Kvalitetsredovisning
2012-2013
Inledning:
Pilgrimsskolan är en fristående grundskola för årskurserna F-5 som drivs av
Pilgrimsskolan AB. Skolan startade 1996 som annexskola till Aspuddens lågstadieskola
och bedrevs i kommunal regi fram till januari 1999, då skolan blev godkänd som friskola
och övergick i AB G Sagvik Utbildnings regi. År 2003 bytte företaget namn till
Pilgrimsskolan AB.
Skolans vision:
”Vi önskar att i samarbete med föräldrarna skapa en verksamhet där barnen kan
utvecklas till självständiga och ansvarstagande individer som kan fungera väl
tillsammans med andra. Vi vill arbeta så att barnen tillägnar sig baskunskaperna både i
teori och praktik, så att de kan bli kreativa problemlösare, som är positiva och empatiska
och kan känna medmänsklig förståelse. Vi strävar efter att skapa en miljömedveten och
trygg verksamhet där alla kan arbeta med glädje och lära sig så mycket som möjligt.”
Organisation:
Ewa Snellman rektor
Annika Piirimets intendent
Annika Piirimets intendent
Arbetslag Kråkan
årsk. F-1
+ fritidshem
Skolsköterska
Spec.pedagog
Vaktmästeri
Arbetslag Igelkotten
årsk. 2-3
+ fritidshem
Övrig personal
Skolmåltid
Arbetslag Kojan
årsk. 4-5
+ fritidsklubb
Skolans arbetssätt:
Huvuddokumenten i arbetet är Lgr 11 (Läroplan för grundskola, förskoleklassen och
fritidshemmet), skollagen, skolans egna mål och plan för våra utvecklingsområden.
Skolan ägs av intendent Annika Piirimets och rektor Ewa Snellman. Till sin hjälp i
ledarskapet finns en ledningsgrupp bestående av rektor samt arbetslagsrepresentanter
för varje arbetslag. Ledarskapet bedrivs utifrån målen i styrdokumenten.
Ledningsgruppens uppdrag är främst att skapa förutsättningar för elever och personal att
nå målen. Detta görs genom att i dialog med elever, föräldrar och personal granska och
utvärdera verksamhetens organisation, rutiner och metoder i syfte att förändra och
förbättra. Verksamheten är organiserad i tre arbetslag där ett gemensamt ansvar tas för
elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Arbetssättet är utarbetat med
inspiration från Bifrostskolan i Danmark. Verksamhetsgrunden är att arbetet utgår från
barnens nyfikenhet och intressen. Att lusten att lära skall finnas hos barnet så länge som
möjligt. Hemläxor tillämpas inte i traditionell mening under år F-3.
Skolans arbetsdagar är uppdelade i ämnesstudier (ÄS): svenska, matematik, engelska,
idrott och musik, Verkstadstid (VA): tematiskt arbete i läs- och skrivverkstaden,
laboratorium och ateljé. Inom Verkstadsarbetet läggs även s.k. kortkurser i So/Noämnen. En dag i veckan förläggs alla dagens olika verksamhetsdelar i skogen, utedagar.
För år F-1 året runt och för År 2-5 ca 18-20 veckor per år.
Fritidshemmet för F-3 är helintegrerat i skolans lokaler på Pilgrimsvägen. Alla
pedagoger har gemensamma mål och ett gemensamt övergripande ansvar. Lokalerna är
uppdelade i två avdelningar; F-1 på Kråkan och 2-3 på Igelkotten.
Ansvar för elevhälsan har skolans elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska
samt specialpedagog. Läkare, psykolog och kurator konsulteras vid behov.
Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Teamets uppgift är i huvudsak att fatta beslut
om åtgärder gällande elever i behov av särskilt stöd och att utvärdera vidtagna åtgärder.
