Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999

Provtagningsprojekt
på restauranger i
Malmö stad under 1999
Rapport 7/2000
ISSN 1400-4690
Mer rapporter kan hämtas på www.malmo.se
1(9)
Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999
Projektet var upplagt med provtagning spridd över hela året för 82 restauranger och har
genomförts av Malmö Miljöförvaltning, Livsmedelshygieniska avdelningen. Rapporten är
sammanställd av livsmedelsinspektörerna Johanna Stiernstedt och Eva Olsson.
Bakgrund och syfte
Syftet med provtagningen var att undersöka skillnader i livsmedlens mikrobiologiska kvalitet,
beroende på årstid och belastning hos verksamheten.
Livsmedel är organiska produkter från växt- och djurriket. Varje livsmedel utsätts både som
råvara och i olika behandlingsstadier för varierande former av påverkan. Viss påverkan kan
leda till att livsmedlet får sådana förändringar att det inte längre anses ätligt.
De flesta livsmedel är i sitt ursprungliga tillstånd i allmänhet fria från eller innehåller endast
ett fåtal mikroorganismer. Under behandling av den ursprungliga råvaran utsätts produkterna
för en mikrobiell exponering. Överföringen av mikroorganismer (MO) sker i huvudsak från
jord, vatten, luft, djur eller människa.
Jordens mikroflora är varierande. Ett stort antal aeroba (kräver syrerik miljö) och anaeroba
(kräver syrefri miljö) bakterier som till exempel bacillusarter och clostridier har i jorden sin
naturliga ekologiska miljö. En del av dem har patogena (sjukdomsframkallande) egenskaper
och utgör således en risk om de överförs till livsmedel. Utöver de normalt jordbundna
mikroorganismerna måste man ta hänsyn till mikroorganismer med fekalt (avföring)
ursprung, som tillförs jorden via gödsel eller förorenat vatten. Vattnets innehåll av
mikroorganismer bestäms i huvudsak av den omgivande markmiljön. Bakterier kan tillföras
via urlakning, ytflöde och dränage.
I luften förekommer partiklar, t.ex. damm, som transporterar mikroorganismer vidare. Sjuka
individer kan överföra avsevärda mängder bakterier till livsmedel vid exempelvis nysningar.
Den normala mikrofloran av betydelse för livsmedel från människa och djur överförs via
andningsvägarna, huden och mag-, tarmkanalen. Vid sjukliga tillstånd i huden kan
specifika infektioner etablera sig. Den vanligaste infektionen vid hantering av livsmedel
orsakas av stafylococcer. Bakterierna överförs lätt till livsmedel vid manuell hantering.
Tarmen innehåller ett stort antal mikroorganismer som även återfinns i avföringen. Den
övervägande delen tillhör familjen enterobacteriaceae. Förutom enterobakterier förekommer
även lactobacillusarter (mjölksyrajäsande), fekala streptococcer och vissa clostridier i tarmen.
Vid sjukliga tillstånd utsöndras via avföringen olika salmonella arter, virus och parasiter.
2(9)
Överföringen av mikroorganismer till livsmedel sker i princip på två olika sätt.
1. Genom direktkontakt, t.ex. från jord på rotfrukter, genom kontakt mellan hud eller
tarminnehåll eller i kontakt med infekterat vatten.
2. Genom indirekt kontakt, t.ex. blandning av olika råvaror, genom kontakt med redskap,
maskiner, emballage eller händer som tidigare infekterats.
Livsmedlets sammansättning samt hur det hanteras och förvaras påverkar vilken typ och
mängd av mikroorganismer som kommer att utvecklas och därigenom vilket slag av
förändringar som uppstår i livsmedlet. En bakterie förökar sig var 20 minut vid gynnsamma
förhållanden och på så sätt kan en bakterie bli till en miljard på 10 timmar. Faktorer som
påverkar mikroorganismernas tillväxt är kontaminationsgrad, temperatur, vattenaktivitet, pH
och salthalt.
Kontaminationsgrad är den mängd organismer som tillförs ett livsmedel under olika
hanteringsmoment. Grunden för all produktion är att försöka minimera den infektion som
varorna utsätts för, genom noggrann sköljning och putsning av vegetabilier samt att hantera
råa och beredda livsmedel åtskilt, god personalhygien och rena maskiner och redskap.
