Kommunikation kring sexuell hälsa i samband med cancer
Communication about sexual health in the context of cancer
Sara Scharin
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Omvårdnadsvetenskap
Omvårdnadsvetenskap C, självständigt arbete 15 hp
Höstterminen 2015
Sammanfattning: En litteraturstudie genomfördes med syfte att beskriva sjuksköterskors
kommunikation om sexuell hälsa med patienter som drabbats av cancersjukdom. Cancer
påverkar hela människan och såväl den psykiska som den fysiska aspekten av sexuell hälsa.
För att ge patienten individuellt baserad vård och främja sexuell hälsa krävs god
kommunikation med utgångspunkt i tvåvägskommunikation där patienten får delge
vårdgivaren sina upplevelser. Studien genomfördes genom systematiska litteratursökningar i
databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. Sökningarna resulterade i 10 vetenskapliga
originalartiklar i vilka det framkom att sexuell hälsa sågs som en problematisk men viktig del
i vården av patienten liksom en del av sjuksköterskans professionella yrkesutförande.
Sjuksköterskor visade god kunskap när det gäller cancerns/cancerbehandlingens effekt på den
sexuella hälsan. Trots detta adresserade få sjuksköterskor ämnet. De hölls tillbaka av bland
annat egen genans, obekvämhet med ämnet, upplevd kunskapsbrist, brist på rutiner samt
avskilda platser för samtal, tidsbrist, avsaknad av stöd från kollegor och chefer samt rädsla för
att kränka patientens integritet. Sjuksköterskorna identifierade barriärer och underlättande
faktorer för kommunikation och var medvetna om att de gav olika information till patienter
utifrån ålder, kön och civil status. Sjuksköterskor som kommunicerade med patienter om
sexuell hälsa kunde avdramatisera ämnet och fick större självförtroende. Genom att förbättra
möjligheterna för sjuksköterskors kommunikation kring sexuell hälsa kan vården av patienten
förbättras. Många av förbättringarna kan ske på organisationsnivå eller enhetsnivå. Enkla
åtgärder som till exempel tydliga rutiner och avskilda rum för samtal kan förbättra
möjligheterna för kommunikation och riva flera kommunikationsbarriärer som idag hindrar
sjuksköterskor från att adressera sexuell hälsa.
Nyckelord/sökord: Cancer, Communication, Nurses, Sexuality
Innehållsförteckning
1!
Inledning).............................................................................................................)3!
2!
Bakgrund).............................................................................................................)3!
2.1!
Cancer)......................................................................................................................)3!
2.1.1! Statistik!.................................................................................................................!3!
2.1.2! Cancers!etiologi!....................................................................................................!3!
2.1.3! Behandling!............................................................................................................!4!
2.2!
Sexuell)hälsa)och)Sexualitet)..................................................................................)4!
2.3!
Sexualitet,)sexuell)hälsa)och)cancer)....................................................................)5!
2.4!
Kommunikation).......................................................................................................)6!
2.4.1! Definition!av!kommunikation!.................................................................................!6!
2.4.2! Hur!kommunikation!används!i!vården!..................................................................!6!
2.4.3! Förutsättningar!för!en!bra!kommunikation!............................................................!6!
2.5!
Problemformulering)...............................................................................................)7!
3!
Syfte.....................................................................................................................)7!
4!
5!
6!
7!
8!
Metod)...................................................................................................................)7!
4.1)Design)............................................................................................................................)7!
4.2)Datainsamling)...............................................................................................................)7!
4.3)Urval)...............................................................................................................................)8!
4.4)Värdering).......................................................................................................................)8!
4.5)Dataanalys).....................................................................................................................)8!
4.6)Forskningsetiska)överväganden).................................................................................)8!
Resultat)...............................................................................................................)8!
Sjuksköterskans))ansvar)och)kommunikation)kring)sexuell)hälsa)...................)8!
Kommunikationsbarriärer)och)underlättande)faktorer).....................................)10!
Olika)information)till)olika)patienter)....................................................................)11!
Sjuksköterskor)växte)med)rollen)........................................................................)11!
5.1!
5.2!
5.3!
5.4!
Resultatsammanfattning).................................................................................)12!
Diskussion)........................................................................................................)12!
Metoddiskussion)..................................................................................................)12!
Resultatdiskussion)...............................................................................................)13!
Slutsats)och)kliniska)implikationer).....................................................................)15!
7.1!
7.2!
7.3!
Referenser)........................................................................................................)17!
9)))))Bilagor)
2
1)
Inledning
Omvårdnad ska genomsyras av en holistisk människosyn där hänsyn till hela människan ska
tas, hela människan ska ses. Det innebär att hänsyn också måste tas till funktioner och känslor
som i andra sammanhang skulle ses som privata och intima. Ett sådant exempel är sexualitet
och sexuell hälsa. Liksom upplevd hälsa påverkas den sexuella hälsan av sjukdom och liksom
hälsa är ett centralt begrepp i kommunikation mellan sjuksköterska och patient borde också
sexuell hälsa vara en självklar aspekt att ta upp i samband med sjukdom. Sjuksköterskor har
viss grundläggande utbildning i kommunikation men att samtala om det som för många
patienter är det mest personliga kan verka problematiskt och svårt. Det är viktigt att våga lyfta
ämnet sexuell hälsa men också̊ att inte kränka patientens integritet och förstöra den vårdande
allians som vårdare och patient eventuellt byggt upp emellan varandra (Nobis, Sandén &
Elofsson, 2007). Tidigare forskning har undersökt hur olika cancersjukdomar påverkar
individers sexualitet och sexuella hälsa (Bal, Yilmaz & Beji, 2012; Cleary, Hegarty &
McCarthy, 2011; Cleary, Hegarty & McCarthy, 2012; Cleary & Hegarty, 2011; Fosså &
Dahl, 2008; Dahl, Bremnes, Dahl, Klepp, Wist, & Fosså 2007), liksom vilken information de
drabbade patienterna önskar få tillgång till (McLachlan, 2009; Browall, Carlsson & Horvath,
2004). Sammanställning av den forskning som finns just på kommunikation kring sexualitet
och sexuell hälsa är bristfällig men viktig för att få en förståelse för hur sjuksköterskor
kommunicerar med patienter kring dessa frågor, liksom för utvecklingen av bättre
kommunikationsstrategier.
2)
2.1!
Bakgrund
Cancer
2.1.1! Statistik
Årligen insjuknar nära 13 miljoner människor i världen i cancer och mer än hälften av alla
som insjuknar avlider. I Sverige diagnostiseras nära 60 000 personer varje år och det är en
stigande siffra (Cancerfonden, 2013). Att siffran ökar beror på att vi lever längre och att bättre
screeningmetoder gör att fler fall av cancer upptäcks i tidigt skede (Gudmundsson, 2013).Var
tredje person insjuknar någon gång under sitt liv i cancer. De vanligaste cancerformerna i
Sverige är prostatacancer och bröstcancer men lungcancer är den cancerform som dödar flest
människor (Cancerfonden, 2013).
2.1.2! Cancers etiologi
Cancer innebär ett fel i vissa cellers delningscykel vilket gör att de delar sig ohämmat till den
grad att de kan störa närliggande vävnad. De ohämmade cellerna bildar ibland en tumör, en
ansamling av celler, som antingen kan vara benign, dvs. att den blir kvar på sin ursprungliga
plats, eller malign, att den invaderar annan vävnad via blod- eller lymfsystemet (Bruun
Lorentsen & Grov, 2011). Är en tumör malign innebär det att den kan sprida sig till övrig
vävnad i kroppen och störa viktiga funktioner i andra celler och organ. En cancertumör är
alltid malign men cancer behöver inte alltid innebära en tumör. Cancerceller kan, utan att
bilda tumörer sprida sig i kroppen och orsaka stor skada. Gemensamt för alla
cancersjukdomar, vare sig de bildar tumörer eller inte, är den okontrollerade celldelningen
som uppstår i de sjuka cellerna (Cancerfonden, 2015). Cancersjukdomen, oavsett vilken typ
av cancer det handlar om, påverkar hela människan som drabbas. Beroende på cancerns
lokalisation och typ får den drabbade olika symtom och behandling, men förutom den fysiska
3
påverkan på personen finns också den psykiska aspekten att ta i beaktning (Bruun Lorentsen
& Grov, 2011).
2.1.3! Behandling
Utifrån cancerns lokalisation och typ väljs behandlingsmetod. Är tumören lokaliserad så att
den går att operera görs detta. Kompletterande behandling med strålning och/eller cytostatika
kan bli aktuellt. I de fallen då cancern är lokaliserad på så sätt att den inte går att ta bort
kirurgiskt blir behandlingsalternativen strålning och/eller cytostatika. Vissa hormonberoende
tumörer kan behandlas hormonellt och andra tumörer kan behandlas med målinriktade
läkemedel som angriper tumören direkt. Alla behandlingsformer har biverkningar. Kirurgisk
behandling innebär ett ingrepp i den egna kroppen och en påfrestning i samband med
operation. Vid vissa cancertyper innebär kirurgiskt avlägsnande av tumören att en kroppsdel
måste avlägsnas, till exempel vid bröstcancer eller peniscancer, vilket kan innebära stora
fysiska men framförallt psykiska utmaningar för den drabbade. Både strålbehandling och
cytostatikabehandling skadar kroppens friska celler och kan ge många biverkningar som både
påverkar det fysiska och psykiska; håravfall, trötthet, illamående, oro, smärta, torra
slemhinnor, diarré, förstoppning och benmärgsdepression (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).
Behandling av cancer är antingen kurativ med mål att bota patienten från sjukdomen, eller
palliativ, med mål att lindra symtom, förlänga liv och främja så god livskvalitet som möjligt
(Gudmundsson, 2013).
2.2!
