som en kameleont

SOM EN KAMELEONT?
- en fallstudie om lärarrollen
Examensarbete i samhällskunskap
VT 2009
Författare: Helena Ulinder
Handledare: Gunilla Granath
Antal ord: 10550
Abstact
Titel: Som en kameleont? - en fallstudie om lärarrollen
Författare: Helena Ulinder
Kurs: Examensarbete i samhällskunskap
Omfattning: 15 Högskolepoäng
Termin: VT 2009
Handledare: Gunilla Granath
___________________________________________________________________________
Syfte
Idag säger många lärare att de är ”kompisar”, konfliktlösare, extraföräldrar, kuratorer,
administratörer och fritidspedagoger och att de i mindre utsträckning ägnar sig åt
undervisning. Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör
och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete.
Metod
Studien är en kvalitativ undersökning med intervjuer samt metoden skuggning (shadowing).
För att få stöd av mina egna tolkningar i skuggningen kommer jag att föra
observationsanteckningar i en loggbok. Kombinationen av intervju och skuggning kommer att
stärka validitet i studien. Min studie är en etnografisk studie.
Resultat
I min analys har jag sammanfattningsvis kommit fram till att lärarrollens totala tillgänglighet
och servicekänslan är mycket central. Uppgifterna man ställs inför som lärare idag är många
och varierande. Det har skett en stor förändring i lärarrollen från det moderna samhället till
det postmoderna samhället. Det politiska klimatet har definitivt påverkat skolan och
lärarrollen. Närhetskulturen mellan elev och lärare har blivit bredare och den sociala
relationen tar mer plats idag.
2
Innehåll
1. INLEDNING....................................................................................4
1.1 Syfte......................................................................................................................................4
1.2 Frågeställningar....................................................................................................................4
2. TIDIGARE FORSKNING..............................................................5
2.1 Förändringar i skolan............................................................................................................5
2.1.1 Tiden……………………………………………………………………………………..6
2.1.2 Individualiseringen……………………………………………………………………....7
2.1.3 Närhetskultur………………………………………………………………………….....8
3. METOD……………………………………………………………9
3.1 Skuggning………………………………………………………………………………...10
3.2 Intervju……………………………………………………………………………………10
3.2 Validitet…………………………………………………………………………………...11
4. RESULTATREDOVISNING……………………………………12
4.1 ”Västerskolan”……………………………………………………………………………13
4.2 Fallbeskrivning av en skoldag utifrån ett lärarperspektiv………………………………...13
4.3 Analys…………………………………………………………………………………….18
4.3.I Service –tillgänglighet......................................................................................................18
4.3.2 Tiden.................................................................................................................................22
4.3.3 Närhetskultur mellan elev och lärare…………………………………………………..26
4.4 Den nya lärarrollen……………………………………………………………………….29
4.4.1 Betygskriterierna/föräldrakontakt……………………………………………………...31
4.4.2 Status……………………………………………………………………………………32
5. SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION……………34
5.1 Service – tillgänglighet…………………………………………………………………...34
5.2 Tiden……………………………………………………………………………………...35
5.3 Närhetskulturen mellan elev och lärare…………………………………………………..35
6. LITTERATUR…………………………………………………..37
6.1 Internetkällor……………………………………………………………………………...38
6.2 Intervjuguide……………………………………………………………………………...39
3
1. INLEDNING
Under ett projektarbete med några klasskompisar för ett år sedan gjorde vi en studie kring hur
lärarna i två skolor upplevde sin roll. Under studien slogs jag av hur mycket tid som går åt till
andra saker än just undervisningen. Jag blev under detta arbete intresserad av att fördjupa
studien som jag nu kommer att göra i denna uppsats. Det som intresserade mig var den brist
på tid som läraren verkar ha. Jag undrar varför tiden inte räcker till. Läraren verkar ha mindre
tid till att undervisa och tiden går åt till annat. I denna studie har jag därför skuggat en
högstadielärare under en vecka för att ta reda på vad han faktiskt använder sin tid till.
1.1 Syfte
Idag säger många lärare att de är ”kompisar”, konfliktlösare, extraföräldrar, kuratorer,
administratörer och fritidspedagoger och att de i mindre utsträckning ägnar sig åt
undervisning. Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör
och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete.
1.2 Frågeställningar
Vad lägger en högstadielärare mest tid på i sitt arbete?
Vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist ger läraren?
För att undersöka vad det är tiden används till för en vanlig lärare på högstadiet har jag i en
vecka skuggat en lärare, det vill säga följt honom i allt vad han gjort.
Då jag utbildar mig till lärare ser jag denna undersökning som mycket givande och lärorik då
jag själv skall ut i arbetslivet om drygt ett år. Lärarrollen och dess förändringar som skett har
debatteras hett inom media och studier har undersökt lärarens roll i ett föränderligt samhälle.
4
2. TIDIGARE FORSKNING
I denna undersökning har jag med utgångspunkt från min studie reflekterat kring ett antal
teman som tid, närhetskultur, individualisering och avproffessionalisering. Jag kommer
således att presentera tidigare forskning kring dessa teman. Jag har valt metoden skuggning i
min undersökning just för att genom observation komma åt vad en högstadielärare lägger
mest tid på samt vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist.
2.1 Förändring i skolan
Från sjuttiotalet och framåt har det skett stora förändringar och decentraliseringsarbetet inom
skolans område har varit omfattande i Sverige. Styrningen som tidigare skedde centralt har
förändras och decentraliseras till kommuner (Lpo-94 s.10 f).
Ett lokalt självstyre kan enligt Hargreaves (1998 s.22) vara till fördel eller nackdel för den
enskilda skolan. Fördelarna är att skolans ledning tillsammans med lärarna kan fatta egna
beslut som kan leda till mångfald, kreativitet, nytänkande och lärarrollen utvecklas utifrån
deras verklighet. Däremot kan det vara till nackdel om självstyret införs i ett system där det
finns små resurser eller om den byråkratiska kontrollen över läroplaner och bedömningar
förstärks.
Hargreaves (1998 s.53) ser postmoderniteten som ett samhällstillstånd som omfattar vissa
mönster av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella relationer och menar att den
postmoderna tiden vi lever i är snabb, förtätad, komplex och osäker. Lärarrollen har enligt
Hargreaves (1998 s.30 f) förändrats på en rad olika sätt och blivit mer komplext och
omfattande. Traditionellt sett har läraren arbetat självständigt, idag sker planeringen
gemensamt med kollegor i lärarlag. Lärarens arbete är mångfasetterat; undervisningen är
central men en allt större del av lärarens arbete består av möten och mänskliga relationer
såsom föräldramöten, elevmöten, lärarlagsmöten och konflikthantering. Många av dessa
uppgifter ses som ”osynliga”. Arbetsuppgifterna har också ökat och lärarrollen inkluderar;
handledarskap för blivande lärare, aktivt deltagande i personalutveckling, bedömning av
elever med särskilda behov, möten med föräldrar, elevbedömning inför utvecklingssamtal,
5
mail/telefonkontakt med föräldrar med mera. Lärarens delaktighet i beslutsfattande
tillsammans med ledningen har också ökat.
Enligt Hargreaves (1998) kan lärarens ökade deltagande utanför klassrummet leda till en
förbättring av det som händer i klassrummet. Gemensamma beslut med kollegor, närmare
kontakt med eleverna, deltagande i beslutsprocesser har en positiv inverka på lärarens arbete
och elevernas prestation. Men arbetet utanför klassrummet kan också ha negativa
konsekvenser då många av dessa uppgifter kan bli ansträngande, tidskrävande och ”osynligt”.
Hargreaves uttrycker det som ett centralt problem: Utifrån läraren som individ kan vi se vad
lärarens jobb går ut på men det blir svårare att bena upp problemet utifrån ett kollektivt
perspektiv.
Hargreaves tar upp begreppet professionalisering som syftar på de förändringar och den
utvidgning av lärarens roll som är ett uttryck för större professionalitet (Hargreaves 1998
s.31). Hargreaves menar här att undervisningen blivit mer komplex och att lärarrollen blivit
bredare då läraren intar fler roller (samarbetspartner med sina kollegor, del av skolans
beslutprocesser, handledare inom sina ämnesområden osv). Hargreaves menar att lärarrollen
blir mer intensiv som skapar ökad press på lärarna och att arbetsvillkoren inte håller jämna
steg med förändringstakten. Detta får till följd att lärarens arbete försämras och
avprofessionaliseras:
… läraryrket [har] blivit mer rutinartat och okvalificerat och att lärarna har mindre
möjligheter att göra professionella bedömningar som är bäst anpassade till de egna
eleverna i det egna klassrummet (Hargreaves 1998 s. 31).
2.1.1 Tiden
Något som ständigt är återkommande som man ofta hör från lärare är att tiden inte räcker till,
tiden till undervisning och tiden innan och efter lektion är en viktig del att ta upp i uppsatsen.
En lärare har 34 timmar arbetsförlagd tid och åtta timmar förtroendearbetstid. På den tiden
skall läraren genomföra planeringsarbete, föräldrakontakt, lärarlagsmöten, rätta prov,
elevbedömning, lektionsplanering med mera.
6
”Tiden är frihetens fiende” så inleder Hargreaves (1998) rapporteringen från en studie där han
klargör vad arbetsvillkoren innebär för lärare. Han menar att ”tiden är en central dimension i
lärarens arbete" (s.107). Många av dagens lärare satsar mycket tid och kraft på sitt arbete och
på sina elever. Hargreaves uttrycker att många av de krav och förväntningarna på
undervisningen ofta kommer från lärarna själva. En förändring i lärarrollen är att man idag har
sociala och emotionella mål förutom kunskapsinlärning. Detta gör att många gånger tiden inte
räcker till (Hargreaves 1998 s.139f).