Den enskilda faktorn som spelar störst roll för den mikrobiella aktiviteten i ett livsmedel är
temperatur. Temperaturen har betydelse för vilken mikroflora som utvecklas samt för
tillväxthastigheten. Bakterier växer bäst i temperaturintervallet +20°C till +40°C. Under +8°C
växer bakterier långsamt. Över +60°C avdödas bakterier i en allt högre takt. Vid kokning
avdödas alla bakterier utom deras sporer och toxiner (gifter). Det är därför av stor vikt att
förvara kylvaror vid högst +8°C, förvara frysvaror vid –18°C eller kallare. Upphetta vid
tillagning till minst +72°C. Varmhålla vid lägst +60°C i högst en till två timmar. Avsvalna på
mindre än fyra timmar ner till +8°C.
För att mikroorganismer ska kunna tillväxa krävs vatten. Vattenaktiviteten i olika livsmedel
kan vara mer eller mindre åtkomligt för organismerna. En vara där vattnet binds av
exempelvis salt har därför en längre hållbarhet än livsmedel där vattnet är lätt åtkomligt för
mikroorganismerna.
Mikroorganismerna tillväxer inom ett relativt snävt pH-område. Genom att förskjuta pH mot
surt (under pH 7) eller mot alkaliskt (över pH 7) kan man hämna tillväxten av mikroorganismer.
Saltning bygger på att natriumklorid binder vatten och på så sätt minskar vattenaktiviteten
vilket hämnar eller omöjliggör bakterietillväxt.
3(9)
Mikroorganismer som analyserades vid provtagningarna
Total antal aeroba mikroorganismer
Utgörs av bakterier som behöver syre för att tillväxa. Ger en indikation på renlighet,
förvaringstemperatur och hanteringsrutiner.
Enterobacteriaceae och enterococcer
Härstammar huvudsakligen från människors och djurs magtarmkanal. Vissa arter kan ge
upphov till mag- och tarmsjukdomar. Indikation på otillräcklig värmebehandling, för hög
förvarings- och lagringstemperatur eller bristfällig handhygien.
Stafylococcus aureus
Vanligt förekommande bakterie på hud och slemhinnor. Ger upphov till matförgiftning med
symtom som kräkning, magkramp och diarré efter kort inkubationstid. Sjukdomsförloppet är
kort. Bakterien kan bilda gift (toxin) som är mycket stabilt mot värme och kan därför finnas
kvar i upphettade livsmedel. Med god handhygien och snabb nedkylning av mat som inte ska
ätas omedelbart kan matförgiftning förhindras.
Bacillus cereus
Bakterien förekommer normalt i jord och vatten, därför finns de regelbundet i livsmedelsprodukter som har haft kontakt med jord såsom färska och torkade grönsaker, ris, bönor,
kryddor och i mjölk och mejeriprodukter.
Släktet bacillus kännetecknas av att de bildar sporer, en överlevnadsform som är motståndskraftig mot upphettning, uttorkning samt mot sura miljöer där vanliga bakterier inte överlever.
De värmetåliga sporerna är livskraftiga även efter flera timmars upphettning i +100°C. Detta
medför att i ett värmebehandlat livsmedel där de flesta bakterier är avdödade kan sporer av
Bacillus övergå till växande bakterier som vid gynnsam temperatur obehindrat ökar i antal
utan konkurrens från andra bakterier.
Bacillus cereus kan orsaka två olika typer av matförgiftningar, kräkningsvarianten som
karaktäriseras av kort inkubationstid (0,5 – 6 timmar), symtomen utgörs av illamående och
kräkningar. Diarrévarianten utmärks av längre inkubationstid (8 timmar eller längre),
symtomen består i diarré, magsmärtor och ibland illamående.
För att förhindra tillväxt av Bacillus cereus ska ett upphettat livsmedel så snabbt som möjligt
avsvalnas och förvaras i +8°C.
Clostridium perfringens
Förekommer i jord, damm och vatten samt i tarmen hos däggdjur och människa. Bakterien
växer i syrefri miljö. Vid ogynnsam miljö bildar bakterien sporer.
Bakterien bildar enterotoxiner i tunntarmen då bakterien åter omvandlas till sporer. Vid
förtäring av livsmedel med höga halter av enterotoxinproducerande bakterier drabbas man
efter 8 – 24 timmar av buksmärtor, illamående och kraftiga diarréer.
Matförgiftningar orsakade av denna bakterie undviks genom att livsmedlet upphettas till
minst +72°C, varmhålls till minst +60°C samt kyls ned så snabbt som möjligt till minst +8°C.
