Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Måluppfyllelsen i grundskolan ur ett
studie- och yrkesvägledarperspektiv
The goal achievement in the elementary school from a
guidance counselors perspective
Mattias Edeslätt
Blerina Shala
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator: Frida Wikstrand
Datum för slutseminarium: 2014-08-26
Handledare: Niklas Gustafsson
2
Sammanfattning
Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i
grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt
läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att
arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studieoch yrkesvägledare?
Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers
måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde
måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.
I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med
de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka
bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.
Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och
yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer
på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med
måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt
samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har
vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus
tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och
motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar
stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för
eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part
i detta arbete.
Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och
yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder
och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ
men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i
relation till elevernas måluppfyllelse.
Nyckelord:
Studie-
och
yrkesvägledare,
bakgrundsfaktorer och samarbete
3
måluppfyllelse,
arbetsmetoder,
Förord
Vi vill rikta ett stort tack för de informanter som har deltagit i denna undersökning
och där de har delat med sig av sina erfarenheter och därmed gjort denna studie möjlig.
Arbetsfördelning
I detta arbete så har författarna i alla delar arbetat tillsammans i allt från uppsats-PM,
intervjuer och hela vägen fram till analys och diskussion. Även arbetet med att
korrekturläsas och formaliahantering gjordes i par.
4
Innehåll
1. Inledning ....................................................................................................................... 7
1.1
Syfte och frågeställningar .................................................................................. 9
2. Tidigare forskning ...................................................................................................... 10
2.1 Elevhälsovården i fokus ........................................................................................ 10
2.2 Problemområden kring måluppfyllelsen ............................................................... 11
2.3 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan .......................................................... 12
2.4 Sammanfattning .................................................................................................... 14
3. Teoretiska utgångspunkter.......................................................................................... 15
3.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande ................................................................... 15
3.1.2 Vygotskijs utvecklingsteori och utvecklingszonen ........................................ 17
3.2 Sociala fält och påverkansfaktorer ........................................................................ 18
3.2.1 Fält .................................................................................................................. 18
3.2.2 Kapital ............................................................................................................ 18
3.2.3 Habitus ........................................................................................................... 18
3.2.4 Generella spelregler........................................................................................ 19
3.3 Motivationsteorin .................................................................................................. 19
3.4 Sammanfattning .................................................................................................... 21
4. Metod .......................................................................................................................... 23
4.1 Metodval ............................................................................................................... 23
4.2 Urval ..................................................................................................................... 24
4.3 Insamling .............................................................................................................. 24
4.4 Analysmetod ......................................................................................................... 25
4.5 Etiska ställningstaganden ...................................................................................... 26
5. Resultat ....................................................................................................................... 27
5.1 Påverkansfaktorer hos eleverna genom studie- och yrkesvägledarens upplevelser
.................................................................................................................................... 27
5.1.1 Olika bakgrundsfaktorer som påverkar måluppfyllelsen ............................... 27
5.1.2 Hinder för godkända betyg............................................................................. 28
5.1.3 Kännedom om kunskapsmålen och medvetenhet kring betyg ....................... 28
5.1.4 Vägledarnas och vägledningens betydelse för eleverna ................................. 29
5.2 Arbetssätt kopplade till studie- och yrkesvägledarens arbete med elever som inte
når måluppfyllelsen..................................................................................................... 31
5
5.2.1 Problemområden ............................................................................................ 31
5.2.2 Uppsökande verksamhet ................................................................................ 32
5.2.3 Arbetsmetoder ................................................................................................ 32
5.3 Samarbete och arbetsformer ................................................................................. 34
5.3.1 Samarbetets betydelse .................................................................................... 34
5.3.2 Samarbetspartners i eller utanför skolan ........................................................ 35
5.3.3 Tankar kring förenklat samarbete kring måluppfyllelsen .............................. 35
5.3.4 Rollförväntningar ........................................................................................... 36
5.3.5 Hela skolans ansvar ........................................................................................ 38
5.4 Sammanfattning .................................................................................................... 39
6. Analys ......................................................................................................................... 40
6.0.1 Samspel mellan personal och elever .............................................................. 40
6.0.2 Metoderna i arbetet med eleverna .................................................................. 41
6.0.3 Skillnader mellan elevgrupperna enligt informanterna .................................. 43
6.0.4 Samarbetsformer i och utanför skolan ........................................................... 44
6.0.5 Påverkansfaktorer ........................................................................................... 45
6.1 Sammanfattning .................................................................................................... 47
7. Diskussion .................................................................................................................. 48
8. Referenslista ............................................................................................................... 51
9. Intervjufrågor ............................................................................................................. 52
6
1. Inledning
I svensk media rapporteras det i radio, TV och i tidningar det på olika sätt om vikten
av grundskolans förmåga att anpassa och underlätta för alla elever att nå sin
utvecklingspotential och hjälpa alla elever för att nå målet med gymnasiebehörighet. I
Svenska Dagbladet den 20 november 2012 kan man läsa Ann-Marie Beglers
debattartikel om att skolans kompensatoriska uppdrag inte fungerar så bra som det
borde. Ann-Marie Begler är generaldirektör för Skolinspektionen som har som uppdrag
att
granska
den
svenska skolan har
i
sin
rapport
”Inte
enligt
mallen”
(Kvalitetsgranskning Rapport 2012:11, Skolinspektionen, 2012) och i debattartikeln i
Svenska
Dagbladet
problematiserar
det
som
undersöks
i
rapporten
från
Skolinspektionen om elever med diagnoser konstateras det att
”Utgångspunkten för den granskning vi har genomfört är skolans skyldighet att
utreda vilka svårigheter en elev kan ha i sin skolsituation. Många gånger
uppmärksammas elevens problem för sent. Anpassningen och stödet utformas inte
på ett för eleven tillfredsställande sätt.”
samt att Ann-Marie Begler i debattartikeln konstaterar att
”Men det uppdrag skolan har gäller alla elever. Inte bara välfungerande. Jag har
många gånger ställts inför frågan om varför de här eleverna inte får den
undervisning och det stöd de har rätt till.”
Lärarnas Riksförbund har i sin tidskrift Skolvärlden publicerat en artikel 2012-09-25
som lyfter att andelen elever i den svenska grundskolan som saknar behörighet till
vidare studier i gymnasieskolan ökar. Lärarnas Riksförbund lyfter fram att underlag från
Skolverket på betygsstatistik mellan åren 1998 och 2009 och konstaterar att:
”1998 hade 3,3 procent av niondeklassarna inte uppnått målet i svenska.
Motsvarande siffror för engelska och matematik var 4,6 procent respektive 5,3
procent.” Lärarnas Riksförbund, 2012
Enligt Skolverkets preliminära siffror för avgångsbetygen 2012 var:
•
9,6 procent underkända i matematik
•
7,1 procent underkända i engelska
•
3,5 procent underkända i svenska
(Lärarnas Riksförbund, 2012)
7
Med detta i åtanke så har vi läst om den svenska skollagen som ligger till grund för
styrningen av den svenska grundskolan och funnit följande:
Skollagen (2010:800) säger i 1 kap. §4 att:
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever
ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen” (Lärarboken, 2012, s.48).
I kontrast till detta finns statistik från Skolverket som talar för att många elever i
grundskolan inte når upp till målen och grundläggande behörighet till vidare
gymnasiestudier.
”Det är för många elever som lämnar grundskolan utan behörighet. Skolorna måste
bli bättre på att ge elever som riskerar att halka efter bra stöd så snabbt som
möjligt. Det är avgörande för att fler ska lyckas i grundskolan och kunna gå vidare
till gymnasiet, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström” (Skolverket,
2012).
Skolverket (2012) presenterar följande siffror för elever med behörighet enligt
följande uppställning för hela Sverige våren 2012:
Andelen behöriga till olika program
• 87,6 procent - yrkesprogram
• 86,5 procent - estetiska programmet
• 85,1 procent - ekonomi- humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen
• 83,5 procent - naturvetenskaps- och teknikprogrammen.
Med dessa siffror vill vi visa att det finns ett problem i den svenska skolan med
måluppfyllelsen och därmed behörigheten till gymnasiet hos elever i grundskolan.
I ”Läroplanen för grundskolan 2011” står det att ”alla som arbetar i skolan ska
uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverkan för att göra
skolan till en god miljö, för utveckling av lärande” (Lärarboken, 2012:25). Samt belyser
man hur viktigt det är att den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras
och eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder (Lärarboken,
2012:30).
När vi har tagit del av ovanstående artiklar och styrdokument för grundskolan, så frågar
vi oss, hur ser vägledarens roll ut i detta arbete och hur involveras studie- och
yrkesvägledning i praktiken?
8
Undersökningen utgår från grundskolans senare år och där vår målgrupp är studieoch yrkesvägledarna, deras erfarenheter av elevers uppfattning om måluppfyllelsen och
gymnasiebehörighet ur det perspektiv som studie- och yrkesvägledaren möter hos
eleverna. Detta är eftersom att vi vill undersöka om vad det kan finnas för
bakgrundsfaktorer kring eleverna som en studie- och yrkesvägledare möter i sin
yrkesutövning i relation till måluppfyllelse och gymnasiebehörighet. Är detta ett område
inom grundskolan där elever får vägledning för att få hjälp med studieplanering,
motivation och vidgade perspektiv som ska resultera i högre måluppfyllelse?
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här undersökningen är att studera studie- och yrkesvägledares
erfarenheter av att engagera sig i elevers måluppfyllelse i grundskolan.
Våra frågeställningar är:
•
Vad kan det finnas för faktorer enligt studie- och yrkesvägledarna kring
eleverna som gör att de inte når målen?
•
Hur menar studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som inte når
målen i grundskolan?
•
Vilka samarbetsformer finns det mellan studie- och yrkesvägledarna och
övrig personal i eller utanför grundskolan?
9
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att ta upp rapporter och avhandlingar som berör vårt
forskningsområde och där våra forskningsfrågor kompletterar och bygger vidare på dess
resultat. Avhandlingar som Gunilla Ingestads ”Dokumenterat utanförskap: om skolbarn
som
inte
når
målen”
(2006)
samt
SOU:s
rapport
SOU
2000:19
från
Elevvårdsutredningen ”Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att
lära, hälsa och utveckling” (2000) är den tidigare forskning som mest kan identifieras
kring och förknippas med vårt forskningsområde. Rapporten som Gerd Christensen och
Michael Søgaard Larsen’s ”Evidence on Guidance and Counseling” skrivit om är
relevant då de undersökt kopplingen till studieresultat och studie- och yrkesvägledning i
ett nordiskt perspektiv.