Lokaler:
Huvudskoldelen med 80 elever i årskurserna F-3 finns på Pilgrimsvägen 1 i Aspudden. 36
elever i år 4-5 arbetar i annexet Kojan, som är en kulturmärkt 107-årig folkskola med
adress Blommensbergsvägen 114. Tm-Tx/slöjd och idrott bedrivs i externa lokaler.
Åtgärder för utveckling 2012-2013
1. Fortsätta utveckla planen mot diskriminering och kränkande behandling.
2. Öka intresset för skolans jämställdhetsuppdrag.
3. Förbättra kommunikationen mellan pedagoger, mellan ledning och pedagoger,
mellan hemmet och skolan och förbättra introduktionen för nyanställda.
4. Fortsätta utbilda pedagogerna inom LIP (lösningsinriktad pedagogik).
Volymuppgifter oktober 2012
Grundskola
Årskurs F-5
Antal elever
Antal elever per ansvarig lärare.
Andel behöriga lärare
Obehöriga lärare (tx slöjd 3-5,
tm-slöjd 4-5.
Totalt
118
13,1
94,5 %
5,5 %
Skolbarnomsorg
Årskurs F-3
Antal barn
Antal barn /personal
Andel behörig personal
Andel obehörig personal
Totalt
80 (49p 31f)
13,3
70,2 %
29,8 %
Fritidsklubb
18(10p 8f)
18
0%
100%
Personal:
Avd. Kråkan (F-1): 2 förskollärare, 1 grundskollärare, 1 förskollärare med
idrottslärarkompetens.
Avd. Igelkotten (2-3): 3 grundskollärare, 1 förskollärare och 1 fritidspedagog.
Avd. Kojan (4-5): 3 grundskollärare och en barnskötare 50 % som också driver
fritidsklubben 50 %.
Övr. personal: Rektor, intendent, specialpedagog, skolsköterska, husmor och
köksbiträde.
Kvalitetsarbete:
Pilgrimsskolans kvalitetsarbete bygger på de utvärderingar, enkäter och dokumentationer
som vi gör vid varje terminsslut. Då utvärderas dels arbetet med våra
utvecklingsområden, dels verksamhetens måluppfyllelse i stort. Dessa utvärderingar
ligger sen till grund för nya eller reviderade arbetsplaner för våra utvecklingsområden
och nya kortsiktiga mål och åtgärder för det kommande arbetet.
Analyser av resultat och upplevelser sker i olika grupper från individnivå
(pedagoger, elever, föräldrar) till arbetslagsnivå och slutligen det övergripande ansvaret
för en samlad analys av skolledningen. Skolan använder sig av en modell av
självutvärdering som är hämtad från Skottland och ger en bild av den egna skolan med
dess styrkor, svagheter och områden som är eftersatta och behöver förbättras.
Mål/Åtagande
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Utvärdering av skolans likabehandlingsplan har skett i samtal på olika möten både under
höstterminen och vårterminen. Eleverna har arbetat med planen i klasserna och i
elevrådet. Föräldrarna har tagit del av planen i föräldrarådet och på hemsidan.
Likabehandlingsplanen revideras varje nytt år.
Åtagande:
Vi åtar oss att arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling
för att öka elevernas trygghet i skolan.
Skolans mål
Att skapa en trygg, utvecklande och rolig skola för alla.
Ingen ska känna sig diskriminerad eller särbehandlad på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, sexuell identitet, etnicitet,
funktionshinder eller social tillhörighet.
Att aktivt motverka, förebygga och upptäcka alla former av kränkande behandling.
Främja jämställdhet mellan könen.
Främjande insatser
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
Omfattar alla diskrimineringsgrunder.
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning.
Är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
Kränkande behandling
Mål
På Pilgrimsskolan ska alla känna sig trygga. Elever, personal och vårdnadshavare ska ha
kännedom om skolans likabehandlingsplan.
Uppföljning
- Trivselenkät en gång per år till personal föräldrar och elever.
- Kartläggning av den sociala miljön sker 1 ggr/år.
- Hälsosamtal som skolsköterskan ansvarar för.
