Omfattning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Omfattning av ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Denna rutin avser vårt arbete med ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete när det gäller insatser inom
enskild socialtjänst samt enskilt bedriven hälso- och sjukvård.
Viktiga områden i det systematiska kvalitetsarbetet och som beskrivs under respektive rubrik är:

A) Kvalitetssäkring av sociala insatser

B) Dokumentation av genomförandet av insatser

C) Rättssäkerheten för brukare

D) Beaktande av barnperspektivet

E) Rekrytering av personal

F) Systematiskt kvalitetsarbete med avvikelsehantering och synpunkter och klagomål

G) Systematiskt arbetsmiljöarbete

H) Hälso- och sjukvårdsinsatser

I) Tillgänglighet

J) Samarbete och samverkan

K) Uppföljning och utvärdering

L) Miljöledning

M) IT
Vårt kvalitetssystem bygger framför allt på följande grundläggande faktorer.
1.
Egenkontroll av att vi gör det vi har åtagit oss att göra inom olika områden
2.
Ansvarsfördelning
3.
Styrdokument i form av rutiner och policys
4.
Regelbunden planering och uppföljning
5.
Delaktighet för brukare, anhöriga och anställda
6.
Professionellt och gott bemötande
7.
Arbetsmiljöhänsyn
8.
Säkerhet som baseras på identifiering av risker och fastställda rutiner
Kvalitetssystemet kännetecknas av att:

All personal känner till dess innehåll och är delaktiga i dess utformning

Det utgår från en tydlig målstyrning av verksamheten. För att styrningen ska anses meningsfull måste den
grundas på vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska göras.

Övergripande policys och rutiner är kända och utgår från våra mål och bedömningar av vad som ska göras,
hur det ska göras och när det ska göras.

Mätbara mål och styrmått definieras för olika delar av vår verksamhet och för de insatser som ges.

Det finns tydliga samband mellan våra mål, de uppdrag vi tar emot och de insatser som ges

Det finns en tydlig struktur för dokumentation, rapportering, uppföljning och utvärdering.
Del av övergripande verksamhetspolicy
Vi ska ge rätt stöd på rätt sätt så att den brukare kan utvecklas i sin egen takt utifrån sina egna resurser och de
resurser som finns i den omgivande miljön, samt bidra till att brukarens rättigheter i samhället bevakas.
Viktiga mål för att arbeta mot övergripande verkamhetspolicyn:





Stödja till ökad sjukdomsinsikt och kunskap om sin egen situation
Vara lyhörda för individens behov
Utföra omvårdnadsinsatser och tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån vetenskap och beprövad
erfarenhet
Bidra till att ta vara på och utveckla brukarens sociala nätverk
Erbjuda en säker, trygg och utvecklingsbar brukarmiljö
Sida 1 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Bestämmelser, processer, aktiviteter och rutiner
Ledningssystemet ska vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning, vilket innebär att varje
verksamhet behöver ha egna anpassade ledningssystem. Ledningssystemets laglista är utgångspunkt för
beskrivningen av verksamhetens processer, aktiviteter och rutiner.
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anges:
Processer och rutiner
2 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och
fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.
3 § Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 §
1. identifiera de aktiviteter som ingår, och
2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning.
4 § För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare
utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.
Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret
för utförandet är fördelat i verksamheten.
Utifrån Socialstyrelsens anvisningar har följande lista med gällande författningar, föreskrifter och allmänna råd
tagits fram. Vi har utifrån gällande bestämmelser definierat ett antal centrala processer. För varje process har vi
identifierat aktiviteter som ingår och deras inbördes ordning. För de olika aktiviteterna har rutiner tagits fram och
fastställts, vilka beskriver hur olika aktivister ska utföras, hur risksituationer ska förebyggas och hanteras samt hur
ansvar är fördelat.
Författningar som berör verksamheten
Socialtjänstlagen innehåller följande bestämmelser som föreskriver att verksamheter inom offentlig och privat
socialtjänst ska bedrivas med god kvalitet.
Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap § 3: ”Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av
socialnämndens uppgifter skall finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten
skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”
3 kap 5 § socialtjänstlagen: Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans
med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra
föreningar.
7 kap 2 § socialtjänstlagen Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om
verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.
Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten.
Bestämmelser som reglerar verksamheten inom socialtjänstens område finns i socialtjänstlagen (SoL),
socialtjänstförordningen (SOF), personuppgiftslagen (PUL).
De sociala insatserna som bedrivs i vår verksamhet genomförs inom ramen för socialtjänstlagen. Viss verksamhet
utförs som Hälso- och sjukvårdsverksamhet av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut samt omvårdnadspersonal
som utför uppgifter (t.ex. utdelning av medicin) enligt delegering från sjuksköterska.
Socialtjänstlagen (2001: 453). Reglerar bl.a. kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det
stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstlagen ger den enskilde rätt att hos socialnämnden ansöka om
lämpliga insatser för att kunna uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden beslutar om formerna för och innehållet i
insatserna. Bistånd till kostnader för placering i boendet beviljas enligt 4 kap 1 § SoL.
Sida 2 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas
verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Den gäller därför inte i enskild verksamhet men
bestämmelserna och principerna är bra att känna till. För enskilda verksamheter regleras tystnadsplikten i 15 kap 1
§ socialtjänstlagen samt i 29 § LSS.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) utgör grunden för verksamheten i landets sjukvård. Den reglerar åtgärder
för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Den är inte en rättighetslag utan en
ramlag, som fastställer mål, krav och skyldigheter på vårdgivares verksamhet. Det är sjukvårdshuvudmännens
uppgift att efter förmåga och vilja försöka verkställa det lagen är till för. Där det finns hälso- och sjukvård skall
det finnas personal, utrustning samt lokaler för att en god vård skall kunna ges.
Patientsäkerhetslagen (2010:659). Denna lag syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård.
Här finns bestämmelser om bl.a. anmälan av verksamhet m.m, vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt
patientsäkerhetsarbete, behörighetsfrågor, begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att
vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder, skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl., Inspektionen för
vård och omsorgs tillsyn, prövotid och återkallelse av legitimation, bestämmelser om Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd m.m.
Patientlag (2014:821) Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens
integritet, självbestämmande och delaktighet.
Patientdatalagen (2008:355). Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården
och här finns bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal, krav på dess innehåll, utformning och förvaring,
inre sekretess och åtkomstfrågor liksom sammanhållen journalföring. Regler om bevarande och gallring, rätten att
ta del av sin patientjournal, förstörande och omhändertagande av patientjournal finns också här.
Lag om medicintekniska produkter (1993:584). Lagstiftningen slår fast att de medicintekniska produkter som
släpps ut på marknaden och tas i bruk ska vara säkra och lämpliga för sitt ändamål. Det finns också bestämmelser
om att det i varje verksamhet ska finnas rutiner för att möjliggöra en säker användning och hantering av
medicintekniska produkter .
Livsmedellagen (2006:804) innehåller bestämmelser om hantering och märkning av livsmedel.
Arbetsmiljölagen (1977: 1160). Här finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om
att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och
arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Rapportskyldigheten till Arbetsmiljöverket
regleras här bl.a. liksom skyldigheten att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket ger ut
också ut föreskrifter som mer i detalj tar upp de krav och skyldigheter som ställs på arbetsmiljön.
Diskrimineringslag (2008:567). Lagens ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Arbetstidslagen (1982:673). Arbetstidslagen har regler om hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per
år. Den tar upp jourtid och beredskap, vilka raster och pauser man har rätt till och vad som gäller för nattvila.
Personuppgiftlagen (1998:204). Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet
kränks genom behandling av personuppgifter (1 § PuL).
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Socialstyrelsen har 2012-01-01 gett ut föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete som gäller för både enskild och offentlig socialtjänst. Till föreskriften finns en
handbok.
Sida 3 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om Dokumentation i verksamhet som bedrivs med
stöd av SoL, LVU, LVM och LSS gäller för verksamheten. Till föreskriften finns en handbok, Handläggning och
dokumentation inom socialtjänsten.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om Lex Sarah gäller fr.o.m. 2011-07-01 för hela