2.1.2 Individualisering
I läroplanen Lpo 94 beskrivs de nya undervisningsbegreppen där elever väntas ta ett större
ansvar för sitt lärande och ett mer självständigt arbete. På samma gång som lärarens roll
förändras genom att arbetet riktas mot eleverna utvecklar eleverna” sitt eget sätt att lära”
(Dovemark 2004 s.145, Lpo 94, s.11).
Dovermark (2004) har gjort en studie om skolans roll i samhället. Hon har intervjuat lärare
utifrån vilka tankar och funderingar de har runt skolan i samhället rent allmänt.
Intervjufrågorna är utformade utifrån; skolans roll i samhället, dagens skola samt lärarnas
visioner och faktiska verksamheter på skolan där de arbetar. I studien talar lärarna positivt om
den nya skolan och lärarrollen. Den nya lärarrollen i praktiken betyder att lärarna skall
individualisera, lära eleven ta ansvar, arbeta med trygghet och ansvarstagande, lära eleven att
lära och välja, öppna upp skolans innehåll och lärandet mot övriga samhället samt arbeta i
arbetslag. En röd tråd som återkommer hela tiden är att läraren ska tillfredsställa elevens
individuella val och lägger stor kraft på att väcka elevens lust för lärandet. Fokus läggs på
lärarnas förmåga att möta eleverna på ”var och ens nivå” alltså individen. Dovemark pekar på
en förskjutning av lärarrollen i förhållande till eleverna. Dovemark ser i sin studie en lärare
som ska vara en flexibel och inspirerande handledare med en stor förmåga att ta sig an
elevernas socio-emotionella frågor, arbeta med elevernas känsloliv och inspirera dem till eget
lärande. Den flexible läraren skall vara ”böjlig” för att möta elevernas enskilda behov
(Dovemark 2004 s.146f).
7
2.1.3 Närhetskultur
Granath (2008) skriver om intimiseringsbegreppet i sin studie Milda makter!
Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Ordet intimisering har
kommit upp både inom och utanför den pedagogiska forskningen. Begreppet intimisering som
även kan benämnas närhetskultur blir till ett nytt verktyg för disciplinering av elever och
lärare och den relation som knyts mellan lärare och elev.
Granath (2008) applicerar begreppet i sin studie på elevers loggböcker och utvecklingssamtal
där elever, föräldrar och lärare medverkar. Granath menar att skolkulturen gått från en
offentlig arena till en privat. Intimiserade relationer mellan elever och lärare beskrivs i
loggböckerna och utvecklingssamtalen då man talar i ”viform” och fokus ligger på hur
”eleven är ” mer än på vad eleven gör. Granath beskriver att läraren uppträder som en coach;
Läraren framträder i synnerhet i loggböckerna som coach, som den personliga
rådgivaren som stöttar och uppmuntrar, som bekräftar och kan ställa krav i kraft av den
personliga nära relationen. (Granath 2008 s.178)
Granath menar att intimiseringen mellan lärare och elever är annorlunda än den som finns
mellan vänner. Intimiserande relationer mellan lärare och elev kan kännetecknas av en
förhandlingskultur (Granath 2008 s.177).
Detta stämmer också överens med Dovemarks (2004) undersökning där det visade sig att alla
intervjuade lärare i Dovemarks studie höll med om att frågor av social karaktär är en naturlig
del av lärarens roll. Närhet till eleverna spelar större roll i den nya skolan. De intervjuade
lärarna menar att de lärare som tror att de endast kommer att arbeta med undervisning blir
isolerade. Kollegor har idag en förvänta att man som lärare tar tag i sociala frågor. Detta tar
naturligtvis tid av undervisningen. En av lärarna beskriver att de nuförtiden har väldigt bra
kontakt med sina elever och att han nu vet precis var de står som människor och individer. En
annan lärare beskriver att fostran har blivit överordnad kunskap och att den sociala delen blir
allt viktigare och att den tar mark på kunskapsdelen (Dovemark 2004 s.154).
8
En av lärarna från intervjuerna i Dovemarks studie tar upp begreppet närhet som han uttrycker
blivit mycket intimt till skillnad från när han själv gick i skolan. Då sågs lärare under
lektionstid och därefter stängdes dörren och man såg inte lärarna förrän nästa lektion. Till
skillnad från idag då elever och lärare har en social relation utöver lektionsundervisningen.
Han menar att det är en positiv kontakt och att relationen blir helt annorlunda. Samtidigt som
det kan bli svårt när det blir allt för nära, det resulterar i att det finns mycket lite tid över till
de arbeten som behövs göras efter lektionen (Dovemark 2004 s.154).
Nedan belyser jag en internationell studie som berör närhetsbegreppet mellan elev och lärare.
Judson och Lawson (2005) undersöker i en studie på vilka sätt grundskolelärare uppfattar
begreppet "närhet" i sina relationer med sina elever. Syftet med denna studie är att utforska
grundskolelärarnas uppfattningar om närhet och deras koppling till sina elever.
Faktum är att forskare har funnit att studenter med en större känsla av förbindelse till skolan,
klassrummet och närhet till läraren har benägenhet för ökad motivation i skolan och presterar
högre.
Studien berör att våra samhällen blir mer globala och frågor som lärare-elevrelationer
kommer bara att fortsätta att öka i komplexitet. Författarna anser att påverkan av relationer är
gemensam för barns utveckling. Vidare beskriver studien att de förmodar att alla lärare
överallt kan dra nytta av att fundera över nuvarande praxis för att förbättra kvaliteten på sin
undervisning inom det egna klassrummet. Vidare uppmanar författarna i studien att de finns
stora möjligheter i framtida studier att undersöka lärarnas uppfattningar av närhet utifrån ett
mångkulturellt och klassperspektiv.
3. METOD
Mitt intresse ligger i att empiriskt undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt
gör och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete. Jag har genom min undersökning
försökt förstå människors sätt att resonera eller reagera, särskilja eller urskilja varierande
handlingsmönster (Trost 2005). Studien är en kvalitativ undersökning med intervjuer samt
med metoden skuggning (shadowing). För att få stöd av mina egna tolkningar i skuggningen
9
har jag fört observationsanteckningar i en loggbok. I loggboken dokumenterar jag mina
observationer samt antecknar kroppsspråk noterar sinnesstämningar och uttryck för känslor.
Kombinationen av intervju och skuggning kommer här att stärka validitet i studien. Min är en
etnografisk studie.
3.1 Skuggning
Skuggning eller Shadowing är en metod som inte är så vanlig i Sverige. En skuggning går ut
på att jag som observatör är som en ”skugga” bakom den personen jag observerar. Jag följer
efter personen vart han än går och antecknar mina observationer i en loggbok.
Barbara Czarniawska (2007) diskuterar metoder i fältarbeten för att studera samtida
samhällen. Formen skuggning används för att studera människor i rörelse och riktar sig till
samhällsvetare som är intresserade av fältarbetet. Skuggning som metod växer och fler
studenter och forskare använder metoden idag.
Ann-Kristin Munter (2008) har använt metoden observation och skuggning i sin undersökning
som handlar om hur rektorer kan skapa nya mötesplatser för att utveckla lärarnas reflektion
om sin egen praktik. I studien har Munter använt metoden skuggning inom ett lärarkollegium.
Lärarna har i studien gjort observationsbesök hos varandra som leder till att de skall hitta nya
mötesplatser för reflektion och se och stimulera deras kunskapsutveckling.
Jag har skuggat en lärare i sju dagar på en högstadieskola i Göteborgstrakten. Jag har valt att
kalla läraren Martin i min studie. Jag har följt läraren vart han än har gått och varit med på
lektionerna och fört loggbok. Detta material har jag analyserat tillsammans med de svar jag
fått från intervjuerna.
3.2 Intervju
Kvalitativa intervjuer är en viktig del för min empiriska undersökning. Intervjuobjekten är två
lärare från samma skola. Intervjufrågorna har jag utformat utifrån frågor som kom upp under
skuggperioden. Jag har bandat intervjuerna, då det innebär begränsningar att lita till sitt minne
och eventuella anteckningar vid en intervju. (Trost 2005 s.54) Fördelen med att kombinera
skuggning och intervju är att jag i studien får ett djupare och mer analyserande svar i
10
resultatredovisningen. Jag har utformat frågorna så att svaren kommer så nära mitt syfte som
möjligt.
Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör och vilka
slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete. Intervjumetodens och skuggmetodens fördelar är
att jag i studien får en helhetsupplevelse, jag ser personen, ansiktsuttrycket, kroppsspråk och
känslor. Jag anser att metoderna intervju och skuggning är lämpliga verktyg för att komma åt
svaren på mina frågor:
Vad lägger en högstadielärare mest tid på i sitt arbete?
Vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist ger läraren?
Mina intervjuobjekt är två lärare på en högstadieskola i Göteborgstrakten. Eftersom jag
skuggat Martin i sju dagar ser jag det naturligt att intervjua honom efter skuggperioden för att
analysen skall få ett djupare resultat samt besvara frågor som kommit upp under
skuggperioden.
