SIMON OLSSON
EN SUND FANATISM?
SIDA 1
Alla kristna som vill leva helöverlåtet åt Gud bör hela tiden ta varje tillfälle som ges att evangelisera.
Påståendet ovan är kontroversiellt, men eventuellt är det sant. Den här artikeln försöker reda ut begreppen.
Att vilja göra Guds vilja
Att börja leva som kristen innebär bland annat att vi vill följa Guds bud. Vi är visserligen rättfärdiggjorda
genom Jesu död, men det händer något i oss när vi blir frälsta. Gud bor i oss genom Den helige ande.
Därför vill vi också göra Guds vilja. Vi börjar ett nytt liv tillsammans med Gud. Det här beskrivs i Rom 6.
Kapitlet undervisar i början om dopet och slår fast att vi i dopet har dött och uppstått med Jesus.
Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett
nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. – Rom 6:4
Vidare för Paulus ett resonemang som går ut på att vår gamla, syndfulla natur dött med Jesus. Men i och
med Jesu uppståndelse så har vi ett nytt liv; ett liv för Gud.
Låt inte synden bruka era lemmar som redskap för orättfärdigheten, utan låt Gud bruka er, ni
som ju har återvänt till livet från döden; låt honom använda era lemmar som redskap för
rättfärdigheten. Synden skall inte vara herre över er; ni står inte under lagen utan under nåden.
– Rom 6:13-14
Med andra ord: Kristna vill göra Guds vilja. Vi är inte under lagen, det vill säga det gamla förbundet, utan
under nåden, ett nytt förbund. Paulus tar en bild om slaveri och säger att vi som förut var slavar under
synden nu är ”slavar” under rättfärdigheten. Alltså, om vi förut var tvungna att synda, så är vi genom Jesu
död och uppståndelse ”tvungna” att göra det som är rätt, det vill säga Guds vilja. Det här är inget som är
tungt utan en gåva som Gud ger oss.
Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår herre. – Rom 6:23
Gud ger oss evigt liv genom rättfärdighet.
Vad är Guds vilja?
Gud har uppenbarat Sin vilja genom de bud Han har gett oss, och genom Jesus som kom för att uppfylla
lagen (Matt 5:17). När Jesus får frågan om vilket av Guds bud som är viktigast svarar Han så här:
Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt
förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska
din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna. – Matt 22:37-40
Vi är tillbaka till att vi vill göra Guds vilja, därför att om vi älskar Gud så mycket så vill vi också göra
Hans vilja. Kärleken är minst sagt central i Bibelns förkunnelse. Kärleken till Gud, till vår nästa, och
faktiskt också till oss själva.
Jesus kallar oss till framför allt till två saker. Först ber Han oss följa Honom. Han kallar oss en och en, till
exempel som Han gjorde med Matteus.
Jesus fortsatte därifrån, och då han såg en man som hette Matteus sitta utanför tullhuset sade
han till honom: ”Följ mig!” Och Matteus steg upp och följde honom. – Matt 9:9
SIMON OLSSON
EN SUND FANATISM?
SIDA 2
Samma uppmaning – ”Följ mig!” – använder sig Jesus av i Matt 4:19; 8:22; 19:21; Joh 1:43 och Joh
21:19.
Vår andra kallelse innebär att försöka få andra att följa Honom.
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på
jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den
heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla
dagar till tidens slut.” – Matt 28:18-20
”Missionsbefallningen” läser vi också i Mark 16:15-16; Luk 24:46-49 och Apg 1:8.
Det här är vad vi kristna egentligen ska syssla med på den här jorden. Vi ska följa Jesus, och vi ska
försöka få andra att följa Jesus. Ta en extra titt på likheten med ”det största och viktigaste budet”. När vi
älskar Gud så vill vi följa Honom, och när vi älskar vår nästa så vill vi att han eller hon ska få lära känna
Gud.
Hur ska vi göra Guds vilja?
Vi har så här långt kommit fram till att alla som är kristna bör/vill följa Jesus och försöka få andra att följa
Honom. Om vi vet vem och varför, återstår frågorna när, var och hur. Låt oss först titta på följande verser.
Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något
annat namn som kan rädda oss. – Apg 4:12
Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet,
utan Guds vrede blir kvar över honom. – Joh 3:36
Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. – Joh 14:6
Dessa och andra bibelverser säger oss att läget är allvarligt. Människor som inte får kontakt med Jesus är
dömda. Detta perspektiv leder oss till en hypotes: Alla kristna bör hela tiden, på alla sätt, ta varje tillfälle
att försöka få människor att följa Jesus.
Ytterligt få människor lever på det här sättet. Är hypotesen alltså felaktig? Eller är det något fel med de
kristna, eller deras lära, eller något i världen, som gör att de inte lever enligt Bibeln?
Låt oss pröva några tänkbara invändningar mot hypotesen ovan.
1. ”Saker i min personlighet gör att jag inte kan vittna. Jag är blyg eller har svårt att tala till människor,
eller få kontakt med dem. Jag är inte tillräckligt god. Jag är rädd för att människor ska börja tycka illa
om mig om jag vittnar för dem.”
Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med
Kristus, men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu
lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig. – Gal
2:19-20
Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i
Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns. – Apg 1:8
SIMON OLSSON
EN SUND FANATISM?
SIDA 3
Vad vi måste komma ihåg är att Gud verkar i oss genom Den helige ande. Om jag är blyg eller har svårt
att uttrycka mig spelar ingen roll. Visst, det kan vara svårt att lita på att Den helige ande verkar genom
mig, men det är nödvändigt. I mig själv är jag oändligt svag, och därför behöver jag Den helige ande. Den
helige ande är inte blyg, och Han har inte svårt att tala till människor eller få kontakt med dem.
Vi är som människor inte alls tillräckligt goda för att kunna vara vittnen åt Gud på heltid. Men vi lever i
Jesu rättfärdighet och är därför perfekta. Vi gör misstag, men Gud vill använda oss i alla fall.
När det gäller hur människor ser oss så är det förvisso sant att många människor kommer att börja tycka
sämre om oss om vi vittnar för dem. Frågan är dock om det inte är värt det ändå, om man betänker att vi
stiger i Guds ögon om vi vittnar, eftersom det behagar Gud, och hur mycket det skulle betyda om en
person vi vittnar för någon gång tar emot Jesus.
2. ”Jag vittnar genom det sätt jag lever på.”
Andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och
självbehärskning. – Gal 5:22-23
Men hur skall de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Hur skall de kunna tro
på den som de inte har hört? Hur skall de kunna höra utan att någon förkunnar? Hur kan
någon förkunna utan att vara utsänd? Det står skrivet: Skönt ljuder stegen av dem som bär bud om
goda ting. – Rom 10:14
Det är naturligtvis sant att det sätt vi lever på är ett mycket viktigt vittnesbörd. Och det vore naturligtvis
bekvämt om det vore tillräckligt, men så är det inte. Även icke-kristna humanister försöker ofta leva
moraliskt. Budskapet ska berättas och kommuniceras, det går inte att komma ifrån.
3. ”Jag har inte kallelsen att vittna hela tiden och på alla sätt.”
Så gjorde han några till apostlar, andra till profeter, till förkunnare [evangelister, enligt
Folkbibeln] eller till herdar och lärare. De skall göra de heliga mera fullkomliga och därigenom
utföra sin tjänst och bygga upp Kristi kropp, tills vi alla kommer fram till enheten i tron och i
kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet. – Ef
4:11-13
Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme.
Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. Hos var
och en framträder Anden så att den blir till nytta. – 1 Kor 12:4-7
Även om dessa bibelverser visar klart och tydligt att Gud har lagt ner olika gåvor och tjänster i oss, så
fråntas inte den enskilde kristne att han eller hon är kallad till ett liv med syfte att följa Jesus och försöka
få andra att följa Jesus. Vi har fått Anden för att kunna vittna om Jesus. Den helige ande är en hjälpare i
vårt liv som kristna – ett liv med en klar kallelse.
I en församling har olika människor olika uppgifter. Det är sant. Men alla människor, liksom
församlingen som helhet, är kallade till att följa Jesus och att försöka få andra att följa Honom. En profet
har en framträdande gåva, men kan också presentera evangeliet. Evangelisten/förkunnaren har måhända
en speciell gåva att presentera evangelium på ett bra sätt, men Anden är med alla som går i Jesu namn,
och Anden framträder hos var och en så att den blir till nytta. Vissa människor kan undervisa i Guds ord
på ett mer pedagogiskt sätt än andra, medan andra profeterar tydligare och oftare än andra (?), men alla är
kallade att ha kontakt med människor som inte känner Jesus, och presentera det glada budskapet.
SIMON OLSSON
EN SUND FANATISM?
SIDA 4
Vi måste skilja tjänstegåvan evangelist/förkunnare som beskrivs i Efesierbrevets fjärde kapitel från
kallelsen att sprida evangelium som alla kristna har fått med missionsbefallningen.
4. ”Jag kan inte tillräckligt. Jag vet inte vad jag ska säga. Folk kan få en felaktig bild av Gud genom
mig.”
Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden, får den
att grönska och bära frukt, och ger säd att så och bröd att äta, så är det med ordet som kommer
från min mun: det vänder inte fruktlöst tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag. –
Jes 55:11
Om jag inte kan tillräckligt så kan jag träna mig, det vill säga lära känna Gud bättre för att bättre kunna
berätta om Honom. Under tiden kan jag vara ärlig och säga till när jag inte vet svaret på vissa frågor. Vad
vi gör när vi evangeliserar är att vi berättar om budskapet om Jesus och om vad Han har gjort i våra egna
liv.
Det går som sagt att träna sig i att bli en bättre själavinnare. Tillsammans kan jag då växa starkare,
tillsammans med Den helige ande. Bibelskola, egna studier, bönesatsningar, fasta eller helt enkelt att gå ut
och vittna är olika sätt som kan vara en hjälp i mitt vittnande.