4(9)
Mögelsvampar
Mögelsvampar förekommer överallt i vår miljö. I allmänhet kräver inte mögelsvampar så
mycket fritt tillgängligt vatten som bakterier för att kunna växa. Mögel är därav ett större
problem än bakterietillväxt i torra, söta och salta produkter. Mögel kan bilda gift som är
allergi och cancerframkallande. Förekomst av mögelsvampar ses oftast i livsmedel som blivit
för gamla eller som lagrats felaktigt.
Jästsvampar
Förekommer normalt i små mängder i mat. Höga tal indikerar på dålig förvaring och dålig
hygien. Vid riklig förekomst ger högt antal jästsvampar lukt- och smakförändringar.
Salmonella
Salmonella är ett släkte tillhörande familjen Enterobacteriaceae. De bakterier som kan orsaka
sjukdom hos människan tillhör undergruppen Salmonella enterica. Den vanligaste sjukdomen
orsakad av Salmonella är en lokal tarminfektion. Salmonella kan förutom hos människa
orsaka sjukdom hos tama och vilda djurslag, bland annat däggdjur, fåglar och reptiler.
Vid sjukdom förökar sig bakterien i tarmen och sprids via avföringen. Den vanligaste
spridningsvägen till människan är via mat eller vatten. De viktigaste smittkällorna är fjäderfä,
ägg och svinkött, kryddor, böngroddar, konditorivaror, anka och nötkött. Direktspridning från
människa till människa eller från djur till människa förekommer också.
Salmonella växer i både syrerika och syrefria miljöer. Den överlever under +8°C och över
–18°C samt i torkade produkter.
För att undvika sjukdom orsakad av Salmonella ska man vara mycket noga med att upphetta
alla livsmedel till minst +72°C då bakterien dör. God hygien samt säkra hanteringsrutiner är
grundläggande för att förhindra tillväxt av salmonellabakterier.
Bedömningen av prover kan utfalla på tre sätt:
• Tjänligt (T) – ur mikrobiologisk synpunkt, ingen risk att förtära livsmedlet.
• Tjänligt med anmärkning (TA) – en eller flera halter av analyserade mikroorganismer
överstiger uppsatta gränsvärden. Indikation på felaktig hantering.
• Otjänligt (OT) – att förtära livsmedlet förenas med risk för matförgiftning.
5(9)
Genomförande
Projektet utfördes under vintern, sommaren och hösten 1999, d.v.s. i tre omgångar. Prov togs
på 82 lunch- och kvällsrestauranger. Totalt analyserade 512 mikrobiologiska prover.
Provtagningarna på restaurangerna var ej föranmälda.
Miljöförvaltningen valde att ta prov på livsmedel som efter värmebehandling kylts ner, för att
på så sätt få en överblick av hur avsvalningsrutinerna fungerat hos verksamheterna. Det togs
också ut ett prov på en kallberedd produkt för att kontrollera hanteringen av produkter som
inte värmts upp och därmed inte har någon avdödning av mikroorganismer. Överlag togs två
prover på varje verksamhet, en avsvalnad och en kallberedd produkt, vid varje
provtagningstillfälle.
Sterila provtagningsburkar från laboratoriet användes vid provtagning. Rena redskap för att ta
proverna med tillhandahölls av restaurangen. Efter provtagningen förvarades proverna i
kylväska under +8°C för att sedan transporteras till laboratoriet, Svelab AB i Malmö.
Livsmedelsproverna analyserades enbart för antalet mikroorganismer i provet. Vid
analysresultat som visade på tjänligt med anmärkning eller otjänligt uttogs ett omprov som
verksamheten fick bekosta.
Vid en del tillfällen kunde inte prover och/eller omprover tas ut p.g.a. att verksamheterna
hade stängt av någon anledning, t.ex. semester, eller att de slutade med viss hantering då
analyserna visade på resultatet tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
Resultat
Provtagningarna skedde i tre omgångar under 1999; första, andra och tredje provtagningsomgången. I tabellerna och diagrammen nedan ges en sammanfattning över
analysresultaten.