Martin som jag skuggat gick ut lärarutbildningen 1998 och har därefter arbetat som lärare på
olika högstadier. Den andra läraren jag intervjuat som jag i studien kallar Agneta gick ut
lärarhögskolan 1967 och har därefter arbetat som lärare på högstadier, vuxenutbildningar samt
arbetat med utvecklingsfrågor som berör förändringar läroplanerna. Ett medvetet val jag har
gjort är att välja två lärare med ålderskillnad. Agneta valde jag för att hon har lång
arbetslivserfarenhet i läraryrket vilket gör det intressant att lyssna till hennes syn på
lärarrollen och dess förändringar.
3.3 Validitet
Vid kvalitativa intervjuer och skuggning som metod är det svårt att tala om begreppen
validitet och reliabilitet på samma sätt som vid kvantitativa metoder som textanalys eller
statistik (Teorell 2007 s.57f). Kvalitativa studiers trovärdighet kan dock granskas i form av
vilka slags frågor som ställts, om de verkligen svarar och lever upp till dess syfte och att
relevanta stycken ur intervjuerna lyfts fram liksom svar som inte hör till syftet tas bort (Trost
2005 s.29). Detta har jag försökt att göra under arbetes gång och i resultatredovisningen.
11
Svårigheter som dykt upp under arbetets gång under skuggperioden är bland annat att det var
otroligt tidskrävande. Det var också svårt de första dagarna att hänga med i svängarna och
följa efter läraren vart han än gick. Men efter några dagar gick det bättre. Mina intervjufrågor
samt tolkning av loggboken från skuggningen kommer naturligtvis att färgas av mina egna
erfarenheter som jag har då jag arbetat extra som lärare. Har under arbetets gång försöka vara
så neutral som möjligt.
Ibland har det varit svårt att endast verka som observatör i klassrummet, att inte ”ha
möjlighet” att vara till hjälp i olika situationer som uppstår i klassrummet eller utanför. De
första dagarna frågade eleverna mig om hjälp på lektionen och vid någon enstakad gång
frågade läraren mig. Men eleverna och läraren accepterade snabbt min roll som observatör
och jag kom in i rollen efter några dagar. Visst kände jag mig efterhängsen då jag hela tiden
var en skugga bakom läraren.
4. RESULTATREDOVISNING
Jag har valt att kalla skolan där jag utfört min studie på för Västerskolan. Under min
skuggperiod på Västerskolan fick jag möjlighet att följa med en lärares vardag under sju
dagar. Dessa dagar var otroligt fascinerade, intressanta, häpnadsväckande och krävande. Som
en skugga följde jag efter läraren Martin vart han än gick. Jag dokumenterade dagarna i en
loggbok som jag nu har analyserat. Som blivande lärare har det varit mycket lärorikt att följa
en lärares vardag. Redan efter första dagen reflekterade jag hur mångfasetterat läraryrket är.
När en lärare går till sitt arbete vet hon/han aldrig hur dagen kommer att bli. Det är ett möte
med människor, ungdomar och det är extra speciellt om man jobbar på högstadiet där
ungdomarna genomgår sin mest krävande period i sitt liv, puberteten. Eleverna lever utifrån
sin verklighet i skolan som kretsar kring identitetskriser ”vem är jag”, kompisar, smink och
prestation med mera. Tidigt i mina observationer blev jag förvånad över den totala
tillgängligheten som jag upplevde att läraren visar i förhållande till sina elever. Läraren servar
eleven från att eleven kommit in i klassrummet tills lektionen är slut. Även efter och innan
lektionstid finns läraren också tillgänglig i korridorer, i lärarlagsrummet och i matsalen.
12
Då jag analyserat materialet av skuggperioden och intervjuerna har jag utgått utifrån tre
begrepp; service - tillgänglighet, tiden och närhetskulturen mellan elev och lärare. Jag
kommer att ta ut citat från loggboken och intervjuerna och utifrån begreppen diskutera
materialet. Jag har valt att börja min resultatredovisning med att redovisa en hel dags
observation på skolan. Jag har valt en dag som jag anser är representativ för de sju dagarna.
4.1 ”Västerskolan”
Beskrivning av Västerskolan från loggboken: Västerskolan är en 7-9 skola med profilen
"Hälsa & Idrott". Det går ca 350 elever på västerskolan som ligger vackert i ett naturområde
på en höjd. På baksidan finns en stor basketplan och till skolan hör ett stort idrottshus till och
två stora fotbollsplaner. Skolan är nybyggd och fräsch, matsalen känns mer som en
lunchrestaurang än ”bamba”. Där serveras det vällagad mat med varierad matsedel och stor
salladsbuffé.
Anteckningar från loggboken: Möter några tjejer utanför skolan som tittar på en klasskompis
nya EU-moped. Svart, blänkande ny står den där bland de andra vesporna. Jag
uppmärksammar att det är många elever som kommer med moped till skolan. Det är status att
ha vespa. Räknar till totalt 32 st varav 3 är motorcrosscyklar. Cyklar mest mountingbikes står
vid skolväggen. Västerskolan ligger i ett medelklassområde och de flesta av eleverna bor i
villa.
4.2 Fallbeskrivning av en skoldag utifrån ett lärarperspektiv
Loggbok 02-03-09
Möter Martin i korridoren 10 min innan lektionen skall börja. Han prickar av elever till
hälsodagen som skall hållas på torsdag. Två elever går fram till Martin och ställer frågor. Vi
går in i lärarlagsrummet och kollar schemat. Jag följer Martin in i klassrummet och
engelsklektionen börjar (lektionen är 60 min).
Jag sitter långt fram i klassrummet och riktar mig mot eleverna. Placeringen väljer jag för att
få ett lärarperspektiv. Det är småpratigt i klassrummet. Eleverna börjar med sina projekt,
Robin Hood tema, en skrivuppgift. Rörig start, en kille springer ut, en annan kille tittar in i
klassrummet. Martin går från klassrummet, lämnar en lapp (angående hälsodagen). Han är
13
tillbaka efter fem minuter. Engelsklektionen flyter på bra. Småpratigt, klassen jobbar med sina
projekt. Det är nog en typisk måndagsmorgon, lite rörigt och stimmigt. Fem minuters
bensträckare. Martin hjälper en elev med uppgiften under pausen. Martin hämtar in de elever
som inte kommit tillbaka. Fortsätter lektionen med uppgiften. Elever droppar in. Martin med
bestämd röst ber eleverna att sänka ljudnivån.
- Det väsnas för mycket, viska till varandra, för att vi skall orka dagen.
Det blir lite lugnare men småpratet fortsätter då eleverna samarbetar. Martin går runt och
hjälper eleverna under lektionen. Jag blir trött i huvudet av surret och småpratet. Några elever
småbråkar och några påpekar att lektionen är slut om tio minuter. Småbråket utökar sig till en
annan grupp elever. Martin går in och bryter. Gliringarna fortsätter lite smått. Nu är det fem
minuter kvar på lektionen. Martin går aktivt runt och hjälper eleverna. Han hjälper, samtalar
och bekräftar eleverna.
- Är du trött idag?
Några min kvar, Martin bekräftar klassen att de jobbat bra men att de måste tänka på att få ner
ljudnivån.
- Puss och kram! Hej då!
Paus 10.55-12.55
Lunch
Jag går igenom med Martin mer omfattande vad jag skall skriva om samt mer grundligt vad
metoden skuggning innebär, att jag skall följa med honom vart han än går.
Två män från brandmyndigheterna kommer in i klassrummet, ställer några frågor till Martin.
Går tillbaka till arbetslagsrummet. Jag observerar. Martin planerar hälsodagen med kollega,
två andra lärare ansluter. Diskuterar veckan. Martin går och kopierar till hälsodagen (15 min)
sätter upp lapparna och är tillbaka i arbetslagsrummet. Fortsätter planeringen inför
hälsodagen. Presenterar mig för de andra lärarna.
Pedagogisk lunch: Äter i matsalen tillsammans med eleverna. Martin beskriver den
pedagogiska lunchen. Måste rycka in om något händer.
14
Dricker kaffe i lärarrummet. Diskuterar med lärare om förändringen i skolan genom historien.
En lärare uttrycker att:
- Det finns ingen tid att förbereda en kreativ lektion längre. Jag frågar vad som prioriteras
bort?
- Undervisningen (äldre lärare). Det var bättre förr. Martin menar att föräldrarna har bra koll
på vad barnen gör, inte bättre förr. Diskussionen flyter in på läraryrket. En lärare menar att det
beror på att det är ett lågstatusyrke och det är därför det inte händer något. Det finns en
frustration bland lärarna. Tiden räcker inte till!
Vi är tillbaka i lärarlagsrummet: Fortsättning av planering av hälsodagen. Lärarna bokar
bowlingbanor samt beachvolleybollbanor. Martin ger mycket bekräftelse till sina kollegor.
- Bra jobbat!
Martin förklarar att de blir en så kallad brandkårsutryckning med hälsodagen, merjobb för
lärarna. Martin lämnar hälsodagen och börjar planera engelsklektion med tema hälsa, där
eleverna skall översätta recept. Samarbetar med en kollega.
I lärarlagsrummet diskuteras fördelar och nackdelar med lärarlag eller arbeta individuellt.
Fördelarna är att lärarna tar del av varandras lärdomar, lektionerna i ämnena blir likartade, bra
för föräldrarna att samma kunskap lärs ut. Nackdelar är att lärarlagsarbetet är tidskrävande
Under planeringen i lärarlagsrummet blir lärarna avbrutna två gånger när det knackar på
dörren och elever ställer frågor om hälsodagen.
- Får jag byta aktivitet?
