Bodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsår 2015/2016
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, F-9, fritidshem, kommunikationsklass och A-resurs
Ansvariga för planen
Catrin Hylander rektor F-6 samt kommunikationsklass
Lennart Forsman rektor 7-9 samt A-resurs
Ann-Sofie Näsström biträdande rektor
Vår vision
Vi ska vara en skola där alla ges utrymme, lust och möjlighet att utvecklas och där alla känner sig
trygga, uppskattade och delaktiga.
Elevernas delaktighet
Elevrepresentanter från elevrådet och kamratstödjarna har tillsammans med kurator utvärderat
föregående års likabehandlingsplan.
Planen har lyfts på ett elevrådsmöte där eleverna fått tycka till och komma med synpunkter.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna har inte varit delaktiga i upprättandet av årets plan men kommer att involveras
inför revideringen till nästa läsår genom att föräldrarepresentanter från varje läsår får läsa igenom
och tycka till om planen.
Personalens delaktighet
Trygghetsgruppen som består av pedagoger, elevhälsopersonal och elevassistenter, har utvärderat
föregående års plan och tillsammans kommit fram till mål och åtgärder för läsåret 2015/2016.
Samtlig personal har fått läsa igenom planen och komma med synpunkter i samband med
arbetsplatsträff i augusti 2015.
Förankring av planen
Samtlig personal ska läsa igenom planen inför arbetsplatsträff i augusti där den sedan kommer att
diskuteras och eventuellt revideras utifrån synpunkter som lyfts.
I början av läsåret kommer kamratstödjarna gå igenom likabehandlingsplanen tillsammans med
trygghetsgruppen för att sedan gå ut i sina klasser och göra planen känd hos samtliga elever.
Planen finns på hemsidan, den kommer finnas översatt till olika språk på skolans hemsida.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen för läsåret 2014/2015 har utvärderats av personal och elever. Trygghetsgruppen och
utvalda representanter från elevråd och kamratsstödjare har gått igenom likabehandlingsplanen,
funderat kring vad som har gjorts, hur blev resultatet och hur kan vi göra i fortsättningen?
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Inför nästa års plan måste vi bli bättre på att förankra och sprida planen bland eleverna. Många
elever känner fortfarande inte till att vi har en plan. Vi bör därför formulera ett särskilt mål som
handlar om att göra planen mer känd.
Ett flertal åtgärder var svåra att utvärdera då de till stor del handlade om det vardagliga,
fortlöpande arbetet på skolan. En lärdom är att i fortsättningen formulera tydliga mål och
konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera.
Ett flertal av de planerade åtgärderna har inte genomförts på grund av upplevd brist på tid.
Därför är det i årets plan viktigt att tänka på att ha färre åtgärder som är tydligt formulerade och
som genomförs.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-04-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
I april 2016 går trygghetsgruppen tillsammans med kamratstödjare igenom planen punkt för
punkt. Som underlag för att mäta resultat av åtgärder kommer trygghetsvandring och trivselenkät
göras under året och finnas med som underlag i utvärdering och planering inför fortsättning.
Främjande insatser
Arbete med värdegrund hos personalen
Mål och uppföljning
Att förankra likabehandlingsplanen och skolans vision hos personalen, konkretisera
värdegrunden samt få en samsyn kring detta. En gång per termin ska trygghetsgruppen
tillsammans med rektor följa upp att detta har skett.
Insats
Bodaskolan arbetar kontinuerligt med att väcka diskussioner inom personalen gällande alla
former av värdegrundsfrågor. Riktade diskussioner tas upp på arbetsplatsträffar och i arbetslagen.
Ansvarig
Rektor
Elevtidsaktiviteter i åldersblandade grupper
Mål och uppföljning
Ett gott skolklimat innebär bland annat ett klimat som präglas av förtroendefulla och öppna
relationer mellan personalen och eleverna. En utvärdering gjord av skolverket visade på att skolor
där eleverna var delaktiga i aktiviteter som syftade till att skapa en god atmosfär förekom färre
kränkningar.