Insats
- Uppstartsvecka där vi bl.a. går igenom likabehandlingsplanen och skolans trivselregler.
- Förankring av planen till personal sker på arbetsplatsträffar.
- Förankring av planen för eleverna sker på elevråd, klassråd och i kompisgrupper.
- Förankring av planen till föräldrarna sker på höstens föräldramöte samt på hemsidan.
Fadderverksamheten
- Ett väl fungerande faddersystem finns på skolan som sträcker sig från F-5 och som
bildar en fadderfamilj.
- Varje höst träffas de olika fadderfamiljerna för att lära känna varandra genom” lära känna” lekar som Kojans elever ansvarar för.
- Gemensamma aktiviteter
bl. a. Lucia, jullunch, friluftsdagar och idrottsdagar.
Mottagande av nya elever
Alla elever som börjar på Pilgrimsskolan ska känna sig välkomna och trygga i sin nya
miljö. För att uppnå detta gör vi på följande sätt:
- Vi inbjuder vårdnadshavare till ett samtal då vi beskriver skolan och betonar vikten av
att vårdnadshavare tar del av skolans rutiner och regler.
- Vi lyssnar på vad vårdnadshavare har att berätta om sitt barn.
- Vi beskriver skolans verksamhet, vi beskriver klassens arbete.
- Vi gör en rundvandring i lokalerna.
- Vi samtalar i barngruppen om hur man tar emot och behandlar en ny kamrat.
- Vi berättar i veckobrev till hemmen att vi skall få en ny kamrat i gruppen.
- Vi ser till att eleverna har möjligheter att knyta goda kontakter med varandra.
Rasterna
Rasterna skall vara stimulerande, trygga och säkra. Under rasten skall eleverna kunna
leka fritt och vistas ute i friska luften. För att uppnå detta gör vi på följande sätt:
- Personal finns som stöd i kapprummet då eleverna klär på/av sig i samband med
utevistelse.
- Vi har regler som vi fortlöpande samtalar med eleverna om.
- Vi hjälper till att lösa konflikter om det behövs.
- Eleverna har en förutbestämd ”gåkompis” som pedagogerna bestämmer.
- Minst 3 personal finns med på rasterna (gäller endast ”Pilis”), de skall uppmuntra till
meningsfulla sysselsättningar.
Natur- och kulturdagarna
Utflykten är en del av skolans arbete. Vi går på studiebesök, har idrottsdagar, går på
museum och vistas i naturen. Eleverna skall känna sig trygga och väl förberedda inför
utflykter. För att uppnå detta gör vi på följande sätt:
- Vi meddelar hemmet om utflykten.
- Vi förbereder elever genom att samtala kring utflykten och går igenom de regler som
gäller vid utflykten.
- All personal gör en egenkontroll/riskbedömning.
- Vi tar med klasslista med telefonnummer, mobiltelefon och förstaförbandsväska.
- Vi samlar elever i skolan eller annan mötesplats (gäller endast år 4-5) och kontrollerar
att alla är närvarande.
- Vi är noga med att de elever som skall avvika från utflykten före hemkomsten har
skriftligt intyg hemifrån (år 4-5).
- I krispärmen finns det handlingsplaner på hur vi går till väga om en elev kommer bort.
För att motverka konflikter mellan elever arbetar vi med:
Elevinflytande
Eleverna äger sin egen lärandeprocess och har ansvar för sin utveckling. Eleverna är med
och skapar skolan, det vill säga deltar i praktiskt arbete, tar ansvar för uppgifter och är
med och diskuterar och beslutar om vår gemensamma arbetsmiljö. För att uppnå detta
har vi:
- Klassråd var annan vecka.
- Elevråd var tredje vecka.
- Utvecklingssamtal 1 ggr/termin.
Uppföljning
När mobbning/kränkning upptäckts sätts de åtgärder in som står i likabehandlingsplanen.