- Vilken dag är svenskaläxan till?
Svensklektion 12.55-14.15
Det är full aktivitet i korridoren. Skåpsdörrar slås upp och stängs. Gitarrspel, grupper står och
pratar, stimmigt, elever på väg till sina lektioner. Lektionen börjar.
- Arbetsro, poängterar Martin.
Eleverna får komma fram till Martin med sin uppgift. Martin ger beröm och bekräftelse till
eleverna. Halvklass, några är ute på praktik. Bra stämning i klassen, skrattar tillsammans med
15
Martin. Eleverna jobbar självständigt. Martin går runt och hjälper. Har hela tiden att göra.
13.30 börjar bli oroligt i klassrummet.
- Martin, Martin, Martin… Vill ha hjälp.
- Snyggt jobb!!!
- Jag fattar inte?
- Substantiv står i obestämd form…
Blir lugnare i klassen, bra arbetsklimat.
- Bestämd eller obestämd?
Bensträckare 5 min. Martin går ut i korridoren, pratar med eleverna. Frågor om hälsodagen,
möter kollega planerar i korridoren vilka sporter som skall köras. Snabb sväng in i
lärarlagsrummet. Vattenkokare på, en snabb kopp grönt te, pratar och planerar hälsodagen.
Kollega fixar fika till lärarlagsmötet. Kollar så att alla elever är inne, checkar korridoren innan
lektionen börjar igen.
Fortsätter 13.55
- Viktoria fick en ros av prinsen.
Mellan lektionerna är det mycket fokus på hälsodagen. Lektionen flyter på i lugnt tempo. Jag
frågar mig själv om alla jobbar med uppgiften? Martin har en positiv personlighet, skapar god
stämning i personalgruppen.
Reflekterar hur krävande lärarrollen är: Hur räcker man till? Martin går från elev till elev.
Svårt att stilla allas behov. Det finns många olika behov bland eleverna. En del ambitiösa och
har lätt att lära sig, andra tar längre tid och svårt att sitta still. Det är ett ständigt ropande på
Martin.
- Martin, Martin…
- rykt, rökt, rökt…
- Martin, Martin, Martin..
En elev räcker upp handen länge. Får svar till sist när lektionen är slut.
Martin springer och hämtar ett prov, en minut, sticker iväg snabbt, hinner inte följa med.
Fan… Svårt med skuggningen
Planeringstid: 14.15-15.15
Lektionen är slut. En elev får redovisa med fem utvalda klasskompisar för att hon inte vågade
göra redovisningen i helklass. Hon började blöda näsblod på lektionen och är mycket nervös.
16
- Det är så dåligt…
Martin uppmuntrar att börja. Nickar uppmuntrande till eleven under redovisningen.
- Snyggt Anna! Bra!
Anna får positiv feedback från klasskompisar och lärare. Denna extrainsats tar 15 min extra.
På vägen till lärarlagsrummet möts vi av snöbollar som har kastats in i korridoren. Martin
säger till.
Är nu tillbaka i lärarlagsrummet. Martin fortsätter att översätta recept, samarbetar med
kollega. Planerar lektioner tillsammans för att underlätta för eleverna och föräldrarna.
Hemkunskapssalen fick de tyvärr inte låna. Synd, Martin ville låna salen för att tillaga
recepten. Knackar på dörren. En elev vill byta aktivitet. Martin berättar att han kände sig
splittrad under lektionstid. Att ha koll på några elever där borta, samtidigt som en annan
ställer en fråga, hörde inte riktigt vad hon sa. Svarar fel, elever börjar skratta. Han
återkommer till eleven och förklarar. Två lärare kommer in i lärarlagsrummet. Martin hinner
smita iväg. Fan, jag missade honom igen, han är så snabb. Han är borta i tio minuter. Imorgon
skall jag bli bättre på skuggning. Lärarkollega har ett förslag om sagotema i engelskan.
Martin är en person som har ett mycket stort engagemang och många idéer. Han är driven
med en positiv inställning och verkar vara väl omtyckt av lärare och elever.
Martin och stödläraren skriver ut recept till engelska lektionen. De två andra lärarna pratar om
en konflikt elev/lärare.
- Hittat många roliga recept.
- Fika klart!
Peter, kollega har fixat fika till mötet.
Lärarlagsmöte 15.15
Martin inleder med diskussion om skriftliga betygskriterier. Tar mycket tid att sätta betyg.
7:an skall ha skriftliga omdömen. 8:an, 9:an G, VG, MVG
Åtgärdsprogram skall iföras om en 7:a inte uppnår sina mål. Lärarlaget diskuterar
utvecklingssamtal, kontaktelever och hälsodagen. Det är mycket improvisation i mötet. Det
finns ingen dagordning. Snabba beslut tas. Martin tar rollen som ordförande. Martin är med på
17
fredag, fast det är hans lediga dag. Pengar som arbetslaget tjänat in tas upp. Har köpt en
projektor. Nu vet lärarna inte om de får ha den i sitt arbetslag. Det finns ett missnöje i
gruppen. Lärarlaget vill montera den i taket.
- Annars ställer vi till ett jävla liv!
De måste få rektorns godkännande. VFU-pengar som lärarlaget har tjänat in. Lärarlagen har
sin egen budget.
4.3 Analys
Då jag analyserat materialet av skuggperioden och intervjusvaren har jag utgått utifrån de tre
begreppen; service - tillgänglighet, tiden och närhetskulturen mellan elev och lärare. Jag
kommer att ta ut citat från loggboken och intervjusvaren och analysera materialet utifrån
begreppen samt referera materialet till tidigare forskning för att stödja mina resultat.
Intervjufrågorna:
1. Anser du att i din läraruppgift ingår det både att förmedla kunskap samt fokusera på
sociala relationer/konflikthantering?
2. Vad upplever du tar mest tid? Sociala relationer eller ämnesundervisning?
3. Hur ser du på tillgänglighetsaspekten? I vilken grad bör man som lärare vara
tillgänglig?
4. Har du möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav som lärarrollen kräver?
5. Hur ser du på läraryrket? Har det blivit bättre eller sämre som du ser det?
Fråga 1 berör närhetskulturen Fråga 2 tiden, fråga 3 service - tillgänglighet och fråga 4 och 5
förändringar i läraryrket.
4.3.1 Service – tillgänglighet
Utifrån loggboken och intervjuerna visade sig tillgängligaspekten mycket påtaglig. Då jag
analyserat loggboksmaterialet har jag tagit ur citat från texten som har med
tillgängligaspekten att göra. Utifrån intervjusvaren har jag främst fokuserat på frågorna: Hur
ser du på tillgänglighetsaspekten? I vilken grad bör man som lärare vara tillgänglig?
Agneta beskrev i intervjun att man som lärare inte behöver vara tillgänglig jämt. Hon tycker
att en lärare skall vara på sin arbetsplats 40 h i veckan, men då skall också läraren ha
18
möjlighet att kunna arbeta ostört och få undanstökat rättningsarbete och annat administrativt
arbete. Hon menar att det är svårt att jobba ostört på skolan på grund av att läraren hela dagen
är tillgänglig för eleven. Lärarna arbetar i arbetslag och arbetsrummet de delar är litet och
ligger i anslutning till korridoren. Agneta uttrycker:
Det knackar ju ideligen så du blir ju störd och ibland måste du ringa samtal eller sitta
och maila va, sitta och rätta och planera det går ju inte… man åker hem trött på kvällen
och jobbar med skolarbetet och det tycker jag är jobbigt.
Även Martin uttrycker att han känner sig mer och mer tillgänglig idag. Han har mer kontakt
med föräldrar idag, som att skicka ut mail och information. Detta uppskattas av föräldrar.
Själva tillgängligheten som lärare på skolan är en svår fråga tycker Martin;
Ibland kan jag känna att man kanske curlar lite väl mycket… man lämnar inte
tillräckligt med utrymme för eleverna för att ta det ansvaret.
Martin poängterar också att individualiseringen i dagens skolor gör att läraren har ett samspel
med eleven på detaljnivå. Detta resulterar att lärarna ställer otroligt höga krav på sig när det
gäller sin tillgänglighet för eleven.
Tillgängligheten i klassrummet kan se olika ut beroende på vilken undervisningsmetod läraren
använder. Anteckningar från loggboken: Martin går från elev till elev. Svårt att stilla allas
behov. Det finns många olika behov bland eleverna. En del ambitiösa och har lätt att lära sig,
andra tar längre tid och svårt att sitta still. Det är ett ständigt ropande på Martin.
Båda lärarna är överens om att det borde finnas ett ställe på skolan där de inte är tillgängliga.
Ett rum där de kan sitta i lugn och ro och göra sina rättningar och planera lektioner samt
administrativt arbete. Agneta menar att;
Det är viktigt att jag memorerar personen i huvudet när jag rättar och då krävs det att
jag får sitta i lugn och ro. Däremot tycker jag att eleverna får prata med mig och jag
inte får snäsa av dem. Jag försöker prata med dom och är det så att de har ett problem
så kanske kan man diskutera det efter lektionen eller om man har en stund över, men
19
inte att eleverna styr… dom måste lära sig att vi är till för varandra och det är ju också
för att få upp respekten.
Anteckningar från loggboken; efter en lektion gå vi ut i korridoren och en elev från en annan
klass frågar vad de har för läxa tills imorgon? Jag frågar Martin hur det är att hela tiden vara
tillgänglig? Martin svarar:
Jag finns ju här hela tiden. Det var annorlunda när jag gick på högstadiet. Jag är alltid
tillgänglig. Men ibland är det faktisk kul!
