Strömnäs skola och fritidshem
Plan mot diskriminering och kränkande behandling – med
främjande, åtgärdande och
förebyggande handlingsplaner
2016-2017
…….. med ljuset på barnen.
Innehållsförteckning
Grunduppgifter
2
Ansvariga för planen
Vår vision
Vårt mål
Förankring av planen
3
Utvärdering av fjolårets plan
4
Främjande insatser
8
Kartläggning
10
Resultat från trygghetsvandring/kartläggning av miljön, värdegrundsstunder
och trivsel och trygghetsenkät
11
Förebyggande åtgärder
13
Rutiner för att utreda och åtgärda trakasserier
15
och kränkande behandling
Faktorer som är viktiga för att upptäcka elever som blir utsatta
17
Ansvar
18
Kontaktuppgifter
19
Definitioner enlig Diskrimineringsombudsmannen
20
Diskrimineringsgrunderna
21
Lagar och regler
23
Incidentrapport
24
Månadens fråga
25
Trivselregler
26
Trivsel och trygghetsenkät
27
Intervjufrågor Strömnäs fritids
26
Litteratur
29
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformen som omfattas av planen
Strömnäs skolan F-åk. 3 samt Fritidshem
Ansvariga för planen
Trygghetsteamet: Åsa Skarin, Ann-Sofie Lundqvist, Carina Engman
Rektor: Carina Stridsman - Fjellström
Planen gäller aug 2016 – okt-17
Planen utvärderas 2017-06-15
Vår vision
Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår kunskaper och
färdigheter, förståelse för och ett bestående avståndstagande från
diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig
respekt präglar umgängestonen.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
Vårt mål
All personal på skolan har samma ansvar och skyldighet att ingripa när
någon kränker, bär sig illa åt, tilltalar någon otrevligt eller på annat sätt
bryter mot våra Trivselregler. På vår skola råder det nolltolerans mot
trakasserier och kränkande behandling.
2
Förankring av planen
För att planen ska bli ett kraftfullt verktyg för elevernas trygghet måste den vara känd hos eleverna,
föräldrarna och personalen. Alla i verksamheten behöver veta att den finns och vad som står i den.
Elevernas delaktighet
All personal uppmuntrar eleverna och ger dem möjlighet att medverka och påverka i det
förebyggande arbetet genom klassråd, elevråd, enkäter samt skolans trygghetsvandring. På
elevrådsträffarna finns alltid en stående punkt när det gäller plan för likabehandling och mot
kränkande behandling och en person från trygghetsteamet finns med.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet genom utvecklingssamtal, föräldramöten och
samrådsforum. Trygghetsteamet presenterar sig och planen på förskoleklassens föräldramöte.
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling finns på hemsidan, för att föräldrarna ska
kunna komma med synpunkter. Vi uppmuntrar föräldrarna att berätta för oss om de t ex får vetskap
om någon elev blir utsatt. En elevversion av planen skall finnas tillgänglig för eleverna på respektive
våningsplan på skolan.
Personalens delaktighet
All personal är delaktig i planen och dess innehåll. Trygghetsteamet informerar och diskuterar nuläget
av klimatet bland eleverna med kollegiet vid varje arbetsplatsträff.
Trygghetsvandring/Kartläggning av miljön med eleverna, görs under första klassrådet av respektive
pedagog, sammanställt resultat lämnas till trygghetsteamet.
Trygghetsteamet lämnar ut Trivsel och trygghetsenkät till ansvariga pedagoger som intervjuar,
sammanställer och återkopplar till eleverna som ger förslag på åtgärder utifrån resultaten.
Enkätresultat och sammanställningen av enkät samt elevernas förslag till åtgärder utifrån enkätsvaren
lämnas till trygghetsteamet som upprättar åtgärder och detta förs in i planen. Åtgärderna ska i
möjligaste mån vara mätbara.
Resultatet av enkäten, intervjuerna, åtgärder och kartläggningen av miljön presenteras för den övriga
personalen.