Om jag går ut i ett gott syfte så är Gud med mig och verkar genom mig. Då kan jag aldrig göra så stor
skada att den inte går att reparera.
5. ”Jag är inte i ett sådant stadium av livet att jag ska leva på det sättet just nu. Jag behöver ägna tid åt
mig själv.”
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå
under utan ha evigt liv. – Joh 3:16
Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur
fälten redan har vitnat till skörd. – Joh 4:35
Jag själv är inte viktigast i mitt liv. Jesus och min nästa är viktigare – eller? Om jag vet att jag vill följa
Jesu kallelse, borde det då inte ha högre prioritet i mitt liv än att jag själv ska bli tillfredsställd på något
sätt i mitt liv?
Visst ska jag vårda min relation med Gud. Jag ska följa Honom, men tecknet på att jag faktiskt följer
Honom och tar budskapet om honom, Guds ord, på allvar, är att jag försöker få människor att upptäcka
hur underbar Han är.
Jag måste prioritera när jag planerar mitt liv. Den tid jag har måste fördelas mellan olika saker. Med tiden
förhåller det sig dock så, att vi egentligen har väldigt gott om den. Vi ska ju ha evigt liv. Livet här på
jorden är dock kort, och det är därför det brådskar med att sprida evangelium.
Vår relation med Gud ska stärkas, absolut, men vi kan inte nöja oss med det. En naturlig konsekvens av
en fungerande relation med Gud blir dessutom att vi bär andlig frukt.
6. ”Jag känner inte nöden för de ofrälsta.”
SIMON OLSSON
EN SUND FANATISM?
SIDA 5
Jag vet alltså vad fruktan för Herren är och försöker därför vinna människor; Gud vet hurdan
jag är, och jag hoppas att ni också gör det innerst inne. Jag vill inte rekommendera mig själv
igen men ge er möjlighet att vara stolta över mig, så att ni kan bemöta dem som skryter med det
som ligger på ytan och inte med det som finns i hjärtat. Har jag varit i extas, är det för Gud. Är
jag sansad, är det för er. Kristi kärlek lämnar mig inget val, ty jag har förstått att om en har dött
för alla, då har alla dött. Och han har dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin
egen skull utan för honom som dog och uppväcktes för dem. – 2 Kor 5:11-15
Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge
helig ande åt dem som ber honom?” – Luk 11:13
Vår syndiga natur, vår gamla människa, känner ingen nöd för de ofrälsta, det är riktigt. Om det
fortfarande är så i våra liv efter att vi tagit emot Jesus, så lär det bero på att vi inte låtit Jesus ta över hela
vårt hjärta. Ett helöverlåtet liv, ett nytt liv tillsammans med Den helige ande, är ett liv där Hans kärlek
verkar genom oss. Vi såg detta bland andens frukter, av vilka kärleken nämns först. Om vi är uppfyllda av
Den helige ande så känner vi kärlek för ofrälsta. Om vi inte är uppfyllda av Den helige ande så kan vi bli
det genom en enkel bön.
Bön är en mycket viktig del av att vinna människor för Jesus, för att inte tala om hur viktig del bön är när
vi själva följer Honom.
7. Jag har tappat sugen efter att inte ha sett någon frukt av tidigare vittnande i mitt liv.
Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den
som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som
vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare, och ni
är Guds åker, Guds bygge. – 1 Kor 3:6-9
Men sådden i den goda jorden, det är den som hör ordet och förstår, och han bär frukt,
hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. – Matt 13:23
Vissa sår, andra vattnar, någon får skörda. Även om vi bara sår ett frö, så kan vi lita på att Gud välsignar
utsädet. Även om en del av det vi berättar inte ”hamnar i god jord”, det vill säga inte ger resultat i
människors liv av olika anledningar, så är de ord vi talar ut som faktiskt betyder något så värdefulla att de
gör alla ansträngningar godtagbara. Egentligen är det så att om bara en enda av alla människor vi talar
med om Jesus under hela vår livstid kommer ett steg närmare Gud på grund av oss, så är det värt att lägga
ner hela vårt liv i det uppdrag vi har fått.
Mycket få människor tar emot Jesus första gången de hör talas om Honom. Men en person som hört Jesu
namn är närmare Jesus än en person som inte gjort det.
Även om vi mött bakslag tidigare när vi försökt få andra att följa Jesus, så ger övning färdighet även på
det här området. Om vi gjort något misstag tidigare, så kan vi ta med oss det och lära oss av det till en
annan gång.
Många av skälen mot att vittna hela tiden på alla sätt som vi tar upp ovan faller alltså, men skälen till att
faktiskt leva ett sådant liv är desto starkare:
Vi har fått ett uppdrag av Gud och vi vill göra Hans vilja
Människor måste få höra om Jesus, annars går de förlorade
Om vi älskar Gud så är det en stor förmån att få vara Hans medhjälpare
Vårt andliga liv berikas av att vi får dela med oss av det glada budskapet