socialtjänstens område, såväl enskilt bedriven som offentlig. Föreskrifterna syftar till att förebygga, hantera och
åtgärda missförhållanden i verksamheten liksom anmälningsskyldigheten till Inspektionen för vård och omsorg
vid allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden. Till föreskriften finns en
handbok och ett meddelandeblad från Socialstyrelsen daterat i januari 2015.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (HSLF-FS 2016:55) innehåller
ytterligare bestämmelser och anvisningar för olika delar av HVB-hems verksamhet. För ett gruppboende gäller
inte föreskriften, men vissa av principerna är bra att känna till och att följa även för andra boenden.
Föreskrifter som reglerar Hälso- och sjukvårdsverksamhet
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.
Dessa föreskrifter skall tillämpas på läkemedelshantering inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och
sjukvårdslagen, t.ex. om behandlingspersonal delar medicin till brukare.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälsooch sjukvård och tandvård. Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är
formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell
kompetens för uppgiften. t.ex. behandlingsassistenter. Ytterst ansvarig för att delegeringar sker på ett korrekt sätt
inom ett verksamhetsområde är verksamhetschefen eller motsvarande.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.
Föreskriften reglerar anmälningsansvaret till anmälan till Inspektionen för vård och omsorg vid händelser som har
medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.
Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10).
Tillämpas i samband med planering och genomförande av samordning av insatser för enskildas habilitering och
rehabilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvård (HSLF-FS
2016:40) Dessa föreskrifter ska tillämpas då vårdgivare behandlar patienters personuppgifter i verksamhet som
omfattas av 1 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355). Vårdgivaren ska genom ledningssystemet säkerställa att
dokumenterade personuppgifter hos vårdgivaren är åtkomliga och användbara för den som är behörig (tillgänglighet),
personuppgifterna är oförvanskade (riktighet), obehöriga inte ska kunna ta del av personuppgifterna (konfidentialitet),
och åtgärder kan härledas till en användare (spårbarhet) i informationssystem som är helt eller delvis automatiserade.
ålägger verksamheter att i ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet ska finnas en dokumenterad
informationssäkerhetspolicy, men även rutiner för journalföring och hantering av patientuppgifter och hur
patientjournaler ska hanteras om enskilda verksamheter upphör.
Socialstyrelsens föreskrift ”Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård” (SOSFS
2009:6). Föreskrift reglerar legitimerade yrkesutövares skyldighet att göra en bedömning om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård samt följa upp och ompröva bedömningen. Socialstyrelsen gav i april
2013 ut ett meddelandeblad med beslutade förändringar i föreskriften.
Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso och sjukvården (SOSFS
2008:1) Föreskriften reglerar användning av medicintekniska produkter på patient eller vid analys från patient,
förskrivning samt utlämnande av medicintekniska produkter till patient, tillförande av medicintekniska produkter
till patient och rapportering av negativa händelser och tillbud.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården
(2005:26) Dessa föreskrifter skall tillämpas på hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer
Sida 4 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:736) och tandvårdslagen (1985:125)
eller inom annan medicinsk verksamhet.
Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (2005:27) Dessa föreskrifter gäller vid tillämpningen
av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård vid vårdplanering inför
utskrivning av patienter från den slutna hälso- och sjukvården till den öppna hälso- och sjukvården och
socialtjänsten. Med socialtjänst avses verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen (2001:453), Föreskrifterna
skall även tillämpas vid överföring av information mellan vård- och omsorgsgivare i samband med in- och
utskrivning av patienter i den slutna hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring SOSFS
(2014:10) Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I
verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av
insatser som har beviljats efter beslut enligt 4 kap. 1 eller 2 § SoL, Tillämpas för att förhindra tillstånd där brist på
energi, protein eller andra näringsämnen orsakar mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning eller funktion eller av en persons sjukdomsförlopp.
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg SOSFS (2015:10) Dessa föreskrifter ska tillämpas i
verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), i verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, ska föreskrifterna tillämpas vid genomförande av insatser som har beviljats efter beslut enligt 4 kap. 1
eller 2 § SoL. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan
direktkontakt med patienter iaktta föreskriften för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner.
Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS
(2011:9). Dessa föreskrifter skall tillämpas på den patientinriktade vården inom sådana verksamheter som
omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), de gäller också för en vårdgivare som anlitar verksamhet enligt
6 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Föreskrifterna skall även
tillämpas på detaljhandel med läkemedel som utgör hälso- och sjukvård samt klinisk forskning eller klinisk
prövning av läkemedel eller medicintekniska produkter som är avsedda för behandling av en patient inom hälsooch sjukvården. För den icke patientinriktade hälso- och sjukvården gäller föreskrifterna
i tillämpliga delar.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall HSLF-FS
2015:15
Socialstyrelsens meddelandeblad jan 2004 om narkotikatester av urin ger anvisningar för att kvalitetssäkra
provtagningar som sker på frivillig väg genom tester av urin.
De personer som får stöd och hjälp inom vår verksamhet har rätt att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet.
Ledningssystemet säkerställer att vi utvecklar tjänster med god kvalitet, i enlighet med gällande
lagstiftning. God kvalitet innefattar bland annat rättssäkerhet, professionellt bemötande, delaktighet och att
insatserna ges i enlighet med de mål och övriga bestämmelser som lagstiftningen anger. För att kunna få kunskap
om, och utveckla kvaliteten i verksamheten och att kunna bedöma resultat krävs metoder för uppföljning och
utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete.
Ledningssystemet innehåller struktur för att planera, styra, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten
samt vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras.
Ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet beskrivs i ledningssystemet och hur personalen ska vara delaktig i
kvalitetsarbetet. Nedanstående beskrivning av ledningssystemet ligger till grund för det fortlöpande systematiska
kvalitets- och utvecklingsarbetet inom vår verksamhet.
Ansvar
Verksamhetschefen ansvarar för planering, ledning och uppföljning av verksamheten och att vårt ledningssystem
för det systematiska kvalitetsarbetet omsätts i praktisk handling. Detta innebär att:

Fastställa övergripande mål för verksamheten som alla anställda känner till och försöker uppnå
Sida 5 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB

Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Följa upp och utvärdera fastställda mål
Verksamhetschefen är även ansvarig för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i
kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till medarbetarna. Ansvaret för att bedriva systematiskt
kvalitetsarbete förutsätter att nödvändiga åtgärder kan vidtas.
Stödresurs i det systematiska kvalitetsarbetet är kvalitetsansvarig Margareta Haglund och Lisa Fredriksson.
Kvalitetssäkring av sociala insatser
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
A Genomförande av sociala stöd och behandlingsinsatser med god kvalitet
Genomförandeprocess
Vi erbjuder inskrivna rehabilitering inom socialtjänstens område där syftet är att så långt som möjligt uppfylla de
för verksamheten uppställda målen med avseende på varje inskriven. Innan eller i samband med inskrivning sker
bedömning av om vi kan tillgodose klientens behov av stöd och hjälp utifrån dennes funktion och resurser.
Verksamhetschef i samråd med psykiatriker eller annan utsedd person fattar beslut om in- och utskrivning av
brukare.
Vårt arbete ska harmoniera med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och
schizofreniliknande tillstånd; för sjukdomsförebyggande metoder; för vård och omsorg vid demenssjukdom; samt
för depression och ångestsyndrom. Vi använder därför metoder och insatser, anpassade till den hjälp våra klienter
behöver och som har evidens och stöd i forskning. Kartläggning sker i början av placeringstiden av brukarens
behov av hjälp, svårigheter och resurser inom ett antal olika områden, vi använder ADL-instrument och GAF som
är etablerade, valida och reliabla skattnings- och bedömningsinstrument, som även används för att mäta
förändringar inom de olika områdena under placeringstiden. Regelbundna uppföljningsmöten med brukare och
uppdragsgivare genomförs för att följa upp hur insatserna fortlöper. Brukarens kontaktperson tillsammans med
sjuksköterska och arbetsterapeut ansvarar för uppföljningen. Alla uppföljningar dokumenteras i aktuell
genomförandeplan samt journal i vårt journalsystem Secura Nova.
Vår personal har kompetens för de metoder som vi använder och har tillgång till fortlöpande
kompetensutveckling. Vi har en psykiatriker knuten till vår verksamhet och tre sjuksköterskor. En sjuksköterska
med vidare utbildning kognitiv psykoterapi steg 1, två sjuksköterskor har utbildning i tryckavlastande hjälpmedel,
två sjuksköterskor har lång erfarenhet av arbete inom psykiatrisk verksamhet en sjuksköterska har utbildning på
avancerad nivå inom psykiatri. Vi har två arbetsterapeuter, en arbetsterapeut med MI utbildning och
bildterapiutbidlning och en arbetsterapeut med mastergrad inriktining psykiatri och ledarskap. Vi har en
psykologisk coach knuten till verksamheten som är en del i teamet runt de som bor hos oss. Övrig personal har
skötarutbildning eller undersköterskeexamen. Flera i personalen har extra utbildning med inriktning mot psykiatri.
Vi har konsulterande psykiatriker med lång erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet som kommer till
verksamheten var tredje vecka eller oftare vid behov. Vi har också extern handledare som kommer till
verksamheten var 6 vecka eller oftare vid behov. En gång i månaden har vi en massör som är utbildad i klassisk
och taktil massage som kommer till verksamheten för att erbjuda alla som bor här massage.
All personal har genomgått orienteringskurs i kognitivt förhållningssätt, konflikthantering och kurser med
inriktning relation, bemötande och psykiatri. Vi strävar efter hög kompetens. Just nu utbildar sig en av våra
skötare till arbetsterapeut, en av våra arbetaterapeuter läser ”The tree theme method” en bildterapeutisk metod
innom arbetsterapi. Vi har också personal som läser steg 1 utbildning. Två personal är utbildade vårdhundsförare,
de utbildar nu sina hundar till att bli färdiga vårdhundar. All personal har genomgått grundläggande
miljöutbildning.
Sida 6 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Teoretiska utgångspunkter, arbetssätt och metoder
Högsäters Gruppboende och rehabiliteringshem arbetar personcentrerat och vi har ett kognitivt förhållningssätt
som präglas av dialog och omtanke om brukaren. Vi stöttar den som bor hos oss i vardagen, genom att mötas där
varje individ befinner sig just nu. Vi lagar mat och städar tillsammans. Vi pratar mycket med varandra och bjuder
på oss själva. Genom våra samtal utför vi ett idogt motivationsarbete och ofta följer vi remotivationsprocessen
som är en metod som i forskning visat fina resultat. Det kan handla om att stiga upp ur sin säng, det kan också
handla om att åter komma med ut i samhället eller att finnas med i grupp med andra. Vi försöker också motivera
till att i den mån det är möjligt, reparera trasiga nätverk och bygga upp mål som stimulerar till ett fortsatt liv där
personens inre resurser och de resurser som finns i den omgivande miljön kan samspela till det bästa för
personens framtid.Vi lägger stor vikt vid social färdighetsträning och ADL.
Psykiatriker Per Normark som är knuten till oss, skriver även remiss till andra specialister både inom somatisk
vård och psykiatri då behov finns. Arbetsterapeut genomför aktivitets och delaktighetsutredningar som grundar
sig på ICF´s klassifikation. Detta är ett viktigt hjälpmedel för hemkommunen, då många hemkommuner
tillsammans med brukaren strävar efter att hitta fungerande lösningar på hemmaplan. Vissa brukare som kommer
hit har inte underlag för att kunna få ett LSS-insats i sin hemkommun. Då kan man få hjälp att samla underlag till
en LSS-utredning. Den som bor hos oss kan också få hjälp att upprätta egenremiss till olika instanser om så
behövs. Ibland ser vi att en god man eller förvaltare skulle kunna hjälpa brukaren i dennes vardag, då hjälper vi
till med information omkring detta och stöttar den som bor hos oss att söka denna hjälp, om de själva vill. Ibland
kan det hända att någon som flyttar till oss har andra eller större problem än hemkommunen visste vid
placeringen. Då hjälps vi åt, kommunen tillsammans med brukaren att hitta något som passar bättre utifrån de
behov, som framkommit under tiden här. Vi är noga med att personen som inte kommer att bo kvar hos oss skall
veta att det handlar om att denne har andra behov än vi kan uppfylla och att vi kommer att hjälpas åt att hitta något
som passar.