Uppföljning görs när likabehandlingsplanen utvärderas i april 2016.
Insats
Två gemensamma friluftsdagar där eleverna i varje stadium möts över åldersgränser Volleybollturnering i december där hela högstadiet och personal möts i en turnering - Elevrådet
anordnar i juni en fotbollsturnering för hela högstadiet och personal.
Ansvarig
Ämneslärare, Trygghetsgruppen och Elevrådet
Social emotionell träning år 1-3
Mål och uppföljning
Träna eleverna på at känna empati, sociala relationer.
Insats
Klassföreståndare arbetar med eleverna i smågrupper.
Ansvarig
Klassföreståndare
Kamerainspelning
Mål och uppföljning
Att öka tryggheten i korridorer och uppehållsrum, att förhindra våld, skadegörelse och stölder.
Insats
Genom att filma områden med mycket rörelse säkerställer skolan att vuxna kan ta reda på vad
som skett vid incidenter. Det har skett en märkbar minskning av framförallt skadegörelse sedan
kamerorna installerades.
Ansvarig
Rektor
Kamratstödjarna
Mål och uppföljning
Att underlätta för en bättre psykosocial miljö, samt att göra eleverna delaktiga i arbetet för att
skapa en trygg skola, fri från kränkande särbehandling.
Arbetet med kamratstödjarna kommer kontinuerligt att följas upp i trygghetsgruppen.
Insats
Elevrepresentanter från samtliga klasser kommer att ges en viktig roll i att implementera
likabehandlingsplanen bland eleverna, att kartlägga och planera insatser.
Ansvarig
Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen
Mål och uppföljning
Att säkerställa trygghet under skoltiden för alla elever.
Insats
En grupp bestående av olika professioner på skolan, som ansvarar för att kartlägga behov,
planera främjande och förebyggande insatser samt utreda och åtgärda vid fall av kränkande
särbehandling.
Ansvarig
Rektor och trygghetsgruppen
Vuxna med elever
Mål och uppföljning
Att främja trygghet i skolan för eleverna.
Insats
Vi arbetar för att elever ska ges möjlighet att känna extra trygghet, och få möjlighet till goda
vuxna förebilder genom att fler vuxna möter dem oftare under dagarna, exempelvis genom rast
mingel på skolgården och mottagande på morgonen i uppehållsrummet.
Ansvarig
Rektor, pedagoger och fritidsledare
Mentorstid år 7-9
Mål och uppföljning
Kontinuerligt likabehandlings- och relationsarbete i klasserna samt en tät uppföljning av elevernas
närvaro.
Insats
Mötesplats 60 minuter varje vecka för elever och lärare, där bland annat frågor kring
likabehandling tas upp.
Ansvarig
Klassföreståndare
Lägerverksamhet åk 7
Mål och uppföljning
Att skapa en trygg skolmiljö genom att eleverna lär känna varandra bättre i klassen och får en god
gemenskap.
Uppföljning sker i form av en utvärdering till samtliga elever och personalen som deltagit.
Insats
Nya klasser i åk 7 åker i början av läsåret på läger klassvis tillsammans med klassföreståndare och
har aktiviteter i form av exempelvis samarbetsövningar.
Ansvarig
Rektor och klassföreståndare
Temadagar F-3
Mål och uppföljning
Att utveckla förståelseen för omvärlden
Insats
Varje år arbetar lågstadiet utifrån ett tema med skapande, diskussioner och film för att öka
förståelsen för vad som händer i vår värld.
Ansvarig
Klassföreståndarna åk F-3
Tjej och killsnack åk 2-3
Mål och uppföljning
Skapa en trygg skolmiljö genom att eleverna lär känna varandra bättre. Utveckla empatin.
Insats
Kurator träffar elever vid ett antal tillfälle utefter de behov som finns. Kurator ansvarar för att
utvärdering av arbetet sker.