2.1 Elevhälsovården i fokus
Den tidigare forskningen som ligger till grund för SOU 2000:19 är bland annat
utredningar och rapporter från skolverket och socialstyrelsen ger enligt utredarna en röd
tråd som lyfter hela skolans ansvar med ökat samarbete mellan aktörer i och utanför
skolan, t ex lärare, arbetslag, elevhälsovården och skolhälsovården. Men även att
elevvården måste ses som en del av skolans samlade resurser för att hjälpa de elever
som behöver extra stöd för att nå målen. Kritik som lyfts i underlaget för den tidigare
forskningen är brist på målstyrning för elevhälsoarbetet, brister i dokumentation av
arbetet man gör samt resultatet det ger, men även att det brister i kvalitetstänkandet.
SOU 2000:19 lyfter upp i sin rapport hur elevvårdshälsan bör organiseras i svenska
skolan. Där lyfts det upp hur studie- och yrkesvägledarkompetensen bör användas och
utnyttjas i arbetet med elevhälsovården. Några konkreta exempel på hur studie- och
yrkesvägledaren ska arbeta med detta nämns inte utan benämns i termer som att
yrkesgruppens kompetenser och arbetsmetoder är lämpliga både i elevhälsoarbetet men
även direkt i samtal och interaktion med elever i behov av extra stöd i skolan,
tillsammans med övriga nyckelkompetenser i elevvårdshälsan. Utredningen föreslår att
skolor ska ha följande kompetens i elevvårdshälsoarbetet, personal från skolhälsovården
10
med sjuksköterska och psykolog, studie- och yrkesvägledare samt lärare med
specialpedagogisk kompetens. Det är viktigt att olika kompetenser finns representerade
för att kunna ge adekvat stöd till elever, föräldrar och personal.
Vidare så tar utredningen upp att alla elever har rätt till stöd i skolan, men att vissa
elever har ett större behov av extra stöd och har rätt att få det för att nå målen.
”Hänsyn ska tas till att eleverna har olika förutsättningar och behov. I själva verket
ser jag elevernas olikheter som en av skolans stora utmaningar. Alla elever behöver
stöd i skolan. Vissa elever behöver mera stöd och har rätt till mera för att nå målen
och för att ha det bra i skolan.” SOU 2000:19 s.19.
Utredningen påpekar vikten av hela skolans ansvar i arbetet med elever i behov av
extra stöd för att nå måluppfyllelsen. Elevhälsoteamet ska samverka med alla
yrkeskategorier i skolan som lärarna och fritidspedagogerna, exempelvis genom att
närvara när vid lärarlagsmöten för att ge råd och stöd i förebyggande syfte så att
eleverna fångas upp och kan få hjälp så tidigt som möjligt. Ansvaret för att rätt
kompetens finns för elevhälsans arbete samt att det sker kontinuerlig fortbildning inom
området för personalen ligger på arbetsgivaren.
2.2 Problemområden kring måluppfyllelsen
I Gunilla Ingestads avhandling ”Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte
når målen” (2006) presenterar hon en avhandling där hon problematiserar elevers
utanförskap genom målstyrning där mer än vart tionde elev lämnar grundskolan med ett
betyg som anger att dem inte nått målen. Frågeställningar som hon har utgått från är:
•
Vad kännetecknar de elever som inte når läroplanens kunskapsmål och hur ser
deras skolkarriär ut, dels under grundskoletidens gång och dels efter avslutad
grundskola?
•
Hur hanteras dessa elever i dagens skola jämfört med tidigare skolsystem?
•
Hur och på vilka grunder utformas kriterier för skolsvårigheter och särskilt stöd i
den dagliga verksamheten?
•
Hur är elevernas subjektiva upplevelser av att vara föremål för olika former av
stödåtgärder?
Det forskningen kommit fram till i denna avhandling är att målstyrningen har skapat
ett gap mellan dem som lyckas nå godkänd-nivån och de som ej lyckas göra det.
”Att inte få betyget G i alla kärnämnena i grundskolans sista termin har blivit
synonymt med att sakna de basala kunskaper en grundskola ska ge alla barn och i
11
en förlängning de kunskaper som behövs för att klara sig i det moderna samhället.
Att ”inte klara skolan” har emellertid, genom att relateras till ett ändrat
bedömnings- och sanktionssystem, kommit att omfatta fler individer än tidigare.”
(Ingestad, 2006, s.142).
Följderna utav detta resultat har bidragit till att fler skolor sätter in extra resurser, och
individuellt inriktade insatser som läxhjälp och sommarskola. Fenomenet har
framförallt belysts ur ett kategoriskt perspektiv där olika metoder, teorier och
behandlingsformer prövats för att få fram kunskap och metoder hur olika elevgrupper
utvecklas (Ingestad, 2006). Ingestad sätter fingret på att individuell måluppfyllelse har
bidragit till ett ökat intresse kring individuellt utformade metoder och åtgärdspaket men
där sociologiska faktorer som omgivnings- och strukturella faktorer inte är lika tydliga
som förklaringsmodeller som tidigare. Det är något som Ingestad belyser som
problematiskt då hon ser att effekten av de sociala bakgrundsfaktorerna har ökat
(Ingestad, 2006).
”Elever med lägre social bakgrund har av olika skäl sämre förutsättningar att hävda
sig betygsmässigt, men förväntas också i högre grad ha svårigheter, liksom elever
födda utomlands. På samma sätt finns generaliserade föreställningar om flickors
respektive pojkars bristande kunskaper i och intresse för olika ämnen.” (Ingestad,
2006, s. 143).
Det fria skolvalet har enligt Ingestad ökat till att fler elever med bättre sociala
förutsättningar söker sig till samma skolor, vilket gör att de elever som saknar
möjligheter till fri rörlighet, exempelvis skolskjutsmöjligheter, gör att familjer från
ytterområdena i praktiken har begränsade möjligheter till skolval. Detta leder i sin tur
till att det fria skolvalet är i större utsträckning en möjlighet för de familjerna med
praktiska och ekonomiska möjligheter. Ingestad tar fram att motivation och tillhörighet
är viktig faktor i elevers möjligheter för att nå framgången i skolan. Samtidigt belyser
Ingestad att den hjälp och stöd som föreskrivs i Skollagen inte används i tillräcklig
utsträckning, vilket leder till att de eleverna når de förväntade målen för kunskaper inte
upptäckts i tid och får därför inte den hjälp de hade behövt. En av anledningarna till
detta kan vara att varken eleverna eller föräldrarna av olika anledningar inte haft någon
kännedom kring elevens rättigheter till stöd- och hjälpinsatser som skolan ska erbjuda
(Ingestad, 2006).
2.3 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
I Gerd Christensen och Michael Søgaard Larsen’s rapport ”Evidence on Guidance
and Counseling” (2011) publicerad vid Danish Clearinghouse for Educational Research
12
presenterar de vikten av vägledning i skolsystemet. Syftet med denna studie var att
undersöka existerande forskning om vägledning för att avgöra vilka tillvägagångsätt och
metoder som bäst bidrar till att hjälpa eleverna att bli godkända i sin utbildning och bli
behörig för fortsatta studier, exempelvis gymnasieskolan. Detta har de gjort i
övergången från grundskola till vidare gymnasiala studier, övergången från gymnasiala
studier till efter gymnasiala studier samt i vägledning för vuxna. Den stora övergripande
forskningsfrågan lyder:
“What guidance methods/tools can be shown to contribute most to guidance and
counseling in connection with the transition of young people from primary and
lower secondary school to upper secondary education, the transition of young
people from upper secondary education to higher education, and guidance and
counseling for employed adults?” (Christensen & Søgaard Larsen, 2011, s.7).
Det de har kommit fram till i denna studie är att individuell vägledning framhålls
som vanligast förekommande och effektiv i dynamiken mellan klient och vägledare
samt att den är anpassningsbar utefter personliga förutsättningar. Gruppvägledning är
effektiv om den används i informations- och presentationssammanhang där man också
arbetar i mindre diskussionsgrupper. Redskap som datorbaserad vägledning samt
webbsidor och portaler är användbara som komplement tillsammans med andra
vägledningsaktiviter för bästa resultat. Arbetslivspraktik är viktigt för att belysa styrkor
och svagheter och underlätta beslutsfattande för den vägledningssökande. Men det är
viktigt att denna aktivitet genomförs väl planerad samt att den följs upp tillsammans
med en vägledare. Det Christensen och Søgaard Larsen lyfter i resultatet är att det är
viktigt att olika former av vägledningsmetoder används för bästa resultat i vägledningen
som helhet. De lyfter att det är viktigt att vägledningen inte påbörjas för sent i
skolsystemet, vilket i många studier är i nionde klass. Vid denna sena tidpunkt har
majoriteten av studenterna redan gjort val inför framtiden som borde ha föranletts av en
vägledningsprocess över tid. (Christensen & Søgaard Larsen, 2011). Christensen och
Søgaard Larsen ser även en problematik kring bristen av elevers kunskap av
vägledningens innebörd och betydelse i beslutsprocessen, vilket leder till att effekten av
vägledning uteblir. Dock påpekar de att mognaden hos ungdomar i skolan varierar
mellan olika kulturer och sociala klasstillhörigheter i deras förmåga att förstå och ta till
sig vägledning och frågor kring sin framtid. En del av resultaten som de finner i studien
pekar på att vägledning som är integrerad i undervisningen kan vara mer fördelaktig och
effektiv än om vägledningen anses vara en aktivitet vid sidan om skolan. Vägledning
som en integrerad del i undervisningen och i skolan som helhet har en positiv inverkan
13
på elevers möjlighet till måluppfyllelse och beslutsfattande som en livslång process
enligt Christensen & Søgaard Larsen (2011).
2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis handlar en del utav vår tidigare forskning om hur elever som
lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, där det lyfts fram att det i den svenska
grundskolan har uppstått ett gap mellan den elevgrupp som når målen med godkända
betyg och den elevgruppen som inte når upp till målen i den svenska grundskolan. Som
ett led av detta så sätts det in extra resurser och individuella insatser för att minska på
gapet mellan elevgrupperna.
Vidare så består vår tidigare forskning av en rapport från SOU där man lyfter fram
elevvårdshälsoteamet kompetenser som en del av hela skolans ansvar för att hjälpa alla
elever att nå måluppfyllelsen samt en dansk kvantitativ studie där vikten av studie- och
yrkesvägledning
i
skolsystemet
framhålls
där
syftet
var
att
avgöra
vilka
tillvägagångssätt och metoder som bidrar till måluppfyllelsen i skolan. Individuell
studie- och yrkesvägledning framhålls som den vanligast förekommande och som på
individnivå också ger bäst resultat för en elev och dennes personliga förutsättningar
men även att redskap som intressetester kan vara perspektivvidgande om de används
rätt. En viktig slutsats som författarna drar i studien är att man använder olika former av
vägledningsmetoder för att nå måluppfyllelsen i skolan men även att de vägledande
insatserna inte sätts in för sent i skolsystemet.
Med den forskning som har lyfts fram här ovan tar vi med oss att det finns belägg för
att det finns en problematik kring måluppfyllelsen i grundskolan och att studie- och
yrkesvägledning är en verksamhet som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Men även att
samarbete på olika sätt, bland annat genom elevhälsovården, bidrar med resurser som
stärker målet med att eleverna ska nå måluppfyllelsen i grundskolan.
