Förbud mot annan kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN
2009/2010
Vi på Norrby har det bra.
Lär och leker varje da.
Trygghet, glädje många vänner.
Respekt och ansvar alla känner.
OM LAGEN
Inledning och Information om den nya lagen mot diskriminering
Den 1 april 2006 kom lagen 2006:67 om för bud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever.
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få
information om lagen (2006:67) och om skolans likabehandlingsplan.
De ska också få kännedom om var mer information finns.
Lagen är till för att främja barn och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder samt motverka annan kränkande behandling.

Aktiviteter
- Likabehandlingsplanen delas ut till alla anställda vid läsårsstart.
- Information om likabehandlingsplanen finns med i ” Välkommen till Norrbyskolan”,
som distribueras till alla elever vid läsårsstart.
- Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats.
- Likabehandlingsplanen finns i alla klassrum, arbetsrum, i skolans bibliotek
- och i personalrum.
- Likabehandlingsplanen skickas, efter revidering, in till förvaltningens diarium.
Tidpunkt: Augusti/ september
Ansvar: Rektor, med hjälp av ” Må bra teamet”
Läroplanen (Lpo 94)
Ur skolans värdegrund och uppdrag.
”…Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om
den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan
utsättas för mobbing. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag att:
- se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
- se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter
samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
- årligen utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och
elever.
- om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Rektor bör även:
- se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld och upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och
de åtgärder som ska vidtas.
Pedagoger och annan skolpersonal
Vuxna skall vara ett gott föredöme för eleverna genom sitt uppträdande, vilket innebär att
man varken talar illa om någon eller behandlar någon på olämpligt sätt.
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
- följa skolans likabehandlingsplan.
- ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom
sin undervisning och sträva efter likabehandling.
- se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
- dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.
- bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling följs upp.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
- påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.
Personer som eleverna på Norrbyskolan kan prata med är:
- vårdnadshavare
- kamrater, kamratstödjare
- pedagoger
- rektor
- Må-bra-teamet eller Barn- och Elevhälsoteamet.
Elevers rätt till stöd.
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att
bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna ingripa måste någon i personalen få
vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven och
vårdnadshavaren.
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga Norrbyskolans vision.

Aktiviteter
- Vi utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen varje läsår.
- Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt
Utvärdering sker under okt/nov.
Revidering ska vara klar september.
Ansvar
Rektor
Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling
för att kunna vidta relevanta åtgärder.

Aktiviteter
- Eleverna besvarar en trygghetsenkät i oktober varje läsår.
- Målgruppen ” Normer och värden” ansvarar för utformningen av enkäten.
- Pedagogerna genomför enkäten med respektive elevgrupp.
- Uppmärksamma eventuella skillnader mellan könen.
- Sammanställningen som görs i respektive klass och för hela skolan ligger sedan till
grund för eventuella åtgärder.
Tidpunkt
I oktober sker genomförande och sammanställning. Analys görs under
höstterminen.
Uppföljning av resultatet och eventuella insatta åtgärder sker senast i januari.
Ansvar
Rektor och målgruppen ” Normer och värden”.

Aktivitet
- Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen.
Tidpunkt
En gång per termin.
Ansvar
Alla pedagoger
Förebyggande arbete och åtgärder för att upptäcka kränkande behandling
och diskriminering
Mål
Förekommer diskriminering och kränkande behandling ska alla reagera direkt och
omgående undersöka omständigheterna.

Aktiviteter
- På rasterna ska det finnas vuxna på skolgården.
- Ett rastvärdsschema upprättas varje termin och anslås på anslagstavlan utanför
personalrummet.
Tidpunkt
Varje dag hela läsåret
Ansvar
Rektor och schemalagda rastvärdar

Aktivitet
- Vi har två spår F-6, som jobbar aktivt med faddersystem där äldre och yngre elever
träffas.
Tidpunkt
Regelbundet
Ansvar
Alla pedagoger

Aktivitet
- Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. I skolår 2-6 utses 2 kamratstödjare/grupp.
Deras uppgifter finns beskrivet i ett kontrakt som de undertecknar. Kamratstödjarna
handleds av Må-bra-teamet och gruppen träffas varannan vecka för en
lägesbeskrivning.
Tidpunkt
Regelbundet
Ansvar
Må-bra-temet

Aktivitet
- Vi har ett aktivt förhållningssätt, som innebär att vi avsätter minst en arbetslagsträff per
läsår för att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som skolan
förmedlar, genom sin organisation och undervisning
Tidpunkt
En gång varje läsår
Ansvar
Utvecklingssledare
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen elev ska av dessa skäl känna sig
utsatt för diskriminering eller trakasserier.