Vi har även ett samarbete med folkhögskola, vuxenskolan, föreningar och svenska kyrkan som på olika sätt kan
ge de som bor här en meningsfull aktivitet i vardagen utifrån var och ens resurser och behov. Vi använder oss av
kognitivt inriktade metoder och samtalsterapi, rådgivning och existentiella samtal vid bl.a. stress, ångest, trauma
och missbruk. Vi kan också erbjuda arbetsterapi, att utifrån inre resurser och utifrån kommande krav finna vägar
till en aktivitetsbalans som främjar psykisk och fysisk hälsa. Vår verksamhet baseras på den salutogena
teoribildningen med betoning på friskfaktorer som bärande faktorer i förändringsarbetet. Vi arbetar därför med ett
lösningsfokuserat arbetssätt med inriktning på att öka brukarnas känsla av sammanhang. Principerna i
Personcentrerat arbetssätt, kognitivt förhållningssätt och arbetsterapeutiska metoder är likaså bärande för vårt
synsätt, att hjälpa våra inskrivna att bli motiverade till att arbeta med sin livssituation.
Beslutsprocesser
För alla klienter ska beslut fattas om inskrivning och utskrivning. Beslutet dokumenteras i brukarens
journalanteckning samt i form av ett separat beslutsdokument i vårt journalsystem. Verksamhetschef beslutar om
in- och utskrivning.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Informationsmöte,
 Riskbedömning och riskanalys
 Uppdragsbedömning och matchning
 Placeringsmöte och inskrivningsförfarande
 Möte om genomförandeplanen,
 Genomförande av insatser; arbetsterapi och individuell samtalsterapi, enskilt arbete med
individuella uppgifter, gruppövning, ADL-träning, motivation, bedömning av förmåga,
rehabiliterande insatser, omvårdande insatser samt gruppövningar.
 Uppföljningsmöten,
 Personalmöten,
 Möten med samverkanspartners
 Utskrivningsförfarande
Sida 7 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för riskhantering,
 Rutin för samverkan,
 Rutin delaktighet och medinflytande,
 Rutin Kontakt med företrädare,
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Rutin sexuella övergrepp,
 Rutin hot och våld,
 Rutin alkohol och droger,
 Rutin mobbning,
 Rutin självskada.
Ansvarig för sociala stöd och behandlingsinsatser: Verksamhetschef.
Uppföljning sker enligt verksamhetens rutin för egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
B Dokumentation av genomförandet av insatser
Genomförandeprocess
Dokumentation av genomförande av insatser sker i enlighet med bestämmelserna i 11 kap 5 och 6 §§ i
socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om Dokumentation
i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.
Dokumentationen ska utvisa hur beslutade insatser har genomförts, vad som har uppnåtts i förhållande
till uppställda mål, viktiga beslut och händelser och hur situationen för den enskilde har utvecklats under
genomförandet av insatsen. Dokumentation sker av inkomna synpunkter och klagomål liksom
rapporterade avvikelser i enlighet med lex Sarah och ev. lex Maria.
Social dokumentation liksom hälso- och sjukvårdsdokumentation gallras i enlighet med gällande
lagstiftning enligt rutin i verksamhetssystemet.
Beslutsprocess
Dokumentation som förs under genomförandet av insatser kan i vissa fall sekretessbeläggas i
förhållande till den som begär ut dokumentationen. Social dokumentation enligt socialtjänstlagen kan
aldrig beläggas med sekretess i förhållande till den som personakten avser. Hälso- och sjukvårdsdokumentation kan i undantagsfall beläggas med sekretess mot patienten om utlämnande bedöms
motverka behandlingen.
Beslut om att sekretessbelägga dokumentation ska sändas till Inspektionen för vård och omsorg för
prövning och den som begär ut dokumentation ska informeras om att viss dokumentation har belagts
med sekretess. Föreståndare eller verksamhetschef HSL beslutar om sekretessbeläggande av
dokumentation. Beslutet dokumenteras på särskild blankett i journalsystem och sparas i den inskrivnes
personakt.
Sida 8 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Aktiviteter som ingår i processerna
 Journalföring av kontakter med brukare (patient), företrädare, uppdragsgivare,
 Journalföring av viktiga beslut och händelser under genomförandet av sociala insatser,
 Journalföring av hälso- och sjukvårdande insatser,
 Dokumentation och journalföring av planering och uppföljning,
 Dokumentation av avvikelser liksom synpunkter och klagomål,
 Systematisk dokumentation av förändringar under insatstiden,
 Rapportering till uppdragsgivare,
 Genomgång av dokumentation med brukare och ev. företrädare.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Rutin för riskhantering,
 Rutin delaktighet och medinflytande,
 Rutin kontakt med företrädare,
 Rutin för Samverkan,
 Rutin anmälan barn som far illa,
 Rutin lex Sarah,
 Rutin avvikelser SoL och HSL
 Rutin lex Maria.
 Rutin för delegering av läkemedel
 Rutin hantering av journaler
Ansvarig för dokumentation av genomförande av insatser: Resp. tjänstgörande personal
Uppföljning sker enligt rutin för egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
C Rättssäkerhet för brukare
Genomförandeprocess
Rättssäkerhet för brukare ska upprätthållas genom t.ex. integritetsskydd, skydd från kränkande och
diskriminerande behandling, skydd från övergrepp, skydd från hot eller våld, skydd från att utsätta sig
själv för allvarlig skada, skydd från skadliga eller kränkande arbetsmetoder. Rättssäkerheten ska
upprätthållas genom att ledning och personal har och inhämtar kunskap om lagstiftningen och dess
tillämpning, att lednings och personal kunskap om forskning om verksamma behandlingsmetoder, att all
personal dokumenterar det dagliga utförandet av insatserna och förekommande avvikelser, att inskrivna
får information om sina rättigheter, hur de kan lämna synpunkter och klagomål och var de kan vända sig
om de upplever att de inte får sina behov tillgodosedda eller blir illa behandlade.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Tystnadspliktförbindelse för personal och verksamhetens medgivande av meddelarfrihet
 Dokumentation i datoriserat och krypterat journalsystem,
 Information till personal, boende och företrädare om bemötande och delaktighet
 Aktiv avvikelsehantering.
 Information till personal, boende och företrädare möjlighet att lämna synpunkter och klagomål,
 Information till personal, boende och företrädare om avvikelser, lex Sarah och lex Maria
 Intern och extern utbildning (och handledning) för personal i bemötande och praktisk
omvårdnad, regelbundna uppföljningsmöten med brukare och företrädare,
Sida 9 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin sexuella övergrepp,
 Rutin hot och våld,