Ansvarig
Kurator
Hemlig kompis åk F-3
Mål och uppföljning
Att eleverna får träna förmågan till empati.
Insats
Klassföreståndare leder arbetet med detta i klassen
Ansvarig
Klassförståndare
FN- dagar åk 4-6
Mål och uppföljning
Att utveckla förståelsen för omvärlden.
Insats
Var tredje år arbetar mellanstadiet utifrån ett FN-tema med interaktiva spel, diskussioner och
arbeten för att öka förståelsen för omvärlden i ett större perspektiv.
Ansvarig
Klassföreståndarna åk 4-6
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Trygghetsvandring
Klimatundersökning
Skyddsrond
Utvärdering av likabehandlingsplanen
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har varit delaktiga i samtliga kartläggningar i form av enkätundersökning, intervjuer, de
har gått trygghetsvandring och deltagit i skyddsrond. Representanter från elevrådet och
kamratstödjarna har varit med och utvärderat föregående års likabehandlingsplan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personal har diskuterat klimatundersökningen på en arbetsplatsträff, trygghetsgruppen höll i
trygghetsvandringar och har utvärderat likabehandlingsplanen.
Resultat och analys
Det har framkommit att eleverna inte känner till skolans likabehandlingsplan, värdegrund och
ordningsregler. Det har inte förmedlats till eleverna på ett tillräckligt tydligt sätt utan behöver
göras bättre nästa läsår.
Utifrån den fysiska miljön upplevs det vara trångt, högljutt och stökigt i flera korridorer. Under
trygghetsvandringen uttrycker elever att det ofta är ett grovt språk elever emellan och att det kan
leda till att några inte känner sig trygga. Majoriteten av eleverna uppger i klimatundersökningen
att de känner sig trygga på skolan (97.8% i mellanstadiet och 91.9% i högstadiet). Målet är att alla
elever ska känna sig trygga i skolan varpå det är viktigt att ha en hög vuxennärvaro ute bland
eleverna, främst på de platser som idag upplevs stökiga eller otrygga.
En viktig punkt i att skapa en skola där elever trivs och mår bra är att de ska känna att de får vara
med och påverka och att deras åsikter tas på allvar. I klimatundersökningen framkommer att
endast 42.9% på högstadiet och 82.3% på mellanstadiet upplever att elevrådets arbete tas på
allvar av skolan. Vi behöver bli bättre på att använda oss av skolans elevråd, att de görs delaktiga i
beslut som rör eleverna samt att de känner att man lyssnar på deras åsikter.
Något som har lyfts bland personalen är att det är flera elever som har hög frånvaro och att det
saknas tydliga rutiner och samsyn i hur det bör hanteras. När elever skolkar från lektion vistas de
ofta på skolan, i korridorer eller i uppehållsrum, det ökar risken för att det ska upplevas stökigt på
skolan och kan bidra till att skapa otrygghet. Viktigt att till nästa läsår ha en tydlig rutin kring hur
frånvaro ska hanteras och en tydlighet gentemot elever och vårdnadshavare kring skolplikt och
konsekvenser av ogiltig frånvaro.
Trygghetsgruppen har haft flera ärenden under året som rört småkonflikter som har eskalerat. En
tanke är att ha ett särskilt fokus nästa läsår på att träna eleverna i konflikthantering.
Förebyggande åtgärder
Bemötande
Mål och uppföljning
Att skapa ett gott klimat på skolan där alla känner sig trygga och välkomna.
Följs upp i samband med utvärdering i april.
Åtgärd
Att fortsätta ha regelbundna diskussioner kring bemötande och förhållningssätt i arbetslagen. Att
personal har ett fokus på elevers språkbruk samt en nolltolerans till skojbråk. Många vuxna är
synliga i korridorerna och på skolgården tillsammans med eleverna och samtliga har ett
gemensamt förhållningssätt och bidrar till att ordningsregler efterföljs.