Aktivitet
- Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund delaktiga i skolans
verksamhet. Det gör vi genom att anlita tolkar och översättare vid behov. Skolan
översätter vid behov viktig information till vårdnadshavare.
Tidpunkt
Kontinuerligt.
Ansvar
Rektor och alla pedagoger.

Aktivitet
- Initiera och föra en öppen diskussion som har med etnisk eller kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning att göra.
Tidpunkt
Kontinuerligt.
Ansvar
Alla pedagoger.
Funktionshinder
Mål
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.
Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av
funktionshinder.

Aktivitet
- Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet oavsett
funktionshinder. Vid planering av skolan verksamhet ska konsekvenserna för elever
med olika funktionshinder beaktas.
Tidpunkt
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret.
Ansvar
Rektor och resursarbetslag.

Aktivitet
-
För att öka kunskapen om elevers olika funktionshinder, synliga och osynliga, ska
fortbildning, handledning och stöd ges till berörda pedagoger.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Rektor, resursarbetslag och alla pedagoger.
Sexuell läggning
Mål
På vår skola ska vi arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Ingen elev ska känna
sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller
familjebildning.

Aktivitet
- Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuell läggning. När vi diskuterar
frågor om sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bioch transsexualitet ingå.
Tidpunkt
Kontinuerligt, särskild undervisning i år 5-6.
Ansvar
Alla pedagoger

Aktiviteter
- Granska undervisningsmaterial i syfte att inte använda material som förmedlar
en diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet.
- Initiera och föra en öppen diskussion med eleverna, som har med sexuell läggning,
könsidentitet eller familjebildning att göra.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Alla pedagoger
Kön
Mål
På vår skola ska verksamheten genomsyras av ett könsperspektiv för ökad jämställdhet.
Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön.

Aktiviteter
- Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha könsperspektiv på skolans organisation
och verksamhet. Det gör vi genom att medvetet arbeta med attityd- och
värderingsfrågor utifrån läroplanens ” Normer och värden.”
- Vi intar en jämställdhetsattityd i samvaron med eleverna, genom att ge likvärdigt
- utrymme för pojkar och flickor; talutrymme, arbetsuppgifter etc.
- Vid vissa tillfällen bildas flick- respektive pojkgrupper för att stärka den egna
identiteten.
- Vi ska arbeta mot ett nedsättande sexualiserat språk.
- Vi ska arbeta med att uppmärksamma normativa påståenden om kön i
undervisningsmaterial. Vid mindre grova påståenden kan pedagogen föra en öppen
diskussion med eleverna.
Tidpunkt
Kontinuerligt
Ansvar
Alla pedagoger
Annan kränkande behandling
Mål
En skola fri från kränkande behandling
KRÄNKANDE BEHANDLING
Definition:
Kränkande behandling är när någon blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera
människor.
Kränkande behandling kan utövas medvetet eller omedvetet genom bland annat:
 menande blickar
 kommentarer
 ironi
 nonchalans
 tystnad
 utfrysning
 förlöjligande
 fysiskt våld
 kroppsspråk
 diskriminering
Den utsattes upplevelse måste alltid tas på allvar.
Vi vill undvika att elever och vuxna känner sig kränkta genom att skapa ett
arbetsklimat i vilket elever och personal skall känna:
 arbetsglädje
 trivsel
 trygghet
 självförtroende
 ansvar
METOD
Den viktigaste förutsättningen för att kunna bekämpa kränkande behandling är att elever,
föräldrar och personal känner sig medansvariga i arbetet.
För att kunna uppnå detta, måste varje arbetslag ansvara för att alla elever aktivt diskuterar
kränkande behandling och hur den ska bekämpas.
Alla - både elever, föräldrar och personal – skall vara medvetna om att ingen
form av kränkande behandling godtas och att inga nedsättande ord och
uttryck som svordomar och könsord tolereras.
FÖREBYGGANDE ARBETE
Så här ska vi arbeta för att skapa trivsel och motverka kränkande behandling.
 Skapa ett positivt gruppklimat.
 Kontinuerligt kontrollera stämningen i grupperna genom t.ex. regelbundna klassråd,
fritidsmöten, kompissamtal, tankeböcker och utvecklingssamtal.
 Arbeta med gruppövningar/lekar regelbundet som främjar samarbete.
 Arbeta med Livskunskap schemalagt varje vecka vilket innebär att utveckla barnens
sociala och emotionella färdigheter.
 Årliga gemensamma aktiviteter där hela skolan deltar till exempel Frittekul, Öppet hus,
temadagar och fadderverksamhet.
 Tillämpa samma normer, ordnings- och trivselregler på skola och fritidshem.
 Genomföra en trivselenkät bland samtliga elever under höstterminen, som ska följas upp i
klasserna.
 Vi arbetar med två kamratstödjare i varje klass, en flicka och en pojke från skolår 2-6.
 Skolan ska ha ett Må bra-team som ska arbeta förebyggande mot kränkande behandling.
 Arbetslagen kan vid behov ta kontakt med Må-Bra-teamet eller Elevhälsoteamet för att få
förslag på andra elevstödjande aktiviteter.
 Föräldrarna ska vara informerade om och delaktiga i det förebyggande arbete som sker.
ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING








Vid misstänkt kränkande behandling ska information lämnas till berörda pedagoger
I första hand ska berörda pedagoger tillsammans med elever och eventuellt föräldrar
försöka att lösa situationen.
Om inte kränkningen upphör ska Må bra-teamet kontaktas.
Två personal från Må bra-teamet samtalar med den utsatte och därefter med
eleven/eleverna som utfört kränkande behandling.
Därefter sker uppföljande samtal med de inblandade.
Berörda föräldrar informeras.
Om den kränkande behandlingen inte upphör, kallas berörda föräldrar till skolan för
samtal. Berörd pedagog, Må bra-teams representant, rektor och ansvarig från
Elevhälsoteamet deltar.
Metoden som används bygger på Annca Lagermans och Pia Stenbergs modell ”Att stoppa
mobbning går”.
ANSVAR VID KRÄNKANDE BEHANDLING
Rektor har det yttersta ansvaret för verksamheten och alla fall av kränkande behandling som
kommit till Må bra-teamet måste rapporteras till rektor. Detta förhållande befriar emellertid
inte andra vuxna vid skolan från ett personligt ansvar att ingripa mot alla former av kränkande
behandling.
Vidtagna åtgärder dokumenteras. Ansvarig för att dokumentationen sker är klasslärare,
förskollärare eller fritidspedagog.
Följande uppgifter ska dokumenteras:
 datum
 beskrivning av iakttagelser
 vidtagen åtgärd
 ansvarig för åtgärden
Må bra-teamet består av personal från arbetslagen. Vid behov medverkar även elever, rektor
och Barn och Elevhälsoteam. Må bra-teamet arbetar förebyggande för att skapa ett positivt
klimat på skolan.
Må bra-teamet ska fortlöpande ta del av nya rön och utbildningar och träffas minst en gång i
månaden.
Må bra–teamet består av följande personer:
Pelle Lindahl
tel 212403
Maria Nilsson
212439
Carina Eriksson
212441
Harriet Albenius
212441
KAMRATSTÖDJARE
I skolår 2-6 utses kamratstödjare för ett år. Deras uppgift finns beskriven i ett kontrakt som de
undertecknar.
Kamratstödjarna handleds av två representanter från Må bra-teamet.
Kamratstödjarna och Må bra–teams representanterna träffas regelbundet. Vid dessa träffar
görs en lägesbeskrivning.
ÅTGÄRDER NÄR EN VUXEN UTSÄTTER EN ELEV FÖR KRÄNKANDE
BEHANDLING.
Om någon får kännedom om att en elev blir utsatt för kränkande behandling från någon
vuxen, är det en ovillkorlig skyldighet att informera rektor.
Alla vuxna på skolan ska tydligt visa att de inte accepterar
kränkande behandling och att de inte kommer att ge sig förrän den
upphör.
ÅTGÄRDER VID GROVT VÅLD ELLER HOT OM GROVT VÅLD.
Ansvarig pedagog anmäler utan fördröjning till rektor.
Rektor sammankallar Må-bra-teamet.
Rektor tar kontakt med Barn och Elevhälsoteamet.
Samma dag kontaktas berörda föräldrar.
Vid behov sammankallas skolans Krisgrupp.
Rektor handlägger ärendet.
Bil.1
LAGTEXTER
Skollag 1985:1100 1 kap 2§ (portalparagraf)
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,
ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje
skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras
harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas
till elever med särskilda behov.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var
och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (SFS
1997:1212)
Grundskoleförordning 3 kap
Elevvårdskonferens
3§ För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens
för rektorns arbetsområde.
4§ I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå
1. Rektorn
2. Företrädare för elevvården
3. Berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.
Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare
som rektorn utser är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
5§ Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med
elevvårdskonferensen skall föras protokoll.
Anmälningsplikt
Utdrag ur Socialtjänstlag 14 kap 1§
14 kap. Anmälan om missförhållanden
1§ Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra
myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om
något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är
verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens
område. För familjerådgivning gäller istället vad som sägs i tredje stycket.
Anmälan till socialtjänsten görs av berörd tjänsteman och/eller
tillsammans med rektor.
Rapportering till skolsköterskan
Alla olyckor och tillbud av allvarlig karaktär skall rapporteras till skolsköterskan.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever (2006:67)
Lagens ändamål och tillämpningsområde
1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och
annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).
Definitioner
2 § I denna lag avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1100),
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt skollagen,
personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet, etnisk tillhörighet: att någon tillhör en
grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg, sexuell läggning:
homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet, och som
1. har samband med
- etnisk tillhörighet (etniska trakasserier),
- religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning),
- sexuell läggning (trakasserier på grund av sexuell läggning),
- funktionshinder (trakasserier på grund av funktionshinder),
- kön (trakasserier på grund av kön), eller
2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier),