3
Utvärdering av fjolårets plan 2015/2016
Fjolårets plan har utvärderats.
Utvärderingen av planen togs upp av trygghetsteamet vid en arbetsplatsträff.
Eleverna har varit delaktiga i utvärderingen genom att de samtalat i klasserna kring månadens fråga:
Hur har ni arbetat med åtgärderna utifrån behoven i er klass?
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor och trygghetsteam.
Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderas
Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling har gjorts i trygghetsteamet,
klassråd, elevråd och fritidsråd. Dessa har sammanställts och lämnats till trygghetsrådet som fört in
detta i nästa läsårs plan.
Trivs i skolan
Pedagoger till berörda elever ska samtala med dessa för att ta reda på vad det beror på att de inte
trivs, samt följa upp hur eleven upplever det över tid. Pedagogerna ska ha återkommande samtal med
eleverna om vikten av att vara en bra kompis och att ta hand om varandra.
Fsk: Ständigt återkommande samtal om detta i morgonsamlingen och vi pratar om hur veckan varit på
fredagar.
Åk 1: Värdegrundsarbetet pågår kontinuerligt. Konfliktlösningar efter raster, vid spontana samtal och
under samlingar. Klassråd. Föräldrakontakt är viktigt och det prioriterar vi. Kontaktar EHT när det
behövs.
Åk 2: Vid utvecklingssamtal har vi följt upp varje elevs situation i skolan och frågat hur de trivs. Alla
har sagt att de trivs i skolan.
Åk 3: Vi har haft kontinuerligt värdegrundsarbete och tjej- och killsnack under året.
Någon att leka med/vara med
Alla pedagoger ska hjälpa de elever som uttrycker att de inte har någon att leka med eller vara med
på rasterna med att hitta någon att vara med om de vill det.
Tips från eleverna är att de frågar de som ser ut att vara ensamma om de vill vara med.
Fsk: Vi har pratat och peppat och hjälpt de som behöver in i leken, men de är en väl fungerande grupp.
Åk 1: Vi hjälper elever att ta kontakt med andra på raster, under skoltid och under fritids genom att
vara närvarande. Vi gör punktobservationer på vissa barn när det finns behov av det. Fasta
busskompisar och även fasta platser i matsalen.
Åk 2: Barnen säger att de kan bli bättre på att fråga kompisar om de vill vara med. Men också att det
är viktigt att den som inte har någon att vara med frågar om hen får vara med.
Åk 3: Under hösten frågade vi innan rasterna vem de tänkt leka med, var och vad så att fler hade
chans att delta. Har även pratat efter rasten vad de gjort så att eleverna fått chans att upptäcka om
någon varit ensam under rasterna. Vi pedagoger har styrt i matsalen var de ska sitta så att ingen
behövt känna sig ensam. Vi har även alltid bestämt busskompisar och i slutet av vt-16 även
promenadkompisar så att ingen behöver fundera vem de ska sitta med/stå med.
4
Fula ord på fotbollsplanen
Alla pedagoger ska reagera och tillrättavisa ovårdat språk och kränkande språkbruk samt uppmuntra
och visa på goda exempel. Pedagoger och elever hjälps åt att påminna varandra om att använda ett
trevligt språk.
Tips från eleverna är att tänka det fula i huvudet, byta ut svordomen mot t.ex. järnvägar eller Fanta.
Åk 1: Vi utvärderar rasterna med tummen upp och tummen ner. Utifrån det så löser vi en del
konflikter, samtalar direkt med eleverna när vi hör fula ord.
Åk 2: Eleverna upplever att det har blivit ett bättre språk på fotbollsplanen.
Åk 3: Eleverna upplever att det blivit bättre språk på fotbollsplanen och fler är med och spelar t.ex.
guld/silver.
Att vara annorlunda
Alla pedagoger ska ha återkommande samtal med eleverna om allas lika värde och att vi alla är olika.
Fsk: Vi har väldigt accepterande barn men vi har pratat mycket om olikheteter och allas lika värde, har
även läst böcker om olikheter.