Sexuell hälsa och Sexualitet
Word Health Organization [WHO]´s arbetsdefinition av sexuell hälsa och sexualitet lyder
som följer:
“…a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and
roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is
experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values,
behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these
dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by
the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal,
historical, religious and spiritual factors.” (WHO, 2015)
Sexuell hälsa innebär alltså fysiskt, psykiskt, känslomässigt, kulturellt och socialt välmående i
relation till den sexuella identiteten och alla människor har rätt till sexuell hälsa utifrån sina
förutsättningar. Sexualiteten och den sexuella hälsan är viktiga faktorer för en människas
livskvalitet (Ho & Fernández, 2006; Flynn, Barsky Reese, Jeffery, Abernethy, Lin, Shelby,
Porter, Dombeck & Weinfurt, 2012) och den sexuella hälsan kan inte förstås eller definieras
utan beaktande av en individs sexualitet, dvs. den sexuella hälsan formas utifrån den
individuella upplevelsen av den egna sexualiteten (WHO, 2015). Sexuell hälsa är således
subjektiv och individuell och kan bara bedömas av subjektet. En person kan uppleva sexuell
hälsa trots sjukdom och uppleva sexuell ohälsa trots att hen är i övrigt frisk. Det humanistiska
perspektivet på hälsa genomsyras av och bygger på en holistiskt syn på människan, alltså att
människan är en helhet som inte kan reduceras till summan av dess delar (Svensk
sjuksköterskeförening, 2012), detsamma gäller den sexuella hälsan. Dagens omvårdnad ska
utgå från den humanistiska grundsynen och ske på personnivå vilket innebär att den måste
anpassas efter varje unik individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
4
Sexualitet är ett svårdefinierbart begrepp och vad det innebär skiljer sig dessutom från person
till person. Dels innefattar begreppet de rent fysiska processerna som handlar om
fortplantning, dels de psykiska processerna som kretsar kring kärlek, intimitet och närhet
(Sundbeck, 2013). Den egna synen på sexualiteten formas i ett socialt och kulturellt
sammanhang och är således beroende av vilka normer som råder i samhället. Synen på
kvinnors sexualitet skiljer sig från synen på mäns sexualitet i olika samhällen och i olika
kulturella kontexter får sexualitet ta olika stor plats (Nobis et al. 2007). I många länder får
kvinnans sexualitet inte ta någon plats alls, den skall helst inte existera, medan männens
sexualitet är mer accepterad. Med normer följer förväntan och sexualitet generaliseras ofta till
något allmängiltigt, det individuella i varje människas sexualitet faller bort. Maskulinitet och
femininitet förknippas ofta med sexualitet och hänger ihop med en människas identitet och
självbild (Nobis et al. 2007). När sexualiteten påverkas påverkas människan och tvärtom,
sexualiteten är oskiljaktig från människan och det är viktigt att den får vara det även i vården
och i sjukdom.
Ett av Sveriges nationella folkhälsomål handlar om sexualitet och sexuell hälsa vilket innebär
att samhället ska värna om bland annat sex- och samlevnadsundervisning. Målet säger också
att ”möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av
hälsa och välbefinnande” (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012).
2.3!
Sexualitet, sexuell hälsa och cancer
Att insjukna i allvarlig sjukdom innebär ofta en förändrad syn på kroppen, en maktlöshet och
en känsla av att inte vara i den egna kroppen (Bruun Lorentsen & Grov, 2011). En människas
sexualitet påverkas av den upplevda psykiska och fysiska hälsan. Cancer påverkar den fysiska
funktionen, särskilt uppenbara är till exempel gynekologiska- och urologiska
cancersjukdomar och den fysiska påverkan kan även påverka den psykiska funktionen. Att
insjukna i cancer är ofta omtumlande och stressande och kan förändra den drabbades
självuppfattning och självkänsla (Bruun Lorentsen & Grov, 2011). Mediciner och
behandlingar ger ofta bieffekter som gör att personen kan uppleva en förändring i
sexualiteten. Män kan till exempel få erektions- och/eller ejakulationsproblem och kvinnor
kan bland annat få problem med nedsatt lubrikation, sammanväxningar till följd av kirurgi
eller förändrad hormonsammansättning i kroppen. Problem med infertilitet till följd av
behandling liksom sämre självkänsla i samband med cancersjukdom är också vanliga orsaker
till påverkan på patientens sexualitet och nedsatt sexuell hälsa (Fosså & Dahl, 2008; Dahl,
Bremnes, Dahl, Klepp, Wist, & Fosså 2007). Förändringen i sexualitet eller den sexuella
hälsan kan också bottna i till exempel trötthet, smärtor, oro, minskad mobilitet eller i en
förändrad relation till eventuell partner (Sundbeck, 2013).
Att den cancersjuke tappar intresset för sex är vanligt. Dels kan det bero på biverkningar, på
oro eller att livet kretsar kring tankar på att överleva och bli frisk istället, allt annat kommer i
andra hand (Hulter, 2004; Ussher, Perz & Gilbert, 2013). Ointresset kan också handla om
minskad lust, minskad sexuell förmåga som erektionsproblem hos män och
lubrikationsproblem hos kvinnor (Hulter, 2004). För andra kan att kunna upprätthålla ett
sexliv och en sexualfunktion vara ett ”ankare” i den normala tillvaron och ett sätt att känna sig
normal mitt i sjukdomen (Flynn et al., 2012).
5
2.4!
Kommunikation
2.4.1! Definition av kommunikation
Kommunikation innebär överföring av information. Kommunikationen kan vara
tvåvägskommunikation eller envägskommunikation och vara verbal eller ickeverbal, ofta är
den bådadera. Vid tvåvägskommunikation sker ömsesidigt utbyte och alla parter är delaktiga i
ett samtal. Vid envägskommunikation är det en talare och lyssnare. Den mest uppenbara och
omedelbara kommunikationen sker verbalt men den ickeverbala kommunikationen, gester och
kroppsspråk, spelar stor roll i hur ett möte upplevs och för hur kommunikationen fungerar
(Fossum, 2013).
2.4.2! Hur kommunikation används i vården
Kommunikation mellan vårdgivare och patient skall främst tjäna till att stärka patientens egen
förmåga till kraft och hälsa. Genom kunskapsförmedling ges patienten en ökad trygghet, ökad
kunskap och ökad tro på sig själv (Fossum, 2013).
Vården skall så långt det går utformas i samarbete och samråd med patienten (SFS 1982:763).
För att det ska vara möjligt måste det finnas förståelse och lyhördhet för patientens subjektiva
upplevelse av den egna hälsan och för att det i sin tur ska vara möjligt krävs en god
kommunikation där patienten själv får ge utryck för sina egna upplevelser (Flensner, 2010).
Kommunikation inom vården handlar lika mycket om att lyssna som att tala, om inte mer,
eftersom vården ska utformas utifrån varje enskild individ. Genom att lyssna till patientens
berättelser och ta in önskemål, förväntningar och funderingar kan vårdpersonal anpassa
kommunikationen, och vidare vården, efter patientens behov (Flensner, 2010).
2.4.3! Förutsättningar för en bra kommunikation
För att ett vårdmöte skall bli effektivt där vårdtagare och patient förstår varandra behövs en
god kommunikation (Fossum, 2013). Vanliga kommunikationsbarriärer inom vården kan vara
till exempel språkskillnader, tidsbrist, okunskap hos vårdpersonal, talsvårigheter hos patient
eller orkeslöshet hos patient (McCabe & Timmins, 2013). Det är viktigt att kommunikation
sker på patientens premisser och att hänsyn tas till de kulturella skillnader, religiösa
skillnader, köns- och åldersskillnader som kan finnas mellan vårdgivare och patient (Bruun
Lorentsen & Grov, 2011).
Maktobalans är ett hinder för kommunikation. I ”informationsöverföring” sker en
envägskommunikation, oftast från vårdgivare till patient, vilket skapar maktobalans som kan
äventyra alliansen mellan vårdgivare och vårdtagare. Om fokus i kommunikationen istället
läggs på informationsutbyte, en tvåvägskommunikation, där vårdgivare och patient får lika
mycket plats och där båda bidrar, kan maktobalansen jämnas ut i viss mån och vårdtagaren
kan känna sig tryggare och få ett större förtroende för relationen och vården (Vinthagen,
2013).
Det är viktigt att komma ihåg att patienter kan ha en önskan om mer information än de vågar
fråga om, vilket också̊ är dokumenterat i tidigare forskning, och genom att sjuksköterskor
ställer frågor kan patienterna få en öppning och möjlighet till samtal (Flynn et al., 2012).
6
2.5!
Problemformulering
Kommunikation kring sexuell hälsa och sexualitet i samband med cancersjukdom är viktigt
under hela sjukdomsförloppet, både innan behandling, ifall vissa ingrepp kan påverka den
framtida funktionen, under behandling och efter behandling. Eftersom den sexuella
funktionen kan skifta under olika perioder av sjukdom är det viktigt att identifiera uppkomna
problem (Flynn et al., 2012). Sjuksköterskorna är ofta de personer som patienten har mest
kontakt med och de står därför i en optimal position för att informera, diskutera utbilda och
fånga upp frågor rörande sexualitet relaterat till patientens sjukdom. De blir på så vis ett
viktigt stöd för patienten gällande just detta (Ekers & Acikgoz, 2011). För att patienterna skall
få en bra, individuellt anpassad vård även av den sexuella hälsan krävs det kunskap om hur
sjuksköterskor kommunicerar kring ämnet.
3)
Syfte
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors kommunikation om sexuell hälsa med patienter
som insjuknat i cancersjukdom.
4)
Metod
4.1 Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design där vetenskapliga artiklar
systematiskt söktes fram i relevanta databaser (Kristensson, 2014).
4.2 Datainsamling
En systematisk litteratursökning genomfördes i för studien relevanta databaser: CINAHL Plus
with full text, Medline och PsycInfo. Utifrån problemområdet identifierades rimliga sökord.
Dessa översattes i MeSH (Medical Subject Headings). I alla databaser användes sökorden:
”Communication+”, ”Education+”, ”Sexuality+” och ”Neoplasms+”. I CINAHL användes
även: ”Information Needs+”, ”Sexual dysfunction, female+”, ”Sexual Health” och ”Attitude
to sexuality+”. I Medline användes, förutom de ovan nämnda,: ”Sexology+”, ”Sexual
dysfunction psychological”, ”Sexual dysfunction physiological” och ”Reproductive Health”. I
PsycINFO användes även: ”Information” och ”Female sexual dysfunction”, ingen
motsvarighet för manlig sexuell dysfunktion fanns i PsycINFO. I CINAHL letades sökorden
upp i ”CINAHL Headings”, i Medline MeSH och i PsycINFO Thesaurus.
Sökningar gjordes på varje enskilt sökord varefter dessa sökord kombinerades med OR enligt
boolesk teknik för att skapa olika sökblock. De olika sökblocken kombinerades därefter med
AND för att få fram artiklar där någon form av alla önskade sökord fanns representerade.
Därefter gjordes sökningen om med begränsningar. I CINAHL och PsycINFO användes
begränsningarna ”English Language”, på grund av författarens språkkunskaper, ”Peer
Reviewed”, för att försäkra vetenskaplig granskning samt artiklar ej äldre än 15 år för att få
fram så aktuella artiklar som möjligt. I databasen Medline användes endast begränsningarna
”English Language” och ej äldre än 15 år eftersom artiklar i denna databas per automatik är
Peer Reviewed. Sökmatris, se bilaga 1.
7
4.3 Urval
Litteratursökningarna resulterade i 228 träffar i Medline, 400 träffar i CINAHL och 8 träffar i
PsycINFO. Titlarna på artiklarna lästes och relevanta titlar valdes ut i ett första urval. I första
urvalet, titelläsningen, togs 8 artiklar bort direkt från medlinesökningen då dessa redan fanns
representerade i CINAHL. I nästa urval lästes abstract och irrelevanta artiklar sorterades bort.
