Energi och Metabolism

Energi och Metabolism
Linda Bakkman 2 nov
Hur glukos omsätts till ATP?
Glykolysen  citronsyracykeln  elektrontransportkedjan
Katabolism
1. Glykogenolys
2. Glykolys
3. Glukoneogenes
4. Lipolys
Nedbrytande
Nedbrytning av kolhydrater och lagrar dem i levern
Nedbrytning av glukos i levern
Omvandling: Använder oss av fett eller protein för att bilda
kolhydrat, ATP
Nedbrytning av fett
Anabolism
1. Glykogenes
Uppbyggande
Uppbyggning av kolhydrater
3. Proteinsyntes
4. Fettsyntes
Uppbyggning av protein
Uppbyggning av fett
Hormon – reglerar katabolismen och anabolismen
Katabolism
Adrenalin Sympaticus – stress
Kortisol
Glukagon
Anabolism
Insulin
Reglering av metabolismen
 Tillgång på näringsämnen
 Hormoner
- Insulin (anabolt)
- Adrenalin, kortisol, Glukagon (Katabolt)
Anabolt
 Glukos tas upp av tunntarmen
 Glukos ökar i blodbanan och då frisätts insulin
 Insulinet gör att glykoset plockas upp i levern och musklerna för att sedan antingen
lagras (glykogen) eller användas som ATP
 Glykoset kommer även att gå till hjärnan och användas direkt. Detta är den enda
energikällan hjärnan har.
 En stund efter måltiden finns det inget mer glykos att plocka upp från tarmarna och
blodet och blodsockret måste upprätthållas.
Katabolt
 Vi börjar då bryta ner det lagrade glykogenet från levern.
 När detta glykogen från levern tar slut börjar nedbrytningen av fetter i fettdepåerna
med hjälp av de katabola hormonerna (kortisol, adrenalin, glukagon) Det finns två


organ som inte klarar sig med fett som bränsle, hjärnan och (?). Fettmolekylerna är för
stora för att ta sig igenom hjärnbariären.
När det inte finns något bränsle kvar måste kroppen börja bryta ner muskelproteiner
(muskler) för att få energi. (att bryta ner muskelprotein förkortar vår livslängd)
För att spara muskelproteinet så måste vi istället börja använda oss av annat, vi
producerar ketonkroppar från fettväven som är tillräckligt små för att passera
(restprodukterna av det här är aceton som lukt).
Insulinets funktion
När vi äter stiger blodsockret litegrann, då frisätts insulin som kommer med bukspottet. När
insulinet finns i blodbanan gör det att glykoset lämnar blodbanan till behövande organ.
Efter en tid efter mat rasar insulinet och de katabola hormonerna frisätts. Nu används det
lagrade glykogenet från levern osv. Insulinet stabiliserar blodsockret.
I vila består 60 % av energiförsörjningen av fett.
Energiförråd
Fett
10-15 kg
Protein
10-15 kg
Kolhydrater
– Muskelglykogen
– Leverglykogen
– Blodsocker
Kreatinfosfat
ATP
10 kg fett = 10.000x 9kcal/g = 90000 kcal
0,5 kg kolh = 500g x 4kcal/g = 2000 kcal
200-400 g
100 g
5g
100 g
50 g
(snabb energi)
(snabb energi)
Förbränning
Aeroba processer (med syre)
Anaeroba processer (utan syre  mjölksyra)(Fett kan ej förbrukas)
För- och nackdelar med glukos som bränsle
 Universalbränsle (kan användas av alla kroppens celler)
 Kan passera genom hjärnbariären
 Kan tillverka ATP genom anaerob process
 För varje liter syre vi investerar får vi lite mer ATP (varje liter syre ger 5 kcal)


Mindre energität upplagring
Begränsade depåer
ATP-bildning, vad avgör?
Hur?
Aerobt eller anaerobt
Substratval?
Fett eller kolhydrater
 Substrattillgång
 Cellens egenskaper (vart är cellen placerad)
 Cellens energiomsättning
Intensitet på aktivitet
Promenad ger 53 % fettförbränning
Löpning ger 33 % fettförbränning
 Men löpningen bränner mer kcal (totala kcal förbränningen är större) därför är det
bättre att löpa för att förbränna fett. Dessutom tar kolhydraterna slut och då bränner
man fett.
”Gå in i väggen”
 Tömda kolhydratdepåer
 Övergår till att utnyttja fett som bränsle
 Går åt mer syre för att man förbränner fett
 Prestationssänkning
Energigivande näringsämnen
 Fett, kolhydrater och protein ska alla omvandlas till ATP.
– 50-60 % kolhydrater
– 10-20 % protein
– Max 30 % fett