14
3. Teoretiska utgångspunkter
De teorier som vi använt oss utav i vårt arbete ska under arbetets gång kunna
underlätta i skrivandet och i processen att analysera vårt insamlade empiriska material. I
vår analys är perspektiven och teorierna ”sociokulturellt perspektiv på lärande”, Lev
Vygotskijs utvecklingsteori och om individens utvecklingszon, som beskriver hur
individer får handlingskraft och motivation till sitt egna lärande genom olika samarbete
i och utanför klassrummet. Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer och
påverkansfaktorer, förklarar de strukturer i individens omgivning som påverkar
beslutsfattande och handlingar. Motivationsteorierna med Abraham Harold Maslow och
Viktor E. Frankl som grund visar de delar som måste finnas i en individs liv för att
kunna nå nya mål och prestera efter bästa förmåga, själv eller med hjälp av andra.
Saknas grundläggande behov i en individs liv avstannar utvecklingsprocessen tills
behoven är uppfyllda.
De valda teorierna är relevanta för vårt arbete i för att vi ska få en bredare bild för att
kunna förstå och analysera våra frågeställningar i förhållande till studie- och
yrkesvägledning. Dessa teorier kommer hjälpa oss att få en bredare syn på hur
påverkansfaktorer kan spela roll i elevers liv som inte når eller riskerar att inte nå
måluppfyllelsen. Där motivation och de olika redskapen i de olika miljöerna, kan ha för
påverkan hos elever, som studie- och yrkesvägledare samt andra aktörer inom skolan
använder sig utav i sin vardag för att på bästa möjliga sätt hjälpa eleven att uppnå
måluppfyllelsen.
3.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande
Rum för lärande är något som i stor uträckning påverkar barnens lärande i skolorna.
Det är de rummen som bär på de olika erfarenheterna och förmedlar kunskaper,
förväntningar samt känslor. Det finns de rum som är svåra att lära sig i, samt de rum
som är lätta att lära sig i. Det gäller då att utveckla ”stödstruktur” för att man praktiskt
15
ska kunna utveckla lärande med hjälp av rummen. I rummen sker det fysisk aktivitet
hela tiden, då känner vi att vi samarbetar. Man märker att man förändrar och på så sätt
ser vi omedelbara effekter, (ibland väntade, ibland oväntade, ibland oönskade, det vill
säga: vi ser dock effekter). Det sker en verkstad när vi arbetar med lärmiljöer.
”Gemensamma aktiviteter skapar i sig bra modeller för lärande.” (Strandberg, 2006, s.23).
Det som kan uppmärksammas i ett läranderum är ur ett Vygotskiperspektiv en
checklista som man kan ta till fasta på: Interaktioner, aktiviteter, artefakter,
utvecklingshopp, kreativitet.
•
Interaktioner belyser hur ser samspelen ut och vilka samspel är möjliga i
rummet, kan barnen relatera till varandra i rummet samt kan barnen samspela
med läraren.
•
Aktiviteter belyser vad som är möjligt att samt vilken typ av aktiviteter är
möjliga i detta rum.
•
Artefakter d.v.s. vilka verktyg har barnen tillgång till i rummet
•
Utvecklingshopp belyser ifall barnen har tillgång till hopp i detta rum, väcks det
en förväntan i detta rum
•
Kreativitet belyser ifall detta rum är ”färdigt” och ifall barnen har en chans att
förändra rummet ifall någon av de uppräknade aspekterna.
Någonting som man belyser är också ”tillgång till”. Det som är viktigt i rummet är
inte vad som finns inne i det utan vilken tillgång har barnen till det (Strandberg, 2006)
Detta uttryck är viktigt eftersom det är ett viktigt kännetecken för barnet ifall han/hon
känner sig inbjuden att ta del av det som finns, känner sig inbjuden till att få bidra med
det han/hon har att komma med samt inbjuden att kunna relatera sig till vem som helst
(Strandberg, 2006).
”Det lärande barnet känner att andra i gruppen tillskriver henne/honom kompetens,
att hon/han har möjligheter att påverka och förändra sin miljö. Det lärande barnet
upptäcker också med förtjusning att de olika läranderummen innehåller spännande
saker som hon/han ännu inte begriper sig på men får nyttja”.(Strandberg, 2006,
s.26)
De som lär sig mindre känner inte denna tillgång till rummet. De känner sig sällan
inbjudet, förväntas aldrig bidra med något, känner att den aldrig får vara med, känner
sig inte kompetent, törs aldrig uttrycka förändringsidéer, ser sig sällan omkring i de rum
som finns (Strandberg, 2006).
16
3.1.2 Vygotskijs utvecklingsteori och utvecklingszonen
Den närmsta zonen för utveckling är när lek och undervisning blir som källa till
utveckling. ”Lek och undervisning har ett utvecklingsvärde om det föregår och medför en
utveckling.” (Dale, Bråten (red.), 1998, s.43) Vygotskij menar att det finns två nivåer i detta
sammanhang. Den första nivån är individens aktuella utvecklingsnivå, det vill säga den
nivå som visar vad en individ kan göra självständigt och är ett slutresultat av en
utvecklingszon (Dale, Bråten, (red.) 1998). Den andra nivån är när en individ befinner
sig i en situation i sin utveckling där den behöver hjälp med att lösa uppgifter under
vägledning av någon som redan har uppnått utveckling zonen.
”Zonen är ett rum, som skapas när det sker ett samarbete. Det som en elev klarar av
att göra i samarbete med läraren, kommer han senare att klara av på egen hand.”
(Dale, Bråten (red.) 1998, s.43).
Utvecklingszonen handlar om hur den enskilda individen överskrider sin aktuella
förmåga genom att lösa problem med hjälp av den vuxnes vägledning eller i samarbete
med någon betydelsefull person i individens närhet, en så kallad ”fiffig kompis” enligt
Strandberg (2006). Vygotskij menar att undervisning inte bör vara inriktad på den
kunskap som redan existerar och som individen kan lösa på egen hand utan på den
kunskap som infinner sig i interaktion med övriga i rummet, exempelvis läraren (Dale,
Bråten (red.), 1998). Utvecklingssystem som till exempel uteslutande vilar på
åskådlighet och som utesluter abstrakt tänkande hos individen därför att man förutsätter
att individen inte kan utveckla sin begreppsvärld förstärker känslan av brister och
misslyckande hos individen och skapar skuldkänslor och komplex som blir till hinder i
fortsatt utveckling (Dale, Bråten (red.), 1998). Lek och undervisning kan bidra till att
något nytt uppstår ifall dessa två får kombineras och i dessa handlingar och i de
handlingsmönster som uppstår ett konstruktivt framtvingade av barnets och elevens
utveckling (Dale, Bråten (red), 1998).
Vygotskij anser att det är den kulturellt betingade utvecklingen hos individen som
kan sammanlänkas vid utvecklingen av ny kunskap.
”Utvecklingen av högre mentala processer ska inte uppfattas som oberoende av
miljön och de samhällsvillkor barnet lever under, utan som en del av dess
sociokulturella utveckling.” (Bråten, Thurmann-Moe, Bråten (red.), 1998, s.104).
Enligt Vygotskij handlar utvecklingszonen om både utveckling och undervisning
eftersom utvecklingszonen är det nyckelbegrepp som Vygotskij använder för att nå
17
förståelsen
av
barnets
psykologiska
och
sociokulturella
utveckling
till
undervisningsprinciper. (Dale, Bråten (red.), 1998).
3.2 Sociala fält och påverkansfaktorer
3.2.1 Fält
Pierre Bourdieu’s teori kring sociala fält definierar begreppet fält som den ”spelplan”
som individen befinner sig inom där olika aktörer har olika mål, förutsättningar och
positioner som de handlar inom (Engdahl & Larsson, 2006). Ett exempel på fält är
skolan där elever, lärare och kringpersonal agerar självständigt eller i grupp. I detta fält
finns gemensamma föreställningar om vilka regler som gäller för de olika individerna
som deltar. Bourdieu menar att den enskilde individens ståndpunkt, handlingar och
produkter inte kan förstås utan att känna till fältets system (Engdahl & Larsson, 2006).
3.2.2 Kapital
Inom fältet finns det kapital Bourdieu definierar som de egenskaper som är relevanta
för det fältet som aktören deltar i, det kan vara pengar, ekonomiskt kapital, förmågan att
ta till sig kunskaper, utbildnings kapital, eller att kunna delta i det sociala spelet, socialt
kapital, exempelvis hur man deltar och agerar i ett klassrum (Engdahl, Larsson, 2006).
3.2.3 Habitus
Habitus är enligt Bourdieu det begrepp som förklarar den kunskapen och
förförståelsen som en individ har inom sig och som påverkar de beslut individen fattar.
Det handlar om den kunskap som finns i de kulturella och sociala strukturer som omger
en individ, enkelt uttryckt uppväxtmiljö, hemförhållande m.m. (Engdahl, Larsson,
2006). Habitus är alltså de erfarenheter som finns i varje individs kunskapsbakgrund,
Bourdieu liknar det vid en ryggmärgskänsla för hur saker ”går till” för individer som
18
besitter kunskapen, habitus, jämfört med de individer som är obekanta med fältet och
dess spelregler (Engdahl, Larsson, 2006).
3.2.4 Generella spelregler
Det finns utöver fältspecifika regler inom fälten generella regler som påverkar de
sociala fälten, ”De gäller enligt Bourdieu på alla fält och oberoende av nationella
olikheter.” (Engdahl, Larsson, 2006, s.233).
3.3 Motivationsteorin
Motivationsteorierna är uppdelade traditionellt i innehållsteorier och processteorier
där innehållsteorierna fokuserar på vad som motiverar individen och processteorierna
fokuserar på hur motivation skapas. Med andra ord försöker motivationsteorierna
beskriva varför och hur individer gör som de gör, vad det är som styr våra handlingar.
(Hedegaard, 2012).
Motivationsteorin delas upp i inre och yttre motivationsfaktorer. Den inre
motivationsfaktorn drivs av individens önskan om att prestera eller utvecklas. När det
sker skapas en tillfredställelse i individen. Den yttre motivationsfaktorn skapas och
ligger utanför individens kontroll, den är instrumentell. Den instrumentella handlingen
belönas genom att individen undviker eller förhindrar obehag. ”Utförandet av handlingen
leder till en belöning som exempelvis kan hjälpa en brist eller förhindra obehag.” (Hedegaard,
2012, s.17).