I sista urvalet lästes 8 artiklar från Medline, 7 artiklar från CINAHL och 1 artikel från
PsycINFO i fulltext. Inklusionskriterier var originalartiklar som behandlar kommunikationen
mellan sjuksköterska och patient med cancersjukdom där kommunikationen handlar om
sexuell hälsa eller sexualitet. Exklusionskriterier var artiklar som handlar om kommunikation
med patienter kring sexualitet eller sexuell hälsa där inte sjuksköterskornas kommunikation
var särgruppsredovisad liksom artiklar som handlar om kommunikation mellan sjuksköterska
och anhöriga angående sexuell hälsa.
4.4 Värdering
De artiklar som lästes i fulltext granskades översiktligt med inspiration från Kristenssons
(2014) granskningspunkter. Kvantitativa artiklar granskades bland annat utifrån urval och
population, metod, bias och generaliserbarhet. Kvalitativa artiklar granskades utifrån
tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet med fokus på design, population,
datainsamlingsmetod, bias och dataanalyseringsmetod. De artiklar som höll för granskning
och vars resultat svarade mot studiens syfte inkluderades i studien. Artikelmatriser, se bilaga
2.
4.5 Dataanalys
Analysmetoden för studien var inspirerad av Henricson (2012). Artiklar utvalda att inkluderas
i studien lästes i fulltext upprepade gånger för att författaren skulle få en helhetsbild. Därefter
identifierades innehåll som svarade mot det aktuella syftet och markerades. Den markerade
texten kondenserades utan att textens budskap gick förlorat. De kondenserade texterna
sorterades därefter in under teman, utformade utifrån likheter och olikheter mellan artiklar.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Endast studier som var etiskt försvarbara inkluderades i studien, det vill säga att de skulle
vara kontrollerade av en etisk kommitté eller motsvarande. Författaren försökte under studien
bortse från eventuell förförståelse för att inte tolka resultaten utifrån denna och avsåg att
redovisa alla funna resultat.
5)
Resultat
Litteratursökningen resulterade i fyra artiklar från CINAHL och 6 artiklar från Medline. Ingen
artikel från PsycINFO inkluderades eftersom de inte svarade mot studiens syfte. Utifrån
studiernas resultat identifierades fyra teman: Sjuksköterskans ansvar och kommunikation
kring sexuell hälsa, Barriärer och underlättande faktorer, Olika information till olika
patienter samt Sjuksköterskan växer med rollen.
5.1!
Sjuksköterskans ansvar och kommunikation kring sexuell hälsa
I flera studier ansåg sjuksköterskor att det ingick i sjuksköterskans yrkesroll att tala med
patienterna om sexuell hälsa och att det var en viktig aspekt i vården av patienterna (Stead,
8
Brown, Fallowfield & Selby, 2003; Olsson, Berglund, Larsson, & Athlin, 2012; Ussher, Perz,
Gilbert, Wong, Mason, Hobbs & Kirsten, 2013; Zeng, Liu & Loke, 2011a; Zeng, Li, Wang,
Ching & Loke, 2011b). I en studie av Lavin & Hyde (2006) ansåg sjuksköterskorna att den
sexuella hälsan var lika viktig att vårda som kräkningar och illamående och att den sexuella
aspekten ingick i en holistisk omvårdnad. I två studier ansåg dock sjuksköterskorna att sexuell
hälsa var för privat för att diskutera samtidigt som de ändå menade att vård av den sexuella
hälsan ingick i sjuksköterskans arbetsuppgifter (Zeng et al., 2011a; Zeng et al., 2011b).
Få sjuksköterskor adresserade patienters sexuella hälsa (Olsson et al., 2012; Lavin & Hyde,
2006; Stead et al., 2003; Oskay, Can & Basgol, 2014; Rasmusson, Plantin & Elmerstig, 2013;
Hordern & Street, 2007). I kvantitativa studier varierade andelen sjuksköterskor som talade
med patienterna om sexuell hälsa mellan 19% och 51% (Zeng et al., 2011a; Moore, Higgins
& Sharek, 2012; Zeng et al., 2011b; Stead et al., 2003). Trots dessa låga siffor visade en
studie av Rasmusson et al. (2013) att sjuksköterskorna var den näst största gruppen som
förmedlade information angående eventuell sexuell påverkan från cancern eller behandlingen,
näst efter läkarna. I samma studie beskrevs att nära hälften av patienterna i studien inte fått
någon information angående cancerns eller behandlingens effekt på den sexuella hälsan.
Vanligt var att sjuksköterskorna själva försökte avgöra vilken information patienten behövde
(Hordern & Street, 2007), att de ofta antog att patienterna var för sjuka för att diskutera
sexuell hälsa (Zeng et al., 2011a; Zeng et al., 2011b) eller att de ansåg att patienterna hade
viktigare saker att bry sig om än sexuell hälsa (Hordern & Street, 2007). Den sexuella hälsan
lämnades också därhän till förmån för andra, mer uppenbara biverkningar (Lavin & Hyde,
2006).
Sjuksköterskorna hade god kunskap om vilka effekter cancer och behandling kunde ha på den
sexuella hälsan (Lavin & Hyde, 2006; Zeng et al., 2011a) men trots deras kunskap var det få
sjuksköterskor som uppgav att de talade med patienterna om sexuell hälsa (Lavin & Hyde,
2006). I en studie uppgav 88,5% av sjuksköterskorna att de inte tog reda på saker om deras
patienters sexuella hälsa (Oskay et al., 2014). I en annan studie motsvarades den siffran av
80% (Zeng et al., 2011a). Ofta väntade sjuksköterskorna på att patienten tog initiativ till
samtal om den sexuella hälsan (Olsson et al., 2012; Lavin & Hyde, 2006; Zeng et al., 2011a)
trots att de visste att patienterna kunde vara för generade för att själva våga fråga (Ussher et
al., 2013).
Trots vetskapen om att det är viktigt för patientens hälsa att inkludera den sexuella hälsan i
vården rådde osäkerhet kring vem som hade ansvaret för att tala med patienterna om sådana
frågor (Stead et al., 2003; Ussher et al., 2013). Även om sjuksköterskorna ansåg att det ingick
i deras professionella yrkesroll att tala med patienterna la de ofta ansvaret på andra
yrkesgrupper, såsom läkarna (Zeng et al., 2011b) och/eller specialistsjuksköterskor (Olsson et
al., 2012). För vissa sjuksköterskor var detta ett sätt att undvika en arbetsuppgift som de var
obekväma med, för andra fungerade förvirringen kring vem som hade ansvaret som en sporre
att ta itu med uppgiften eftersom de inte kunde vara säkra på att patienten hade fått hjälp med
den sexuella hälsan tidigare (Ussher et al., 2013). Sjuksköterskor som faktiskt talade med
patienterna om sexuell hälsa menade att det var alla yrkesgruppers ansvar (Ussher et al.,
2013).
Sjuksköterskorna använde olika samtalsämnen som grund i deras kommunikation med
patienter kring sexuell hälsa (Olsson et al., 2012). Antingen på grund av att sjuksköterskorna
ansåg att vissa ämnen var extra viktiga, så som cancerns effekt på sexuella hälsan,
cancerbehandlingens effekt på den sexuella hälsan samt försök att handskas med
sexualproblem under behandlingen (Oskay et al., 2014), eller för att vissa ämnen underlättade
9
kommunikationen och gav en bra start till en dialog. Ett sådant ”startämne” kunde vara
patientens sexualproblem relaterat till sjukdomen, till exempel sexuell dysfunktion hos män
eller behandlingsinducerad menopaus hos kvinnor. Ett alternativ till att tala direkt om
sexualitet med patienten var att tala ”runt” ämnet, att tala om relationer och känslor och på så
sätt närma sig sexualitet och sexuell hälsa (Olsson et al. 2006). I en annan studie beskrev
sjuksköterskorna hur frågor rörande sexuell hälsa passerades snabbt och ytligt, som något de
skulle nämna men inte stanna upp och fördjupa sig i (Lavin & Hyde, 2006). Liknande
beskrivs i en studie av Ussher et al. (2013) där sjuksköterskorna beskrev att de tog upp sexuell
hälsa med patienterna för att de måste men att de var generade och obekväma i
kommunikationen.
5.2!
Kommunikationsbarriärer och underlättande faktorer
I sin kommunikation med patienterna angående sexuell hälsa, sexuella problem och sexualitet
i samband med cancer upplevde sjuksköterskorna ett antal barriärer som antingen hindrade
dem från att ta upp ämnet med patienterna eller försvårade kommunikationen. Dessa barriärer
bestod i flera av studierna av brist på avskild plats att ha enskilda samtal, där andra patienter
inte riskerar att höra vad som sägs (Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012) Sjuksköterskorna
uttryckte det som att de vill komma ifrån korridorerna (Olsson et al., 2012). Fanns det
däremot en avskild plats för samtal blev detta en underlättande faktor för kommunikation
(Zeng et al., 2011a; Moore et al., 2012)
Tid upplevdes också som en barriär i kommunikationen. Korta vårdtider och tung arbetsbörda
försvårar för sjuksköterskorna att etablera en god, förtroendegivande relation med patienten
och försvårade kommunikationen kring privata ämnen mellan sjuksköterska och patient
(Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012; Olsson et al., 2012).
Sjuksköterskor upplevde sexualitet som ett ”privat” ämne och rädslan för att passera en
”gräns” och kränka patienten eller göra hen generad gjorde att sjuksköterskorna avstod från
att lyfta frågor kring sexuell hälsa (Lavin & Hyde, 2006; Olsson et al., 2012; Oskay et al.,
2014). Sjuksköterskor ansåg också att sexuell hälsa var för privat för att dokumenteras vilket
utgjorde en barriär i kommunikationen (Moore et al., 2012). Om patienten själv tog initiativ
upplevde sjuksköterskorna det som en underlättande faktor och hade lättare att möta
patientens behov (Zeng et al., 2011;Moore et al., 2012)
Ytterligare en barriär utgjordes av den upplevda avsaknaden av stöd från kollegor och chefer.
I en studie av Horden & Street (2007) oroade sig sjuksköterskorna för att de kunde ses som
”talkers” istället för ”doers” om de fokuserade på samtal om sexuell hälsa med patienten
vilket hindrade dem från att göra det. Brist på uppmuntran och stöd från kollegor och chefer
uppgavs även i en studie av Moore et al. (2012) som en barriär för kommunikation. Avsaknad
av rutiner rörande sexualvård och sexualanamnes lyftes av sjuksköterskor i två studier som en
barriär för kommunikation (Oskay et al., 2014; Ussher et al., 2013). 7 av 10 bland
sjuksköterskorna ansåg att sexuell omvårdnad hade låg prioritet i vården av patienten (Zeng et
al., 2011a).