Om någon utsätter någon annan för kränkande behandling så förs samtal på olika nivåer
beroende på hur allvarlig förseelsen är. Åtgärderna trappas upp om förseelsen upprepas.
Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen upphör.
Uppföljning av elevhälsans arbete sker kontinuerligt i arbetslagen, i elevrådet och på
utvecklingssamtal.
Likabehandlingsplanen har reviderats, den har gått på remiss till arbetslagen, elevrådet
och föräldrarådet.
Vid vårterminens slut utvärderar varje arbetslag hur vi lyckats uppnå trygghet och
arbetsro i skolan.
Resultat
Vi startade läsåret med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen. Pedagogerna
startade motsvarande arbete i klasserna.
Vi har arbetat aktivt med skolans trivselregler både i klasserna och på elevrådet. Trots
intensivt arbete med trivsel och kamratskap så finns det elever som har svårt att inordna
sig efter kollektiva regler. Fortsatt arbete pågår. Åtgärder som vidtagits är noll tolerans
vad det gäller barnens språk och hårda ord, klassrumscoachning då eleverna får positiv
feedback.
Vi har också använt oss av lösningsfokuserade insatser då elever har känt sig kränkta.
Då har vi arbetat med att intervju det barn som behöver stöd, sedan tillsatt en
supportergrupp bestående av de elever som barnet anser ställer till bekymmer, två eller
tre barn som stått på sidan om och några vänner. Syftet med mötet med
supportergruppen är att låta eleverna veta att deras hjälp behövs för att stödja någon
annan till att bli gladare i skolan.
I skolans egen enkät ”Hur bra är vår skola?” som besvaras av barn och föräldrar i år ser
vi att andelen elever som trivs och känner sig trygga i skolan är hög. Dessa svar
inkluderar även skolbarnomsorgen.
Bedömning och analys
Vi bedömer att vi når de mål som är formulerade inom området Normer och värden.
Denna bedömning grundar sig på de utvärderingar och enkäter vi gjort bland elever,
personal och föräldrar. Enligt den aktuella skalan bedömer vi att vi når en måluppfyllelse
motsvarande siffran 3,2 det vill säga bra.
Kunskap och lärande/Bedömning och betyg
Åtagande:
Vi åtar oss att fortsätta att utveckla basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Vi
åtar oss att följa upp elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass till årsk.
5. Vi åtar oss att se till att varje elev har en individuell utvecklingsplan som är
utarbetad i samverkan mellan elev, föräldrar och pedagog.
Arbetssätt
Skolan har i uppdrag att arbeta för att varje elev skall lära sig de grundläggande
baskunskaperna i sin egen takt. Genom logisk uppbyggd studiegång arbetar eleven steg
för steg. Säkerhet uppnås genom upprepning och med olika infallsvinklar där eleven skall
använda alla sina sinnen. En del elever arbetar långsamt och andra fort men detta har
ingenting med intelligens att göra. Däremot skall det vara en rättighet att förvärva
kunskaper i egen takt. Utifrån baskunskaperna skall eleven beredas möjlighet att
utforska och utveckla egna intressen. Pedagogerna i klassrummet uppmuntrar och
vägleder barnen till att söka och finna svaren på frågor som uppstår. Eleverna skall
uppmuntras att med stigande ålder ta ett eget personligt ansvar för sin inlärning och sitt
arbete i skolan. Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och utvärdera sitt arbete.
Skolan har dessutom i uppdrag att skapa goda förutsättningar elevernas utveckling och
lärande och det tror vi görs bäst med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån barnens egen
nyfikenhet vill vi låta dem använda undersökande och veteskapliga arbetssättet genom
att aktivt iaktta. Vi utvecklar och förbättrar ständigt vårt Bifrostinspirerande arbetssätt.
Vi arbetar också aktivt med miljöfrågor.