Åk 1: Det kontinuerliga värdegrundsarbetet. Vi ser på film, diskuterar, lyfter olikheter som en styrka
under hela dagen.
Åk 2: Vi för återkommande samtal om nedanstående punkter och tycker oss se tillfredsställande
resultat.
Åk 3: I klassen (3B) pratas det öppet om olika funktionshinder och eleverna är bra på att förstå att
eleverna har olika behov utifrån olika förutsättningar.
Trivsel i klasserna
Alla pedagoger ska återkommande samtala med eleverna om vikten att vara en bra kompis och att ta
hand om varandra.
Tips från eleverna är att man ska lyssna på varandra och inte säga till andra utan först tänka på hur
man själv är.
Åk 1: Under IUP så kollar vi upp hur de trivs. Utifrån trygghetsenkäten knöt vi an till IUP och nu så
känner sig eleverna trygga med alla vuxna.
Alla klasser: (Se även Trivsel i skolan, Någon att leka med)
Arbetsro i klassrummen
Alla pedagoger ska samtala med eleverna om hur viktigt det är att man har arbetsro i klassrummet.
Tips från eleverna är att inte ropa rakt ut efter fröken, man har ett tecken för tystnad och dela
eleverna i mindre grupper, då får man bättre arbetsro.
Fsk: Vi har ett bra klimat i gruppen och för det mesta god arbetsro.
Åk 1: Vi jobbar mycket i halvklass vilket dämpar ljudnivån och ger mer arbetsro. Eleverna själva
reflekterar över att det blir tystare när det är halvklass. Eleverna kan rutinerna och det ger en trygghet
som i sin tur ger arbetsro. Vi ger positiv feedback när ljudnivån är bra.
Åk 3: Har arbetat mycket med arbetsro och både elever och personal tycker att det är ett bra
arbetsklimat.
5
Bryr sig om varandra
Alla pedagoger ska samtala med eleverna om vikten av att vara en bra kompis och att ta hand om/bry sig om
varandra.
Fsk: Vi har återkommande samtal om vikten av att vara en bra kompis, och vi har väldigt lite konflikter
i gruppen.
Åk 1: Värdegrundsarbete kontinuerligt varje dag. Konfliktlösningar när det behövs.
Åk 3: Tjej- och killsnack, samtal med berörda elever när det blivit en ”fnurra på tråden”. I år har
eleverna i många fall velat lösa sina tjafs själva, utan vuxen. Sedan har de kommit och berättat när det
är klart. Har det inte gått att lösa utan vuxen har de kommit och hämtat en.
Retas, gör elaka saker eller negativa öknamn
Alla pedagoger ska reagera och tillrättavisa när elever handlar på ett oönskat sätt samt lyfta,
uppmuntra och visa på goda exempel.
Tips från eleverna är att man berättar för personalen att man blir retad eller att man tydligt säger nej,
jag vill inte bli kallad för något öknamn.
Fsk: Vi tar tag i det direkt, men har lite konflikter och barnen är bra på att säga ifrån själva utan att
alltid behöva hjälp från pedagog. När det behövs så är de bra på att komma till oss vuxna för att be
om hjälp.
Åk 1: Vi uppmuntrar eleverna att på en gång vända sig till en vuxen om någon retas eller säger/gör
elaka saker, vilket eleverna också har gjort.
Matro och ljudnivån i matsalen
Alla pedagoger ska påminna om att hålla lämplig ljudnivå i matsalen och samtala med eleverna om
deras eget ansvar för att ljudvolymen ska vara trivsam.
Tips från eleverna är att sänka sin ljudnivå på rösten, äta mer än man pratar och man pratar bara med
dom som man sitter med vid sitt bord.
Fsk: Äter först så då är det lugnt. Bordstävling om vem som är det bästa bordet har fungerat bra.
Åk 1: Eleverna har fasta platser. Personalen möblerade om från ett långbord till mindre bord vilket
gjorde att ljudnivån sänktes.
Åk 2: Barnen tycker fortfarande att det är surrigt i maten men har svårt att se sin egen del i det.