En sammanställning över vilka verksamheter som ingått i provtagningsprojektet samt resultaten från de första proverna i de tre olika omgångarna, redovisas i bilaga 1
Tabell 1. Sammanställning av resultaten från 1:a provtagningsomgången
Antal 1:a prov
Antal 1:a omprov
Antal 2:a omprov
Antal 3:e omprov
Antal 4:e omprov
Antal 5:e omprov
Totalt antal prover
Tjänligt
Tjänligt med anmärkning
Otjänligt
125
12
4
6
1
148
19
6
5
1
1
1
33
1
1
2
Resultaten från första provtagningsomgången, se tabell 1, visade att 81% av proverna var
tjänliga, 18% tjänliga med anmärkning samt 1% av proverna gav otjänligt resultat.
/1
6(9)
I diagram 1 redovisas en sammanställning för vilken typ av mikroorganismer som var
anledningen till att analysen av provet blev tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Flertalet
av analyserna som gav resultatet tjänligt med anmärkning berodde på förhöjda värden av total
antalet aeroba mikroorganismer samt enterobacteriaceae både för avsvalnad och kallberedd
provtagen livsmedelsprodukt. De otjänliga proverna återfanns bara hos avsvalnade produkter
och orsakades av Bacillus cereus samt Clostridium perfringens.
Antal prover (st)
14
12
10
8
Tjänligt med anmärkning
6
Otjänligt
4
2
0
1A
1K
2A
2K
3A
3K
4A
4K
5A
5K
6A
6K
7A
7K
8A
8K
Mikroorganism
Diagram 1: Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid
1:a provtagningsomgången
Förklaring till Diagram 1, 2 och 3:
A: Avsvalnad produkt
K: Kallberedd produkt
1A: Total antal aeroba mikroorganismer
1K: Total antal aeroba mikroorganismer
2A: Enterobacteriaceae
2K: Enterobacteriaceae
3A: Enterococcer
3K: Enterococcer
4A: Bacillus cereus
4K: Bacillus cereus
5A: Staphylococcus aureus
5K: Staphylococcus aureus
6A: Clostridium perfringens
6K: Clostridium perfringens
7A: Mögelsvamp
7K: Mögelsvamp
8A: Jästsvamp
8K: Jästsvamp
7(9)
Tabell 2. Sammanställning av resultaten från 2:a provtagningsomgången
Antal 1:a prov
Antal 1:a omprov
Antal 2:a omprov
Antal 3:e omprov
Antal 4:e omprov
Antal 5:e omprov
Totalt antal prover
Tjänligt
Tjänligt med anmärkning
Otjänligt
119
11
4
134
18
5
1
24
4
4
Resultaten från andra provtagningsomgången, se tabell 2, visade att 83% av proverna var
tjänliga, 15% tjänliga med anmärkning samt 2% av proverna gav otjänligt resultat.
Diagram 2 visar vilken typ av mikroorganismer som var orsaken till att analyserna av
livsmedelsproverna blev tjänliga med anmärkning eller otjänliga i det andra
provtagningstillfället. Precis som vid första provtagningstillfället var det antalet totala aeroba
mikroorganismer samt enterobacteriaceae som var orsaken till resultatet tjänligt med
anmärkning i både avsvalnade och kallberedda produkter. Bacillus cereus i avsvalnade
livsmedel gav analysresultaten otjänligt.
Antal prover (st)
14
12
10
8
Tjänligt med anm ärkning
6
O tjänligt
4
2
0
1A
1K
2A
2K
3A
3K
4A
4K
5A
5K
6A
6K
7A
7K
8A
8K
M ikroorganism er
Diagram 2:
Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid 2:a
provtagningsomgången
8(9)
Tabell 3. Sammanställning av resultaten från 3:e provtagningsomgången
Antal 1:a prov
Antal 1:a omprov
Antal 2:a omprov
Antal 3:e omprov
Antal 4:e omprov
Antal 5:e omprov
Totalt antal prover
Tjänligt
Tjänligt med anmärkning
Otjänligt
139
7
1
2
149
9
2
3
1
15
3
3
Resultaten från tredje provtagningsomgången, se tabell 3, visade att 89% av proverna var
tjänliga, 9% tjänliga med anmärkning samt 2% av proverna gav otjänligt resultat.
Sammanställningen över mikroorganismerna som var orsaken till att analysresultaten vid
tredje provtagningstillfället visas i diagram 3. Vid denna omgången var det inte någon speciell
typ av mikroorganismer som dominerade och medförde att analysresultaten blev tjänliga med
anmärkning, varken för avsvalnad eller kallberedd produkt. Precis som för andra
provtagningstillfället var det Bacillus cereus som gav resultaten otjänligt i avsvalnade
produkter.