 Rutin för riskhantering,
 Rutin mobbning,
 Rutin självskadebeteende,
 Rutin synpunkter och klagomål,
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Rutin anmälan barn som far illa,
 Rutin lex Sarah,
 Rutin avvikelser SoL,
 Rutin lex Maria,
 Rutin för läkemedelshantering.
 Förbindelse om sekretess och medgivande av meddelarfrihet
 Rutin för undvikande av begränsningsåtgärder
Ansvarig för rättssäkerheten för brukare: Verksamhetschef samt resp. kontaktperson.
Uppföljning sker enligt verksamhetens rutin för egenkontroll samt vid personaldagar.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
D Beaktande av barnperspektivet
Genomförandeprocess
I vår verksamhet ska barnperspektivet beaktas i alla situationer där barn till inskrivna är involverade.
I de fall våra inskrivna har barn innebär barnperspektivet att verksamheten ska medverka till att föräldrar
får möjlighet att träffa sina barn under inskrivningstiden utifrån överenskommelser om vårdnad, boende
och umgänge och med hänsyn till barnens och den andra vårdnadshavarens önskemål avseende
umgänget. Samverkan ska i förekommande fall även ske med ansvarig handläggare hos den socialtjänst
som är ansvarig för ev. placerade barn.
Verksamheten ska ge föräldrar möjlighet att umgås med sina barn i en boendemiljö som är bra för
barnen och med den insyn och kontroll som ev. krävs. I förekommande fall ska ansvarig socialtjänst
meddelas om barn under umgänge riskerar att fara illa eller om anställda i vår verksamhet får kunskap i
sin yrkesutövning om att barn kan tänkas fara illa.
Beslutsprocess
Anmälan till ansvarig socialtjänst om misstanke om att ett barn kan fara illa görs av verksamhetschef,
arbetsterapeut eller sjuksköterska. Personal rapporterar iakttagelser till ansvariga på den dagliga
gemensamma morgonrapporten.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Särskilda mötesformer för att främja delaktighet,
 Medverkan i umgänge mellan inskrivna som har barn och deras egna barn
 Information till personal samt inskrivna om innebörden av anmälningsskyldigheten om barn
misstänks fara illa
Sida 10 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin delaktighet och medinflytande,
 Rutin kontakt med företrädare,
 Rutin anmälan barn som far illa,
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Rutin för samverkan
Ansvarig för beaktande av barnperspektiv: Personbundet ansvar 3 personal.
Uppföljning sker enligt verksamhetens rutin för egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
E Rekrytering av personal
Genomförandeprocess
Företaget är arbetsgivare för samtliga anställda. Av arbetsgivaransvaret följer att företaget ansvarar för
löner, att personal är försäkrad, att löne- och utvecklingssamtal genomförs och att personal regelbundet
kompetensutvecklas. Verksamhetsansvarig chef är arbetsmiljöansvarig och har tll sitt stöd en personal.
Personal som anställs ska ha utbildning och erfarenhet för sina arbetsuppgifter. Önskvärd kompetens är
motsvarande högskoleexamen i ett människovårdande yrke. För omvårdnadspersonal är önskvärd
kompetens mentalskötarutbildning eller annan eftergymnasial beteendevetenskapligt inriktad utbildning
omfattande minst ett års heltidsstudier.
Verksamheten har en övergripande kompetensutvecklingsplan och varje anställd har en individuell
kompetensutvecklingsplan som baseras på verksamhetens behov samt den anställdes önskemål.
Beslutsprocess
Beslut om anställning och uppsägning av anställning samt lönebeslut fattas av verksamhetschef liksom
godkännande av kompetensutveckling.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Rekrytering av personal med adekvat erfarenhet och kompetens,
 anställningsintervjuer,
 introduktion av nyanställda
 fortlöpande kompetensutveckling,
 utvecklingssamtal och lönesamtal
 handledning,
 uppsägning av personal
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för kompetensutveckling och bemanning.
 Rutin Rekrytering personal,
 Rutin för introduktion av personal
Ansvarig för rekrytering av personal: Verksamhetschef.
Uppföljning sker enligt verksamhetens rutin för egenkontroll samt i utvecklingssamtal.
Sida 11 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
F Systematiskt kvalitetsarbete med avvikelsehantering, synpunkter och klagomål
Genomförandeprocess
För att uppnå goda behandlingsresultat krävs ett fortlöpande systematiskt arbete med att utveckla och
säkra verksamhetens kvalitet. En förutsättning är att all personal är medvetna om sin skyldighet att
medverka i verksamhetens kvalitetsarbete och att de ges möjlighet av ledningen att påverka
kvalitetsarbetet.
Om Inspektionen för vård och omsorg ålägger verksamheten att genomföra förbättringsåtgärder utifrån
genomförd tillsyn ska omedelbar analys av orsaker till påpekad brist ske i samråd med personal. Förslag
till åtgärder för att komma till rätta med bristen/bristerna ska presenteras och införas före den tidpunkt
som verksamheten ska inkomma med sitt svar till tillsynsmyndigheten.
Tid avsätts varje år för särskilda personaldagar där arbete med revidering av verksamhetens
ledningssystem för kvalitet sker. Särskild uppmärksamhet ägnas då åt avvikelsehantering (avvikelser,
lex Sarah, lex Maria, anmälan barn som far illa, arbetsmiljötillbud) samt synpunkter och klagomål.
Sammanställning av avvikelser samt synpunkter och klagomål med analys redovisas för
personalgruppen som har möjlighet att lämna synpunkter på förbättringsåtgärder, utöver de som redan
framkommit eller genomförts. Sammanställningen samt beslutade förbättringsåtgärder publiceras i
verksamhetsberättelse. Uppföljning sker av föregående års beslutade åtgärder.
Beslutsprocess
Verksamhetschef/ägare beslutar om nödvändiga åtgärder som krävs för att förbättra och säkra
verksamhetens kvalitet utifrån det fortlöpande arbetet med kvalitetssäkring. Beslutade åtgärder
dokumenteras i verksamhetsberättelsen liksom uppföljningen av tidigare beslutade förbättringsåtgärder.
Verksamhetschef utreder rapporterade avvikelser, inkl lex Sarah, och anmäler till IVO enl lex Sarah.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Fortlöpande arbete med kvalitetsutveckling på personaldagar där all personal medverkar i
genomgång och revidering av ledningssystemets olika delar inkl rutiner.
 All personal är skyldig att delta i kvalitetsarbetet,
 All personal är skyldig att rapportera avvikelser inkl lex Sarah (och lex Maria i förekommande
fall) och att ta emot och dokumentera inkomna synpunkter och klagomål.
 Personal som dokumenterar i journalsystemet ska egenkontrollera dokumentationen regelbundet