Åk 3: se trivsel i klassen
Toaletterna
Alla pedagoger samtalar och påminner eleverna om att lämna toaletterna i det skick de vill att de ska
vara när de själva ska besöka dem.
Tips från eleverna är att man spolar efter sig, ser till att det ser okej ut på toaletten när man själv går
därifrån och berättar för personalen när det är smutsigt på toan.
Fsk: De är duktiga på att hålla snyggt på toaletten efter sig. En del är lite rädd att gå till toaletterna
själva eftersom det är utanför åk 2 och åk 3, men det har blivit bättre.
Åk 1: Eleverna tycker att det blivit fräschare på toaletterna. Personal och elever har kollat att
toaletterna ser fräscha ut.
Åk 2: De tycker fortfarande att toaletterna är otrevliga. Vi pratar om vikten av att lämna toaletterna
som man själv vill finna den.
Åk 3: Vi uppmanar eleverna att säga till om toaletterna inte är fräscha.
6
Omklädningsrummen
Pedagogerna går mellan omklädningsrummen och ser till att det är en trygg miljö.
Fsk: Alltid vuxna i omklädningsrummen så det är inga bekymmer.
Åk 1: På badet och idrotten är vi alltid en pedagog i varje omklädningsrum.
Otrygga platser
Pedagogerna ser till att finnas på de platser eleverna uttryckt att de känner sig otrygga samt att
pedagogerna säger till chaufför och gör en tillbudsanmälan ifall fordon utan tillstånd kör in på
skolgården.
Åk 1: Vi har påmint som kör utan tillstånd på skolgården. Det har varit fler vuxna där många barn
vistats och det förändras efter årstid och barnens intressen.
Trygg med personalen
Alla pedagoger och elever har återkommande dagar (VIPS, FRITTEVIPS) då man har möjlighet att lära
känna varandra utanför sin egen klass.
Fsk: Eleverna är tryggast med sina egna fröknar, men de känner att de kan prata med andra också.
Åk 1: Eleverna säger att de har lärt känna de olika pedagogerna i och med Vips-dagarna.
Årets plan ska utvärderas senast 2017-06-17
Planen skall utvärderas av skol/fritidspersonal och elevrådet tillsammans med trygghetsteamet, i form
av samtal. Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor och trygghetsteam.
7
Främjande insatser
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för
demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra
respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner
sig trygga och utvecklas. Syftet med det främjande och förhindrande arbetet är att förstärka
respekten för allas lika värde och omfattar alla sju diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska vara
systematiskt, baseras på kunskap och på de faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. Elever och
föräldrar skall ges möjlighet att återkommande reflektera över normer, värderingar och relationer. En
ökad medvetenhet hos personalen skapas genom fortbildning, reflektion och gemensam analys..
Mål och uppföljning
Alla elever ska ha kännedom om vad som är kränkande behandling och vilka diskrimineringsgrunderna
är.
Kontinuerligt värdegrundsarbete
Pedagogerna har ansvar för att dagligen prata om hur eleverna upplever rasterna, om elevernas
sociala relationer och att vi alla är olika.
Pedagogerna tränar eleverna att våga säga nej och ta avstånd mot sådant som känns fel.
Pedagogerna ska reagera och tillrättavisa kränkande språkbruk och visa på goda exempel.
Pedagogerna kartlägger hur eleverna känner vid olika situationer i skolan genom trygghetsvandring.
Upprätthålla vi-känslan på skolan genom gemensamma dagar mellan klasser och fritidshemmen på
Strömnässkolan.
Pedagogerna tränar elevernas samarbete genom gruppstärkande övningar, lekar och olika arbetssätt.
Pedagogerna har pedagogiska måltider vilket innebär att de äter tillsammans med eleverna. Det
främjar matro, god hälsa och gemenskap.
Vi uppmärksammar olika högtider, FN Dagen, Barnrättsveckan och vad barnkonventionen innebär.
Pedagogerna på fritidshemmen har en daglig kontakt med många vårdnadshavare och detta ger
utrymme för samtal.