Det jag uppmärksammar efter några dagars skuggning är att Martin byter sin
undervisningsmetod. De första dagarna gick han runt i klassrummet och hjälpte eleverna,
eleverna ropade konstant på honom och han sprang från bänk till bänk. Istället för att Martin
sprang runt fick eleverna komma till honom.
Anteckningar från loggboken: Eleverna behöver hjälp av Martin och han får ständigt avbryta
det han håller på med. Jag upplever att Martin är stressad idag. Han har mycket att fixa. Hur
skall han hinna? Martin går runt i klassen och hjälper eleverna. Det börjar bli högre volym i
klassrummet. Några jobbar på bra, några verkar inte jobba överhuvudtaget.
Efter att han bytt metod såg jag en klar skillnad. När eleverna fick gå fram till Martin istället
resulterade detta i att det blev lugnare i klassrummet samt att Martin var mindre stressad.
Samtidig är det svårt att bryta den gamla undervisningsmetoden. Under denna period som jag
skuggat Martin var det tid för utvecklingssamtal och Martin hade mycket att stå i. Tiden
emellan lektionerna måste Martin fortsätta med bedömningen till utvecklingssamtalen.
Anteckningar från loggboken: Martin har samma metod som de senaste dagarna, att eleverna
får komma fram till honom när de behöver hjälp. Snabbt bildas det en kö vid Martins bord.
Kön ringlar sig ut i klassrummet. Många av eleverna är klara med häftet och vill att Martin
skall titta på det. Hjälpläraren sätter sig vid en elev och hjälper. Kön minskar och det sprider
sig ett lugn i klassen. En elev sitter försjunken i tankar och jobbar inte med uppgiften. Några
elever har satt sig i grupprummet och arbetar självständigt. Det blir en avlastning för Martin
när hjälpläraren är där. Martin och hjälpläraren har att göra hela tiden. Det är en konstant kö
20
till Martin. 10.50 börjar eleverna bli oroliga. En elev gör piruetter längst bak i klassrummet.
Sätter sig sen och fortsätter jobba. Nu är det ingen kö, killarna börjar prata sport med Martin.
Gud vad bra det går idag, säger Martin och nickar till mig.
- Jag slipper springa som en skållat troll.
Lektionen börjar nå sitt slut. Ses i nästa vecka!
Min upplevelse utifrån skuggperioden och intervjuerna är att lärarens tillgänglighet är total i
klassrummet. Martin menar att lärarrollen innebär att vara överallt, serva eleverna och alltid
vara tillgänglig. I intervjun med Agneta uttrycker hon tillgängligheten;
Även om man har bestämt sen innan att man skall vara tuff och hård och ställa krav på
ungarna så hamnar man lätt i detta att serva dom i alla vägar. Kan du öppna skåpet åt
mig? Javisst. Ja, ja har du ingen nyckel med dig…och jag har ingen penna... nähä men
kan du inte låna någon, nä det är ingen som har, men vänta lite då, vänta så skall jag
hämtar en penna åt dig, kan du öppna den dörren här... var är min bok ? ja, jag skall se
här... Det är vansinnigt, kan du ge mig boken där... och så kommer jag på mig själv att
jag springer och gör detta, vad har hänt?
Den totala tillgängligheten lärarna beskriver är att de sällan har någon elevfri tid till de
arbeten som skall göras innan och efter skoldagen. Det finns en frustration om att arbetet
aldrig blir färdigt.
Även flexibiliteten hos läraren blir tydligt i analysen. Lärarens roll är att möta varje elevs
behov. Detta stämmer överens med Dovemarks (2004) tidigare forskning. Att läraren skall
vara flexibel i flera olika meningar uppkommer i Dovemarks intervjuer från sin studie. De
centrala som kommer upp är att läraren skall möta varje individuell elev efter dess behov.
Lärarens roll är att inspirera och ge vägledning till varje enskild elev. Dovemark ser den
flexibla inspirerade handledaren och den nya elevrollen som innebär att ansvar, planera och
utvärdera.
21
4.3.2 Tiden
En replik som hela tiden återkommer under studiens gång är att "tiden inte räcker till".
Hargreaves inleder sin rapport om tid med ”Tiden är frihetens fiende”. Han menar att ”tiden
är en central dimension i lärarens arbete” (Hargreaves 1998 s.107).
Under min skuggperiod med Martin och utifrån intervjuerna uppdagades temat tiden. En
lärare har 34 timmar i veckan för arbetsförlagd tid, åtta timmar förtroendearbetstid och en
timma friskvård. På den arbetsförlagda och förtroendearbetstiden skall läraren genomföra
planeringsarbete som innebär, föräldrakontakt, lärarlagsmöten, rätta prov, elevbedömning,
lektionsplanering med mera. Många lärare upplever att tiden inte räcker till. En spontan
kommentar från en lärare underkafferasten i lärarrummet säger; Det finns ingen tid att
förbereda en kreativ lektion längre. Agneta uttrycker i intervjun att hon önskat att hon haft
mer tid att planera roligare lektioner. Hon beskriver att:
Nu har man ju jobbat så länge så man klarar av att köra en lektion lätt utan att behöva
planera för mycket, va… Du kan inte komma in till en lektion och inte veta vad du skall
göra för då tar dom över fullständigt. Dom behöver tydliga riktlinjer vad som gäller.
Martin beskriver problematiken att lärarna ligger ett halvt steg efter hela tiden för att det är en
stor arbetsplats och att informationsflödet aldrig ligger i fas;
… nu skall det lösas, nu skall vi göra det… så tiden till att planera för att genomföra
gemensamma grejer den finns inte riktigt. Utan det är ju uppdelat på det här små
konferens timmarna.
Detta resulterar i känslan att tiden aldrig räcker till. I samtalet med Martin kommer vi in på
lärarlagets tidskrävande arbete. Fördelar med samarbetet i lärarlaget är att lärarna tar del av
varandras lärdomar, lektionerna blir likartade, nackdelar är att det är tidskrävande. Martin
beskriver att det är mycket att göra nu. Anteckningar från loggboken: Det bränner till, nu när
det är tid för utvecklingssamtal, många bollar i luften och Martin måste imorgon sätta sig ner
med bedömningarna... Martin skriver mail till föräldrarna om tider till utvecklingssamtalen.
- Jävlar, datorn hänger sig…
22
Martin berättar att det är totalt 13 utvecklingssamtal inbokade nu. Han sitter kvar och jobbar
en halvtimma extra innan han går hem Under dessa perioder då det är utvecklingssamtal och
betygsättning är tiden extra knapp. Under skuggperioden berättar Martin att under
utvecklingssamtalstider blir det tyvärr stressigt och tiden räcker inte till, han uttrycker:
Det är mycket nu ... Kollega har varit borta och inte kunnat vara med på klassråden då
vi planerar… alla utvecklingssamtal måste skrivas och planeras parallellt med
lektionerna.
En av dagarna går Martin går till ett avskilt rum och fortsätter med utvecklingssamtalen på
förtroendetiden, han jobbar med utvecklingssamtalen ca två timmar. Ett annat exempel som
kommer upp är då det är andra aktiviteter i skolan som bryter den traditionella dagen.
Hälsodagen som skolan anordnade gör att det krävs extra tid för lärarna att planera. Från
loggboken inför hälsoveckan: Martin planerar hälsodagen med kollega, två andra lärare
ansluter. Diskuterar veckan. Martin går och kopierar till hälsodagen (15 min) sätter upp
lapparna och är tillbaka i arbetslagsrummet. Fortsätter planeringen inför hälsodagen.
Martin förklarar att blir en så kallad brandkårsutryckning med hälsodagen, alltså merjobb för
lärarna som tar extra tid. Min uppfattning är att dessa fem-tio- eller femtonminutersuppdragen
som att tex kopiera, informera, praktiska lösningar, utvecklingssamtal tar mycket av den
arbetsförlagda tiden. Anteckningar från loggboken: Springer på Martin i korridoren 09.00,
han har en bunt med papper i handen och är lite stressad.
- Hej! Har kopierat ledighetsansökningar till eleverna.
När jag analyserar en lärares dag blir resultatet att mycket av tiden på skolan går till just dessa
”osynliga” uppgifter. Hargreaves (1998 s.107) menar att genom tiden har vi möjlighet att se
hur lärarna strukturerar sitt arbete, samtidigt som tiden begränsar dem
En annan del som tar upp lärarens tid är de sociala relationerna, som jag kommer närmare in
på i kapitlet närhetskultur mellan elev och lärare. Utifrån tidsaspekten ställde jag frågan: Vad
upplever du tar mest tid? Den sociala relationen eller ämnesundervisningen? Svaren från
23
Agneta och Martin var likartade. Agneta berättar att trots allt hon spenderar mest tid i
undervisning. Hon beskriver vidare att det tar väldigt mycket tid att göra dokumentationen
kring eleven, när det händer någonting, utvecklingssamtal eller enskilda samtal. Detta skall
skrivas och dokumenteras och det kan ta väldigt mycket tid. Hon beskriver att den tiden skulle
hon behövt för att planera sina lektioner. Agneta berättar vidare att hon tycker det är för
mycket dokumentation;
Vi gör för mycket, vi skriver och dokumenterar och för lite agerande.. Utan sen går
tiden och så är det dags för ny dokumentation, det händer för lite. Varför gör vi allt
detta?
Min uppfattning utifrån intervjusvaren är att det finns en frustration hos lärarna. Alla
dokument som skrivs samlas på hög och det är en trög process innan det händer något.