Motivera åtgärd
I samband med trygghetsvandringen berättade elever att det ofta är ett grovt språk elever emellan
och att de tror att det kan leda till att några kan känna sig otrygga. 7,3 % av eleverna på högstadiet
och 2,2 % av eleverna på mellanstadiet uppger att de inte känner sig trygga i skolan.
Ansvarig
All personal på skolan
Elevrådsmöten
Mål och uppföljning
Elevinflytande, där elever får möjlighet att uttrycka sin åsikt i skolfrågor och vara med och
påverka.
Åtgärd
Regelbundna elevrådsmöten som hålls av elever och där de får möjlighet att lyfta frågor som
eleverna tycker är viktiga. Skolledning kan inhämta elevernas åsikter inför beslut som rör skolan
och således påverkar eleverna.
Motivera åtgärd
En stor andel av skolans elever upplever att elevrådets arbete inte tas på allvar av skolan.
Elevinflytande och elevernas delaktighet i att påverka och forma sin skolmiljö är en viktig del i att
skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga och utvecklas.
Ansvarig
Rektor
Frånvaro
Mål och uppföljning
Att öka närvaron på lektioner.
Uppföljning sker kontinuerligt under terminerna.
Åtgärd
Att redan från skolstart hålla en tydlig linje när det gäller elever med ogiltig frånvaro eller hög
giltig frånvaro. Att ha snabba åtgärder när elever är ogiltigt frånvarande från lektion och tydlig
ärendegång vid upprepad frånvaro trots åtgärder.
Motivera åtgärd
I olika sammanhang där personal har diskuterat förhållningssätt har frågan kring den höga
frånvaro några elever har haft lyfts. Det har framkommit ett behov av tydliga rutiner och en
samsyn i hur hög frånvaro ska hanteras på skolan.
Ansvarig
Rektor, klassföreståndare och EHT.
Konflikthantering
Mål och uppföljning
Att elever och personal lär sig konkreta metoder för att hantera konflikter i ett tidigt skede. Detta
kan i förlängningen leda till färre kränkningar och en ökad trivsel och trygghet.
Uppföljning sker i samband med utvärdering i april.
Åtgärd
Ta fram material/metoder som klassföreståndare ska arbeta i klasserna med under mentorstid.
Motivera åtgärd
Trygghetsgruppen beskriver att många ärenden under läsåret rört mindre konflikter som eskalerat
när eleverna inte kunnat hantera dem, fler elever har involverats osv.
Ansvarig
Rektor, trygghetsgruppen
Rutiner vid kränkande särbehandling
Policy
Alla elever ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i skolan.
Alla ska behandlas och mötas med respekt och värdighet av andra elever och personal.
Diskriminering och trakasserier ska inte förekomma.
Ett kontinuerligt arbete ska bedrivas för att aktivt främja likabehandling av elever.
Om någon utsätts för kränkande särbehandling eller diskriminering är all personal är skyldiga att
kontakta rektor. Rektor kommer i enlighet med skollag (2010:800) 6 kap 10§ anmäla till
huvudman med särskilt bifogad blankett, följt av att rektor ser till att en utredning startas med
stöd av trygghetsgruppen. Samtliga inblandade ska vid behov erbjudas stöd från skolan. Vid grov
diskriminering eller allvarlig kränkning ansvarar rektor för polisanmälan görs omedelbart.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Trygghetsgruppen träffar kontinuerligt kamratstödjare, som finns representerade från varje klass,
för att inhämta information om hur det är i klasserna. En brevlåda där elever anonymt kan
informera om någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering finns utanför
administrationen. Vuxna ska alltid finnas ute bland elever i uppehållsrum, korridorer och
skolgård.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Catrin Hylander Rektor åk F-6 samt komm.klass
[email protected]
Lennart Forsman Rektor 7-9
[email protected]
Ann-Sofie Näsström bit. Rektor 7-9 samt A-resurs
[email protected]
Faranak Shahraki, kurator F-9
[email protected]
Stefan Ramsner, trygghetsgrupp 7-9
[email protected]
Jenny Ekman, trygghetsgrupp F-6
[email protected]
Agneta Olausson, trygghetsgrupp F-6
[email protected]
Diskrimineringsombudsmannen
www.do.se
Skolverket
www.skolverket.se
Arbetsmiljöverket
www.av.se
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Steg 1-Den utsatta:
Informera rektor om den inträffade händelsen.