Grundaren till den motivationsteori som anses vara den mest kända är Abraham
Harold Maslow och hans teori om behovshierarkin. Behovsteorin är den del av
Maslow’s teori men utgör kärnan i det som kallas den humanistiska psykologin. Teorin
bygger enligt Maslow (Hedegaard, 2012) på att allt beteende hos en individ är betingat
av behov, behov som måste tillfredsställas och att när ett behov tillfredsställs så skapas
ett annat, på en högre nivå. Detta beskriver Maslow som en behovstrappa som går i fem
steg. Längst ner finns fysiologiska behov som vatten och mat, när det behovet är
tillfredsställt så finns det trygghetsbehov som säkerhet och stabilitet. Ovanför det
19
kommer gemenskap, att tillhöra en grupp, kärlek och vänskap. Fjärde steget är behov av
självkänsla som makt och uppskattning. Det femte och sista behovssteget är enligt
Maslow självförverkligande som handlar om att individen utvecklar sina talanger och
drömmar. Alla stegen bygger på varandra och man kan inte komma till en övre nivå om
de undre inte är uppfyllda enligt Maslow (Hedegaard, 2012). Utifrån detta
vidareutvecklar Maslow sin teori i något som kan kallas existentiell psykologi som till
skillnad från behovshierarkin inte bygger på ett bristtillstånd som måste tillgodoses av
individen
utan
snarare
drivs
på
av
individens
utvecklingsbehov.
Dessa
utvecklingsbehov avtar inte när behovet är uppnått till skillnad från bristbehoven utan
behovet växer och utvecklas efterhand som det tillfredsställs (Hedegaard, 2012).
Maslow menar att individen njuter i sin strävan att uppfylla sitt utvecklingsbehov där
han menar att själva aktiviteten är ett mål i sig själv enligt Hedegaard (2012). En del av
denna njutning benämner Maslow som peak experiences och det beskriver den känsla
som individen upplever av tillfällig lycka vid tillfredställelsen av utvecklingsbehov. För
att nå denna känsla av lycka igen måste behovet utvecklas och enligt Maslow ökas till
nästa nivå (Hedegaard, 2012). En viktig huvudperson i Maslow’s närhet som arbetade
med och drev på utvecklingen kring humanistiska psykologin var Viktor E. Frankl som
vars huvudtanke bygger på det Frankl benämner som logoterapi, att individen har sin
frihet att söka och hitta en mening med livet, ”Människan är inte bara reaktiv utan har i
hög möjlighet att själv skapa och påverka sin framtid.” (Hedegaard, 2012, s.37). I likhet med
andra existenspsykologer menar Frankl att detta är individens viktigaste drivkraft,
motivationen att söka efter meningen med livet och tillvaron och när detta uppnås
upplevs tillfredställelse hos individen. För att upptäcka livets mening använder Frankl
tre steg:
1. Man kan upptäcka livets mening med att arbeta på att skapa något eller genom att
göra goda gärningar
2. man kan uppleva något väsentligt eller möta en avgörande person
3. man kan välja vilken hållning man ska ha till livets oundvikliga lidande
(Hedegaard, 2012, s.38).
Frankl styrker detta genom att förklara att lidandet inte är en nödvändighet för att
man ska skapa och upptäcka livets mening, men när det dyker upp en situation där det
inte går och undvika det lidandet så har man möjlighet och skapa en livsmening. ”Som
20
Frankl konstaterar: när man inte längre har möjlighet att förändra en viss situation så tvingas
man förändra sig själv.” (Hedegaard, 2012, s.38). Logoterapin bygger Frankl på det
sokratiska samtalet som innebär att man i samtal genom dialog uppnår en större
självinsikt och finna ny mening med livet. Dialogen bygger på att parterna ställer frågor
och själv får frågor och är en del av den fenomenologiska principen om att ingen av
parterna är den som sitter på sanningen utan att dialogen leder till att ny kunskap förs
fram (Hedegaard, 2012).
3.4 Sammanfattning
Vygotskij sociologiska perspektiv på lärande framhåller vikten av att man möter
eleverna i det ”rum” som de befinner sig i för att på bästa sätt hjälpa eleven att få
kunskap och stöd för att nå den utvecklingspotential som varje individ besitter. Det kan
handla om att man anpassar miljön i klassrummen rent fysiskt eller att man erbjuder
studieteknik eller riktade stödinsatser. Ett viktigt drag enligt Vygotskij är att de svagare
eleverna inte lyfts ur klassen för enskild undervisning utan att störst utveckling nås
tillsammans med klassen. Vidare så utvecklar Vygotskij någon som han kallar för
utvecklingszon som alla individer har och det gäller att tillsammans med en vuxen hitta
de individuella verktyg för att lösa uppgifter och att hitta viljan att lära sig och öka sina
kunskaper i ett ämne.
Fält, kapital och habitus är de teoretiska begrepp som Pierre Bourdieu använder i sin
teori för att förklara de faktorer som påverkar individer i sin vardag och att utan att
känna till dessa kan man aldrig förstå en individs tankar och handlande eller för den
delen skapa ett förändringsarbete.
Maslow och Frankl har utvecklat motivationsteorin och förklarar vilka faktorer som
får individer att utvecklas och nå nya mål och drömmar. De slår fast om att vissa
grundstenar inte finns på plats så är det svårt för en individ att utvecklas och se
möjligheter.
Tillsammans så är dessa tre teorier den förklaringsmodell som behövs för att på bästa
sätt analysera det empiriska material som vi har samlat in där man behöver olika
infallsvinklar för att se de strukturer som påverkar individer och förklarar de handlingar
som sker eller inte sker.
21
22
4. Metod
Arbetet har genomförts med en kvalitativ metod, en metod som ger mycket data att
behandla i efterhand. Men då vi ville fördjupa oss i hur vägledarna arbetar med elevers
måluppfyllelse i grundskolan så var det en lämplig metod och vi som skriver arbetet
tillsammans vet av tidigare uppsatsarbeten av metoden fungerar bra för att få ett djupt
empiriskt material med tanke på vårt undersökningsområde.
I detta kapitel så kommer vi att presentera vårt metodval, hur vi har gjort vårt urval
av informanter, insamling av data samt de etiska ställningstaganden vi har utgått ifrån.
4.1 Metodval
I detta arbete har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod för att samla in det
empiriska material vi vill bearbeta då vi efter att ha studerat kvalitativ och kvantitativ
metodik att vi skulle få djupare och mer uttömmande svar av våra informanter. Vi
baserar detta på att en kvantitativ insamlingsmetod hade varit alltför begränsande i sin
utformning och det hade varit svårt att komplettera materialet i efterhand. Att kunna
komplettera frågorna under insamlingssituationerna för att få bättre och mer kompletta
svar på våra forskningsfrågor gör att den kvalitativa metoden till ett bättre alternativ.
Larsen (2009) nämner de fördelar som kvalitativ metod ger som minskad risk för
bortfall då man har direktkontakt med alla sina informanter, en risk som är större vid
kvalitativ metod, att man kan ställa kompletterande frågor vid behov eller oklarheter i
insamlingen samt att man får en djupare förståelse för informantens berättelse (Larsen
2009, s.26–27).
Larsen (2009) tar upp de svårigheter vi har upplevt under insamlingen med att den
kvalitativa metoden är tidskrävande att utföra och efterarbete. Kvalitativ metod tar
förutom vid insamlingstillfället åtskilliga timmar att efterbearbeta med transkribering,
sammanställning och tematisering. I vårt metodval så valde vi att informanterna inte
fick ta del av intervjuguiden i förväg utan enbart en kortare presentation av vårt
23
undersökningsområde för att minska risken för att informanterna ger svar som den tror
sig förväntas av informanten på grund av förväntningar ger felaktiga svar, något som
Larsen (2009) tar upp som ett möjligt hinder.
4.2 Urval
Urvalet i detta arbete består av examinerade studie- och yrkesvägledare som vid
intervjuförfrågan uppger att de arbetar aktivt med elevers måluppfyllelse enligt de
kriterier som anges i skollagen om hela skolans ansvar för elevers måluppfyllelse. Vi
har valt att begränsa undersökningen till Skåne län, urval av informanter är
slumpmässigt utefter som vi har fått in svar på vår förfrågan om deltagande. Antal
förfrågningar som skickades ut var femton stycken varav sju svarade att de kunde tänka
sig att delta. Då antalet lämpligt antal informanter för insamling av data var uppnått
fortsatte vi inte att skicka ut fler förfrågningar. I urvalet av informanter har vi inte tagit
hänsyn till kön, ålder, antal år i yrket eller var de geografiskt arbetar så som landsbygd,
små- eller storstad utan enbart gått utefter inkomna svar samt att möjlighet för intervju
har passat i tidsrymden vi har till förfogande gällande då arbetets storlek och tidsrymd
är en begränsande faktor för insamlande av kvalitativ data.
De flesta studie- och yrkesvägledarna på skolorna har jobbat med något annat
tidigare i sina liv än studie- och yrkesvägledning. Några nämner att deras tidigare
erfarenheter har haft fördelar för yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare.
Informanternas tjänster på grundskolorna varierar mellan 65-100 procent. På skolorna
har varje informant mellan 350-450 elever där det inkluderar elever som går i årkurs 7,
8 och 9.
4.3 Insamling
Vi har i detta arbete valt att samla in det empiriska materialet under sex olika
intervjuer. För att inte riskera att stå med för litet underlag så bokades åtta olika
intervjuer in för att säkerställa att det fanns en felmarginal. Två av intervjuerna föll bort,
en på grund av informantens sjukdom samt att en informant visade sig jobba enbart på
24
en resursenhet som inte var kopplad till en skola. Detta gjorde att informantens
arbetsförhållande jämfört med vårt forskningsområde skiljde sig så markant från övrig
insamlad data att vi valde att bortse från detta i vårt resultat och analys.
Tanken med utformningen av vår intervjuguide var att få en så täckande bild av hur
en vägledare kan jobba med elevers måluppfyllelse i grundskolans årskurser 7-9. Vi har
med hjälp av skollagen och skrivningar kring vägledning utformat våra frågor för att
försöka skapa en bra bild av detta arbete. Under intervjuerna har vi ställt kompletterande
frågor för att täcka upp och komplettera de svar som informanterna gett under
intervjuerna, för att skapa en så komplett bild som möjligt över deras arbete och
metoder. För att underlätta sammanställningen av insamlat empiriskt material har vi
använt oss av utav ljudupptagning som sen har använts för transkribering inför
tematisering och bearbetning av materialet.
Vi har under arbetet varit medvetna om vår egen förförståelse kring arbetet kring
elevers måluppfyllelse och därigenom försökt vara så neutrala i vårt förhållningssätt
som möjligt vid insamling och analys av materialet.
En medvetenhet om att våra informanter kan ge svar som de tror att vi ”förväntar oss
att de ska svara” av någon anledning, har vi genom med våra kompletterande frågor
utöver intervjuguiden som de inte fått se i förväg försökt undvika detta fenomen som
kan uppstå enligt Larsen (2009).
4.4 Analysmetod
Det empiriska materialet har analyserats efter att vi använt det Larsen (2009) kallar
för datareduktion vilket innebär att vi i resultatdelen har tagit bort all ovidkommande
insamlad data i intervjuerna som inte tillför relevant information till frågorna vi ställde
utifrån
frågeguiden
och
därmed
inte
belyser
våra
frågeställningar.