Martin berättar att då det gäller hans lektionstid så måste han försöka fokusera på kunskapen
och inlärning. Däremellan, dvs den arbetsförlagda tiden utanför lektionen, upplever han att
större delen av arbetstiden går ut på andra saker som kommunikation med hemmet,
kommunikation mellan elever, konflikter, rent praktiskt stöd för att eleverna skall komma
vidare, ta sig igenom ett problem av specialkaraktär med mera. Han uttrycker:
På något sätt så när jag sätter min fot härinne så är tiden fylld av allt det här och jag
får inte heller möjligheten att sitta ner helt själv... att vara helt fri från... vad skall man
säga? Allt det som rör ungdomarna... Eftersom vi sitter på ett litet rum med tio stycken
lärare i arbetslaget och det knackas på dörren i ett...
Martin fortsätter att berätta att det kanske har lite att göra med hur man är som person, att man
kan kanske säga nej, jag kan inte möta dig just nu. Men ofta känns det som det är akuta saker
som måste redas upp och göras.
Agneta berättar vidare att hon saknar fler människor som har den kompetensen inom sociala
frågor som skall integreras på skolan. Hon anser att:
24
Det går åt så pass mycket tid till detta och jag känner många gånger när dom står och
sliter i mig och jag skall iväg för jag skall passa min lektion… då vill jag ju inte komma
tio minuter försenat för då lär dom sig det beteendet. Håller inte lärarna tiden så
behöver inte de hålla tiden. Och då kan ju inte jag säga att jag stått och pratat med en
elev som mått dåligt. Det här tycker jag är oerhört störande och att vi inte har
tillräckligt med resurser här att lämna över… det känns som det har minskat.
Både Agneta och Martin beskriver att det behövs mer resurser som kan avlasta lärarna i det
sociala arbetet med eleverna och att det fanns bättre uppslutning med elevhälsoteamet. Martin
berättar att det flesta problem som kommer upp under skoldagen löser han direkt:
…vilket naturligtvis innebär att många andra blir lidande för det. För att min tid upptas
av att bryta en lektion, plocka ut ett par elever, diskutera, i de tillfällena det inte går att
vänta. Vissa situationer kan inte vänta för att eleven mår såpas dåligt.
Martin berättar vidare att han upplever att när de sociala bitarna tar över är de så pass viktiga
att de måste få inkräkta lite grann på hans tid eller sitt upplägg vilket gör att nästa lektion inte
blir som han tänkt sig. Han menar att:
Man kan ju gräva ner sig och tycka att det är tråkigt och att det inte blir som man har
tänkt sig med som sagt var man måste försöka tänka på helheten. Vad hade hänt om jag
inte hade gått in och tagit den här konflikten eller den här sociala formen när en elev
mår dåligt?
Martin beskriver att lärarrollen kräver oerhört mycket improvisation. Läraren har en grovplan
och sen så måste personen vara öppen för att den kommer att förändras, för det gör den, det
blir aldrig som man tänkt sig, det blir alltid förändringar menar Martin.
Utifrån min analys om tiden ser jag att fler arbetsuppgifter läggs på läraren som
föräldrakontakt, planering med arbetslaget samt sociala relationer. Det stämmer överens med
den flexibla läraren som Dovemark (2004) beskriver. Dovemark menar att lärarens roll är att
lära ut till eleven och att själv ta ansvar, sätta upp mål, planera och utvärdera sin egen
25
utveckling. Men lärarrollens uppgifter är också att läraren förväntas vara flexibel i
lärarlagsarbetet, ha uppsikt på resursfördelningen och ändra verksamheten om det uppkommer
problem.
4.3.3 Närhetskultur mellan elev och lärare
Närhetskulturen som är mellan elev och lärare är en viktig aspekt som på senare år tagit plats i
diskussion bland lärare, forskning och i massmedia. I Granaths (2008 s.177) forskning
beskriver hon en kultur som växt fram genom intimiserand relationer mellan lärare och elev
som kan vara att förhandla och lirka med eleven. Martin uttrycker i intervjun om
tillgänglighet att: Ibland kan jag känna att man kanske curlar lite väl mycket.. Begreppen
tillgänglighet och närhetskultur ligger varandra mycket nära. I detta kapitel kommer jag att
fokusera på frågan: Anser du att i din läraruppgift ingår det både att förmedla kunskap samt
fokusera på sociala relationer/konflikthantering?
Agneta menar att hennes huvuduppgift är undervisning men att alla lärare bör ha kunskap om
hur elever reagerar i olika situationer för att förstå deras problem. Hon berättar vidare att hon
inte tycker om när hon skall agera som socialarbetare. Hon uttrycker att den kompetensen har
hon inte och hon säger att hon saknar fler människor med den kompetensen som skall
integreras på skolan. Det går åt mycket tid till sociala relationer med eleverna, se kapitlet om
tid. Agneta berättar vidare att från början var det två kuratorer, bland annat en kille som
arbetade på skolan. Hon uttrycker:
…jag saknar mer män i skolan. Det kan jag tydligt säga. Det behövs! Även om jag sitter
och pratar med pojkarna så känner jag att den här personen hade behövt prata med en
kille eller en karl.
Agneta uttrycker att det bör finnas fler män som arbetar på skolan. Hon menar att det finns
brister i skolan och att det behövs mer varierande personal:
Det behöver inte bara vara utbildade socionomer utan även kringfolk… äldre
människor som vi har haft som klassmorfar, för det finns ju barn som varken träffar
mormor eller morfar eller farmor eller farfar, dom har ingen och många gånger är det
26
splittrade familjer. Vanliga vuxna som bara kan finnas till för eleverna på ett naturligt
sätt, gärna i hälsoteket och korridorerna.
Utifrån Agnetas svar förstår jag att det finns ett otroligt behov av fler vuxna på skolan.
Martins svar på frågan är: Absolut! Han menar att det går i varandra hela tiden och att en
idealsituation aldrig existerar. Det händer alltid nya saker som läraren måste ta hänsyn till och
utgå utifrån hur eleven mår för tillfället. Han berättar vidare om olika sociala relationer och
vad de spelar för roll:
…kamratrelationer, hur dom mår? Vad som har hänt och vad som kommer att hända
sen? ... allt påverkar hela klimatet, det räcker med att en elev mår dåligt så påverkar det
hela arbetssituationen.. med vad och hur jag jobbar med eleverna... jag känner att jag
ändrar mig… det är väldigt mycket en kameleonts roll som ändras från ena sekunden
till den andra. På gott och ont.
Martin förklarar att erfarenhet spelar stor roll för att komma nära eleven på rätt sätt:
Jag vet min vuxenroll och gränsen däremellan …vilket man kanske inte riktigt kände
som tjugoåring. Då trodde man att det var lättare att som kompis komma nära eleven
och därigenom nå resultat. Det fungerar inte utan du måste agera på ett vuxet sätt;
korrekt, vänligt och lyssna. Så måste det vara! Det är ju någonting som jag lärt mig i
och med att jag själv har barn. Man blir säkrare och säkrare i den rollen i det dagliga
mötet med eleverna.
Det visar sig utifrån intervjusvaren och loggboken att den närhetskultur som finns mellan
lärare och elev beror på att lärarrollen utökats till ett mer socialt arbete. Både Agneta och
Martin beskriver att det behövs fler resurser som kan avlasta lärarna i det sociala arbetet med
eleverna och de efterlyser att det är bättre uppslutning med elevhälsoteamet. Granath (2008)
uttrycker i sin studie att skolkulturen gått från en offentlig arena till en privat och att läraren
uppträder mer som en coach, en personlig rådgivare som stöttar, uppmuntrar och bekräftar
eleven. Hon menar att det ställs höga krav på lärarrollen där både kunskapsundervisning och
sociala relationer ingår.
27
Det finns likheter i mina intervjusvar och med Dovemarks (2004) studie. I studien tas den
positiva aspekten upp av att lärare och elever fått en närmare relation till skillnad från förr.
Idag har läraren en social relation utöver lektionsundervisningen samtidigt som det finns lite
tid över till arbete som behövs göras efter lektionen. Tidsbristen beskriver också Martin och
Agneta i intervjusvaren samt att det finns ett behov av fler vuxna på skolan.
Under en hälsodag på Västerskolan upplever jag att lärarna kommer eleverna nära. Det är en
dag då sociala relationer utvecklas på ett naturligt och enkelt sätt. Anteckningar från
hälsodagen: Musik som dunkar ut från högtalarna, klubbor som slås, kroppar som rör sig.
Gymmet är populärt och många elever vill prova maskinerna. Martin och kollega går runt och
instruerar. En grupp killar kör hantlar och gymnastiktjejerna tänjer. Det är härlig stämning i
rummet.
– Martin kan du hjälpa mig?
Kollega tar med en grupp tjejer inför thaiboxning och självförsvar. Uppvärmning av kroppar
och leder. Tjejerna skrattar och fnittrar. Eleverna gillar verkligen att röra på kroppen. Det är
en glad stämning i gruppen. Elever pratar och är upprymda:
– Vi vill slåss.
– Vi vill göra kickar.
Lärare instruerar och tjejerna jobbar med mitsar.
Eleverna ställer frågor till läraren:
– Har du fått sådana sparkar på dig någon gång?
Alla får prova att spärra med läraren, slag, kickar och knäning.