Alla elever har en individuell utvecklingsplan där eleven och läraren gemensamt
formulerar elevens mål. I samarbete mellan eleven och läraren och genom den
individuella utvecklingsplanen medvetandegörs eleven om sin egen utveckling utifrån
hans/hennes förutsättningar. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder
ett språkutvecklande arbetssätt. Vi arbetar med Bornholmsmetoden för de yngre
eleverna, vi har tyst läsning och/eller högläsning, vi har olika läs och skrivprojekt som
stimulerar läsandet och skrivandet. I matematiken stimuleras eleverna genom mycket
praktisk matematik och att prata matematik i kombination med färdighetsträning.
Uppföljning
Målen följs upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen.
Utvecklingssamtal där elevens kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en
gång per termin. LUS – mätningar, kunskapsblommor i både svenska och matematik och
kartläggning efter Ingvar Lundbergs ”God läsutveckling”, ”God skrivutveckling” görs
kontinuerligt.
Nationella prov genomfördes för årsk. 3.
Resultat
Sammanställning av de nationella proven.
År 3:
2010
Godkända
Svenska
Matematik
Antal
elever
20
(11 p 9 f)
20
(11 p 9 f)
100 %
100 %
Antal
elever
20
(13 p 7 f)
20
(13 p 7 f)
2011
Godkända
90 %
90 %
2012
Godkända
Antal
elever
18
(11p 7 f)
18
(11p 7 f)
84 %
100 %
2013
Godkända
Svenska
Matematik
Antal
elever
20
(12 p 8 f)
20
(12 p 8 f)
Antal
elever
2014
Godkända
Antal
elever
2015
Godkända
100 %
50 %
År 5:
Ämne:
Svenska
Matematik
Engelska
2010
Antal elever
Godkända
15 (7 p 8 f)
100 %
15 (7 p 8 f)
100 %
15 (7 p 8 f)
100 %
2011 Frivilligt
Antal elever
Godkända
20 (11 p 9 f)
100 %
20 (11 p 9 f)
100 %
20 (11 p 9 f)
95 %
2010 hade alla elever i årsk. 3 nått målen både i svenska, matematik. I år 5 hade alla
nått målen i svenska, matematik och engelska.
2011 var det i årsk3 två elever som inte nådde målen i svenska och matematik, en
pojke och en flicka. För de elever som inte nådde målen så har individuella
åtgärdsprogram upprättats. I årsk. 5 nådde alla målen i svenska och matematik. I
engelska var det en pojke som inte nådde målen vad gäller stavning.
2012 hade alla elever i årsk. 3 nått målen i matematik, i svenskan var det en flicka som
inte nådde målen var det gäller berättande text och en pojke som inte nådde målen vad
det gäller stavning och interpunktion.
2013 Hade alla elever i årsk.3 nått målen i svenska. I matematiken var det endast 50 %
som klarade målen. Detta berodde dels på att bedömningsgrunderna var hårdare och att
området med problemlösning inte var genomarbetat ännu. Detta resultat ger oss en
fingervisning vad vi behöver lägga krut på framöver.
Bedömning och analys:
Vi bedömer att vi når de mål som är formulerade inom området Kunskap och
lärande/Bedömning och betyg. Denna bedömning grundar sig på de utvärderingar
och enkäter vi gjort bland elever, personal och föräldrar. Enligt den aktuella skalan
bedömer vi att vi når en måluppfyllelse motsvarande siffran 3,0 vilket betyder bra.
Åtagande:
Vi åtar oss att se till att resurser styrs till de elever som behöver extra stöd för
att nå läroplanens mål. Vi åtar oss att tillsammans med elev och föräldrar
upprätta åtgärdsprogram för elever som befaras att inte nå läroplanens mål.