annan kränkande behandling: ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Ansvar för anställda och uppdragstagare
3 § Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket ansvarar för att anställda och
uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller
inom ramen för uppdraget.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan verkan.
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
5 § Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål
som anges i 1 § första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6-8 §§.
Likabehandlingsplan
6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en
likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika
rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall
planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över.
Skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling
7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga
och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling
8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den
huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan
krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Förbud mot diskriminering
Direkt diskriminering
9 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att behandla barnet eller eleven sämre än denne
företrädare för verksamheten behandlar, har behandlat eller skulle ha behandlat något annat barn eller någon
annan elev i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Indirekt diskriminering
10 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte missgynna ett barn eller en elev genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt
som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar barn eller elever med visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Detta gäller dock
inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga
och nödvändiga för att uppnå målet.
Trakasserier
11 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte utsätta ett barn eller en elev för trakasserier.
Instruktioner att diskriminera
12 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte lämna order eller instruktioner om diskriminering av ett barn eller en elev i sin verksamhet
enligt 9-11 §§.
Förbud mot annan kränkande behandling
13 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte utsätta ett barn eller en elev för annan kränkande behandling.
Förbud mot repressalier
14 § Huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven har anmält eller
påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med denna lag eller på grund av att barnet eller eleven har
medverkat i en utredning enligt denna lag.
Skadestånd
15 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan
personal åsidosätter sina skyldigheter enligt 6-14 §§, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller
eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i
andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns
särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
Tillsyn
16 § Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolverk skall inom sina
respektive ansvarsområden se till att denna lag följs. Huvudmannen för verksamheten eller rektorn eller någon
med motsvarande ledningsfunktion är skyldig att på uppmaning av en ombudsman eller av Statens skolverk
lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
Rättegången
17 § Mål om skadestånd enligt denna lag skall handläggas enligt vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om
rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera
parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten
prövad.
Bevisbörda
18 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt 9-12 §§, utsatt för annan kränkande
behandling enligt 13 § eller utsatt för repressalier enligt 14 § visar omständigheter som ger anledning att
anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är
det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller
repressalier inte förekommit.
19 § Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen
för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade
vidtagits.
Rätt att föra talan
20 § I en tvist om skadestånd enligt denna lag får Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen
eller Statens skolverk som part föra talan för en elev som medger det. För barn och elever under 18 år som inte
har ingått äktenskap skall vårdnadshavarna lämna medgivande. Om en ombudsman eller Statens skolverk för
talan enligt första stycket, får ombudsmannen eller verket i samma rättegång föra också annan talan som ombud
för barnet eller eleven. Det som föreskrivs i rättegångsbalken om part beträffande jävsförhållande, personlig
inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall gälla även den för
vilken en ombudsman eller Statens skolverk för talan enligt första stycket.
Preskription m.m.
21 § En talan i mål om skadestånd enligt 9, 10, 12 eller 14 § skall väckas inom två år efter det att den påtalade
handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad.
22 § En talan som förs av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen eller Statens
skolverk behandlas som om talan hade förts av barnet eller eleven själv.
Övergångsbestämmelser 2006:67
Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 och tillämpas på skadefall som Inträffar efter ikraftträdandet.