Klassföreståndare är ansvarig för att ha samtal med den utsatta eleven, om
önskemål finns kan representant från trygghetsgruppen finnas med vid
samtalet.
Vid samtalet dokumenteras alla händelser, tidpunkter, inblandade elever
mm.
Efter samtalet med den utsatta eleven ansvarar klassföreståndare att
information om händelsen snarast meddelas till vårdnadshavare.
Klassföreståndare ansvarar för att berörda lärare informeras om den
aktuella situationen
Steg 2- Den/de som utsatt någon för diskriminering/ kränkande behandling:
Klassföreståndare och eventuellt någon från trygghetsgruppen samtalar med den/de som utsatt
någon för diskriminering eller kränkande behandling. Om flera inblandade sker samtalen parallellt
så att eleverna inte kan "prata ihop sig”. Undvik om möjligt att ha detta samtal före helg eller
annan ledighet.
Be de inblandade att berätta vad som har hänt.
Informera de inblandade om den information du som vuxen har.
Fråga vad de inblandade tänker göra åt situationen. Uppmuntra eleven att
bidra till en lösning på problemet.
Redovisa tydligt för eleven gällande skolans inställning mot diskriminering
och annan kränkande behandling.
Uppmana eleven att i hemmet berätta vad som har hänt. Informera de
inblandade att skolan kommer ta kontakt med hemmet. Mail skickas om
vårdnadshavaren ej kan nås via telefon, med uppgift om att telefon kontakt
kommer att tas.
Steg 3- Uppföljning av ärendet:
Klassföreståndare ansvarar för kontakten med den utsatta eleven och
förvissar sig om att diskrimineringen eller den kränkande behandlingen har
upphört. Vid nästkommande utvecklingssamtal tas ärendet också upp för
att förvissa sig om att diskrimineringen eller den kränkande behandlingen
har upphört.
Klassföreståndare har uppföljningssamtal med den/de som utfört
diskrimineringen eller den kränkande behandlingen två veckor efter det
första samtalet.
Rektor ansvarar för att skriftlig återrapportering av utredningen görs till
huvudman inom fem arbetsdagar från att utredningen påbörjat.
Steg 4- Åtgärder om diskriminering/ kränkande behandling ej upphör:
Klassföreståndare lämnar ärendet till trygghetsgruppen (se bifogad blankett
"anmälan till trygghetsgrupp").
Trygghetsgruppen gör en fördjupad utredning.
Åtgärd beslutas med bakgrund av vad utredningen visar.
Om diskriminering/ kränkande behandling fortsätter ansvarar rektor för
fortsatt agerande, exempelvis anmälan till IFO, arbetsmiljöverket eller polis.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Anmälan gör till rektor eller annan vuxen på skolan och kan göras av utsatt
elev eller annan person som iakttagit företeelsen.
Rektor ansvarar för att samtal sker med den utsatta eleven. Samtalet
dokumenteras och signeras av den utsatta.
Rektor kallar till samtal med berörd personal.
Rektor ansvarar för att uppföljningssamtal sker med den utsatta inom två
veckor. Detta ska dokumenteras och signeras av den utsatta.
Om diskriminering eller kränkning inte upphör beslutar rektor om vidare
åtgärder samt om anmälan till arbetsmiljöverket ska ske.
