elevrådet. Tillsammans går man igenom vad tanken är med trygghetsvandringen, vad man tittar på och
uppföljning. När det gäller eventuella åtgärder så har skolledningen ansvaret att dessa blir åtgärdat. Även
fastighetsägaren har här en viktig roll och bör därför också finnas med. De påpekade bristerna i tryggheten
på skolan ska dokumenteras och tillsammans med ledningen ses över för lämplig åtgärd.
Trygghetsvandringen handlar i första hand om att förstärka och utveckla tryggheten på skolan. Det är
viktigt att ta reda på vad som skapar trygghet i miljön respektive otrygghet.
Att tänka på inför trygghetsvandringen:
Förklara varför trygghetsvandringen genomförs
Ha fokus på trygghet och otrygghet
I samband med en trygghetsvandring utgår man ifrån en karta som finns över skola och skolgård.
Här framkommer trygga och otrygga platser. Utifrån kartläggningen går man sedan vidare och
säkrar upp de platser som känns otrygga.
Att främja trygghet och studiero
Mål: Alla ska känna trygghet, tillhörighet och delaktighet.
Aktiviteter:
Att skolan har olika temadagar kring värdegrunden. På dessa temadagar får vi in många aspekter
av de åtta diskrimineringsgrunderna. Man kan lägga upp arbetet i sina arbetslag.
Skolans värdegrund och ordningsregler ska vara tydligt uppsatta i alla klassrum och på andra
lämpliga anslagstavlor.
Arbete med kompissamtal, social och emotionell träning görs kontinuerligt under läsåret.
Ansvariga är all personal på skolan.
Uppföljning: Trivselenkäten, pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin.
Att skapa en vi-känsla
Mål: Skapa en vi-känsla på skolan för alla elever ska känna en tillhörighet och känna sig trygga
Aktiviter:
Vuxna på skolan ska agera mot alla former av mobbning, diskriminering och trakasserier.
Mobbning, kränkande ord och uttryck ska aldrig accepteras och inte finnas i våra verksamheter.
Temadagar som tar upp frågor kring hur vi är och uttrycker oss mot varandra.
Avdelningarna har kompisraster där eleverna lär känna varandra bättre.
Personal är synlig på skolan för både elever, vårdnadshavare och personal.
Ta tillvara på den möjlighet som ges genom skolans många olika verksamhetsformer.
Ansvariga är all personal på skolan
Uppföljning: Trivselenkäten, pedagogerna utvärderar på arbetslagsmötet en gång per termin.
Personal, elever och föräldrar kan vända sig till likabehandlingsgruppens medlemmar och rektor vad avser
frågor angående likabehandling och diskrimineringsfrågor
Övergripande förebyggande åtgärd kring att ge goda förutsättningar i den
psykosociala och fysiska arbetsmiljön:
Ett förebyggande förhållningssätt
Vid relationer elev-elev och vuxen-elev gäller följande riktlinjer:
Tala med varandra, inte om varandra.
Ha en respektfull och tydlig kommunikation.
Visa respekt för varandras åsikter och olikheter.
Skilj på sak och person, alltså på vad som har hänt och hur personen är.
Ge varandra stöd, uppmuntran och trygghet.
Respektera varandras olikheter.
Säg ifrån direkt om du känner dig kränkt eller illa behandlad.
Allas lika värde skall tas upp med barnen vid samtal och i deras samspel och lekar.
Lyhördhet vid utvecklingssamtal om trygghet och trivsel.
All personal på skolan skall skapa förutsättningar för en god social miljö ute och inne.
Den pedagogiska personalen skall alltid vara närvarande och lyhörd i barnens sociala samspel.
Personalen skall regelbundet reflektera och diskutera värdegrundsfrågor och konflikthantering.
Varje verksamhetsdel inom vår skola kartlägger sina riskområden.
Personalen skall utomhus ha på sig en enhetlig rastvaktsväska för att synas bra.
Hur personalen bemöter vårdnadshavare då de lämnar och hämtar barnen är mycket viktigt i det
förebyggande likabehandlingsarbetet. Även om vårdnadshavare inte omfattas av lagen så blir bemötandet
av dem, och av barnet inför vårdnadshavaren, en viktig del i hur barnen känner sig sedda, bekräftade och
respekterade. Genom att visa respekt för vårdnadshavarna skapar vi en trygghet för barnen när det gäller att
komma skolan.
Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling sker genom rastvärdar, barnens
brevlåda och de signaler Kungenvännerna uppfattar.
All kränkande behandling eller diskriminering ska anmälas till sociala utskottet av rektor.
De allmänna råden utgår från följande bestämmelse:
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare, förskollärare eller
annan personal som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla
detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller
rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla
detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses
i diskrimineringslagen (2008:567).