Antal prover (st)
14
12
10
8
Tjänligt med anmärkning
6
Otjänligt
4
2
0
1A
1K
2A
2K
3A
3K
4A
4K
5A
5K
6A
6K
7A
7K
8A
8K
Mikroorganismer
Diagram 3:
Sammanställning av vilka mikroorganismer som orsakat TA respektive OT vid 3:e
provtagningsomgången
9(9)
Kommentarer
Provtagningsprojektet visar på en genomgående trend att de tjänliga resultaten ökar successivt
över de tre provtagningstillfällena, d.v.s. flest tjänliga prover finns i den tredje
provtagningsomgången. Detta medför att antalet analysresultat tjänligt med anmärkning
minskar. De otjänliga proverna ligger på en konstant låg nivå. Endast en restaurang har
otjänligt resultat vid två av provtagningstillfällena.
Första omgångens resultat tjänligt med anmärkning beror på höga antal totalantal aeroba
mikroorganismer och enterobacteriaceae. Dessa parametrar ger en indikation på att
hanteringsrutinerna, främst förvaringen av livsmedel samt avsvalning, inte fungerar
tillfredsställande och att det kan finnas brister i handhygienen.
Även vid det andra provtagningstillfället dominerade totalantalet aeroba mikroorganismer och
enterobacteriaceae i resultaten tjänligt med anmärkning. Däremot kan man se en trend att
enterobateriaceae var högre i de avsvalnade produkterna. Detta kan tyda på att hanteringen
vid avsvalning och kylförvaring fungerar sämre under årets varmare period.
Vid den tredje och avslutande provtagningsomgången kan man se en minskning av prover
med resultat tjänligt med anmärkning. Detta indikerar troligen på en förbättring i
verksamheternas hanteringsrutiner jämfört med de tidigare provtagningstillfällena. Dock kan
en liten ökning av jäst- och mögelsvampar konstateras. Detta kan tyda på för långa
förvaringstider av produkten.
Spridningen av de olika mikroorganismerna i avsvalnade och kallberedda produkter var
likartade i resultaten tjänligt med anmärkning.
I de fall då otjänliga resultat kan konstateras beror detta på förekomst av Bacillus cereus och
Clostridium perfringens i avsvalnade produkter. Detta ger en indikation på hur viktigt det är
med en väl fungerande avsvalning.
Däremot kan de förbättrade provresultaten under provtagningsprojektet visa på hur betydande
det är att Miljöförvaltningen frekvent inspekterar verksamheterna och påtalar vikten av en god
livsmedelshantering.
Någon skillnad i livsmedlens mikrobiologiska kvalitet beroende på årstid och belastning kan
inte påvisas i provtagningen genomförd under 1999.
Miljöförvaltningen avser att följa upp projektet med provtagningar på samma verksamheter
under sommaren år 2000.
Bilaga 1 (Sidan 1 av3)
Restaurang
(Namn och adress)
Restaurang Sturehof
Adelgatan 13
Scandic Crown hotel
Amiralsgatan 19
Nanny’s Kitchen
Amiralsgatan 88
Garden Hotel
Baltzargatan 20
Vår Tids Mat
Baltzargatan 21
M/S Scania
Box 612
Brogatan
Brogatan 12
Restaurang Kajutan
Bryggövägen
Slagthuset
Carlsgatan 12 E
Ikea Restaurangen
Cederströmsgatan 2
Centr. Rest. Centr Coffee-Shop
Centralstationen
Via Veneto
Davidshallsgatan 14
Restaurang Aten
Davidshallsgatan 23
Restaurang La Barca
Davidshallsgatan 27
Restaurang Gröna Fisken
Engelbrektsgatan 16
Restaurang Årstiderna
Frans Suellsgatan 3
Restaurang G1
Gustav Adolfs Torg
Wok Kitchen1
Gustav Adolfs Torg
Café & Restaurang Gustav Adolf
Gustav Adolfs Torg
Efes Kebabspecialisten
Hamngatan 4
Café Stairs
Hamngatan 4
Restaurang Yasso
Isak Slaktaregatan 6
Johan P
Isak Slaktaregatan 6
Restaurang B&B