De yngre eleverna har bestämda bord i matsalen.
Skolan genomför aktiviteter i åldersblandade grupper som Lilla Vasaloppet, Skoljoggen,
samarbetsövningar under "Vi på Strömnäs" dagarna och brännbollsturnering. Efter varje genomförd
aktivitet görs en utvärdering på nästkommande APT.
Fyra lunchraster per vecka erbjuds eleverna rastaktiviteter av utepedagogerna.
Under läsårets början startas värdegrundsarbetet upp genom att personalen arbetar med
värdegrundsfrågor i varje klass och på varje fritidsavdelning.
Trygghetsteamet mailar all personal om "Månadens fråga" som sen genomförs i respektive klass för
att få igång samtal kring värdegrundsfrågor, normkritiskt tänkande och kännedom om
diskrimineringsgrunderna.
Vid varje arbetsplatsträff har trygghetsteamet en stående punkt på dagordningen där
värdegrundsarbetet tas upp och allmänt hur vi har det på vår skola.
Rektor pratar med eleverna om hur trivseln är på skolan vid varje elevråd.
Trygghetsteamet träffas i dagsläget en gång i veckan.
8
I alla årskurserna samverkar en fritidspedagog med klassläraren för att främja, kunskap, trygghet och
trivsel.
Ansvarig för planering och genomförandet av detta är all personal.
Datum när det ska vara klart
20170620
9
Kartläggning
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Omfattar
sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
För åtgärder gäller att de ska ske snabbt men även leda till långsiktiga lösningar. De skall följas upp
och utvärderas och eleverna ska i dialog med rektor enskilt eller via klassråd och elevråd kunna
kartlägga sin fysiska och psykiska arbetsmiljö. Övervägande om struktur, grupp och
verksamhetsförändringar bör beaktas när åtgärderna ska bestämmas och de bör riktas till alla
berörda. Dokumentation är av största vikt ur rättssäkerhetssynpunkt och åtgärderna får inte strida
mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder.
På Strömnäs skola skall all personal och alla elever arbeta förebyggande mot kränkande behandling
och diskriminering. Alla ska ta del av kartläggningen och arbeta utifrån vad som framkommit i denna.
För att följa upp detta tas frågan upp på klassråden och information lämnas sedan till
Trygghetsteamet. Personalen tar upp det på arbetsplatsträffar.
Kartläggningsmetoder
Pedagogerna genomför trygghetsvandringar tillsammans med eleverna i början av läsåret för att
identifiera eventuella risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på olika
platser/i olika miljöer i verksamheten.
Skolsköterskan genomför årligen hälsosamtal med barn i Förskoleklass samt elever i åk.2.
Vart annat år lämnas en enkät av Skolverket, till vårdnadshavare för elever i förskoleklass, i syfte att
bidra till en skola med bättre resultat. Sammanställningen av denna redovisas vid samrådsforum.
Regelbundna träffar för klassråd, elevråd och fritidsråd. Elevsamtal med rektor.
Trivsel -och trygghetsenkät och kartläggning av miljön med alla elever varje år.
För att minera risken att diskriminering uppstår ser pedagogerna över organisation, regler,
gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag
Trygghetsteamet genomför en trivselenkät och intervjuer på fritidshemmet i syfte att kartlägga
elevernas trivsel.
Trygghetsteamet har för avsikt att erbjuda alla klasser/avdelningar material som synliggör
diskrimineringsgrunderna.
Trygghetsteamet presenterar varje månad "Månadens fråga" för övrig personal på APT för att vi ska få
igång samtal i klasserna kring värdegrundsfrågor, normkritiskt tänkande och
diskrimineringsgrunderna.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har svarat på trygghets- och trivselenkäten.
Eleverna har gått trygghetsvandring i respektive klasser.
Eleverna har svarat på månadens fråga.
Eleverna har på elevrådet fört samtal kring trygghets- och trivselfrågor på skolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört trygghets- och trivselenkäten, trygghetsvandringen, månadens fråga och
återkopplat till trygghetsteamet samt deltagit vid information gällande plan för likabehandling och
mot kränkande behandling.