Det är viktigt att all personal känner till hur ett ärende om
trakasserier och kränkande behandling ska hanteras. Huvudmannen
ansvarar för att det finns ändamålsenliga rutiner för
ansvar, rapportering, hantering och dokumentation. Anmälningsskyldigheten
omfattar alla händelser där ett barn eller en
elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering
av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till förskolechefen
eller rektorn respektive huvudmannen.
Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev
upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling
av någon i personalen.
Utreda/åtgärda
1. Huvudmannen ska se till att det finns en tydlig ansvarsfördelning
för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna.
2. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla
en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både
den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har
blivit utsatt.
3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt
med information och kunskap om situationen för att kunna
bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna
eller den kränkande behandlingen att upphöra.
4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör
utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta.
5. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda
barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten
får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
6. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska
göras till andra myndigheter.
Rektor är ansvarig för att föräldrar kontaktas och informeras om att utredning inletts. Föräldrar skall
informeras kontinuerligt. All dokumentation skall överlämnas till rektor och arkiveras när ärendet är
avslutat. Händelsen följs upp av pedagogen några dagar senare, genom nya samtal med de inblandade. Alla
samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras, följs upp och utvärderas till dess att kränkningarna eller
trakasserierna har upphört.
Rektor skall hållas informerad under arbetets gång och är förseelsen allvarlig så att det finns risk att ett
lagbrott skett, skall händelsen rapporteras till polis.
I de fall diskriminering, kränkningar eller trakasserier inte upphör trots de insatser som gjorts enligt
ovan, skall ärendet lyftas till elevhälsoteamet (EHT).
Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling
1. Det finns rutiner för hur akuta situationer ska hanteras
och lösas när barn eller elever har utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling. Dessa rutiner ska vara kända av all personal
2. Åtgärderna som vidtas ska grundas på utredningen i det enskilda
fallet och riktas till såväl det barn eller den elev som blivit utsatt
som till den eller dem som utövat kränkningen.
3. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att verksamheten
ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna
upphör och inte upprepas.
4. Åtgärderna samt uppföljningen och utvärderingen av dessa
bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga
former och rutiner för detta.
Rutiner för akuta situationer
Rektor är skyldig att utreda de risker för kränkande behandling, våld eller hot som finns och se till att
arbetet utförs på säkrast möjliga sätt. Om personal misstänks för trakasserier, diskriminering kränkning av
en elev ska rektor/skolchef ansvara för utredningen. All personal anmäler till rektor om någon elev utsätts
för en kränkning.
Den som sett eller informerats om att någon utsatts för trakasserier och/eller kränkande behandling ska
skyndsamt fylla i en incidentrapport.
På incidentrapporten ska händelsen beskrivas: Vad har hänt? Vilka är inblandade? Vem har
uppmärksammat händelsen? När hände det? På vilken plats?
Rektor ska omedelbart informeras. Rektor ska skyndsamt utreda så fort vederbörande informerats om de
faktiska omständigheterna, det vill säga: vad som hänt, när, var och vilka personer som varit inblandade.
I utredningen ska följande framgå:
Uppgifter/synpunkter från den utsatte
Uppgifter/synpunkter från den som uppges kränka/trakassera
Uppgifter/synpunkter från den utsattes vårdnadshavare
Uppgifter/synpunkter från vårdnadshavare till den som uppges kränka/trakassera
Uppgifter från andra
Orsak till vad som orsakat händelsen/händelseförloppet
Vidtagna åtgärder. Vem/vilka har kontaktats? Vilka har deltagit i eventuella möten? Vilka åtgärder
har vidtagits med anledning av incidenten? Vilken uppföljning har skett/ska ske med anledning av
vidtagna åtgärder?
Fastslå om en kränkning ägt rum eller inte.
Rutiner för detta ligger på Hjärntorget, Göteborgs stads digitala plattform. Rektor går igenom rutinerna vid
varje terminstart.
Vid incidenter mellan elever på skolan ska följande checklista följas:
1.
Alla vuxna som bevittnar en incident, (elev som behandlas på ett kränkande sätt), ska prata med de
inblandade eleverna och därefter rapportera till klasslärare.
2.
Klassläraren stämmer av med berörda elever och dokumenterar händelsen.
Klassläraren beslutar om vårdnadshavare behöver informeras och kontaktar i så fall hemmen.
3.
Om problemet kvarstår eller det är en allvarlig händelse ska klassläraren kontakta
Likabehandlingsgruppen (LBG). Dokumentationen överlämnas till LBG.
LBG-ansvarig utser två personer ur gruppen som stämmer möte med berörda elever. Samtalen är
sekretess belagda. Övriga elever skall inte få veta att samtalen ägt rum. Alla har rätt att få hjälp
direkt. Vårdnadshavare informeras snarast då dessa samtal ägt rum. Vid detta möte skall tid för ett
uppföljningsmöte bokas – inom en vecka.
4.
Uppföljningsmöte med samtliga berörda parter.