Vid
sammanställningen använde vi det Larsen (2009) kallar för delanalys där vi använde
samma rubriker som fanns i intervjuguiden och tematiserade resultatet efter dessa. På så
vis kunde vi tolka intervjuerna och se mönster.
25
4.5 Etiska ställningstaganden
I detta arbete har vi följt de fyra råd som Vetenskapsrådet (2012) har arbetat fram för
god forskningssed inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Det första kravet är informationskravet som lyder: ”Forskaren skall informera de av
forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet, 2012)
uppfylldes genom att genom att i de inledande kontakterna via e-post presenterades det
syfte som låg till grund för arbetet. Det andra kravet är samtyckeskravet som lyder:
”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”
(Vetenskapsrådet, 2012) uppfylldes genom att det skrevs fram i utskicket via e-post att
medverkan var frivillig och att de i sin handling att svara med att de kan delta godtar
detta krav på samtycker. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som lyder:
”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta
del av dem” (Vetenskapsrådet, 2012) klargjordes för informanterna att det inspelade
materialet från intervjuerna enbart var för transkribering och inte för vidare spridning
samt att resultatet som presenteras var anonymiserat så att inga av deltagarna går att
identifiera på något sätt. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet som innebär:
”Uppgifter
insamlade
om
enskilda
personer
får
endast
användas
för
forskningsändamål” (Vetenskapsrådet, 2012) presenterades för informanterna genom
att det klargjordes att det insamlade inspelade och transkriberade materialet enbart var
tillgängligt för författarna och att det inte nyttjades i annat syfte än som
forskningsunderlag för att besvara forskningsfrågorna i det arbete som skulle skrivas.
26
5. Resultat
I resultatdelen presenteras det empiriska materialet utefter den tematiska indelning
som är kopplad till undersökningens syfte och frågeställningar. Resultatet presenteras
tematiskt utifrån vad informanterna har svarat utifrån intervjuguiden och är det
insamlade materialet som är relevant och besvarar våra forskningsfrågor. Vissa svar
som presenteras i resultatdelen besvarar olika frågeställningar men kan uppfattas som
likvärdiga eftersom vi under insamlingen försökt belysa problemen från olika
infallsvinklar.
5.1 Påverkansfaktorer hos eleverna genom studie- och
yrkesvägledarens upplevelser
5.1.1 Olika bakgrundsfaktorer som påverkar måluppfyllelsen
De bakgrundsfaktorer som kan vara avgörande mellan eleverna som når och inte
når målen ser enligt informanterna olika ut. Dels finns det de elever som kommer in
sent i grundskolan samt att det finns de elever som inte har kunskaper att klara av
avancerade studier eller ta till sig kunskaper, ”på något vis att dom redan i 7:an ” nått
taket”, att dom inte kan mera.” Informant 1. Informanterna nämner också att de elever som
har föräldrar som engagerar sig och hjälper sina barn med skolarbetet har en fördel i
skolan. Det handlar enligt informanterna om den sociala strukturen, möjligheten till
hjälp med läxor, att eleven får med sig skolböckerna till skolan på morgonen. Något
som även kan vara en bakgrundsfaktor kan vara föräldrarnas utbildningsbakgrunder och
deras kunskaper om omvärlden som kan bidra till att eleverna får svårigheter med att nå
målen i grundskolan men att det inte är en avgörande faktor enligt informanterna.
Riskgruppen som informanterna kan se är de elever vars föräldrar inte engagerar sig,
stödet hemifrån, att föräldrarna är skilda, sociala förhållanden i hemmet eller på grund
av kulturella skillnader. Enligt informanten spelar inte alltid bra eller dåliga
27
hemförhållanden någon roll om det inte finns föräldrar som har tid för sina barn. En
informant nämner att en del elever har diagnoser men även att det kan finnas en
problematik med språkstörningar som inte beror på några bakomliggande diagnoser.
5.1.2 Hinder för godkända betyg
De hinder som informanterna uppfattar hos eleverna för att uppnå godkända betyg
kan enligt informant 1 vara koncentrationssvårigheter, att eleverna känner sig pressade
samt att eleverna kan ge uttryck för att de har svårt att göra läxorna hemma, med
motivationen och den sociala situationen i hemmet. Informanterna nämner att det finns
de elever som anger att det finns en problematik i hemmet, exempelvis bråk eller
alkoholvanor istället för lugn och ro för studier men även att det finns problematik kring
att elever inte kommer överens med sina lärare. En informant nämner att eleverna inte
ser sin egen roll i sitt eget lärande, där de inte tror på sin egen förmåga att klara av
studierna och tror inte på sin insats i skolan:
”Det är det största hindret, att dom har ”dåliga” lärare, att dom inte tycker om dom,
det är det största hindret att dom inte kan se sin egen roll i sitt eget lärande.”
Informant 3.
5.1.3 Kännedom om kunskapsmålen och medvetenhet kring betyg
Informanterna har delade åsikter kring hur de upplever att de anser att eleverna
känner till läroplanens kunskapsmål. En nämner att de känner till det mycket väl, dels
genom lärarnas engagemang med att tydliggöra vad kunskapsmålen är samt även att
föräldrarna är medvetna om vilka mål deras barn ska nå. En annan nämner att eleverna
har en god insikt om läroplanens kunskapsmål men att det finns elever som inte orkar ta
informationen till sig. Informanten kopplar detta vidare med att den lärplattform som
finns tillgänglig även för föräldrarna underlättar diskussionen i hemmet mellan elever
och föräldrar. Att eleverna inte har någon insikt om läroplanens kunskapsmål ser
informanten exempelvis vid vägledningssamtal där eleverna uttrycker att de inte förstår
varför de har fått det lägre betyget istället för det högre i ett ämne.
När det gäller när och hur eleverna förstår att deras kunskaper/betygsresultat inte
räcker till för vidare studier så är det enligt flera av informanterna så sker det främst
under nionde klass där då eleverna blir helt medvetna om att de kanske inte kan göra
28
gymnasievalet de önskar, ”dom kommer mer in i 9:an, för dom blir de ofta att nu ”aha” nu
får vi lägga på ett kol…” Informant 1. De elever som har fångats upp kring sin
måluppfyllelse i ett tidigare skede anger informanterna att dessa elever har en tidigare
medvetenhet än de elever som inser läget när de får sina betyg i nionde klass, ”Dom har
oftast kommit på det innan, dom har knäckt det innan” informant 1. Informanterna nämner att
i början av årskurs 8 för de elever som har svårigheter med måluppfyllelsen är då de
förstår. Men för elever som har fått kämpa i skolan sedan tidigare årskurser kan dessa
vara medvetna om sina svårigheter redan i årskurs 7 enligt informant 2. Vissa inser det
enligt en informant inte förrän det är försent. Informanterna brukar gå ut i åttonde klass
och prata om kraven men att eleverna inte förstår förrän gymnasiebeskedet kommer i
april i årskurs 9. Informanten pratar om att eleverna inte vill ta in informationen kring
deras måluppfyllelse fast det är uppe på de utvecklingssamtal som sker i grundskolan,
”Och jag tror inte dom förstår förrän dom får deras besked, ” åh jag kom inte in”.” Informant
4.
5.1.4 Vägledarnas och vägledningens betydelse för eleverna
Vägledarkontakternas betydelse för eleverna uppnås enligt informant 1 på ett sätt där
information ges på ett sätt till eleverna som de kan ta till sig, ”på nåt vis får de betydelse
för ju mer välinformerad och välinsatt jag är, desto mer får dom.” Informant 1. Två
informanter nämner att vägledarkontakternas betydelse för eleverna är individuell, ”För
vissa får det jätte stor betydelse, för vissa tror jag inte det är jättestort, alltså det är väldigt
individuell.” Informant 2. Den ena informanten nämner att vägledarkontakternas
betydelse spelar roll då informanten tar med elever på studiebesök, pratar om behörighet
med eleven och även att informanten pratar med elevens föräldrar även om eleverna inte
alltid uppskattar det. En annan informant nämner att vägledarkontakternas betydelse för
eleverna kan få en stor betydelse där informanten är en person som eleverna kan prata
med och få bekräftelse av, ”för här får de vara sig själva, dom blir bekräftade, dom kan sitta
här hur länge dom vill.” Informant 4. Det är den första gången de får sitta ner och prata
med en vuxen utan det läggs några värderingar på vad de har för betyg utan får prata om
sig själva och sina drömmar enligt informanten.
Kring det arbete som sker runt elevernas måluppfyllelse och behörighet anser de
flesta informanterna att eleverna tar till sig det men att det är en mognadsprocess som
utvecklas under deras skolgång. ”Dom flesta är mycket väl förberedda när dom ska lämna
29
oss och tycker det ska bli roligt.” Informant 1. Eleverna uppskattar det arbete som sker med
stödinsatser men också att det finns elever som inte alls vill ta till sig de insatser som
skolan gör för att hjälpa eleven, ”dom bara vägrar fast vi vet att dom har förmågan, men
dom sitter och vägrar.” Informant 2. Enligt informant 6 är det en mognadsfråga, ofta är det
först i årskurs 9 det sker en utveckling, innan dess upplever informanten att de skjuter
det framför sig.
Hur eleverna tar till sig arbetet som sker kring deras måluppfyllelse och behörighet är
blandat, att en del elever tar till sig arbetet, andra gör inte det. Enligt en av
informanterna kan eleverna delas upp i tre grupper, de högpresterande som tar till sig
allt, de som är mittemellan som är nöjda med sina betyg och den svaga gruppen som
inte tar till sig något av arbetet.
Det studie- och yrkesvägledarna upplever om vad vägledningens betydelse kan få för
de elever som inte når målen är dels att de delar åsikter om att vägledningen har
betydelse men även att de har olika upplevelser. Informanterna upplever att vägledning
har en avgörande roll i kopplingen till målstyrningen mot ett kommande betyg. En av
informanterna anger att det kan handla om att de inte har förstått vilka krav som ställts
för vidare studier medan en annan informant anger att för eleverna som inte når målen
kan inleda en process där elever blir medvetna om att det finns alternativ och
möjligheter både kring yrken och gymnasiestudier. Processen innebär enligt
informanten att eleven får insyn i sina förmågor och en överblick över alternativa yrken.
Det behövs även inges hopp om elevernas framtid och att eleverna har egen kapacitet att
klara av sina studier. Studietekniken är en viktig del av vägledningsprocessen som kan
få en betydelse. En av informanten anger även vikten av att informera elever och
föräldrar med olika diagnoser om vilken hjälp och stöd som skolan ska erbjuda,
exempelvis vid autism eller elever som är väldigt utåtagerande.