Sjuksköterskornas egen genans och obekvämhet i samband med samtal om sexuell hälsa
utgjorde kommunikationsbarriärer och hindrade sjuksköterskorna från att fråga patienterna
om den sexuella hälsan (Lavin & Hyde, 2006; Zeng et al.,2011a). De upplevde också att de
hade bristfällig kunskap inom ämnet för att kunna stödja och hjälpa patienterna och avstod då
hellre från att lyfta samtal om sexuell hälsa med patienterna (Oskay et al., 2014; Olsson et al.,
2012). Enligt en studie kände sig en tredjedel av sjuksköterskorna säkra i sina förmågor att
10
adressera frågor rörande sexualitet (Zeng et al., 2011b). I en annan studie uppgav två
tredjedelar av sjuksköterskorna att de upplevde att de inte hade tillräckliga kunskaper för att
ge sexualrådgivning (Oskay et al., 2014). Basinformation om sexualanatomi identifierades
som hjälpfullt i diskussionen kring sexualitet för sjuksköterskorna och patienterna. Att tala
om vad som händer och hur anatomin funkar och visa illustrationer (Ussher et al., 2013).
Andra kommunikationsbarriärer som uppgavs av sjuksköterskorna i studierna var kulturella
och religiösa skillnader (Lavin & Hyde, 2006; Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012). Kön
utgjorde en kommunikationsbarriär för sjuksköterskorna i en studie av Ussher et al. (2013)
där det var svårt med kommunikationen mellan kvinnlig patient och manlig sjuksköterska och
tvärtom. I en annan studie utgjorde kön en kommunikationsbarriär för en femtedel av
sjuksköterskorna (Moore et al., 2012).
5.3!
Olika information till olika patienter
Att olika grupper av patienter fick olika information framkom i flera studier (Ussher et al.,
2013; Olsson et al., 2012; Stead, et al., 2003; Oskay et al., 2014; Rasmusson et al., 2013).
Graden och typ av information varierade beroende på kön (Rasmusson et al., 2013; Oskay et
al., 2014; Olsson et al., 2012), där män oftare fick information angående eventuell effekt av
behandling eller sjukdom på infertilitet och sexuellt begär (Rasmusson et al., 2013).
Ålder var en annan faktor som var avgörande för vilken typ av information och hur mycket
information patienten fick (Ussher et al., 2013; Rasmusson et al., 2013; Olsson et al., 2012)..
Sjuksköterskor kunde ha uppfattningen att äldre patienter var asexuella och förbi det sexuella
och därför inte var i behov av att diskutera sexuella problem (Ussher et al., 2013).
Sjuksköterskor ansåg också att det var lättare att kommunicera med yngre patienter om
sexualitet och sexuella problem (Stead et al., 2003) och menade att det var extra viktigt att
diskussion om sexuella problem normaliserades med denna patientgruppen (Ussher et al.,
2013).
Även civil status påverkade sjuksköterskornas uppfattningar om vem som behövde
information angående sexuell hälsa. Singlar och patienter utan fast partner kunde ses som
asexuella och utan behov av att prata om sexuella problem (Ussher et al., 2013). I en studie
ansåg däremot sjuksköterskorna att de inte skulle avstå från att ta upp en diskussion om den
sexuella hälsan med en patient med anledning av patientens civila status (Moore et al., 2012).
Andra faktorer som kunde påverka hur mycket sjuksköterskorna valde att kommunicera med
patienterna om den sexuella hälsan kunde vara att de hade en cancertyp som inte direkt hade
med reproduktion att göra, att de hade ett icke-heterosexuellt förhållande (Ussher et al.,
2013), eller beroende på var i sjukdomsförloppet patienten befann sig (Olsson et al., 2012).
5.4!
Sjuksköterskor växte med rollen
Samtidigt som studier visade att sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig kunskap för
att kunna stödja patienterna kring den sexuella hälsan (Oskay et al., 2014; Olsson et al., 2012)
visade vissa studier att sjuksköterskor som kommunicerade sexuell hälsa med patienterna
växte med uppgiften och byggde upp ett självförtroende i det. Dessa sjuksköterskor lyckades
avdramatisera ämnet och gjorde det till något normalt i kommunikationen med patienterna
fastän de från början varit obekväma med det (Ussher et al., 2013). I en studie av Oskay et al.
(2014) ges ytterligare exempel på hur sjuksköterskor växte med rollen. I den studien uppgav
drygt hälften av de deltagande sjuksköterskorna att de hade förvärvat kunskapen de gav
patienterna genom egna kliniska erfarenheter.
11
6)
Resultatsammanfattning
Kommunikation kring sexualitet och sexuell hälsa sågs som en problematisk men viktig del i
vården av patienten och som en del av sjuksköterskans professionella yrkesutförande.
Sjuksköterskor visade på god kunskap när det gäller cancer och cancerbehandlings effekt på
den sexuella hälsan. Trots detta var det få sjuksköterskor som adresserade patienternas
sexuella hälsa. De hölls tillbaka av bland annat egen genans, obekvämhet med ämnet, upplevd
kunskapsbrist, brist på rutiner, brist på tid och avskilda platser för samtal, avsaknad av stöd
från kollegor och chefer samt rädsla för att kränka patientens integritet. Sjuksköterskorna
kunde identifiera barriärer och underlättande faktorer för kommunikation och var medvetna
om att de gav olika information till olika patienter, ofta utifrån ålder, kön och civil status.
Sjuksköterskor som kommunicerade med patienter om sexuell hälsa växte med rollen och
kunde med tiden avdramatisera ämnet och fick större självförtroende.
7)
7.1!
Diskussion
Metoddiskussion
Litteratursökningen har gjorts systematiskt med sökning i de databaser som bedömdes
relevanta utifrån ämnesområdet omvårdnad. Den ursprungliga tanken var att genomföra en
empirisk studie på ämnet sexuell hälsa och kommunikation men den begränsade tiden och
omfattningen som en sådan studie skulle innebära gjorde att författaren valde att göra en
litteraturstudie istället.
Databaserna som användes var CINAHL, Medline och PsycINFO. Dessa valdes ut eftersom
de innehåller mycket forskning inom ämnet omvårdnad och rekommenderas vid studier inom
det ämnet (Polit & Beck, 2012). Ett exklusionskriterie var artiklar som handlade om
kommunikation med patienter kring sexualitet eller sexuell hälsa där inte sjuksköterskornas
kommunikation var särgruppsredovisad. Detta exklusionskriterie valdes eftersom vissa
artiklar handlar om hälsopersonals kommunikation med patienter kring sexuell hälsa och inte
enbart sjuksköterskans kommunikation. I vissa artiklar fanns ändå information som handlade
om sjuksköterskan och för att kunna använda även de artiklarna valdes endast de där inte
sjuksköterskans kommunikation var särgruppsredovisad bort. En av begränsningarna som
valdes för studien innebar att artiklar äldre än 15 år inte togs med i sökresultatet. Att just
denna begränsning valdes berodde på att intressanta artiklar försvann om tidsbegränsningen
sattes till kortare tid. Det har gjorts relativt lite forskning på området sexuell hälsa och
kommunikation och därför är det intressant att täcka så mycket av den forskning som gjorts,
oavsett om den då blir äldre än 10 år som annars hade varit en rimlig tidsbegränsning.
Ingen geografisk begränsning sattes till litteratursökningen vilket innebär att ingen hänsyn
tagits till var studierna är genomförda. Detta kunde ha inneburit att stora kulturella skillnader
vad gäller synen på sexualitet och sexuell hälsa skulle ha framkommit, och således gjort
resultatet spretigt men samtidigt visat på skillnaderna. Resultaten i de inkluderade artiklarna
skiljde sig dock inte till den grad att slutsatser om kulturella skillnader mellan olika länder
kunde dras.
Att studien inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar ses som en styrka eftersom det
ger resultat utifrån olika perspektiv. Att bara inkludera kvantitativa artiklar hade inte varit ett
alternativ med tanke på ämnets typ. Enbart kvalitativa artiklar hade varit ett alternativ men en
mix av båda designtyperna kändes mest relevant för den här studien.
12
Eftersom den här studien gjorts av en författare finns större risk för bedömningsbias och
analysbias än om det sker triangulering mellan flera författare. Författaren har försökt ha ett
öppet sinne genom hela studien och bortsett från förförståelse och förväntningar.
7.2!
Resultatdiskussion
I fem av artiklarna i studien framkom att sjuksköterskorna gav olika mycket eller olika
utformad information om sexuell hälsa utifrån patientens kön, ålder, civila status, sexuella
läggning och typ av cancer (Ussher et al., 2013; Olsson et al., 2012; Stead, et al., 2003;
Oskay et al., 2014; Rasmusson et al., 2013). I tidigare studier är det dock dokumenterat att
sexuell hälsa är viktigt för såväl äldre som ”singlar” i samband med sjukdom och att även
patienter med icke-reproduktiv cancer kan uppleva nedsatt sexuell hälsa (Ussher, Perz, &
Gilbert, 2012; Carolan, Meneses, Shell & Zhang, 2008; DeLamater & Sill, 2005). Omvårdnad
ska utformas utefter individen och det innebär att olika personer har behov av olika
information. Men utformningen av informationen bör isåfall utformas i samråd med patienten,
sjuksköterskan måste sätta sig in i vilken information patienten behöver, inte anta utifrån egna
erfarenheter eller egen förförståelse och fördomar. Grunden för individuell omvårdnad borde
därför bli kommunikation, tvåvägskommunikation där sjuksköterskan lyssnar till patientens
berättelse, behov och förväntningar. Utifrån det sjuksköterskan därigenom lär sig om
patienten kan hen utforma en individuell vårdplan angående patientens sexuella hälsa.
I Litteraturstudien fick män oftare information om infertilitet och sexuellt begär (Rasmusson
et al., 2013). Detta bekräftas även av tidigare studier (Earle 2001; Ho & Fernández, 2006). Att
män får mer information angående sexuell hälsa skulle kunna bottna i att kvinnors sexualitet
länge varit mer tabubelagd än mäns, både globalt och nationellt (Dandekar, 1981; Ruether,
1993; Forsberg, 2007). Detta hänger förmodligen ihop med att kvinnor är underkastade
patriarkala strukturer där kvinnor hela tiden värderas lägre än män och får ta mindre plats.
Detta är således inte bara ett problem inom vården utan överallt i samhället.
I Litteraturstudien sågs kultur och religion som kommunikationsbarriärer av sjuksköterskor i
flera studier (Lavin & Hyde, 2006; Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012). Sjuksköterskorna
ingår själva i ett kulturellt sammanhang som påverkar hur de tänker kring sexualitet och
sexuell hälsa, vilket är dokumenterat i tidigare studier (Zmijewski, 2002), och i ett mer och
mer mångkulturellt samhälle finns det risk för krockar i den synen. I vissa kulturer kan
sexualitet vare oerhört tabubelagt och svårt att kommunicera om. Återigen handlar det om
vikten av en förståelse för patienten och att sjuksköterskan måste ta reda på vem patienten är
som människa (Flensner, 2010). Omvårdnaden måste genomsyras av en respekt för att
människor är olika och har olika utgångspunkter.