10
Resultat från trygghetsvandring/kartläggning av miljön, värdegrundsstunder och
trivsel och trygghetsenkät
Trivsel i skolan
Enstaka elever trivs si sådär på skolan. De övriga eleverna trivs bra/väldigt bra på skolan.
Elevernas förslag för att öka trivseln på skolan
Hålla skolan/toaletterna rena
Bjuda in fler i leken
Inte köra så fort med cyklarna
Öra i klassrummet
Vara snälla och vänliga och inte slåss
Lugnare i matsalen
Sopa matrester från golvet i matsalen
Inte springa i korridoren
Bättre arbetsro
Pysselaktivitet på rasten
Kläder att låna till gympan
En vuxen vid bandyplanen
Att få tillbaka Pokémon-kort man blivit av med
Mer på väggarna inomhus
Färggladare inomhus
Skolan är inte barnvänlig
Väg för cyklarna på skolgården
Ett antal förslag på inköp har också inkommit
Någon att leka med
Enstaka elever upplever att de inte alltid har någon att leka med. De övriga eleverna upplever att de
har någon att leka med när de själva vill det.
Otrygga platser inom- och utomhus
De flesta eleverna känner sig trygga på skolan.
En del elever uttrycker att det finns platser där de känner sig otrygga:
Klätterställningen – man kan ramla ner
Bollplanket
Toaletterna – att lyset ska släckas, papper och vatten/kiss på golvet,
kiss på toalettringen
Fotbollsplanen – man blir fälld
Innebandy – de springer över en
Omklädningsrummet – pojkarna knackar på dörren
Hallen – vissa tar saker ur väskan eller från hyllan
11
Cyklar – känns otryggt med alla som cyklar som galningar
Vid treornas ingång
Biblioteket – har aldrig varit där ensam
Skyddsrum under gympan
Ute – när storkillar tar cyklar och säger att de ska lämna tillbaka dem men inte gör det
Rädd för någon vuxen eller något barn på skolan
Alla elever känner sig trygga med de vuxna på skolan
Några elever uttrycker att de är rädda för andra elever på skolan
Ljudnivån i klassrummet
Flertalet elever upplever att det är problem med ljudnivån, ibland eller alltid.
Trygg till och från skolan
Ett fåtal elever uttrycker att det är läskigt att gå hem själv
Ett fåtal elever uttrycker att de är rädda i trafiken på väg hem
12
Förebyggande åtgärder
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Omfattar
sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Mål och uppföljning
På Strömnäs skola skall all personal och alla elever arbeta förebyggande mot kränkande behandling
och diskriminering. Alla ska ta del av kartläggningen och arbeta utifrån vad som framkommit i denna.
Åtgärder
Resultaten från Trivsel- och trygghetsenkäten har sammanställts och lämnats ut till berörd personal
som tillsammans med eleverna har arbetat fram åtgärder.
Trivsel i skolan
Pedagoger till berörda elever ska samtala med dessa för att ta reda på vad det beror på att de inte
trivs, samt följa upp hur eleverna upplever det över tid. Pedagogerna ska ha återkommande samtal
med eleverna om vikten av att vara en bra kompis och ta hand om varandra.
Någon att leka med
Alla pedagoger ska hjälpa de elever som uttrycker att de inte har någon att leka med eller vara med
på rasterna med att hitta någon att vara med om de vill det.
Medvetet tänk när det görs gruppindelningar och parkonstellationer, både utifrån elever som
behöver vara ifrån varandra men även åt andra hållet, de som gynnas av varandra.