30
5.2
Arbetssätt
kopplade
till
studie-
och
yrkesvägledarens arbete med elever som inte når
måluppfyllelsen
5.2.1 Problemområden
På frågan om ifall arbetssätten skiljer sig med denna elevgrupp som saknar eller
riskerar att sakna gymnasiebehörighet på något sätt jämfört med de elever som når
målen så nämner informanterna att elever som är nyanlända är en grupp som man
arbetar extra med för att hjälpa dem nå sina betyg för vidare gymnasiestudier:
”Eller dom som har kommit in väldigt sent och kanske gått här en termin och sen
ska dom in på introduktionsprogrammet, där tror jag många utav dom känner en
uppgivenhet. För sen ska dom gå och läsa svenska, engelska och matte.” Informant
1.
Elever som haft svårigheter tidigare i skolan men som på grund av stor social
kompetens klarat sig bra kan hamna i konflikt med föräldrar som inte vill att de ska läsa
på ett yrkesprogram, ”De hade kanske klarat ett yrkesprogram jättebra men det är inte det
föräldrarna vill.” Informant 1. Informanterna pratar om självkännedom med eleverna.
Som exempel nämner en av informanterna att om man har lågt betygsvärde men
kommer in på ett studieförberedande program på gymnasiet så krävs det mycket arbete
av eleven för att klara av sina studier, ”Man ska vara tydlig och visa att det handlar inte
bara om att komma in i programmet utan att man ska klara det också.” Informant 1. En utav
informanterna tar upp att i utvecklingen av detta arbete med elever som inte når målen
med behörighet till gymnasiet är att man kommer in för sent i arbetet med att fånga upp
dessa elever, både som studie- och yrkesvägledare och i skolan som helhet med övriga
stödinsatser. Informanterna tar upp att det är mer resurskrävande att arbeta med eleverna
som riskerar att inte nå målet med gymnasiebehörighet, främst är det tidsaspekten som
är framträdande med bland annat samtal med föräldrar och elevkonferenser utöver de
enskilda samtalen med den berörda eleven. Enligt informanterna så handlar det även om
att identifiera de svårigheter som en elev kan ha som ligger bakom problemen kring
måluppfyllelsen som bland annat kan grunda sig i dyslexi, brist på motivation eller att
sätta in rätt stödinsatser till rätt elevgrupp. Fokus ligger mycket på att vidga perspektiv
hos elevgruppen som riskerar att sakna gymnasiebehörighet.
31
Det som skulle kunna utvecklas med detta arbete kring elevgruppen som inte når
målen anger några utav informanterna att gruppvägledning används som en metod i
arbetet för att nå dessa elever. Men även att det motiverande arbetet med eleverna som
riskerar att inte nå målen behöver ske tidigare än idag, redan i årskurs 6 enligt några av
informanterna. Detta är för att riktade stödinsatser i form av extra resurser då hade
kunnat sättas in i tidigare skede.
5.2.2 Uppsökande verksamhet
För att få kontakt med eleverna som inte når målen med gymnasiebehörighet i
grundskolan sker mycket utav arbetet i elevvårdshälsoteamet och de arbetslagsmöten
som sker på skolorna. Det kan även ske i samarbete med speciallärare eller lärare som
förmedlar en oro för någon elev eller tillsammans med elevens föräldrar. Utöver dessa
samarbetsformer med kollegorna på skolorna så träffar alla informanter alla elever på
skolan för enskilda samtal. Några av informanterna använder sig även utav betygslistor
för att markera alla elever som inte når godkänt betyg som ett sätt att få kännedom om
vilka av eleverna som riskerar att inte nå målen med gymnasiebehörighet. En av
informanterna anger att ett tecken på att elever som har någon form av problem med sin
studiesituation inte dyker upp på de enskilda samtal som de blir kallade till, där får
informanten använda lärarna som stöd för att nå dessa elever. En annan metod som
används av några informanter är att sitta med på ett föräldramöte där läraren, eleven och
dess föräldrar deltar.
5.2.3 Arbetsmetoder
De metoder som informanterna arbetar med för och hjälpa elever som inte når
målen ser liknande ut för de flesta i arbetet. Enskilda samtal som redskap för och skapa
motivation eller öka elevernas omvärlds- och självkunskap tillsammans med deras
intresse och färdigheter är viktiga metoder som man arbetar med. En av informanterna
använder sig utav skolans stöd i arbetet med och skapa små undervisningsgrupper. Där
ingår det speciallärare eller assistenter som finns tillgängliga för denna elevgrupp som
kan behöva arbeta i mindre grupper än helklass. Samt att läxhjälp erbjuds också som en
del i arbetet med måluppfyllelse. Lärstilar är ett redskap som en av informanterna
32
använder sig av för att medvetandegöra och motivera eleverna kring sin egen
studieteknik och hur den kan förbättras för att hjälpa elevens måluppfyllelse. I detta
arbete nämner informanten att samtal med föräldrar och elever är en del i arbetet där
fokus ligger på att öka motivationen för att klara skolan. Studiebesök ute på
gymnasieskolor är ytterligare en metod för att hjälpa eleverna men även undervisning
varvat med praktik ute på ett företag kan vara ett redskap för att hjälpa vissa elever. I
arbetet med perspektivvidgande metoder för att eleverna ska kunna utvecklas för att se
mer och tolka konsekvenser inför framtiden arbetar en av informanterna med tydlighet
och enkel information som exempelvis vad som krävs för att komma in på ett
studieförberedande gymnasieprogram. ”Och det är också viktigt det här med tydligheten, att
man faktiskt berättar för dom, såhär är det” Informant 1. En utav informanterna arbetar med
de perspektivvidgande metoderna genom att eleverna får fokusera på sina drömmar men
att ändå vara tydlig med deras möjligheter:
”det är hit du ska kämpa mot och så… men sen kommer vi till jul och då är det den
krassa verkligheten… -Nu är du inte behörig, du har en termin på dig visserligen.”
Informant 2.
Vidare tar informanten upp att för elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet
sista
terminen
i
nian
tittar
man
på
alternativen
som
finns,
exempelvis
introduktionsprogram för att börja bearbeta verkligheten:
”för många är det jättebra alternativ, men för en del kanske inte det bästa, och en
del behöver den lilla puschen för att klara och orka det där lilla sista…” Informant
2.
Som perspektivvidgande metod används också enligt några informanter ”öppet hus”.
Eleverna uppmuntras att delta på de ”öppet hus” som gymnasieskolor anordnar då det är
ett moment som inte är obligatoriskt för eleverna att delta på inför sina gymnasieval.
Som en del i sitt perspektivvidgande arbete med eleverna använder informant 3 metoder
som karriärpaketstestet som handlar om att vidga perspektiv om olika yrken och
intressen. Tillsammans med lärarna utnyttjas de studiebesök som görs i undervisningen
till att eleverna ska fråga och undersöka hur utbildning och yrkesroller fungerar ute på
arbetsplatsen de besöker.
Fokus ligger på att informanten hela tiden ifrågasätter när eleverna begränsar sig
själva och sina valmöjligheter. Framför allt gäller det att utmana eleverna i sina samtal
att se och tänka mer utanför ”lådan”, ”För jag tror ibland när jag pratar om saker och ting,
så har dom ingen begreppsvärld att hänga upp det på.” Informant 5.
33
5.3 Samarbete och arbetsformer
5.3.1 Samarbetets betydelse
Den betydelse som samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och övrig
skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för eleverna är enligt vissa informanter
att det är viktigt för arbetet med dessa elever. En utav informanterna lyfter fram att
samarbetet exempelvis mellan studie- och yrkesvägledaren och lärare, speciallärare eller
socionomen/kuratorn
som
arbetar
på
skolan
är
en
viktig
faktor
för
vägledningsprocessen. Informanten lyfter fram att rektorns roll som skolledare att driva
frågan kring elevernas måluppfyllelse är viktig och att de två har ett nära samarbete
kring dessa elever. Elevhälsoteamet där flera av informanterna ingår i är en viktig part
där dessa elever som har problem med måluppfyllelsen har ett stort fokus då problemen
oftast har flera sidor och behöver arbete från mer än en yrkesgrupp på skolan. Elever
som presterar mindre bra i skolan kan ha svårigheter som gör att samarbete exempelvis
inom elevhälsoteamet är nödvändigt för att förstå och hjälpa eleven på rätt sätt. En utav
informanterna nämner också den elevstödssamordnare som finns på skolan är en viktig
part i informantens arbete:
”det är hon som gör utredningar inför alla åtgärdsprogram och så, vi samarbetar
jättemycket, så då blir jag kallad av henne när hon tycker det är viktigt att jag är
med.” Informant 2.
En annan informant nämner också att den betydelse som samarbetet mellan studieoch yrkesvägledare och övrig skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för
eleverna är enligt informanten att det finns ett samarbete kring det men att det skulle
kunna utvecklas:
”Oftast jag och lärarna, så när lärarna känner att dom behöver nåt stöd eller hjälp
där, det händer rätt så sällan, tyvärr, mer sällan än vad jag hade önskat” Informant
3.
En informant tar upp att den betydelse som samarbetet mellan studie- och
yrkesvägledare och övrig skolpersonal kan ha för vägledningsprocessen för eleverna är
viktig eftersom informanten är ensam studie- och yrkesvägledare bland många lärare på
skolan. Detta samarbete kompletterar det arbete som sker i elevhälsoteamet.
34
5.3.2 Samarbetspartners i eller utanför skolan
Kring samarbetet med andra yrkesgrupper i eller utanför skolan nämner ett par av
informanterna exempelvis det samarbete som finns med studie- och yrkesvägledare på
gymnasieskolor vid överlämning av elever som har haft problem med måluppfyllelsen i
grundskolan som ska börja på gymnasiet. Även arbetsplatser kring PRAO är
betydelsefulla kontakter utanför skolan och för nyanlända elever är studie- och
yrkesvägledarens samarbete med lärarna i förberedelseklasserna på gymnasieskolorna
viktig.
Gymnasielärare är betydelsefulla vid studiebesök för elever som saknar
motivation där lärarna kan vara en motiverande faktor för eleverna. En annan del som
finns i samarbetet med övrig personal, men som är en extern resurs på en av skolorna
kallas för ”råd och stöd” där kuratorer, speciallärare och specialpedagoger finns
tillgängliga för skolans personal att använda som resurs för att utreda problem,
exempelvis i klassrummet, ”Men om man nu har väldigt stora svårigheter om man inte har
nått målen, då kan dom komma och göra specialinsatser på olika sätt och dom jobbar även med
föräldrarna och hemmet.” Informant 2. Det en av informanterna även nämner är att
informanten inte direkt är inblandat i men att där kan finns externa insatser från BUP
(Barn- och ungdomspsykiatrin) och socialtjänsten riktade till vissa elever. Resursmöte
är även något som finns på en utav informanternas arbetsplats där de personer som
eleven tycker är viktiga att ha med på mötet deltar. Det kan enligt informanten vara
föräldrar eller andra närstående, från skolans sida kan det handla om studie- och
yrkesvägledare, rektor, lärare, skolhälsovården som eleven anser ska delta, ”Och då har
vi ett samarbete, då pratar vi verkligen om elevens resurser och behov.” Informant 3. Det finns
även ett samarbete med studie- och yrkesvägledare på gymnasium samt med
skolpsykolog som kan hjälpa till när det finns behov av intyg till gymnasieantagning, då
tillexempelvis kring elevers styrkor och svagheter eller diagnoser.