I de allra flesta artiklarna inkluderade i studien var sjuksköterskorna medvetna om bristerna
på kommunikation kring sexuell hälsa, de visste att det var en viktig aspekt att lyfta i vården
men visste också att det inte gjordes tillräckligt (Stead et al., 2003; Olsson et al., 2012; Ussher
et al., 2013; Zeng, et al., 2011a; Zeng et al., 2011b; Lavin & Hyde, 2006). Detsamma
bekräftas i ett antal tidigare studier (Farrington & Townsend, 2014; Earle, 2001; Katz, 2005;
Ho & Fernández, 2006). Detta måste ses som positivt eftersom det är en bra grund att bygga
vidare på. Hade sjuksköterskorna inte ansett att den sexuella hälsan var viktig att tala om hade
arbetet med att utveckla bättre kommunikation kring ämnet fått börja helt från början. Med
den medvetenhet som sjuksköterskorna i studierna visade kan rutiner som nu saknas
utvecklas, ökad utbildning kan utformas för att stärka sjuksköterskornas självförtroende i att
adressera sexuell hälsa och canceravdelningar kan arbeta med stöd kollegor emellan.
13
McCabe & Timmins (2013) har tidigare beskrivit att vanliga kommunikationsbarriärer inom
vården kan vara tidsbrist samt okunskap hos vårdpersonal. Dessa barriärer var också typiska
för flera av artiklarna inkluderade i denna studie (Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012;
Olsson et al., 2012; Oskay et al., 2014). Tidigare har det visats att sjuksköterskors förmåga att
kommunicera med patienter om sexuell hälsa beror på sjuksköterskans egna egenskaper, så
som kulturellt sammanhang, religion och komfort när det gäller sexualitet (Zmijewski, 2002).
I två artiklar i litteraturstudien lyftes brist på rutiner kring sexuell hälsa som en barriär för
kommunikation (Oskay et al., 2014; Ussher et al., 2013). Om rutiner för sexualanamnes
utformades och infördes och de inkluderades på ett avdramatiserat sätt i vården skulle
sjuksköterskorna förmodligen kunna distansera sin person från ämnet och gå in i samtalet
med sitt professionella jag. Genom rutiner skulle förhoppningsvis sjuksköterskorna känna att
de har stöd från kollegor och chefer eftersom det då på ett tydligt sätt ingår i
arbetsuppgifterna. Rutiner skulle på så sätt även lösa problemet med barriären att det är oklart
vems ansvar det är att lyfta sexuell hälsa med patienter. Där skulle kunna preciseras när, hur
ofta och vem som ska göra efterfrågningar om den sexuella hälsan. Sen måste det självklart
anpassas efter patientens behov men med ramar att röra sig inom förenklas förmodligen
kommunikationen.
Andra kommunikationsbarriärer som borde kunna åtgärdas på organisationsnivå är problemet
med brist på avskild plats för samtal och brist på tid. Plats för avskilda samtal behövs
förmodligen på avdelningarna för andra samtal än just om sexuell hälsa så detta borde inte
vara något problem. Kanske måste all kommunikation, och privat kommunikation framförallt,
få högre prioritet inom vården. Tiden är en svårare fråga. Med dagens sjuksköterskebrist blir
arbetsbelastningen på de som arbetar hög och de får mindre tid för patienterna. Kanske är ett
alternativ kortare arbetsdagar. Alternativt läggs arbetsuppgifterna kring sexuell hälsa på en
viss tjänst. Sjuksköterska, kurator, läkare eller sexolog, bara det är tydligt för alla vem som
har ansvar att lyfta dessa frågor.
Sjuksköterskor i flera studier uppgav att en god relation med patienten var viktig för
kommunikation kring sexuell hälsa och att det inte är något som tas upp vid första mötet
(Ussher et al., 2013; Moore et al., 2012; Olsson et al., 2012). Detta skulle kunna visa på att de
förstått betydelsen av tvåvägskommunikation eftersom en god relation bidrar till att patienten
känner sig trygg. Fossum (2013) och Flensner (2010) har tidigare beskrivit att sannolikheten
att patienten ska dela med sig av sina tankar och upplevelser blir större om denne känner
trygghet och därmed blir chansen för en god tvåvägskommunikation också större om vården
vilar på en god relation. Nobis et al. (2007) har tidigare beskrivit risken att kränka patientens
integritet i samband med kommunikation om sexuell hälsa och nämner även den vårdande
allians/relation som eftersträvas mellan sjuksköterska och patient och vikten av att bevara
den.
Den här studiens resultat visar också på att sjuksköterskorna är intresserade av ett utbyte av
information, att de inte bara är intresserade av att undervisa och informera patienten utifrån
vad de själva tycker är viktigt. De vill förmodligen veta mer om patienten så att
kommunikationen kan anpassas efter patientens behov, en viktig aspekt som också beskrivits
av Flensner (2010) tidigare. I och med uppbyggandet av en relation med patienten utjämnar
sjuksköterskor och den maktobalans som annars kan uppstå i alla vårdtillfällen (Vinthagen,
2013, Fossum, 2013).
14
En reflektion som lätt väcks i beaktande av litteraturstudiens resultat är om utbildningen
angående kommunikation och sexuell hälsa i kombination är tillräcklig. Mer utbildning, dels
på ämnet cancer, specifikt eller generellt, dels på sexuell hälsa och dels på kommunikation,
och sedan ämnena gemensamt, torde kunna rå på problemen med att sjuksköterskorna
upplever en brist på kunskap och får dåligt självförtroende. Specifik utbildning i
kommunikation kring sexuell hälsa borde få ta mer plats både under sjuksköterskornas
grundutbildning och senare i deras yrkesverksamma liv.
En tanke som uppstår är att vi generellt i samhället är dåliga på att kommunicera om sexuell
hälsa, det är tabu och lite pinsamt att prata om. Eftersom det är så är det inte konstigt att det
blir svårt att kommunicera om sexuell hälsa på sjukhus och vårdinrättningar. Därför kanske
det vore bra med mer utbildning angående sexuell hälsa överallt i samhället, så att det blir
någonting som människor generellt är mer vana att kommunicera om. Så att det sker en
normalisering av att kommunicera om den sexuella hälsan. Som det är nu sker den enda
obligatoriska sexualundervisningen i grundskolan vilket kan tyckas tokigt eftersom frågor och
funderingar förmodligen dyker upp senare i livet också.
7.3!
Slutsats och kliniska implikationer
Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskor besitter en medvetenhet om den
sexuella hälsans betydelse i samband med cancersjukdom, liksom att det borde ingå i
sjuksköterskans arbetsuppgifter att lyfta den sexuella hälsan med patienterna. Men det
framgår också att det är få sjuksköterskor som faktiskt adresserar patienternas sexuella hälsa.
Sjuksköterskorna begränsas av tidsbrist, avsaknad av enskilda rum för privata samtal och brist
på rutiner kring sexuell hälsa liksom brist på stöd från chefer och kollegor. De hålls också
tillbaka av upplevd kunskapsbrist och av rädslan för att kränka patientens integritet.
Sjuksköterskorna ger olika information om sexuell hälsa till olika patienter beroende på
patientens kön, ålder, civila status och cancertyp. Denna information är inte individuellt
anpassad utan är riktad utifrån vad sjuksköterskan själv tror är relevant för patienten.
Underlättande faktorer för kommunikation utgjordes av initiativ från patienten och avskild
plats avsedd för privata samtal. Sjuksköterskor som faktiskt adresserade patienters hälsa växte
med rollen och kunde avdramatisera ämnet i kommunikationen med patienterna.
Forskningen som den här studien är en sammanställning av är översiktlig och tar upp flera
olika aspekter av kommunikation kring sexuell hälsa. Alla dessa aspekter skulle kunna öppna
för mer koncentrerad forskning för att till exempel ta reda på hur olika
kommunikationsbarriärer ska rivas. Kliniskt kan den här studien liksom andra översikter och
sammanställningar av forskning på ämnet användas som en ögonöppnare, ett sätt att skapa
medvetenhet och starta en tankeprocess hos sjuksköterskor och enheter där sexuell hälsa har
låg prioritet och får ta lite plats. På så sätt kan studien fungera bra i förbättringsarbetet kring
kommunikation, framförallt kommunikation kring sexuell hälsa. Vidare kan studien fungera
som en översikt för de som söker hitta forskningsämnen angående sexuell hälsa och
kommunikation.
Genom att förbättra möjligheterna för sjuksköterskors kommunikation kring sexuell hälsa
förbättras vården för alla de patienter vars vårdbehov relaterat till ämnet idag förbises. Många
av förbättringarna kan ske på organisationsnivå eller enhetsnivå. Relativt enkla åtgärder som
till exempel tydliga rutiner angående sexuell hälsa och avskilda rum för samtal kan förbättra
möjligheterna för kommunikation och riva flera kommunikationsbarriärer som idag hindrar
sjuksköterskor från att adressera sexuell hälsa. Litteraturstudien kan fungera som en förstudie
15
för framtida empirisk forskning på kommunikation kring sexuell hälsa och sjukdom.
Forskningen skulle kunna specificera sig på olika typer av cancer, kanske undersöka hur
kommunikation kring sexuell hälsa fungerar på en urologisk avdelning. Framtida forskning
skulle också kunna undersöka om det är skillnad i hur man pratar om sexuell hälsa på en
kvinnodominerad avdelning i jämförelse med en avdelning med blandad patientgrupp eller en
mansdominerad avdelning.
16
8)
Referenser
Bal, M. D., Yilmaz, S. D., & Beji, N. K. (2012). Sexual Health in Patients with Gynecological
Cancer: A Qualitative Study. Sex Disabil 31(13),83-92. doi:10.1007/s11195-012-9263-7
Browall, M., Carlsson, M., & Horvath, G. (2004). Information needs of women with recently
diagnosed ovarian cancer -- a longitudinal study... including commentary by Fitch M and
Lancaster L. European Journal Of Oncology Nursing, 8(3), 200-210.
Bruun Lorentsen, V. & Grov, E. K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar. I H.
Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (red.) Klinisk omvårdnad 2. (s. 401-437). Stockholm:
Liber AB
Cancerfonden (2013). Cancerfondsrapporten 2013. Stockholm: Cancerfonden. Från
https://res.cloudinary.com/cancerfonden/image/upload/v1418299895/documents/cfr13/cancer
fondsrapporten2013.pdf
Cancerfonden. (2014). Vanliga frågor om cancer. Hämtad 1 November, 2015, från
Cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/om-cancer/om-cancer
Carolan, M., Meneses, K. D., Shell, J. A., & Zhang, Y. (2008). The longitudinal effects of
cancer treatment on sexuality in individuals with lung cancer (clinical report). Oncology
Nursing Forum, 35, 73–79.
Cleary, V., & Hegarty, J. (2011). Understanding sexuality in women with gynaecological
cancer. European Journal Of Oncology Nursing: The Official Journal Of European Oncology
Nursing Society, 15(1), 38-45. doi:10.1016/j.ejon.2010.05.008
Cleary, V., Hegarty, J., & McCarthy, G. (2011). Sexuality in Irish women with gynaecologic
cancer. Oncology Nursing Forum, 38(2), E87-E96. doi:10.1188/11.ONF.E87-E96
Cleary, V., McCarthy, G., & Hegarty, J. (2012). Development of an educational intervention
focused on sexuality for women with gynecological cancer. Journal Of Psychosocial
Oncology, 30(5), 535-555. doi:10.1080/07347332.2012.703767
Dahl, A. A., Bremnes, R., Dahl, O., Klepp, O., Wist, E., & Fosså, S. D. (2007). Is the sexual
function compromised in long-term testicular cancer survivors?. European Urology, 52(5),
1438-1447.