Hjälpa elever att lära känna nya kompisar t.ex. genom medvetna gruppindelningar
Observera elever på raster och i fria aktiviteter för att stödja de i deras kompisrelationer
Otrygga platser inom- och utomhus
Pedagogerna ser till att finnas på de platser eleverna uttryckt att de känner sig otrygga
En pedagog finns i eller går mellan omklädningsrummen
Rastvärdarna ser till att finnas på de platser där eleverna känner sig otrygga utomhus
Lyset på toaletterna har ett längre tidsspann så att det inte slocknar när eleverna sitter still
Skriva skylt till varje toalett med uppmaning om att sitta ner när man kissar samt spola efter
dig
Pedagogerna är närvarande vid på- och avklädning i hallarna under skoltid och i viss mån även
under fritidstid
Vi pratar med eleverna om att låta andras saker vara i fred i hallarna och påminner om att
hålla god ordning, samt uppmanar att signalera om någonting känns fel
Ringarna i klätterställningen är borttagna
Endast tillåtet att” kicka” när man står bak på cyklarna (ej springa för att få upp farten)
13
Rädd för någon vuxen eller något barn på skolan
De elever som signalerat via enkäten att de är rädd för någon har vi pratat med individuellt och håller
lite extra koll på. Vi har även lyft det i arbetslaget samt informerat berörda vårdnadshavare. Vi pratar
om hur eleverna ska använda sitt språk mot varandra samt påminner om att eleverna inte ska sparkas
eller knuffas.
Ljudnivån i klassrummet
Alla pedagoger ska påminna om att hålla lämplig ljudnivå och samtala med eleverna om deras eget
ansvar för att ljudvolymen ska vara trivsam.
Trygg till och från skolan
Vi samtalar om trafikregler och hur man ska bete sig i trafiken.
All personal är ansvarig för detta.
Datum när det ska vara klart 2017-06-15
14
Rutiner för att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig
diskriminerad, trakasserade eller kränkt. Detta innebär att berörd personal måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att detta upprepas.
Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till rektor, trygghetsteamet samt all pedagogisk
personal på skolan.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Trygghetsteamet och ansvarig personal tar reda på så mycket som möjligt om kränkningen och
dokumenterar
Var sker den?
När sker den?
Hur går kränkningen till?
Vem eller vilka är inblandade?
2. Trygghetsteamet informera berörd personal samt rektor.
3. Trygghetsteamet har enskilda samtal med berörda elever.
4. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna kontaktas samma dag.
5. Dokumentation/åtgärdsplan/uppföljning
Beskrivning av händelsen dokumenteras i incidentrapport, se bilaga.
Åtgärdsplan
Uppföljning
Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering skickas av rektor till huvudman.
6. Om kränkningen inte upphör
Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall hjälp tas
utifrån.
Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas ta till.
15
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om personal misstänks kränka barn/elever är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och vidta
vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av annan personal
Om personal misstänks kränka annan personal är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och
vidta vidare åtgärder.
Rutiner för all dokumentation
Blanketten, Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering, fylls i och skickas till rektor. Detta
görs av ansvarig pedagog.
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun gemensam blankett, Rapport om
våld och hot. Detta görs av ansvarig pedagog tillsammans med inblandade elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin underskrift.
Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till Personalavdelningen
och Barn- och utbildningsförvaltningen.
16
Faktorer som är viktiga för att upptäcka elever som blir utsatta
Uppmärksamma kännetecken
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling.
Gemensam uppfattning
Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande
behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på.
Uppsikt och närvaro
Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid genom att rastvärdarna befinner sig på
platser som eleverna kan uppleva som otrygga.
Regelbundna undersökningar
Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande
behandling.
Någon att prata med
Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan
blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Vad händer utanför skolan
I de fall skolan får kännedom om trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna
utanför skolan, till exempel om det förekommer trakasserier via sms/internet, följer skolan upp detta.
17
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla elever och vuxna inom Strömnäs skola och fritidshem har ett ansvar att förebygga och motverka
alla former av diskriminering och kränkande behandling samt värna om alla människors lika värde.
Rektor har…
det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas och följs samt årligen utvärderas och
revideras. Rektor har även ansvar för att vårdnadshavarna och elever informeras. Rektor ansvarar
också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling.
Personalen har…
mycket stort ansvar för att i den dagliga verksamheten aktivt hålla värdegrundsfrågorna levande.