utifrån en särskild checklista,
 Ledningen kontrollerar regelbundet att den operativa verksamheten utförs i enlighet med beviljat
tillstånd. Halvårsvis av sammanställning och analys av avvikelser samt synpunkter och klagomål
till all personal. Delges i verksamhetsberättelser årsvis.
 Dokumentation av kvalitetsarbetet sker löpande i verksamhetsberättelsen som stäms av årligen.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för arbete med ledningssystem systematiskt kvalitetsarbete,
 Rutin synpunkter och klagomål,
 Rutin lex Sarah,
 Rutin avvikelser SoL
 Rutin lex Maria.
 Rutin för arbetsmiljötillbudsrapportering
 Rutin för anmälan om barn som far illa
Ansvarig för systematiskt kvalitetsarbete: Verksamhetschef. Uppföljning enligt rutin för egenkontroll.
Sida 12 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
G Systematiskt arbetsmiljöarbete
Genomförandeprocess
Ett systematiskt arbete med att förbättra verksamhetens arbetsmiljö är en nödvändighet för att kunna
tillförsäkra de inskrivna en säker, trygg och ändamålsenlig behandlingsmiljö och för att kunna erbjuda
de anställda en trygg och säker arbetsmiljö som är utvecklande, lärande och hälsofrämjande.
Verksamheten ska därför bedriva ett systematiskt och fortlöpande arbete med att skapa en säker
arbetsmiljö. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan företagsledning och anställda och ska innehålla
riskanalyser, regelbundna skyddsronder nödvändiga förbättringsåtgärder, vilket dokumenteras i
Verksamhetsberättelsen.
Beslutsprocess
Företagsledningen ansvarar för att fatta beslut om nödvändiga förbättringar, baserat på analys av det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Systematiskt arbetsmiljöarbete sker utifrån verksamhetens system för systematiskt
arbetsmiljöarbete. Regelbundna skyddsronder,
 Utvecklingssamtal,
 Riskbedömningar och riskanalyser i samband med att varje uppdrag påbörjas samt löpande.
 Arbetsmiljötillbudsrapportering.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för riskbedömning och arbetsmiljö,
 Rutin sexuella övergrepp,
 Rutin hot och våld,
 Rutin alkohol och droger,
 Rutin för riskhantering,
 Rutin kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering.
 Rutin för utvecklingssamtal
Ansvarig för systematiskt arbetsmiljö: Verksamhetschef.
Uppföljning enligt rutin för egenkontroll samt i utvecklingssamtal.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
H Hälso- och sjukvårdsinsatser
Genomförandeprocess
För att verksamhetens ska kunna hantera och förbättra de inskrivnas fysiska och psykiska hälsa samt
tandvård bedrivs viss hälso- och sjukvård av personal med utbildning inom hälso- och sjukvård. Viss
personal har fått personbunden delegering av vår sjuksköterska att dela ut läkemedel enligt ordination
samt vissa läkemedel vid behov.
Alla inskrivna träffar i samband med inskrivning vår specialistläkare med inriktning psykiatri för
hälsogenomgång, läkemedelsbehandling och uppföljning. Vid behov remitterar vår läkare brukaren till
landstingets olika specialister. Vid behov av akut karaktär används närmaste vårdcentral i Färgelanda
eller sjukhus. För behov av tandvård anlitas Folktandvården.
Sida 13 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Beslutsprocess
Verksamhetschef HSL eller MAR är den som utreder inträffade avvikelser och anmäler händelser enligt
lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Hälso- och sjukvårdsinsatser bedrivs av skötare, t.ex. i form av utdelning av medicin till
brukare i enlighet med delegeringsbeslut från sjuksköterska.
 Personal dokumenterar HSL-insatser och journalför avvikelser i journalsystemets separata
HSL-modul.
 Hälso- och sjukvårdsinsatser kan utföras av läkare, sjuksköterska och arbetsterapeut knutna
till verksamheten. HSL-insatserna dokumenteras i journalsystemets HSL-modul.
 Aktiv avvikelse- och lex Mariahantering
 Verksamheten har en hjälpmedelsansvarig med erforderlig kompetens som dokumenterar och
ser över personligt förskrivna hjälpmedel och arbetstekniska hjälpmedel på boendet.
 Sjuksköterska ansvarar för att göra riskbedömning av smittförande avfall i enskilda fall och
ansvarar för de förfaranden som skall användas för respektive avfallsslag.
 Sjuksköterska ansvarar för basalhygien i verksamheten, att förevisa och informera skötare om
gällande föreskrift och rutin.
 Sjuksköterska i samarbete med kontaktperson ansvarar för att arbeta förebyggande och tillse
att brukare får rätt behandling vid undernäring samt att brukaren följs upp enligt rutin.
 Sjuksköterska (MAS) ansvarar för samverkan vid in och utskrivning i slutenvård
 Verksamheten är anmäld till Inspektionen för Vård och Omsorgs vårdgivarregister (HSL)
med angivande av verksamhetschef.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för läkemedelshantering,
 Rutin lex Maria,
 Rutin för Samverkan,
 Rutin för HSL-verksamhet
 Ruting för översyn av hjälpmedel
 Rutin negativ händelse och tillbud med medicintekniska produkter
 Rutin för smittförande avfall
 Rutin basalhygien
 Rutin undernäring
 Rutin för in och utskrivning slutenvård
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
Ansvarig för insatser enligt hälso- och sjukvårdlagen: Verksamhetschef HSL.
Uppföljning enligt rutin för egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
I Tillgänglighet
Genomförandeprocess
Våra tjänster ska vara lättillgängliga. Begreppet tillgänglighet ska tolkas i vid bemärkelse.
Det innefattar bland annat hur man kan etablera kontakt med vår verksamhet, hur våra lokaler anpassas
för personer med funktionsnedsättning, hur besök, hembesök och andra kontakter organiseras,
väntetider, hur information ges, men även hur brukare och anhöriga kan komma i kontakt med personal
och verksamhetschef.
Sida 14 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Verksamheten försäkrar sig genom ledningssystemet att det finns arbetsformer för hur tjänsterna görs
tillgängliga. För att kunna göra tjänsterna optimalt tillgängliga krävs det kunskap om brukarnas behov.
Det är därför viktigt att regelbundet undersöka vad brukare och anhöriga anser om tillgängligheten.
Aktiviteter som ingår i processerna
Fysisk planering
 Använder anpassade lokaler som är tillgängliga för alla våra brukare
Organisering av arbetet
 Kontaktperson finns utsedd i verksamheten för varje brukare
 Personal kan nås dygnet runt på telefon 0528-400 25.
 Personal finns dygnet runt i verksamheten, vaken nattpersonal, sjuksköterska har jour dygnet
runt, även helg. Överfallslarm finns knutet till personal som känner verksamheten och brukarna
väl.
Bemötande mm