Dandekar, H. (1981). Social and spatial constraints on rural women's sexuality: observations
from an Indian village. Ekistics; Reviews On The Problems And Science Of Human
Settlements, 49(291), 422-426.
DeLamater, J. D., & Sill, M. (2005). Sexual desire in later life. The Journal of Sex Research,
42, 138–149.
Earle, S. (2001). Disability, facilitated sex and the role of the nurse. Journal Of Advanced
Nursing, 36(3), 433-440.
17
Eker, F., & Acikgoz, F. (2011). The impact of cancer and its treatment on sexual desire,
satisfaction and functioning: findings from an exploratory study in rural Turkey. European
Journal Of Cancer Care, 20(6), 769-775. doi:10.1111/j.1365-2354.2011.01262.x
Farrington, N., & Townsend, K. (2014). Enhancing nurse-patient communication: a critical
reflection. British Journal Of Nursing (Mark Allen Publishing), 23(14), 771-775.
doi:10.12968/bjon.2014.23.14.771
Flensner, G. (2010). Vem är patienten? I E. Dahlborg-Lyckhage (red.) Att bli sjuksköterska:
en introduktion till yrke och ämne. (s. 109-122). Lund: Studentlitteratur AB
Flynn, K. E., Barsky Reese, J., Jeffery, D. D., Abernethy, A. P., Lin, L., Shelby, R. A., Porter,
L. S., Dombeck, C. B., & Weinfurt, K. P. (2012). Patient experiences with communication
about sex during and after treatment for cancer. Psyco-Oncology, 21(6), 594-601. doi:
10.1002/pon
Forsberg, M. (2007). Brunetter och Blondiner: Sex, relationer och tjejer i det mångkulturella
Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I B, Fossum (Red.) Kommunikation:
Samtal och bemötande i vården. (s. 25-50). Lund: Studentlitteratur AB
Fosså, S. D., & Dahl, A. A. (2008). Fertility and sexuality in young cancer survivors who
have adult-onset malignancies. Hematology/Oncology Clinics Of North America, 22(2), 291.
doi:10.1016/j.hoc.2008.01.002
Gudmundsson, M. (2013). Onkologi. I N. Grefberg (red.) Medicinboken: Orsak Symtom
Diagnostik Behandling. (s.625-638). Stockholm: Liber AB.
Henricson, M. (Red.). (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Ho, T. M., & Fernández, M. (2006). Patient's sexual health: do we care enough?. Journal Of
Renal Care, 32(4), 183-186.
Hordern, A., & Street, A. (2007). Constructions of sexuality and intimacy after cancer: patient
and health professional perspectives. Social Science & Medicine, 64(8), 1704-1718.
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Katz, A. (2005). The sounds of silence: sexuality information for cancer patients. Journal Of
Clinical Oncology: Official Journal Of The American Society Of Clinical Oncology, 23(1),
238-241.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lavin, M., & Hyde, A. (2006). Sexuality as an aspect of nursing care for women receiving
chemotherapy for breast cancer in an Irish context. European Journal Of Oncology Nursing,
10(1), 10-18.
18
McCabe, C., & Timmins, F. (2013). Communication Skills for Nursing Practice. Basingstoke:
Palgrave Mcmillan.
McLachlan, K. (2009). Information and support needs of young women with breast cancer.
Cancer Nursing Practice, 8(8), 21-24.
Moore, A., Higgins, A., & Sharek, D. (2013). Barriers and facilitators for oncology nurses
discussing sexual issues with men diagnosed with testicular cancer. European Journal of
Oncology Nursing, 17(4), 416-422. doi:10.1016/j.ejon.2012.11.008
Nobis, R., Sandén, I., & Elofsson, K. (2007). Masculinity and urogenital cancer: sensitive
issues in health care. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing
Profession, 24(1), 79-88. doi:10.5172/conu.2007.24.1.79
Olsson, C., Berglund, A., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). Patient's sexuality - a neglected
area of cancer nursing?. European Journal Of Oncology Nursing: The Official Journal Of
European Oncology Nursing Society, 16(4), 426-431. doi:10.1016/j.ejon.2011.10.003
Oskay, U., Can, G., & Basgol, S. (2014). Discussing sexuality with cancer patients: oncology
nurses attitudes and views. Asian Pacific Journal Of Cancer Prevention: APJCP, 15(17),
7321-7326
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande Folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber AB.
Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (9:th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams &
Wilkins.
Rasmusson, E., Plantin, L., & Elmerstig, E. (2013). 'Did they think I would understand all that
on my own?' A questionnaire study about sexuality with Swedish cancer patients. European
Journal Of Cancer Care, 22(3), 361-369. doi:10.1111/ecc.12039
Ruether, R. R. (1993). Women, sexuality, ecology, and the church. Conscience (Washington,
D.C.), 14(1-2), 6-11.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 29 augusti, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Stead, M. L., Brown, J. M., Fallowfield, L., & Selby, P. (2003). Lack of communication
between healthcare professionals and women with ovarian cancer about sexual issues. British
Journal Of Cancer, 88(5), 666-671.
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården: -En metodbok för sjuksköterskor. Lund:
Studentlitteratur AB.
19
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete
[Broschyr]. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy after
breast cancer. Cancer Nursing, 35, 456–464.
Ussher, J. M., Perz, J., & Gilbert, E. (2013). Information needs associated with changes to
sexual well-being after breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 69(2), 327-337.
doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06010.x
Ussher, J. M., Perz, J., Gilbert, E., Wong, W. T., Mason, C., Hobbs, K., & Kirsten, L. (2013).
Talking about sex after cancer: a discourse analytic study of health care professional accounts
of sexual communication with patients. Psychology & Health, 28(12), 1370-1390.
doi:10.1080/08870446.2013.811242
Vinthagen, S. (2013). Kommunikation ur ett maktperspektiv. I B. Fossum (red.)
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. (s. 73-110). Lund: Studentlitteratur AB
World Health Organization. (2002). Defining sexual health: Report of a technical consultation
on sexual health 28–31 January 2002, Geneva (Sexual health document series). Genève:
WHO. Från
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/defining_sexual_health.pdf
World Health Organization. (2015). Brief sexuality-related communication: recommendations
for a public health approach. Geneva: WHO. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/170251/1/9789241549004_eng.pdf?ua=1
Zeng, Y. C., Liu, X., & Loke, A. Y. (2011)a. Addressing sexuality issues of women with
gynaecological cancer: Chinese nurses' attitudes and practice. Journal Of Advanced Nursing,
68(2), 280-292. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05732.x
Zeng, Y., Li, Q., Wang, N., Ching, S. Y., & Loke, A. Y. (2011)b. Chinese nurses' attitudes
and beliefs toward sexuality care in cancer patients. Cancer Nursing, 34(2), E14-E20.
doi:10.1097/NCC.0b013e3181f04b02
Zmijewski, H. C. (2002). Sexual counseling by the ET nurse: if not you, then who?. Journal
Of Wound, Ostomy, And Continence Nursing: Official Publication Of The Wound, Ostomy
And Continence Nurses Society / WOCN, 29(4), 184-185.
20
Bilaga 1. Sökmatris för litteraturstudien.
Databas
Sökord
Begränsningar
CINAHL Plus with full text
S1 (MH ”Sexual Health”)
3,514
20150902 – 13.00
S2 (MH ”Sexuality+”)
32340
S3 (MH ”Sexual Dysfunction, Male+”)
5,555
S4 (MH ”Sexual Dysfunction, Female+”)
2,544
S5 (MH ”Attitude to Sexuality+”)
3,907
S6 (MH ”Information Needs”)
Antal träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Lästa titlar
Lästa abstract
Lästa i full text
Använda i studien
9,265
S7 (MH ”Communication+”)
175,061
S8 (Education+)
612,253
S9 (Neoplasms+)
329,43
S10 (S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S5)
41,592
S11 (S6 OR S7 OR S8)
739,531
S12 (S9 AND S10 AND S11)
557
S13 (S9 AND S10 AND S11)
Peer Reviewed
484
S14 (S9 AND S10 AND S11)
English Language
460
S15 (S9 AND S10 AND S11)
Date: 20000101-20151231
400
Medline
S1 (MH ”Reproductive Health”)
20150902 – 13.30
S2 (MH ”Sexuality+”)
29,452
S3 (MH ”Sexual Dyfunction, Physiological+”)
24,689
S4 (MH ”Sexual Dysfunction, Phsycological+”)
28,643
400
48
7
4
228
39
8
6
1,193
S5 (MH ”Communication+”)
381,189
S6 (MH ”Education+”)
641,513
S7 (MH ”Sexology+”)
8,793
S8 (MH ”Neoplasms+”)
2,700,012
S9 (S1 OR S2 OR S3 OR S4)
63,252
S10 (S5 OR S6 OR S7)
971,474
S11 (S8 AND S9 AND S10)
304
S12 (S8 AND S9 AND S10)
English Language
274
S13 (S8 AND S9 AND S10)
Date: 20000101-20151231
228
Bilaga 1.
Databas
Sökord
Begränsningar
Antal träffar
PsycINFO
S1 DE ”Neoplasms+”
36,305
20150830 – 11.40
S2 DE ”Communication+”
81,719
S3 DE ”Information”
11,444
S4 DE ”Education+”
135,89
S5 DE ”Sexuality+”
12,349
S6 DE ”Female Sexual dysfunction”
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Lästa titlar
Lästa abstract
Lästa i full text
Använda i studien
614
S7 (S2 OR S3 OR S4)
225,053
S8 (S5 OR S6)
12,892
S9 (S1 AND S7 AND S8)
14
S10 (S1 AND S7 AND S8)
Peer Reviewed
14
S11 (S1 AND S7 AND S8)
English Language
11
S12 (S1 AND S7 AND S8)
Date: 20000101-20151231
8
8
4
1
0
Bilaga 2. Artikelmatriser för litteraturstudien, inkluderande titel, författare, syfte, metod, värdering och resultat.
Syfte
Metod och ev. Design
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land.
Författare: Hordern, A. J. & Street, A. F.
Syftet med denna artikel är att
Kvalitativ design, reflexiv
presentera konstruktioner av
undersökningsmetod
intimitet och sexualitet i
cancervård och palliativ vård,
från patientens och
sjukvårdspersonals perspektiv, i
ett försök att få insikt i
utformningen av detta tabu i
klinisk praxis.
Värdering
Resultat
Hög Kvalitet
Oro inför vad kollegor skulle tycka om
sjuksköterskorna lyfte frågor om sexuell
hälsa med patienterna och att de skulle
upplevas som en 'pratare' istället för en
'görare' hindrade sköterskorna från att
adressera sexualitet och sexuell hälsa med
patienterna.