Personalen skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva förebilder samt vid varje
misstanke om kränkning agera aktivt. Personalen har även ansvar att informera berörda föräldrar om
kränkning skett. På skolan finns ett Trygghetsteam som leder arbetet.
Elever har…
stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra
elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts
man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar på hur man
uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta.
Vårdnadshavarna har…
också stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god kamrat. Är någon i
gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar
om kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra.
18
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta rektor Carina Stridsman-Fjällström
0911- 69 66 50
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
Åsa Skarin, fritidspedagog
[email protected]
Carina Engman, fritidspedagog
[email protected]
Ann-Sofie Lundqvist, fritidspedagog
[email protected]
Du kan som vårdnadshavare och elev alltid vända dig till barn- och elevombudet och
diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
19
Definitioner enligt Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande
behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
20
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Tillgänglighet
Är det begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plasts
fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den grund som är
en förutsättning för full delaktighet och inkludering.
Ett tillgängligt samhälle är ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där
utbildning utgör en av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en
religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra
etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion
faller utanför.
21
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså
även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av
skollagen.
22
Lagar och regler
3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567)
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska varje år
upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels
förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En
redovisning av hur de planerade åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande
års plan.
En skola vars likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens krav riskerar en form av
böter – ett vite. DO kan enligt 4 kap. 5 § diskrimineringslag begära att Nämnden mot diskriminering
förelägger skolan att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Årlig plan
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
23
Incidentrapport
Datum:
Plats:
Inblandade:
Personal som ansvarar för samtalet:
Händelsebeskrivning:
Åtgärder:
Kontakt med vårdnadshavare, rektor:
Uppföljning:
Underskrift och datum:
24
Månadens fråga
Till alla klasslärare
I vårt syfte att synliggöra och hålla vår likabehandlingsplan levande, samt att eleverna ska känna
delaktighet och inflytande kommer oktober månads fråga.
Vilka regler är viktiga på en skola?
Ni ska i klasserna samtala om och sammanfatta svaren, som mailas eller lämnas till Trygghetsteamet
senast onsdag den 23 oktober.
Tack på förhand!
Trygghetsteamet
25
Trivselregler
På vår skola
tänker vi positivt
accepterar vi varandra
säger vi HEJ till varandra
är vi rädda om varandras och skolans regler
tar vi det lugnt inne och springer ute
säger vi och gör vi som vi vill att andra ska säga och göra mot oss
är vi snälla och hjälpsamma mot varandra
vill vi lära oss och tar ansvar för vårt arbete
26
Trivsel och trygghetsenkät Strömnäs skola
Klass:
Namn:
1. Hur trivs du i skolan?
2. Vem brukar du leka med och vad brukar ni leka på rasterna?
3. Finns det några plaster inom-och utomhus där det känns otryggt att vara?
(toaletter, omklädningsrum, matsalen, hallen, eller andra ställen)
4. Är du rädd för något barn eller någon vuxen på skolan?
(vem i så fall)
5. Hur tycker du att arbetsron/ljudnivån är i klassrummet?
6. Ge förslag på hur vi ska göra för att vi ska få en bättre och mer trivsam skola?
7. Känner du dig trygg på väg till och från skolan?
27
8. Är det något annat som du skulle vilja berätta?
Frågor till dig som går fritids
1. Hur trivs du på fritids?
2. Vem brukar du leka med och vad brukar ni göra på fritis?
3. Finns det någon på fritids som du skulle vilja leka med men som du inte vågar fråga?
4. Vad tycker du om att göra på fritids?
5. Är det något annat du skulle vilja berätta?
Elevens namn
Personalens namn
Fritidsavdelning
_____________________________________
28
Litteratur
DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja
likabehandling
Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson (2012). Lika behandling i förskola & skola. Stockholm Kina.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet. Stockholm Edita.
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm AB
Typoform.
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
Svensk författningssamling (2008:567). Diskrimineringslagen.
Svensk författningssamling (2010:800). Skollag.
29