Arbetssätt:
Vi arbetar både i åldersblandade och i åldershomogena grupper, för att kunna ge de
bästa förutsättningarna för varje elev att inhämta kunskap och utveckla färdigheter
utifrån sin mognadsnivå. Vi arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Eleverna tränas
till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att
utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. Alla
elever har en individuell utvecklingsplan där eleven och läraren gemensamt formulerar
elevens mål. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna
medvetandegörs eleven om sin egen utveckling; svagheter och styrkor. Individuella
utvecklingsplaner sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes
förutsättningar. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder
språkutvecklande arbetssätt. Vi har läsning varje dag och genom olika projekt stimuleras
läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i
kombination med färdighetsträning. Lärare, specialpedagog, skolsköterska och rektor
träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har behov.
Uppföljning:
Målen följs upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen.
Utvecklingssamtal där elevens kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en
gång per termin. Uppföljning av åtgärdsprogram sker var tredje månad, LUS –
mätningar, kunskapsblommor i både svenska och matematik och kartläggning efter
Ingvar Lundbergs ”God läsutveckling”, ”God skrivutveckling” görs kontinuerligt.
Nationella prov genomförs för årsk. 3. En dokumentation görs i slutet av varje termin.
Resultat
Vi har styrt resurser till de elever som behöver extra stöd för att nå läroplanens
mål. Trots detta är det några elever som inte nått målen. Extra anpassningar har gjorts i
årsk. 1-5 i form av lässtöd, kompensatoriska hjälpmedel för de elever som behöver det i
vissa undervisningssituationer och specialpedagogiska insatser.
Bedömning och analys:
Vi fortsätter att satsa på kompensatoriska hjälpmedel såsom fler datorer, nätverk i alla
klassrum, tekniska hjälpmedel, inköp av skönlitteratur för undervisning i svenska har
gett gott resultat. Vi kan även se ett gott resultat i matematik då vi har utveckla den
kreativa matematiken inom ramen för vårt Bifrostinspirerande arbetssätt.
Den noggranna kartläggningen av eleverna har medfört att vi på ett tidigt stadium har
styrt resurser till de elever som behövde extra stöd för att nå läroplanens mål. Enligt den
aktuella skalan bedömer vi att vi når en måluppfyllelse motsvarande siffran 3 vilket
betyder bra. Något lägre resultat än förra läsåret.
Aktiviteter och lärande på fritidshemmet
Åtagande: Vi kommer att arbeta för att stärka fritidshemmets roll
Arbetsätt:
Vi har arbetat med att öppna upp fritids så att hela huset är tillgängligt för alla.
Mellanmålet serveras på en plats i huset och eleverna äter i omgångar. Vi erbjuder
aktiviteter för alla och utnyttjar personalens kompetens. Personalen på fritidhemmet har
dagliga möten för att säkerhetsställa vem som gör vad, och hur dagen ser ut. Vi erbjuder
minst en aktivitet om dagen. På tisdagar grovplaneras kommande veckan och utvärderas
veckan som varit då skrivs också ett veckobrev som läggs ut på skolans hemsida och
som anslås i huset. Skola och fritids är totalintegrerat. Det innebär att vi har samma
grundsyn på barn, gemensam planering, lokaler och regler. Aktiviteter som erbjudits
under läsåret är bl.a. smycketillverkning, bild/skapande, filmgrupp, rörelse och
utevistelse och bygg och konstruktion.
Uppföljning:
I den vardagliga kontakten vid hämtning så får föräldrarna information om barnens dag
på fritidshemmet. Föräldrar kan också boka samtal med fritidshemspersonalen för att ta
upp specifika händelser på fritidshemmet.
På utvecklingssamtal och i IUP arbetet tas elevernas sociala utveckling upp i relation till
läroplanens värdegrundsmål. För de elever som behöver stöd i sociala kontakter så har
åtgärdsprogram upprättats.
Resultat:
Vi har vid konflikter använt oss av skolans likabehandlingsplan.
All personal har fått en föreläsning i lösningsinriktad pedagogik (LIP). Två personal har
också gått en 2 dagars kurs i LIP och mobbning.