Titel: Constructions of sexuality and
intimacy after cancer: Patient and health
professional perspectives
Analysmetod: Innehållsanalys
Mycket tydligt och
motiverat urval +
Tidskrift: Social Science & Medicine (2007)
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer
Mycket tydlig
datainsamling med
beskrivna intervjuer +
Land: Australia
Ändamålsenligt urval
Bra beskrivning av
datainsamlingsinstrument +
Databas: CINAHL
Urval: 82 infomranter
Inklusionskriterier finns ej
presenterade -
Etiskt godkännande inhämtat
Sjuksköterskor anser att patienten har
viktigare saker att bry sig om än sexuell
hälsa.
Sjuksköterskan bestämmer vilken
information patienten behöver och
undviker kommunikation om sexuell
hälsa.
Författare, Artikelns titel, tidskrift,
Land.
Författare: Lavin, M. & Hyde, A.
Syfte
Metod och ev. Design
Värdering
Syftet med denna studie var
att besvara forskningsfrågan:
Vilka uppfattningar och
erfarenheter har
sjuksköterskor av att ta itu
med sexualiteten som en
aspekt av vård för kvinnor
som får kemoterapi för
bröstcancer?
Kvalitativ design
Medelhög-hög Kvalitet
Inklusionskriterier: Registrerade
onkologisjuksköterskor, utbildade
på Irland, med minst 3 års
yrkeserfarenhet samt minst 1 års
erfarenhet av att administrera
kemoterapi.
Credibility stärkt genom
återgivning till
informanter +
Tidskrift: European Journal of Oncology
Nursing (2006)
Analysmetod: Innehållsanalys
Tydligt metodbeskrivning Genans och obekvämhet hindrade sjuksköterskor från att
+
fråga patienterna om den sexuella hälsan liksom rädslan
för att göra patienten obekväm eller passera 'gränsen'.
Sjuksköterskornas egna religiösa och kulturella
sammanhang kunde utgöra kommunikationsbarriärer.
Land: Ireland
Datainsamlingsmetod:
Djupgående intervjuer.
Ändamålsenligt urval
Bra motivering av
inklusionskriterier +
Litet urval -
Urval: 10 Sjuksköterskor
Behandlar ej forskarnas
förförståelse -
Titel: Sexuality as an aspect of nursing
care for women receiving chemotherapy
for breast cancer in an Irish context
Databas: CINAHL
Etiskt godkännande inhämtat
Resultat
Sjuksköterskorna ansåg att sexualitet och sexuell hälsa
var viktiga att ta upp med patienterna. Att de var lika
viktiga att ta upp som illamående eller kräkningar och att
de ingår i en holistisk omvårdnad. Trots detta
adresserade få sjuksköterskor patienternas sexuella hälsa.
Ofta passerades frågor rörande sexuell hälsa snabbt och
ytligt, som något som skulle nämnas men inte stannas
upp vid och fördjupas i. Hälften av sjuksköterskorna
skulle vänta med att samtala om sexuell hälsa tills
patienten tar initiativ. Andra saker, som omedelbara och
uppenbara biverkningar tog fokus från den sexuella
hälsan och prioriterades under samtal. Sjuksköterskorna
hade god insikt i hur behandlingen kunde komma att
påverka den sexuella hälsan.
Syfte
Metod och ev. Design
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land.
Författare: Moore, A., Higgins, A. &
Syftet med denna studie var att Kvalitativ design med kvalitativa
Sharek, D.
undersöka
inslag
onkologisjuksköterskors
självupplevda kunskap och
komfort i samband med att
diskutera sexualitet med män
som diagnostiserats med
testikelcancer och att identifiera
hinder och underlättande
faktorer för sådana
diskussioner.
Värdering
Resultat
Medelhög Kvalitet
Underlättande faktorer inkluderade att
patienten tog upp sexuell hälsa på eget
initiativ. Tid upplevdes som en barriär för
kommunikation om sexualitet liksom att
sexuell hälsa var för privat för att
dokumenteras. Andra Barriärer för
kommunikation var avsaknad av avsklit
rum för samtal, liksom annan kultur,
religion eller kön (för 21% av
sjuksköterskorna).
Titel: Barriers and facilitators for oncology
nurses discussing sexual issues with men
diagnosed with testicular cancer.
Analysmetod: Kvantitativ
dataanalys, de kvalitativa inslagen
analyserades med innehållsanalys
Tydlig metodbeskrivning + 51 % av sjuksköterskorna talade med
patienterna om sexuell hälsa vid enstaka
tillfällen
Tidskrift: European Journal of Oncology
Nursing (2012)
Datainsamlingsmetod: Enkät
Tydlig analysbeskrivning +
Land: Ireland
Lämplighetsurval
Bra och tydlig resultatdel +
Databas: CINAHL
Urval: 89 informanter
Urvalsrekrytering ej
beskriven -
Etiskt godkännande inhämtat
Inklusionskriterier: Anställda
legitimerade sjuksköterskor vid
någon av de 5 onkologienheterna
som slumpmässigt valts ut
Inga kvalitativa inslag -
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land.
Syfte
Metod och ev. Design
Värdering
Resultat
Författare: Olsson, C., Berglund, A-L., Larsson,
M. & Athlin, E.
Syftet med denna studie var att
beskriva sjuksköterskors
uppfattningar om dialoger om
sexualitet med cancerpatienter
Kvalitativ design, Fenomenografisk
metod
Hög Kvalitet
Sjuksköterskorna menade att att tala med patienterna om
sexualitet och sexuell hälsa ingår i yrket och i deras
professionella ansvar. Trots detta rådde förvirring kring av
vem, när och hur dessa samtal skulle gå till. Få sjuksköterskor
tog upp ämnet med patienterna. Dialog kring sexuell hälsa
ingick inte i sjuksköterskornas dagliga rutin, och det var
oklart om det ingick i sjuksköterskans personliga ansvar. Det
talades om att det var någon annans ansvar, ofta läkarnas eller
specialistsjuksköterskornas. Sjuksköterskor talade sällan om
sexualitet direkt, talade istället om relationer och känslor,
talade runt ämnet. Patientens sexualproblem relaterat till
sjukdomen och behandling var startpunkt för dialog kring
ämnet.
Titel: Patient's sexuality – a Neglected area of
cancer nursing?
Ändamålsenligt urval, 10
sjuksköterskor.
Tydlig metodbeskrivning +
Tidskrift: European Journal of Oncology
Nursing (2012)
Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som
varit legitimerade i minst 2 år och vid
tillfället arbetade med cancersjuka
patienter. De skulle tala och förstå
svenska.
Forskarna diskuterar själva
trovärdighetsbegreppen i
artikeln +
Land: Sverige
Datainsamlingsmetod: Tematiska
intervjuer.
Tydlig referensram +
Databas: medline
Analysmetod: Fenomenografisk
innehållsanalys.
Hänsyn tagen till forskarnas
förförståelse +
Etiskt godkännande inhämtat
Tydlig analysbeskrivning +
Behovet hos patienterna av att tala om sexualfrågor troddes
bero på ålder, kön och civil status. Sjuksköterskorna trodde
också att det var olika beroende på var i behandlingen
patienten befann sig.
Brist på kunskap och förmåga att rådge och stödja gällande
sexuell hälsa hindrade sjuksköterskor från att lyfta ämnet.
Sjuksköterskor var rädda att genera och förolämpa patienter
genom att fråga patienterna om sexualitet och sexuell hälsa.
Sjuksköterskor saknar en naturlig, privat plats för
kommunikation. De ville komma ifrån korridorerna.
Sjuksköterskor som talar med patienter på ämnet betonar
vikten av att ha en bra relation med patienten, att det inte är
något man talar om vid första mötet.
Författare, Artikelns titel, tidskrift,
Land.
Författare: Oskay, U., Can, G. & Basgol,
S.
Syfte
Metod och ev. Design
Värdering
Resultat
Syftet med vår studie är att
bestämma åsikter och attityder
hos sjuksköterskor som vårdar
cancerpatienter med sexuell
rådgivning
Kvantitativ deskriptiv design
Medelhög Kvalitet
Majoriteten av sjuksökterskorna ansåg att
kommunikation kring sexuell hälsa ingick i deras
professionella yrkesroll. Få av sjuksköterskorna tog
upp sexuell hälsa med patienterna. 88,5 % uppgav
att de inte tar reda på saker om deras patienters
sexuella hälsa. Sjuksköterskorna trodde att det var
viktigt för patienterna att tala om den sexuella
hälsan. Viktiga saker att lyfta i samtal om sexuell
hälsa var Cancerns effekt på sexuella hälsan,
Cancerbehandlingens effekt på den sexuella hälsan
samt försök till att handskas med sexualproblem
under behandlingen av cancern.
Titel: Discussing Sexuality with Cancer
Patients: Oncology Nurses Attitudes and
Views
Inklusionskriterier: Sjuksköterskor
anställda vi en onkologisk klinik
minst 1 år samt vårdande av
cancersjuk patient.
63 % av sköterskorna upplevde att de inte hade
tillräckliga kunskaper för att ge sexualrådgivning.
Tre barriärer för kommunikationen kring sexuell
hälsa uppgavs vara avsaknaden av rutin för
sexualanamnes och sexualrådgivning, tron att
patienten skulle skämmas och uppleva det som ett
inkräktande på privatlivet samt sjuksköterskornas
egna upplevelse av bristfällig kunskap.
Tidskrift: Asian Pacific Journal of Cancer
Prevention (2014)
Analysmetod: Deskriptiv statistik
Sjuksköterskor tyckte att patientens kön spelade
roll i kommunikationen kring sexuell hälsa.
Land: Turkey
Datainsamlingsmetod: On-line
basera enkätundersökning
52,9 % uppgav att de förmedlar information om
biverkningar utifrån egna kliniska erfarenheter om
nödvändigt
Databas: Medline
Ändamålsenligt urval
Urval: 87 Sjuksköterskor
Etiskt godkännande inhämtat
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land. Syfte
Metod och ev. Design
Värdering
Resultat
Författare: Rasmusson, E.-M., Plantin, L. &
Elmerstig, E.
Kvantitativ deskriptiv design med
kvalitativa inslag med socialkonstruktivistiskt perspektiv
Hög Kvalitet
48 % av patienterna hade inte fått någon
information angående sexualitet eller sexuell hälsa
och effekterna av cancern eller behandlingen.
Sjuksköterskorna är den näst största gruppen som
förmedlar information angående eventuell sexuell
påverkan från cancern eller behandlingen (näst
efter läkarna).
Titel: 'Did they think I would understand all
that on my own?' A Questionnaire study
about sexuality with Swedish cancer
patients
Inklusionskriterier: Patienter med
cancer som talar och förstår
svenska.