Bilaga 1
STADSDEL ÖSTERS ”RUTINER I ARBETET MOT DISKRIMINERING
OCH KRÄNKANDE BEHANDLING”
I enlighet med Borås Stads ”Rutiner i arbete mot diskriminering och kränkande behandling” är
det huvudmannen som ska säkerställa och granska att dessa rutiner (se bilaga ”Rutiner i arbete
mot diskriminering och kränkande behandling”) finns med i skolornas plan mot diskriminering
och kränkande behandling (Likabehandlingsplan). Granskningen ska dokumenteras av huvudmannen. Områdeschefen skola ansvara för att ovanstående görs.
Alla skolor ska kontrollera/säkerställa:
Likabehandlingsplanen innehåller en bilaga med ”Rutiner i arbete mot diskriminering och
kränkande behandling”.
Rektor säkerställer att planen finns digitalt på gemensam Ping-Pong.
Skicka in uppdaterad ”Likabehandlingsplan” till planeringsledare för granskning.
Rektor går igenom ”Rutiner i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.” på
en arbetsplatsträff, detta förs in i protokollet som skickas till planeringsledare för
”granskning”.
Detta ska vi göra gemensamt i områdesledningen:
Vi utvärderar ”Rutiner i arbete mot diskriminering och kränkande behandling” i
områdesledningen. Detta ska ske i början på varje läsår (ej gjort 15/16). Bör göras snarast.
Detta gör vi om det finns behov/önskemål:
När utredningen är gjord skall det återrapporteras till huvudmannen inom 5 arbetsdagar. Rektor
ansvara för att detta görs. Hur detta görs ska framgå i likabehandlingsplanen.
Bilaga 2
Bodaskolansordningsregler Åk F-9 och kommunikationsklass
Varför har vi ordningsregler?
Det är inte slumpen som avgör om vi är schyssta mot varandra. Därför behöver vi ha en tydlighet
kring hur vi ska förhålla oss mot varandra. Detta för att se till att vi alla kan lära oss så mycket
som möjligt och samtidigt trivas i skolan, till så hög grad som möjligt.
Vem bestämmer ordningsreglerna?
Vi är alla på skolan tillsammans. Därför bestäms ordningsreglerna i samråd mellan elever och
personal på skolan. Bodaskolans kanal till inflytande är elevrådet som varje år samlar in elevernas
synpunkter och tankar för att på så sätt revidera och förbättra vårt gemensamma förhållningssätt.
Du gör skillnad!
Vad händer när någon bryter mot reglerna?
Vi har upprättat en ”Konsekvens trappa” för att se till att vi kan hjälpa alla att följa reglerna. Det
ska vara tydligt och lätt att göra rätt.
Vi ansvarar för:
Passa på tider och ta med oss det vi behöver till våra lektioner
Respektera alla på Bodaskolan, bland annat genom att vara trevlig under lektioner och
samlingar.
Vara aktsamma om skolans och andra personers egendom.
Ha mobiltelefoner/ipads avstängda och inte synliga under lektionstid om inte annat anges
av undervisande lärare (åk7-9)
Mobiltelefoner ska vara inlämnade under hela skoldagen. Detta för att underlätta studiero
på inrådan av föräldrar och skola.
Alltid meddela skolsköterska, undervisande lärare, klassföreståndare eller annan vuxen om
vi blir sjuka och behöver gå hem.
Uppmuntra varandra att följa dessa trivsel- och ordningsregler för att vi alla ska kunna
trivas och utvecklas.
Trivselregler i matsalen:
Inga kepsar, mössor, väskor, bollar eller ytterkläder.
Ta bara så mycket mat du tror att du kommer äta upp.
Plocka undan för att hjälpa oss alla att ha en fräsch och trevlig miljö.
Äta på ens egen lunchtid och respektera köerna.
Hålla ljudnivån nere.
För att få tid och möjlighet att få matro/ eller prata med varandra använder vi inte ipads
och mobiler i matsalen
Bilaga 3
Bodaskolans konsekvenstrappa
steg 3
Steg 2
• Samtal: Samtal
med berörd
vuxen/mentor.
Enskilt samtal med
berörd vuxen.