Isak Slaktaregatan 6
Rinaldos
Isak Slaktaregatan 6
Restaurang Cornelia
Isak Slaktaregatan 6
Restaurang Target
Isak Slaktaregatan 6-8
Jägersro Travrestaurang
Jägersro Malmö
1:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
1
1
2:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
3: e Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
1
1
1
1
2
1
1
3
2
2
2
2
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
2
2
2
1
2
2
1
1
2
2
2
2
1
2
1
1
2
1
1
1
1
2
2
2
1
2
1
2
2
2
2
2
2
2
1
1
1
2
2
1
1
2
1
1
1
2
2
2
2
2
2
1
Bilaga 1 (Sidan 2 av3)
Restaurang
(Namn och adress)
EK Peppar och Salt AB
Jägersro Center
Restaurang Peder Hans
Jägersrovägen 12
Hotel Jägersro
Jägersrovägen 160
Veras Krog & Bar
Kanalgatan 3
Tröls Jins Kru
Karlskronaplan 1
Restaurang Rådhuskällaren
Kompanigatan 5
JP’S Bar & Restaurang
Köpenhamnsvägen 7
Restaurang Victors
Lilla Torg 1
Indian Side
Lilla Torg 7
Restaurang Steakhouse
Lilla Torg 7
Restaurang Natalie på Pers
Limhamnsvägen 2
Restaurang Ribersborg
Limhamnsvägen, Ribersborg
Restaurang Cutty Sark
Linnégatan 25
Kropp & Själ
Malmborgsgatan 6
Restaurang Mascot
Möllevångstorget 6
Restaurang Anno 1900
Norra Bulltoftavägen 7
Grand Hotel Savoy AB1
Norra Vallgatan 62
Petri Pumpa1
Norra Vallgatan 62
Restaurang Arken
Per Albin Hanssons väg 40
Olgas Restaurang
Pildammsvägen
Restaurang Översten
Regementsgatan 52
Restaurang Vi Två
Salleruppsvägen 1
Café Konsthallen
Sankt Johannesgatan 7
Scandic Hotel
Segesvängen
Restaurang Skeppsbron 2
Skeppsbron 2
Restaurang Mando
Skomakaregatan 4
Oxie Bykrog
Stengodsvägen 155
Restaurant Mongolian
Stora Nygatan 2
1:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
1
1
2:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
3: e Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
2
2
2
2
2
1
1
2
1
1
1
1
1
2
3
2
2
2
2
1
2
2
2
2
2
2
1
2
1
1
2
1
1
1
2
2
2
2
1
2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2
2
1
2
2
2
1
1
1
1
1
1
2
2
2
2
1
1
2
2
2
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
1
1
2
2
2
2
2
1
1
2
2
1
1
2
1
Bilaga 1 (Sidan 3 av3)
Restaurang
(Namn och adress)
Restaurang Spot
Stora Nygatan 33
Scandic Hotel S:T Jörgen
Stora Nygatan 35
Värdshuset Lugnet
Storgatan 20
Två Krögare
Storgatan 35
Hotel Kramer
Stortorget 7
Norell’s Nr3 Wine, Bar & Café1
Stortorget 17
Centiliter & Gram Bar och Matsal
Stortorget 171
Piccolo Mondo
Stortorget 19
Restaurang Mike’s Corner
Strandgatan 50
Meaning Green
Södergatan 1
Restaurang Beckys
Södergatan 3
Restaurang Casa Mia
Södergatan 12
Harrys Restaurang
Södergatan 14
Jensen’s Böfhus
Södra Förstadsgatan 1
Restaurang Kryddhyllan
Södra Förstadsgatan 58
Indian Haweli
Södra Förstadsgatan 88
Restaurang Eclipse
Södra Promenaden 63
Scandic Hotel AB
Triangeln 2
Restaurang Brofästet
Utsiktsvägen 10
Öresunds Catering
Västra Varvsgatan 10
Restaurang Fritiden
Västra Varvsgatan 10-12
Café Sankt Gertrud
Östergatan 7B
SAS Royal Hotel
Östergatan 10
Carolus Restaurang
Östergatan 12
Big Bowl Sverige AB
Östra Förstadsgatan 32
Teaterrestaurangen
Östra Rönneholmsvägen 20
1
Ägarbyte
1:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
2:a Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
3: e Provtagningsomgång
(Antal prover, st)
T
TA
OT
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
1
1
1
2
1
2
1
2
1
1
2
2
1
1
1
2
2
1
1
1
1
1
2
2
1
1
1
2
1
1
2
1
2
2
2
2
1
1
1
2
2
2
1
2
2
2
1
2
2
2
1
2
2
2
2
2
2
1
1
2
2
1
2
2
2
2
3
1