5.3.3 Tankar kring förenklat samarbete kring måluppfyllelsen
Det informanterna lyfter som skulle kunna underlätta samarbetet kring elevers
måluppfyllelse mellan lärare och studie-och yrkesvägledare är en tydligare struktur för
att fånga upp dessa elever tidigare och koppla in extra stöd, exempelvis specialpedagog,
”in med henne hos specialpedagogerna eller specialläraren så får hon går där ett par veckor,
sen ut med henne och in med nästa.” Informant 5. Informanten efterlyser ett lite mer rörligt
system där insatser som speciallärare hade varit lättare att koppla in med målet att
35
insatserna skulle vara riktade och kortvariga. En annan punkt är enligt informanterna
tydligare integrering av studie- och yrkesvägledning i undervisningen där en av
informanten hänvisar till skolverkets skrivelser. Som en viktig part för detta samarbete
är skolledningen nämner tre av informanterna:
”man kommer ingenstans om man inte har en ledning som driver frågan. För vi har
försökt så många… nu har vi ändå kommit en bit och nu har vi med oss
verksamhetschefen.” Informant 2.
Ett utökat samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i form av att de
förstår och utnyttjar informantens kompetenser är ett utvecklingsområde enligt en av
informanterna.
Det som kan hindra detta samarbete är att det oftast saknas en arbetsbeskrivning för
studie- och yrkesvägledaren som tydliggör dess yrkesroll och kompetens för all personal
på skolan enligt informanterna, en av sex informanter har en arbetsbeskrivning som
informanten själv tagit fram i samråd med skolans rektor. Två av informanterna nämner
den arbetsbelastning som ligger på lärarkåren men även den begränsade arbetstiden
(tjänstgöringsgrad i procent) på skolan för studie- och yrkesvägledaren har är något som
kan hindra ett bättre samarbete. Informanterna nämner att lärarnas stress och
arbetsbörda är något som de kan uppleva som ett hinder för att eleverna ska få det stöd
de behöver för att lättare nå målen. Enligt en utav informanterna handlar samarbetet
mest om ”brandkårsutryckningar”:
”oj nu går det dåligt för lille Kalle här, men då plockar vi in kuratorn och
skolsköterskan, också SYO in som lite grädde på moset, sådär…” Informant 5.
En utav informanterna upplever att det inte finns något som hindrar detta samarbete
kring elevers måluppfyllelse mellan lärare och studie- och yrkesvägledare eftersom
tjänsten är på heltid och informanten därför har möjlighet att träffa övrig personal under
arbetsdagen.
5.3.4 Rollförväntningar
De krav och förväntningar som kan ställas på studie- och yrkesvägledaren utöver det
som står i skollagen av skolpersonalen, elever och föräldrar kan vara att studie- och
yrkesvägledaren ska se till att alla elever kommer in på en bra utbildning:
”Om det är någon som inte klarar kraven så ska jag se till att dom kommer in på
alternativ utbildning. En del föräldrar önskar ju att jag kunde påverka när det gäller
komma in på vissa gymnasieskolor. ” Informant 1.
36
En av informanterna upplever att det är gamla rollförväntningar där de tror att
informanten är praktiksamordnare för eleverna på skolan samt att informanten ska ha
kunskaper utanför rollen som studie- och yrkesvägledare. Två av informanterna nämner
att det inte finns några förväntningar då övrig skolpersonal har låg kännedom om
informantens kompetenser och arbetsuppgifter, Ӏrligt, jag tror inte dom vet vad dom kan
förvänta sig”. Informant 5. En av informanterna upplever att bilden av studie- och
yrkesvägledarens kunskaper är god som ett led i arbetet med att vara tydlig om sin roll
och kompetenser men även med arbetet att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning.
Av föräldrar och elever uppfattar några av informanterna att det främst handlar om
att informanten ska ha mer information än vad informanten har om olika
gymnasieprogram, hur miljön är eller om lärarna på en specifik gymnasieskola, att de
ska känna till allt om just den skolan som de vill gå på, lite som att vara ”ett levande
uppslagsverk” Informant 5, ”då talar jag om för dom att så jobbar inte jag, det får man göra
själv.” Informant 3, en förväntning som enligt informanten även kan komma från
föräldrarna. En av informanterna uppger att de inte har några orimliga förväntningar
som ett led i sitt arbete med att prata och närvara på föräldramöten och
informationsträffar och att vara synlig för eleverna på skolan.
Angående studie- och yrkesvägledarens kompetenser och roll i kopplingen till
elevers rättigheter att få stöd att nå målen skulle kunna förtydligas främst genom att
både elever och övrig skolpersonal får en större kännedom om studie- och
yrkesvägledarens betydelse inom detta område enligt informanterna. Några utav
informanterna upplever den som god men att informanterna ibland får påminna om
studie- och yrkesvägledningens roll exempelvis vid elevkonferenser. En utav
informanterna nämner att det är via skolledningen tydligheten om studie- och
yrkesvägledarens roll behöver framföras till övrig personal i skolan, men även att en
tydligare skrivning kring studie- och yrkesvägledningens betydelse i skollagen hade
hjälpt till. En utav informanterna lyfter fram vikten av att synliggöra sig själv och
studie- och yrkesvägledarens kompetenser igenom en tydlig arbetsbeskrivning samt i
det informationsmaterial som elever och föräldrar tar del av exempelvis via kommunens
och skolans hemsidor. Det är en ständig process enligt en av informanterna där det
handlar om att synliggöra sig på föräldramöten, skicka ut presentationslappar med en
kort förklaring om vad vägledning innebär i årskurs 6 och 7 med tydliga kontaktvägar
som telefon och e-post. Samt att finnas ute i klassrummen för att informera eleverna och
synliggöra sig själv. En utav informanterna nämner att det inte finns något behov av
37
ökad kännedom om studie- och yrkesvägledarens roll i koppling till elevers rättigheter
att få stöd att nå målen på skolan men på frågan på hur den kopplingen skulle kunna
förtydligas svarar informanten att det möjligtvis skulle vara en tidigare kännedom hos
eleverna om deras rätt till stöd:
”Det skulle vara i relation till eleverna, att dom skulle fatta det tidigare, som jag sa,
om man gick ut till sexorna, sjuorna, att man börjar jobba mer med dom.”, ”Man
skulle kunna förbättra i och med det att man är ute tidigare, om man mer tydliggör
sin roll hela tiden, vad jag gör, vad ni kan få hjälp med.” Informant 4
5.3.5 Hela skolans ansvar
På frågan om informanten tycker om skolan tillräckligt förbereder eleverna för
aktiva livsval kopplat till måluppfyllelsen enligt skollagen kap. 10:§2 så anser vissa av
informanterna att skolan och all personal som arbetar där gör så gott de kan, exempelvis
genom att eleverna deltar på mässor som skolan bjuds in till, öppet hus och genom
informantens arbete kring att eleverna ska tänka nytt kring bland annat arbetsplatser och
yrkesgrupper, ”Så att man kan ibland vidga vyerna... men att det finns hela tiden en värld och
att den förändrats.” Informant 1.
Däremot nämner två informanter att det inte sker på grund av otillräcklig integrering
av vägledning i undervisningen och att arbetssättet på skolan är ett område som kan
förbättras, ”Dom vet ju vilka mål dom ska uppnå, dom vet ju, men där skulle man nog kunna
göra mer.” Informant 3. En informant nämner att den upplever att skolans fokus enbart
ligger på gymnasiestudier och inte vad som sker för eleverna efter det:
”jag tror lärarna är så inne på att dom ska klara sina ämnen på gymnasiet, så vi
tänker inte steg 2, vad händer, vad är efter gymnasiala biten, där är vi inte
inkopplade.” Informant 5.
Det finns lärare som arbetar mer aktivt med denna koppling än andra kollegor som
informanten upplever det, ”Det som är som alltid, man kämpar med naglarna för att få syo
som hela skolans ansvar, för att påpeka vad som är syo.” Informant 3. Men det finns även
den informanten som anser att arbetssättet tillräckligt förbereder eleverna för aktiva
livsval kopplat till deras måluppfyllelse
Informanterna nämner att de på frågan om hur informanten uppfattar om eleverna
har fått löpande och tillräcklig information kring deras måluppfyllelse ser olika ut.
Informanten nämner även att eleverna har tillgång till denna information via den portal
som finns på skolan som de kan logga in på, både från skolan och hemma.
38
Men informanten nämner att eleverna har en medvetenhet kring sin måluppfyllelse.
En utav informanterna nämner att det finns brister från lärarnas sida men att det med det
nya läroplanen bör bli bättre. En utav informanterna upplever däremot att eleverna får
löpande och tillräcklig information kring deras måluppfyllelse som led i att den nya
skollagen ställer krav på att allt ska dokumenteras och göras pedagogiska utredningar.
Vid frågor som ställs av eleverna kring deras måluppfyllelse till informanten så
uppmuntras de att ta diskussionen med läraren som har ämnet det gäller. Informanternas
upplevelse är att eleverna är insatta kring sin måluppfyllelse och pratar med studie- och
yrkesvägledaren som hjälper till om eleverna upplever oklarheter från lärarens sida.
5.4 Sammanfattning
I resultatdelen framgår det att de faktorer som kan vara avgörande i koppling till
måluppfyllelsen är kopplade till det stöd som finns i elevens omgivning i form av
engagerade föräldrar och personal på skolan oavsett vilken socioekonomisk bakgrund
man har. De arbetssätt som lyfts fram av informanterna som gynnsamma i resultatet i
arbetet med studie- och yrkesvägledning kopplat till målstyrningen i den svenska
grundskolan är bland annat vikten av att fånga upp elever så tidigt som möjligt och
verktyg som individuella samtal och perspektivvidgande insatser ger resultat. Men även
att riktade insatser i form av extra resurser ger ökad måluppfyllelse för de eleverna som
riskerar att inte nå målen i den svenska grundskolan. Studie- och yrkesvägledning är en
process som för att nå bästa resultat med elever som inte når eller riskerar att inte nå
målen i grundskolan behöver stöd i väl fungerande strukturer i och kring skolan.
Resultatet pekar på att gemensamma insatser från hela skolan är effektivare än om
studie- och yrkesvägledning anses vara frånskilt undervisningen som bedrivs i
grundskolan enligt informanterna. Faktorer som påverkar samarbetet mellan studie- och
yrkesvägledare och övrig personal är bristen av arbetsbeskrivning som ger diffusa bilder
av vad studie- och yrkesvägledaren både ska och kan bidra med i skolans arbete med
målstyrning. Det framkommer även att studie- och yrkesvägledningen har en koppling
till målstyrningen och elevers resultat i skolan där samarbetet med all personal inom
skolan är viktig.