Steg 1
•Tillsägning: Vid
upprepad
tillsägning eller om
vuxen upplever att
det blir problem tas
nästa steg.
• Hemkontakt:
Mentor tar kontakt
med hemmet och
informerar
vårdnadshavare.
Steg 4
• Elevhälsomöte:
Berörd
personal/mentor,
EHT,
vårdnadshavare
och skolledning
möts för att
samarbeta kring
situationen.
Steg 5
• Uppföljning:
Mentor och
eventuellt annan
personal möter
elev och
vårdnadshavare.
Vid grövre händelser (t.ex. sexuella trakasserier) kontaktas vårdnadshavare
omgående följt av att eleven omedelbart skickas hem.
Brott (t.ex. skadegörelse eller våld mot person) anmäls av skolledning till
polis och socialtjänst.
Klotter, skadegörelse och förlorat material ersätts av elev enligt skolans
policy.
Bilaga 4
Anmälan till Trygghetsgruppen om elev som har blivit utsatt för
kränkande behandling
Skollagen 6 kap 10 §
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller
rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Drabbad elev: ............................................................................. Klass: ...................................
Elev som utsätter: ...................................................................... Klass: ....................................
Elev som utsätter: ...................................................................... Klass: ....................................
Elev som utsätter: ...................................................................... Klass: ....................................
Elev som utsätter: ...................................................................... Klass: ....................................
Vad är det som har hänt?
När hände det?
Har det hänt vid fler tillfällen?
Har något gjorts tidigare i ärendet? Vad?
Är drabbad elev informerad om att anmälan till Trygghetsgruppen görs?
Är vårdnadshavare till drabbad elev informerad?
Inlämnad till rektor den: ...................................... Av:
.....................................................................................
Bilaga 5
Rutin/handlingsplan vid elevfrånvaro vid Bodaskolan
”Alla barn som är bosatta i Sverige omfattas av skolplikt” (Skollagen 7:2)
”Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri och grundläggande
utbildning i allmän skola.” (Skollagen 7:3)
”En elev i grundskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda
utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.” (Skollagen 7:17)
”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin utbildning.”
(Skollagen 7:20)
”Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång.” (Skollagen 7:22)
Vision
Bodaskolans vision är full närvaro för ökad måluppfyllelse.
Syfte
Att främja en hög skolnärvaro och en ökad måluppfyllelse.
Att främja trivsel och trygghet
Att genom samverkan skapa struktur och arbetssätt som ger en bättre
helhetsbild över hela elevens livssituation.
Att förebygga utanförskap, psykisk ohälsa och kunskapsförlust.
Mål
Ingen ogiltig skolfrånvaro och minskad giltig skolfrånvaro.
Förebyggande arbete för att främja närvaron i skolan
Syftet med skolornas förebyggande arbete kring skolfrånvaro är att skapa en skolsituation som
alla elever vill vara närvarande i och på ett positivt och stödjande sätt uppmärksamma de elever
som är frånvarande från skolan.
Skolan ska ha tydliga dagliga rutiner för närvarokontroll.
Rektor ansvarar för att närvarorapporter samlas in och följer upp om
rapporteringen är bristfällig i något fall.
Skolan ska kontakta elev och föräldrar samma dag vid ogiltig frånvaro.
Upplevelsen hos många elever är att ingen bryr sig om de är frånvarande, vilket innebär att det är
viktigt med kontakten mellan skolan och hemmet. Varje elev ska känna sig saknad vid frånvaro,
och föräldrarna behöver få information om det.
Frånvarorutiner
Vårdnadshavaren är skyldig att anmäla sitt barns frånvaro varje dag.
Personalen kan komma överens med vårdnadshavare vid längre sjukdom
att eleven är hemma x antal dagar. Om eleven fortfarande är sjuk efter
dessa dagar skall vårdnadshavaren ta en ny kontakt med skolan.