Etisk policy finns
Enkätundersökning bland brukarna om bl.a. tillgänglighet (mail, tel.samtal, mm) genomförs
årligen.
Granskning av tryckt information och revidering vid behov
Löpande granskning av information på vår webbsida och uppdatering av information
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Grafisk policy
Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för verksamhetens tillgänglighetsfrågor.
Uppföljning sker inom ramen för verksamhetens egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
J Samarbete och samverkan
Genomförandeprocess
Våra boende har omfattande stödbehov som kräver samverkan och samarbete såväl internt som externt
med andra myndigheter och aktörer. Samverkansskyldigheten regleras i socialtjänstlagen. Samverkan är
en förutsättning för att den enskilde ska få det stöd som motsvarar hennes eller hans behov. Det är en
nödvändig faktor för att uppnå kvalitet i verksamheten.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Internt samarbete kring brukare samt med uppdragsgivare och anhöriga i samband med
studiebesök, placering, planering, uppföljning och utvärdering
 Samarbete med externa aktörer som Försäkringskassan, socialtjänsten, sjukvård,
arbetsförmedling, arbetsgivare, föreningar, m.fl.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för samverkan
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
Sida 15 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns för samverkan och samarbete och ansvarar även för
samverkan med externa konsulter i förekommande fall.
Uppföljning sker inom ramen för verksamhetens egenkontroll.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
K Uppföljning och utvärdering
Genomförandeprocess
Verksamheten har ansvar för att både insatser, verksamhet och ledningssystem regelbundet följs upp och
utvärderas. För att kunna följa upp verksamheten över tid är det viktigt att regelbundet samla in data.
Denna egenkontroll avser en regelbunden uppföljning av verksamhetens planering, resultat och
utveckling. Uppföljningen ska ge information om:
 Brukares förväntningar och upplevelser av kvalitet
 Insatsernas innehåll, genomförande och resultat på individnivå
 Verksamheternas processer och hur de uppfyller gällande mål och lagstiftningens krav
 Personalens uppfattning om sin arbetssituation och förutsättningar för att utföra sina uppgifter
 Dokumentation av viktiga händelser omkring brukare, insatser och processer i vårt journalsystem
varifrån data sammanställs årligen på både individnivå och verksamhetsnivå.
Denna del av kvalitetsarbetet ger information om hur väl målen har uppfyllts på såväl individnivå som
verksamhetsnivå och kunskap om när nya mål ska antas.
Aktiviteter som ingår i processerna
 Medarbetarenkäter genomförs regelbundet.
 Boendeundersökningar, boendedialoger, uppföljning av genomförandeplaner
 Uppföljning med hjälp av skattningsinstrument inom olika områden för att kartlägga
förändringar hos brukare och som utgör grund för resultatuppföljning
 Utvärdering av insatser genom enkäter/intervjuer av uppdragsgivare
 Uppföljning av insatser och verksamhet publiceras i verksamhetens årsberättelse.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 Rutin för dokumentation, uppföljning och utvärdering
 Rutin för egenkontroll
Verksamhetschef ansvarar för att internkontrollen av det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs
fortlöpande.
Kontaktpersonerna är ansvariga för systematisk uppföljning och utvärdering av sina respektive brukare.
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
L. Miljöledning
Genomförandeprocess
Utifrån vår miljöpolicy och system för systematiskt miljöarbete ska miljöarbetet bedrivas på ett hållbart
sätt med minsta möjliga miljöpåverkan.
Sida 16 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB
Rutin för arbete med ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete
Beslutsprocess
Avvikelser som identifieras ska följas upp och åtgärder ska fastställas av den som är utsedd som
miljöansvarig. Dokumentation av insatser ska ske i årsberättelsen.
Aktiviteter som ingår i processerna
Kartläggning och miljöinventering, källsortering, avvikelserapportering, miljöredovisning.
Rutiner som ska tillämpas i processerna
Miljöpolicy
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan
M. IT
Genomförandeprocess
I vår verksamhet används IT som stöd för ett antal processer, t.ex. dokumentation av genomförandet av
insatser, rapportering till uppdragsgivare, dokumentation och sammanställning av avvikelser, personal-,
ekonomi- och lönehantering, marknadsföring, etc.
IT används även av de inskrivna för privata ändamål. De inskrivna får inte använda Högsäters
Gruppboende och rehabs administrativa nätverk eller internetanslutning utan får endast ansluta till ett
separat nätverk som är mobilt.
IT-användningen ska omgärdas av höga krav på säkerhet, åtkomstkontroll och integritet. Såväl personal
som inskrivna ska därför förbinda sig att följa fastställd IT-policy.
Beslutsprocess
Margareta Haglund har ett personbundet ansvar som informationssäkerhetsansvarig, hon verkar också
som personuppgiftsombud och är utsedd och anmäld till Datainspektionen och har beslutsmandat.
Leverantören av journalsystem ska vara utsedd som personuppgiftsbiträde och ett avtal ska upprättas för
att reglera ansvaret som ingår i uppdraget.
Aktiviteter som ingår i processerna
Nätverksinstallation och dokumentation, administrering av datorer, server och skrivare, granskning av
loggar, programinstallationer och avinstallationer, användning av verksamhetssystem samt internet..
Rutiner som ska tillämpas i processerna
 IT-policy
 Infromationssäkerhetspolicy
Sida 17 av 17
© 2017 Copyright SecuraNova Informationssystem AB