Vi har på fritidshemmet använt oss av lösningsfokuserade insatser för elevernas sociala
utveckling då elever har känt sig mobbade eller kränkta. Då har vi arbetat med att
intervjua det barn som behöver stöd, sedan tillsatt en supportergrupp bestående av de
elever som barnet anser ställer till bekymmer, två eller tre barn som stått på sidan om
och några vänner. Syftet med mötet med supportergruppen är att låta eleverna veta att
deras hjälp behövs för att stödja någon annan till att bli gladare i skolan.
I skolans egen enkät ”Hur bra är vår skola?” som besvaras av barn och föräldrar inom
området ”Aktiviteter och lärande på fritidshemmet” ser vi att andelen elever som
trivs, känner sig trygga och har möjligheter att påverka innehållet på fritids är hög.
Bedömning och analys:
Vi bedömer att vi når de mål som är formulerade inom området Aktiviteter och
lärande på fritidshemmet. Denna bedömning grundar sig på de utvärderingar och
enkäter vi gjort bland elever, personal och föräldrar. Enligt den aktuella skalan bedömer
vi att vi når en måluppfyllelse motsvarande siffran 3,1 vilket betyder bra.
Vad uppskattar du mest med Pilgrimsskolan?
Denna fråga ställdes till både personal, elever och föräldrar. Det som uppskattades mest
var litenheten och den familjära stämningen, pedagogiken där barnen ofta får besöka
museum eller på annat sätt ta till sig kunskap praktiskt, trivsel, engagerade och duktiga
lärare, engagerad och rolig personal, små klasser, att man känner alla på skolan, fritids
hittar på bra och roliga aktiviteter, att barnen uppmuntras att leka med varandra över
åldersgränserna.
Om du fick ändra på något vad skulle det vara?
Denna fråga ställdes till både personal, elever och föräldrar. Det föräldrarna ville ändra
på var skolans sätt att bemöta kritik, skolan behöver bli bättre på att lyfta fram det som
är bra och det som fungerar väl, könsfördelningen borde vara jämnare, mer prova på
tillfällen på fritids, tydligare genusarbete m.m. Eleverna ville ha kortare lektioner och
längre raster, annan mat ibland, fler aktiviteter på fritids, mer gymnastik, musik och bild,
att man får spela dataspel på fritids, att alla får vara utanför gränsen m.m.
Åtgärder för utveckling 2013-2014
1. Kränkande behandling och okamratligt beteende. Vid enkäten som gjordes i
maj 2013 framkom att 80 % av eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. En
del elever upplever att de vuxna inte reagerar tillräckligt på regelbrott och att det
kan bli bättre studiero.
2. Jämställdhetsarbetet. Personalens enkät besvarades i maj medan föräldraenkäten
delades ut vid skolstarten. Kvarstår från förra året, inköp av litteratur om genus samt
föreläsning för föräldrar, kartläggning av elevernas arbetsmiljö och fortsatt arbete
i klasserna av befintliga pedagoger med inriktning på genus och jämställdhet. En
pärm med övningar och metoder ska upprättas. Bättre återkoppling från
genusgruppen efterlyses.
3. Kommunikation. Vid föräldraenkäten som gjordes i maj 2013 framkom att en
del föräldrar tycker att information och kommunikation till föräldrar är det som
fungerar allra sämst. I vissa frågor vet inte föräldrarna hur skolan jobbar och
varför. Det som görs måste också kommuniceras ut. Skolledningen är alltför
anonym.
4. Skolans mål och elevens delaktighet. I enkäten som gjordes i maj 2013 var det
endast 60 % av eleverna som tyckte att de fick vara med och sätta upp mål för sitt arbete.
Endast 68 % tyckte att de tog ansvar för sitt eget lärande.
5. Fritidsklubbens aktiviteter. I enkäten som genomfördes i maj 2013 så var det
både föräldrar och elever som tyckte att det var för dåligt med aktiviteter på
fritidsklubben. Då klubben är liten finns endast en personal anställd.
Upprättat av skolans rektor 2013-09-18