– Hög spark, låg spark…
Läraren pratar om självförsvar och tjejerna lyssnar aktivt. Från fnittret växer styrka fram i
tjejerna. Kroppshållning, starka kroppar och att våga använda kraft... Roligt att se den
självkänsla som snabbt växer fram då tjejerna har möjligheten att visa sin kraft och styrka.
Läraren är bra på att uppmuntra och locka fram självkänsla och den fysiska styrkan i kroppen
med tjejgruppen. Tjejerna har mycket kraft!
En av lärarna berättar att ofta är det de eleverna som har svårt på de teoretiska lektionerna
som funkar hur bra som helst på fysisk aktivitet. Där är de strukturerade, tar ansvar och är
28
aktiva. Denna dag byggs en relation upp mellan lärare och elever, detta resulterar till att lärare
och elever kommer närmare varandra.
Hälsodagen är ett exempel på hur närhetskulturen stärks mellan lärare och elev. I Judson och
Lawson (2005) studie som behandlar begreppet "närhet" mellan lärare och elever har de
kommit fram till att elever med större närhet till läraren har benägenhet för ökad motivation i
skolan och presterar högre.
4.4 Den nya lärarrollen
Jag kommer i detta kapitel titta på den nya lärarrollen. Utifrån mina resultat har jag kommit
fram till att det är många mekanismer som spelar in. Lärarens tillgänglighet och
närhetskulturen mellan lärare och elev är två delar som jag kommer titta närmare på i detta
kapitel.
En av orsakerna till den förändrade lärarrollen ligger i det politiska samhällsklimat som jag
belyste i kapitlet tidigare forskning. Det har skett ett decentraliseringsarbete inom skolans
område och styrningen som tidigare skedde centralt har förändras och decentraliseras till
kommuner.
Läraren har kommit att få en annan roll i skolan. Eleven skall idag ta ett större ansvar i sitt
lärande och läraren fungerar mer som en handledare. Det centrala i den nya läroplanen är att
läraren skall utgå utifrån individen och utgå utifrån dess förutsättningar, alltså att lärandet
individualiseras. (Lpo-94)
I detta kapitel har jag fokuserat på frågorna:
Har du möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav som lärarrollen kräver?
Hur ser du på läraryrket? Har det blivit bättre eller sämre som du ser det?
Agneta beskriver att lärarrollen idag är väldigt komplicerad; Den är inte är utredd och det
finns ju inte den befattningsbeskrivning som det fanns förr som talar om vad som ingår i en
tjänst.
29
Hon berättar vidare att hon tycker att lärarrollen blivit väldigt oklar. Inte bara det som kopplas
till eleverna utan även det ansvaret som kommer att ligga högre upp exempel IUP (skriftliga
omdöme) och slutliga omdömen.
Då bestämmer man på ”högre ort” att så här skall vi göra. Ja, vad gör man, det är
människor som skriver böcker och tjänar pengar på detta, det kostar hur mycket som
helst, utredningar av det här med IUP, men när det kommer till kritan och skall
verkställas, då har de inte ett konkret råd. Hur skall det här se ut? Det är fruktansvärt
dåligt.
Hon berättar vidare att det som händer är att rektorerna träffas och sitter på möten där det
diskuteras skriftliga omdömen. Sen skrivs det ner och så görs var och en av lärarna som de
tycker.
Den här oredan ställer till mycket för då gör kanske jag på mitt sätt och ett annat
arbetslag på sitt sätt, det finns liksom inte någon riktig norm, men det har ju också med
att göra att man har decentraliserat. Förr var ju allt centraliserat och det var inarbetat
och det var inarbetat alldeles för länge, så de gick nästan inte att rucka på
någonting…från att man decentraliserat så skall man nu bygga upp det igen.
Martin beskriver också att det är mycket administrativt som skall göras. Speciellt under den
perioden då lärarna arbetar med IUP- individuell utvecklingsplan. Arbetet sker i samspel med
föräldrar genom utvecklingssamtal tillsammans med eleven. Mycket skall dokumenteras och
vi är ju världsmästare i Sverige på att samla på oss dokument, menar Martin. Han menar att
kanske skulle det finnas mer standardiserade sätt, exempelvis att det finns en mapp centralt på
skolan som sköts av några eller någon. Martin uttrycker att:
Trots att jag informerar, informerar och informerar och berättar inför IPU…när det väl
smäller till så är det väldigt, väldigt mycket administrativt.
Agneta menar också att budgeten har en stor betydelse. Budgeten är så central att eleverna
kommer i andra hand. Agneta berättar att skolan hade dubbelt så mycket pengar om man går
30
tillbaka tjugo år i tiden. I Hargreaves forskning tar han upp de samhälliga ekonomiska
effekterna som uppstår och att skolan blir drabbad. Han menar att det skett stora förändringar
sen 70-talet då arbetet gått från centralisering till decentralisering. Fördelarna är att skolans
ledning tillsammans med lärarna kan fatta egna beslut som kan leda till mångfald, kreativitet,
nytänkande och lärarrollen utvecklas utifrån deras verklighet. Däremot kan det resultera i
nackdelar om självstyret införs i ett system där det finns små resurser eller där man förstärker
en byråkratisk kontroll över läroplaner och bedömningar (Hargreaves1998 s.22).
4.4.1 Betygskriterierna/föräldrakontakt
Betygskriterierna är något som återkommer i intervjusvaren. Det är otroligt tidskrävande och
det verkar finnas många olika kriterier för lärarna att utgå ifrån också föräldrarna här tar plats
och tid, vilket är en skillnad från förr.
Martin beskriver att han skickar ut information på nätet kopplat till betygskriteriet så att
föräldrarna har möjlighet att sätta sig in i kriterierna. När vi träffas för utvecklingssamtal har
föräldrarna och eleverna en ganska god bild över kunskapsutvecklingen, så han tycker att vi
kommit ganska långt med IUP- individuell utvecklingsplan, men att det fortfarande är väldigt
mycket pappers exercis under just den perioden. Han säger att; ibland kanske jag skulle vilja
det fanns ett mycket mera levande dokument, där det jag gjorde varje dag med eleverna
beskrivs på ett naturligt sätt i en informationsbank. Martin menar att:
..Ibland så känns det som att jag blir mer informatör än utbildare..
Martin fortsätter att berätta att han anser att vi har en bra skola idag och att saker utvecklas.
Han menar att det finns ett stort engagemang från föräldrarna att det skall gå bra för eleverna
likaså hos eleverna att lyckas så bra som möjligt. Han tycker å andra sidan att eleverna
tidigare hade en större respekt för skolsituationen. Många saker var självklara, det var inget
man behövde diskutera. Något som skiljer sig markant från förr är att läraren blir mer
ifrågasatt idag av föräldrarna. Varför läser ni der här? Varför gör ni såhär? Hur bedömer ni?
Martin förklarar att de ofta får mail från föräldrar som ifrågasätter lärarnas kommentarer och
deras bedömningar av eleverna. Martin uttrycker att:
31
…det finns massa småexperter i samhället som talar om för oss lärare hur vi skall
jobba och det är ju en stor förändring. Så har det aldrig varit förut.
Han berättar vidare att han tror det beror på att folk har mer information idag och att man
pratar med varandra mer.
4.4.2 Status
Lärarens statusroll kom också upp intervjuerna. Agneta berättar att hon tycker att lärarrollen
har tappat status mot vad den tidigare hade. Hon menar att lärarna blir mycket ifrågasatta idag
utifrån sin yrkesroll. Agneta uttrycker att;
Förr hade du en utbildning och så förväntade man sig att du kunde ditt jobb. Som lärare
idag så blir du ifrågasatt från föräldrahåll, framförallt de yngre lärarna... alla har gått i
skolan och vet och tycker att dom kan området… Där tycker jag ibland att en del lärare
blivit hemskt utsatta här på skolan. Vissa går in på detalj med småsaker och synar vart
enda ord och det tycker jag är lite tråkigt.
Agneta berättar vidare och förklarar att ibland gör detta att lärarna intar en defensiv hållning.
Martin påpekar också att lärarens status har sjunkit. Titta bara på parkeringen, det står massa
fula bilar där ute... Han uttrycker att samhället har bildat sin egen uppfattning vad det innebär
att vara lärare. Han menar att den tidigare skolan var mer central för hela familjen och
samhället än idag. Samhällets förändring påverkar i högsta grad skolan och lärarrollen.
Föräldrarna tar idag mer plats i skolan än förr som tidigare nämnts. Martin berättar att:
Tidigare om det kanske hade hänt något i skolan hade man ringt hem: nu har detta och
detta hänt, med din dotter/son. Svar: Vad bra då skall vi ta det hemma. Idag kan man få
ett svar tillbaka: Va? Ni har gjort fel för min son eller dotter skulle aldrig göra något
sådant.
32
Martin berättar vidare att det ibland verkar finnas en slags misstro. Kanske är det inte allmänt
så, men på vissa håll finns det en misstro om att vi gör ett kompetent arbete och att våra
bedömningar är kompetent utförda. Detta är en intressant förändring och en stor förändring.
Hargreaves (1998 s.31 ) tar upp avprofessionaliseringen i sin forskning. Han menar att då
lärarrollen blivit större och läraren intar fler roller kan det leda till avproffessionalisering och
att synen på läraryrket blivit mer rutinartat och okvalificerad samt att lärarnas professionella
bedömningar minskas. Samtidigt menar han att lärarens deltagande utanför klassrummet kan
leda till förbättringar av det som händer i klassrummet. Att lärare arbetar i arbetslag och tar
gemensamma beslut med kollegor, att de har närmare kontakt med elever och att de deltar i
beslutsprocesser på ett mer aktivt sätt idag. Hargreaves menar att lärarrollen blir mer komplex
och intensiv som leder till ökad press på lärarna med nya arbetsvillkor som inte håller en
jämna steg i förändringstakten.