Alla undervisande lärare är skyldiga att föra in frånvaro. Det är även viktigt
att föra in de elever som kommer sent eller lämnar skolan under skoldagen
Om ogiltig frånvaro eller hög frånvaro fortsätter trots åtgärder görs en
anmälan till socialtjänsten.
Bilaga 6
Giltig frånvaro
Giltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen av något
skäl som av skolan definieras som giltig, till exempel sjukfrånvaro, läkarbesök etc.
Rutin vid giltig frånvaro
Efter 10 dagar i följd, 4:e sjukperioden under terminen vid spridda tillfällen eller 20%
registrerad frånvaro efter åtta veckor:
Klassföreståndare/mentor tar en kontakt med vårdnadshavare.
Klassföreståndare/mentor rapporterar till EHT.
Rektor och elevhälsoteam informeras om samtal med vårdnadshavare för
beslut om vidare åtgärder
Ogiltig frånvaro
Ogiltig frånvaro innebär att eleven är frånvarande från den obligatoriska undervisningen utan
giltigt skäl.
Rutin vid ogiltig frånvaro
Vid de tre första tillfällena- hel lektion, del av dag eller hel dag.
Om en elev är frånvarande utan frånvaroanmälan kontaktas vårdnadshavare snarast. Hör
efter om det är något i skolan som gör att eleven varit frånvarande. Dokumentera!
Klassföreståndare/mentor pratar med eleven om orsaken till frånvaron. Ex på frågor kan
vara: Hur beskriver eleven sin situation? Vilka insatser vill eleven ha?
Klassföreståndare/mentor informerar vårdnadshavare om ett kommande möte om
frånvaron upprepas. Dokumentera!
Ex på åtgärder i det här läget kan vara sms-kontakt, digitala hjälpmedel osv.
Vid upprepad frånvaro (4:e tillfället)
Kalla vårdnadshavare och ev. elev till möte på skolan. Personal från elevhälsan kan vara med vid
mötet. Dokumentera, uppföljning efter två veckor.
Vid fortsatt upprepad frånvaro
Klassföreståndare/mentor informerar rektor och elevhälsa. Ärendet tas upp i
elevhälsoteamet, en kontaktperson utses som är ansvarig för att samordna det fortsatta
arbetet. Klassföreståndare/mentor är fortfarande ansvarig och håller kontakten med
vårdnadshavare (om inte annat beslutas).
Rektor kallar vårdnadshavare, ev. elev och berörd personal till ett möte.
Elevhälsan påbörjar en utredning i syfte att finna orsaker till elevens frånvaro. Det kan
vara en skolsocialutredning som utförs av kurator med syfte att klargöra elevens syn på
sin skol- och livssituation.
Vid behov görs en pedagogisk utredning av specialpedagog.
Rektor kallar vårdnadshavare, ev. elev och berörd personal till ett uppföljande möte,
viktigt med en allians med föräldrar. Upprätta ev. ett åtgärdsprogram. Sätt upp långsiktiga
och kortsiktiga mål. Täta möten med familjen under tiden problematiken kvarstår.
Dokumentera noga insatser som görs.
Oro när frånvaro kvarstår
Kvarstår problemen med frånvaro (ogiltig eller giltig) trots skolans insatser görs en anmälan till
socialtjänsten. Kalla gärna socialtjänsten till ett möte på skolan tillsammans med vårdnadshavare
och berörd personal.
När skolans insatser inte
räcker till
Anmälan till socialtjänst
Fortsatt giltig
frånvaro, trots
insatser. Upprepad
ogiltig frånvaro
Ogiltig frånvaro
4:e tillfället
Giltig frånvaro i 10
dagar i följd, 4:e
perioden under en
termin eller 20 %
efter 8 veckor.
Ogiltig frånvaro vid
tillfälle 1-3
Klassföreståndare
kontaktar
vårdnadshavare
Klassföreståndarekalla
vårdnads-havare till ett
möte.
Kontakta
vårdnadshavare
Lämna till EHT
Rektor kallar till möte
Utred orsaker
Åtgärder