Teoretisk referensram +
Graden av given information till patienterna
varierade med kön. Fler män än kvinnor fick
information angående eventuell effekt på
fertiliteten samt angående sexuellt begär. Graden
av information varierade även med ålder, där äldre
patienter fick information i lägre grad än yngre
Tidskrift: European Journal of Cancer Care
(2013)
Analysmetod: Deskriptiv statistik
Frågeformuläret testat
innan +
Land: Sverige
Datainsamlingsmetod:
Frågeformulär
Bra beskrivning av
datainsamlingsinstrument +
Databas: Medline
Ändamålsenligt urval
Bra metoddiskussion där
risk för bias tas upp +
Syftet med denna studie är att
undersöka information om de
sexuella effekterna av cancer i
fråga om fertilitet, sexuell lust
och sexuell funktion på
patienter oavsett ålder och
diagnos
Urval: 106 infomranter
Etiskt godkännande inhämtat
Syfte
Metod och ev. Design
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land.
Författare: Stead, ML., Brown, JM.,
Syftet var att identifiera hur
Kvantitativ design med kvalitativa
Fallowfield, L. & Selby, P.
mycket information som för
komplement
närvarande tillhandahålls,
yttrandena från hälso- och
sjukvårdspersonal om sexuella
frågor, och eventuella
utbildningsbehov hos medicinsk
personal
Värdering
Titel: Lack of communication between
healthcare professionals and woman with
ovarian cancer about sexual issues
Tydligt beskriven
populationsgrupp +
Medelhög Kvalitet
Tidskrift: British Journal of Cancer (2003)
Analysmetod: Enkla frekvenser
samt innehållsanalys
Tydligt beskrivet urval +
Land: Great Britain
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer.
kortfattat beskriven
metoddel -
Databas: Medline
Ändamålsenligt urval
Urval: 27 Sjuksköterskor och 16
läkare
Etiskt godkännande inhämtat
Resultat
Inkulsionskriterier saknas Analysmetod dåligt
beskriven -
19 % av sjuksköterskorna diskuterade
sexuella frågor med patienterna. Men de
flesta ansåg att patienterna hade rätt till
sådan information och att hälsopersonal
borde ta upp den. Det rådde osäkerhet
kring vem som hade ansvaret för att tala
med patienterna om sexualitet och sexuell
hälsa. Ämnet är lätt att undvika med borde
tas upp, det är en del av jobbet
Sjuksköterskorna menade att det var
lättare att prata med yngre patienter.
Författare, Artikelns titel, tidskrift,
Land.
Författare: Ussher, J. M., Perz, J., Gilbert,
E., Wong, W.K. T., Mason, C., Hobbs, K. &
Kirsten, L.
Titel:'Talking'about'sex'after'cancer:'A'
discourse'analytic'study'of'health'care'
professional'accounts'of'sexual'
communication'with'patients'
Syfte
Metod och ev. Design
Värdering
Resultat
Syftet med denna studie var att
besvara frågorna:
Kvalitativ design
Medelhög-hög Kvalitet
Hur'konstruerar'vårdpersonal'
diskursivt'sexualitet'i'samband'
med'cancer?''
Poststrukturalistisk'diskursanalys'
Tidskrift:'Psychology'&'Health'(2013)'
Vilka'positioner'antar'
vårdpersonal'i'förhållande'till'
sexuell'kommunikation?'
Analysmetod:'Tematisk'
sönderdelning'av'text.'
Tydlig'metodbeskrivning'+' Sjuksköterskor menade att hälsopersonal borde ansvara för att ta upp
sexuell hälsa eftersom patienter kan vara för generade för att själva lyfta
dessa frågor men ansvaret las på andra yrkesgrupper till exempel doktorer.
Däremot menade de sköterskor som pratade med patienterna om sexuell
hälsa att det var alla yrkesgruppers ansvar. Kommunikation kring
sexualitet är svårt att ta sig an pga. en privat sfär. För vissa kan detta
fungera som en motivation till att ta upp det eftersom de vet att ingen
annan tar upp frågor rörande sexualitet. Sjuksköterskor tog upp ämnet för
att de var tvungna men var obekväma och generade i kommunikationen.
Stort'urval'+'
Basinformation om sexualanatomi var hjälpfullt i diskussionen kring
sexualitet för sjuksköterskorna och patienterna. Att tala om vad som
händer och hur anatomin funkar och visa illustrationer. Relationen mellan
sjuksköterska och patient är viktig för att kunna lyfta sexuell hälsa.
Land:'Australia'
Vad'ser'vårdpersonal'som'
Datainsamlingsmetod:'
hinder'för'sexuell'
Semistrukturerade'intervjuer.'
kommunikation'i'en'kontext'av'
cancer?'
Databas:'Medline'
''
Inklusionskriterier:'Australiensisk'
hälsopersonal'som'arbetar'med'
patienter'med'cancer'
''
''
Urval:'38'informanter,'11'
sjuksköterskor'
''
''
Etiskt'godkännande'inhämtat'
Tydlig'teoretisk'
referensram'+'
Kultur och kön kunde försvåra kommunikationen. Sjuksköterskorna
upplevde svårigheter med kommunikationen mellan kvinnlig patient och
manlig sköterska och tvärtom. Tid begränsar möjligheten till en
förtroendeingivande relation och således även för kommunikation kring
sexuell hälsa. Det saknas rutiner och checklistor för sexualvård.
Sjuksköterskor undviker ämnet pga ingenstans att prata enskilt, de vill
inte lyfta ämnet i närheten av andra patienter.
Tydlig'resultatredovisning' Olika grupper av patienter fick olika typer av information, till exempel
med'särgruppsredovisning' yngre patienter. 'normaliseringen av diskussion kring sexualitet och
sexuell hälsa' med yngre bedömdes som viktig. Äldre, singlar och
+'
personer med icke-reproduktiv cancer ansågs 'asexuella' och i mindre
behov av att kommunicera kring sexuell hälsa. Äldre kunde beskrivas som
'förbi det där med sex'. Även sexuell läggning påverkade
informationsnivån.
Resultat'styrkta'med'citat' Sjuksköterskor som tar upp kommunikationen kring sexuell hälsa med
patienter bygger upp ett självförtroende och avdramatiserar det. Även om
+'
de från början varit obekväma med uppgiften. Sjuksköterskorna menar att
det inneburit mycket arbete för att nå den avdramatiseringen och att de
gärna skulle ha haft utbildning eller guidning redan från start.
Behandlar'ej'forskarnas'
förförståelse'X'
''
Syfte
Metod och ev. Design
Författare, Artikelns titel, tidskrift, Land.
Författare: Zeng, Y-C., Li, Q., Wang, N.,
Syftet med denna studie var att Kvantitativ deskriptiv
Ching, S. S. Y. & Loke, A. Y.
beskriva kinesiska
sambandsdesign
sjuksköterskors attityder och
föreställningar om vård av
sexualitet hos cancerpatienter
och att utforska relevanta
demografiska faktorer som
påverkar sjuksköterskors syn på
sexualitet och sjukvård.
Värdering
Resultat
Medelhög Kvalitet
Sjuksköterskor menade att sexualitet och
sexuell hälsa var för privat för att
diskutera. Ofta trodde sjuksköterskorna att
patienterna skulle vara för sjuka för att
intressera sig för sexualitet. 22,1 % av
sköterskorna tog sig tid att tala med
patienterna om sexuella problem.
Titel: Chinese Nurses' Attitudes and Beliefs
Toward Sexuality Care in Cancer Patients
Urval: 211 informanter, bortfall:12
pga inkomplett ifyllda. Således
inkluderades 199 i studien
Tydlig metodbeskrivning +
Tidskrift: Cancer Nursing (2011)
Datainsamlingsmetod:
Frågeformulär
Tydlig analysbeskrivning +
Land: China
Lämplighetsurval
Bra och tydlig resultatdel +
Databas: Medline
Analysmetod: Deskriptiv- och
inferensstatistik
Urvalsrekrytering ej
beskriven -
Etiskt godkännande inhämtat
Sjuksköterskor menade att det var deras
ansvar att ge patienten möjlighet att tala
om sexualfrågor och sexuella bekymmer
och att det var viktigt för patientens
återhämtande att tala om sexualfrågor.
Sjuksköterskorna hänvisade ofta
patienterna till läkaren med frågor om
sexualitet.
Inga kvalitativa inslag -
Författare, Artikelns titel, tidskrift,
Land.
Författare: Zeng, Y.C., Liu, X. & Loke,
A.Y.
Syfte
Metod och ev. Design
Syftet med denna studie var att beskriva
Beskrivande korrelationsstudie
kinesiska sjuksköterskors attityder och
med kvantitativ design
uppfattningar när det gäller att diskutera
sexuell hälsa med människor med
gynekologisk cancer, att undersöka deras
nuvarande praxis i att ta itu med patienter
med gynekologisk cancer oro gällande
sexualitet och att utforska eventuella
underlättande faktorer eller barriärer som
påverkar dessa kinesiska sjuksköterskors
praxis.
Värdering
Resultat
Hög Kvalitet
Sjuksköterskorna ansåg att sexualitet var för
privat för att diskuteras med patienterna. De
ansåg ofta att hospitaliserade patienter skulle
vara för sjuka för att vara intresserade av
sexualitet. Sjuksköterskorna ansåg att det
ingick i sjuksköterskans profession att ge
patienterna möjlighet att tala om den sexuella
hälsan. Sjuksköterskorna förstod hur sjukdom
och behandling kunde påverka patienternas
sexualitet. 34,2% tog sig tid att tala med
patienterna om sexuell hälsa. 80% lyssnade
aldrig eller sällan till patienternas oro kring
sexualitet.
Titel: Addressing sexuality issues of
women with gynecological cancer:
Chinese nurses' attitudes and practice
Analysmetod: Deskriptiv- och
inferensstatistik
Bra beskrivning av
datainsamlingsinstrument +
Underlättande faktor för kommunikation var
om sjuksköterska och patient hade en bra
relation samt om det fanns ett utrymme för
enskilda samtal.
Tidskrift: Journal of advanced nursing
(2011)
Datainsamlingsmetod: Enkät
Författarna beskriver vad de
gjort för att stärka validitet
och reliabilitet +
Underlättande faktor för kommunikation var
om patienten tog initiativ till diskussion.
Land: China
Inklusionskriterier: Kinesiska
Bra och tydlig resultatdel +
sjuksköterskor som arbetar på
avdelning för gynekologisk
cancer på de utvalda sjukhusen.
Sjuksköterskorna skall ta del i
den direkta vården av patienterna.
Databas: CINAHL
Urval: 202 sjuksköterskor
Etiskt godkännande inhämtat
Lämplighetsurval
Pilotstudie genomförd innan
studien +
Urvalsrekrytering ej
beskriven -
Barriärer var att sjuksköterskorna upplevde att
patienterna hade andra, viktigare, orosmoment
att bry sig om än den sexuella hälsan, att
sjuksköterskorna blev generade och skämdes
då de adresserade sexuella problem. 71,3% av
sjuksköterskorna ansåg att sexuell omvårdnad
hade låg prioritet.