Martins och Agnetas uppfattning om föräldrarnas syn på lärarprofessionens brist hänger ihop
med Hargreaves forskning om avprofessionaliseringen. Men det finns metoder som kan
motarbeta avproffessionalisering. I Ann-Kristin Munters (2008) studie där hon undersöker
olika sätt att utveckla lärarrollen använder hon metoden skuggning inom ett lärarkollegium.
Hon menar att lärarna som egen yrkesgrupp har möjlighet att utveckla sin gemensamma
professionella yrkeskunskap genom att observera varandra.
Då skolans ledning löneförhandlar med lärarna utgår de utifrån kriterier för lärarkompetens. I
år hade lärarna på Västerskolan utformat ett förslag på kriterier för kompetens till ledningen.
Jag har tittat lite närmare på ledningens förslag på kriterier för kompetens och vad som skiljs
mellan lärarnas förslag.
Några av kriterier ur ledningens dokument:
Självständighet – problemlösningsförmåga
Samarbetsförmåga – skapa positiv anda
Förändringsvilja – initiativförmåga – flexibilitet
Effektivitetskänsla – servicekänsla
33
De kriterier som lärarna kommit fram till ser likvärdiga ut men det tillkommer en punkt: Bra
utbildning för sina ämnen. Ledningen och lärarna har samarbetat för att komma fram till en
gemensam plan. Det är något överraskande att på ledningens kriterier tas inte
ämneskunskapen upp. Kriterierna är fokuserade på individen utifrån socialt beteende, att lösa
svåra problem, planera och utveckla nya strategier, skapa förtroende, åtar sig frivilligt
utmanande uppdrag inom eller utanför sitt eget arbetsfält, bygger upp en gruppkänsla,
uppmuntrar till aktivt samarbete och till sist servicekänsla. Här tydliggörs det att den nya
lärarrollen är mer fokuserad på sociala relationer, flexibilitet och servicekänsla.
5. SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION
Syftet med studien var att var att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt
gör och vilka slags uppgifter lärare ställs inför i sitt arbete. Mina frågeställningar har varit:
Vad lägger en högstadielärare mest tid på i sitt arbete?
Vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist ger läraren?
För att undersöka vad tiden används till för en lärare på högstadiet har jag skuggat en lärare
under en veckas tid, det vill säga följt honom i allt vad han gjort.
5.1 Service - tillgänglighet
Utifrån min observation under skuggperioden och utifrån intervjusvaren från de två lärarna
har jag kommit fram till att den mesta tiden läggs på undervisningen, men att mycket av den
tidsbrist som läraren upplever beror på att lärarens roll är bredare idag och innehåller många
uppgifter. Resultatredovisningen visar att mycket av tiden läggs på sociala relationer,
administrativt arbete, planering i lärarlagen samt att serva eleven.
Tidigt i mina observationer blev jag förvånad över den totala tillgängligheten och
servicekänslan som jag upplevde att läraren visar i förhållande till sina elever. Läraren servar
eleven från att eleven kommit in i klassrummet tills lektionen är slut. Även före och efter
lektionstid finns läraren tillgänglig i korridorer, lärarlagsrummet och i matsalen.
34
Här får jag också ett visst stöd från tidigare forskning där bland annat Dovemark (2004)
beskriver den flexible läraren som skall vara ”böjlig” för att möta elevernas enskilda behov.
Hon tar dock inte upp den totala tillgängligheten och servicekänsla som jag funnit i mina
resultat.
Inom den aktuella skolans ledning och lärarkår läggs mycket stort fokus på servicekänslan i
kriterierna om lärarkompetens och detta säger en hel del om de förväntningar som ställs på
lärarrollen från såväl ledning som lärarna själva. Min slutsats är att tillgänglighet och service
ingår i lärarens roll idag, med konsekvensen av att lärarna upplever att tiden inte räcker till.
5.2 Tiden
Utifrån min observation och intervjusvaren framkommer att lärarna upplever att tiden inte
räcker till. I min analys har jag kommit fram till att det är många olika arbetsuppgifter
förutom undervisningen som läraren ska utföra. Planeringsarbete, föräldrakontakt,
utvecklingssamtal, lärarlagsmöten, rätta prov, elevbedömning, lektionsplanering samt dessa
”fem-tio- eller femtonminutersuppdragen” som att t.ex. kopiera, informera, lösa praktiska
problem och som tar mycket av den arbetsförlagda tiden på skolan. Här kommer också service
in i lärarrollen som upptar mycket av lärarens tid. Det kan handla om att hämta pennor,
böcker och öppna skåp för elever med mera. I intervjun kom även problematiken upp att
lärarna hela tiden ligger ett halvt steg efter då det är en stor arbetsplats och informationsflödet
aldrig ligger i fas. Det resulterar i känslan att ”tiden aldrig räcker till.”
Jag har också kommit fram till att den sociala relationen med eleven upptar mycket av
lärarens tid. Här får jag stöd av Hargreaves (1998) forskning som uttrycker att det en skett
förändring i lärarrollen och att man som lärare idag lägger mycket tid på sociala och
emotionella mål förutom kunskapsinlärning.
5.3 Närhetskulturen mellan elev och lärare
Mitt resultat visar att den närhetskultur som finns mellan lärare och elev beror på att
lärarrollen utökats till ett mer stödjande, socialt arbete. Både Agneta och Martin beskriver att
det behövs fler resurser som kan avlasta lärarna i det sociala arbetet med eleverna och de
35
efterlyser bättre uppslutning från elevhälsoteamet sida eller andra med erforderlig och särskild
kompetens. Fler vuxna förebilder efterlyses också. Detta stämmer överens med Granaths
(2008) forskning om närhetskulturen mellan elev och lärare. Granath beskriver i sin studie att
läraren uppträder mer som en coach, en personlig rådgivare som stöttar, uppmuntrar och
bekräftar eleven. Denna relation ställer krav på närhetskulturen mellan lärare och elev.
Det finns också likheter mellan mina intervjusvar och Dovemarks (2004) studie. Idag har
läraren en social relation utöver lektionsundervisningen och som tar större plats samtidigt som
det finns lite tid över till arbete som behövs göras efter lektionen.
En öppning till framtida forskning i ämnet är att utforska sevicekänslans plats i lärarrollen i en
mer fördjupad studie. Jag vill samtidigt varmt rekommendera metoden skuggning som har
varit otroligt givande. Jag inspirerades av Ann-Kristin Munters (2008) studie som lät lärare
skugga varandra på skolan för att därefter utvärdera observationerna och utveckla sin
gemensamma professionella yrkesgrupp. Lärarrollen är komplex och jag tror det kan vara
mycket utvecklande för såväl skolledningen som lärarkollegiet att låta lärare skugga varandra
för att synliggöra vad en lärare lägger mest tid på i sitt arbete. Sammanfattningsvis vill jag
belysa att min observation av Martins arbete har gett mig en klarare men också mer komplex
bild av lärarrollen.
36
6. LITTERATUR:
Czarniawska Barbara (2007) Shadowing and other techniques for doing fieldwork in modern
societies, Slovenien.
Dovemark Marianne (2004) Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En etnografisk studie om en skola
i förändring, Göteborg.
Ekengren Ann-Marie, Hinnfors Jonas (2007) Uppsatshandbok hur du lyckas med din uppsats,
Danmark.
Esaiasson Peter m.fl (2007) Metodpraktikan, 3:e upplagan, Stockholm.
Granath Gunilla (2008) Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som
Disciplineringstekniker, Göteborg.
Granath Gunilla (2002) Gäst hos overkligheten: en 48-årig sjundeklassares dagbok.
Hargreaves Andy (1998) Läraren i det postmoderna samhället, översättning: Sten Andersson,
Lund.
Lindqvist Per (2002) Lärares förtroendearbetstid, Kalmar.
Lärarrollen i ett föränderligt samhälle en antologi om några forskningsprojekt som fått stöd
från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond.
Säljö Roger (2002) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm.
Trost Jan (2005) Kvalitativa intervjuer, Lund.
37
6.1 Internetkällor:
Judson Eugene, Lawson Anton E (2005) What is the Role of Constructivist Teachers within
Faculty Communication Networks? Arizona State University.
http://www3.interscience.wiley.com.ezproxy.ub.gu.se/journal/114058405/abstract?CRETRY=1&SRET
Munter Ann-Kristin (2008) Hur kan rektor skapa nya mötesplatser för att utveckla lärarnas
reflektion om sin egen praktik? Universitetet i Tromsø
http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/10037/1684/1/thesis.pdf
38
6.2 Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor:
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2. Fördelar att arbeta på din skola?
Frågor för grundskolelärare:
1.
Anser du att i din läraruppgift ingår det både att förmedla kunskap samt fokusera på
sociala relationer/konflikthantering?
2. Vad upplever du tar mest tid? Sociala relationer eller ämnesundervisning?
3. Hur ser du på tillgänglighetsaspekten? I vilken grad bör man som lärare vara tillgänglig?
4. Har du möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav som lärarrollen kräver?
5. Hur ser du på läraryrket? Har det blivit bättre eller sämre som du ser det?
Fråga 2 berör tid, fråga 1 närhetskulturen, fråga 3 service och fråga 4 och 5 förändringar i
läraryrket.
39