39
6. Analys
I analysdelen används begrepp som är kopplade till det teoretiska kapitlet och
tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna är Vygotskijs sociokulturella
perspektiv på lärande som utgår ifrån att eleverna med rätt verktyg av egen vilja
utvecklas och når mål. Verktyg som benämns är samspel med vuxna i barnets närhet,
möjlighet att nå målen och elevernas tillgång till att själva vara med och interagera i
klassrummet. Pierre Bourdieus teoretiska begrepp som fält, habitus och kapital
definierar de faktorer som bland annat påverkar i skolans värld, de förmågor som finns,
för att vara med och påverka och vilken kunskap som varje individ bär på och använder
när de tar beslut. Maslow och Frankls motivationsteorier visar på de faktorer som får
individer att vilja utveckla nya mål och drömmar och saknas delar av dessa faktorer är
det svårt för individer att utvecklas och se möjligheter. Tillsammans hjälper dessa tre
teorier oss att svara på våra frågeställningar och undersöka det syfte som lyfts fram för
detta arbete som framgår i första kapitlet.
6.0.1 Samspel mellan personal och elever
Leif Strandberg (2006) belyser hur rum för lärande är något som i stor utsträckning
påverkar barnens lärande i skolan.
Interaktioner belyser hur och vilka samspel är
möjliga i rummet, kan barnen relatera till varandra och kan barnen samspela med
läraren. Utifrån det empiriska materialet i resultatkapitlet framgår det att informanterna
nämner att det som vägledningens betydelse kan få för de elever som inte når målen har
en avgörande betydelse. Det samspel som Strandberg (2006) hänvisar till läraren
kopplar vi även till studie- och yrkesvägledaren och andra viktiga funktioner kring
eleven och hela skolans ansvar att jobba med måluppfyllelsen enligt skollagen
(2010:800, Lärarboken, 2012). De interaktioner som Strandberg (2006) lyfter fram är
utvecklingen av ”stödstrukturer” då resultatet lyfter fram elevernas stöd i att förstå med
studie- och yrkesvägledarens hjälp hur situationen kring elevens måluppfyllelse
verkligen ser ut, exempelvis lyfts det fram att eleverna inte förstår vilka krav som ställs
för vidare studier eller att eleven får hjälp och stöd att få insyn i sina egna förmågor
eller kan skapa sig en överblick över alternativa yrken. Övriga viktiga parter som
informanterna i resultatet lyfter fram i samspelet som viktiga faktorer, interaktioner, är
40
lärare, speciallärare, skolans rektor samt socionomen/kuratorn som arbetar på skolan.
När alla dessa parter samarbetar kan eleven nå utvecklingszonen och därmed arbeta med
måluppfyllelsen.
Enligt
Vygotskij
(Dale,
Bråten
(red.),
1998)
så
handlar
utvecklingszonen om det rum som uppstår när det sker ett samarbete och det eleven
klarar av att göra i ett samarbete (studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, lärare)
kommer eleven senare klara av på egen hand (Dale, Bråten (red.), 1998).
6.0.2 Metoderna i arbetet med eleverna
Det som resultatet visar kring de metoder som informanterna arbetar med för och
hjälpa eleverna som inte når målen är enligt Leif Strandberg (2006) de aktiviteter och
artefakter som sker med hjälp av studie- och yrkesvägledning. Enskilda samtal är enligt
resultatet det vanligaste verktyget som informanterna använder som metod för
kartläggning av elevers måluppfyllelse men även för att skapa motivation och ökad
omvärlds- och självkunskap. Även SOU 2000:19 benämner detta med studie- och
yrkesvägledarens kompetenser är en viktig del i arbetet i elevvårdshälsoteamet. Utifrån
Maslows motivationsteori finns det delar som styrker individens motivation till
förändring. De kallas för inre och yttre motivationsfaktorer och dessa är viktiga delar i
studie- och yrkesvägledarens enskilda samtal med eleven och i samarbetet tillsammans
med andra aktörer i och kring skolan genom elevhälsoteamet ser vi i resultatdelen. Den
inre faktorn skapas hos eleven när de upplever framtidshopp, drömmar och målbilder.
Den yttre faktorn skapas i miljön kring eleven i exempelvis skolmiljön och i elevens
omgivning som i hemmet när fokus flyttas från negativa attityder och fokuserar på det
som fungerar och framåtskridande utveckling (Hedegaard, 2012). Aktiviteter som kan
skapa yttre motivation är insatser och stöd som läxhjälp i skolan, extra resurser
(personal) i klassrummet eller anpassat studiematerial eller studieplaner och studiebesök
med studie- och yrkesvägledaren på arbetsplatser eller gymnasieskolor. I tidigare
forskning ser Gunilla Ingestad (2006) att ofta förekommande åtgärder för att förbättra
målstyrningen och förbättra svaga elevers kunskap är att sätta in fler resurser i skolan
och individuellt riktade insatser som läxhjälp och sommarskola. Ingestad ser att det
skapas fler individuellt utformade metoder och åtgärdspaket men även att sociala
bakgrundsfaktorer blir tydligare mellan vilka som klarar respektive inte klarar att nå
måluppfyllelsen i skolan. En annan metod som används i studie- och yrkesvägledningen
41
är skolans stöd i arbetet med att skapa små undervisningsgrupper, där det ingår
speciallärare eller assistenter tillsammans med elever som kan behöva arbeta i mindre
grupper än i helklass. I det sammanhanget uppstår det en utvecklingszon som kan skapa
utveckling i form av ökade resultat och målstyrning men även yttre och inre motivation
för individen. I tidigare forskning belyser Christiansen och Søgaard Larsen (2011) i sin
forskningsrapport hur viktigt det kan vara att använda sig utav mindre grupper som
studie- och yrkesvägledare i exempelvis gruppvägledning, vilket även framkommer som
en metod och verktyg i resultatdelen angående vilka metoder och verktyg som
informanterna använder för att nå elever som inte når upp till målen.
Det resultatet visar utifrån hur arbetet ser ut med perspektivvidgande metoder för att
eleverna ska se mer och tolka konsekvenser inför framtiden utifrån en studie- och
yrkesvägledares håll så arbetar man med att få eleverna att fokusera på sina drömmar
men ändå vara tydlig med att det är deras drömmar. Utvecklingshopp är något som
belyses av Vygotskij (Strandberg, 2006) i den utvecklingszon som skapas och i de
läranderum som interaktioner, aktiviteter, artefakter och utvecklingshopp. För att se
ifall eleverna har tillgång till utvecklingshopp arbetar studie- och yrkesvägledarna i
detta rum/zon med samtal inriktade på drömmar och målbilder samt om det väcks en
förväntan till förändringsarbete eller medvetenhet om möjligheter och begränsningar i
detta rum samt hur de kan förändras. Elever som inte har just de betyg de vill ha för att
söka in till ett program är det extra viktigt att vara inte släcka utvecklingshoppet inför
framtida val men ändå vara noggrann och tydlig med vad krävs och vad som kan ske
härnäst:
”det är hit du ska kämpa mot och så… men sen kommer vi till jul och då är det
krassa verkligheten… -Nu är du inte behörig, du har en termin på dig visserligen.”
Informant 2.
En annan perspektivvidgande metod som använts i processen är de dagar då det
anordnas programorientering på en av skolorna där eleverna får välja ut olika
gymnasieprogram där som de vill få mer kunskap om under en dag. Detta är en
arbetsmetod som använts för att väcka utvecklingshopp och förväntan som kan uppstå i
samband med dessa dagar för elever som har problem med måluppfyllelsen. Strandberg
(2006) skriver om vikten av att skapa ”stödstrukturer” som är en praktisk del för att
kunna utveckla elevernas lärande tillsammans med de rum som Vygotskij använt.
Strandberg nämner hur praktiska aktiviteter skapar förändringar och omedelbara
effekter, både positiva och negativa hos eleverna.
42
Elever som begränsar sig själva och med sina valmöjligheter ifrågasätter
informanterna hela tiden för att få eleverna att tänka utanför ”lådan” under sina samtal.
Detta kan man koppla till kapital och habitus där man enligt Bourdieu (Engdahl,
Larsson, 2006) belyser de egenskaper som är relevanta för det fält aktören deltar i, där
kan man koppla in hur eleverna förstår och tar till sig information beroende på deras
kunskaper och förståelse om hur omvärlden fungerar som beror på faktorer som socialt
kapital eller utbildningskapital. På så sätt påverkar kapitalet elevens habitus, som
förklarar den kunskapen och förförståelsen som en individ har inom sig och som
påverkar de beslut individen fattar. Habitus skapas i den miljö och de sociala strukturer
eleven befinner sig i under sin uppväxt och utifrån elevens egen självbild och upplevda
möjligheter tar eleven sina beslut. Ingelstad (2006) ser också hur sociologiska faktorer
påverkar elevernas möjligheter att nå målen enligt läroplanerna i skolans värld.
Det som framkommer i resultatet och med stöd i de teorier som vi använder besvarar
anser vi att vi har svar på vår frågeställning om hur menar studie- och yrkesvägledaren
att de arbetar med elever som inte når målen i grundskolan?.
6.0.3 Skillnader mellan elevgrupperna enligt informanterna
Det som skiljer sig med arbetet med den grupp elever som inte når måluppfyllelsen
mot gruppen elever som når måluppfyllelsen är framförallt tidsaspekten enligt
informanterna, att kunna identifiera vilka elever/elevgrupper som inte når målen men
även att identifiera vilka svårigheterna för eleverna. Där tar informanterna upp dyslexi
eller brist på motivation som faktorer. Individuellt i samtal med eleven handlar det om
att vidga perspektiv. Enligt Bourdieu (Engdahl, Larsson, 2006) handlar det åter igen om
den miljö som individen befinner sig under sin uppväxt. Även de aktiviteter, artefakter
och utvecklingshopp som finns i rummen enligt Vygotskij (Strandberg, 2006), d.v.s.
vilka verktyg som informanterna använder. Ingelstad (2006) problematiserar att det stöd
och hjälp som eleverna har rätt till enligt skollagen inte används i tillräcklig
utsträckning och att detta i sin tur leder till att elever som inte når målen inte upptäcks i
tid och går därmed miste om den hjälp de hade behövt för att nå måluppfyllelsen.
Ingelstad pekar på att eleverna och föräldrarna av någon anledning saknar kännedom
om de hjälp- och stödinsatser som skolan ska erbjuda. Även SOU 2000:19 lyfter fram
vikten av att i samarbetet mellan alla berörda parter på skolan fångar upp och stöttar
43
med insatser så tidigt som möjligt. Enligt informanterna så är den gruppen elever som
riskerar att inte nå målen i skolan mer resurskrävande och tidskrävande än de elever
som når målen. Orsaker som lyfts fram är exempelvis samtal med föräldrarna och
elevvårdskonferenser som är utöver de individuella samtalen och insatserna med eleven
samt att med hjälp av elevhälsoteamet identifiera bakomliggande faktorer som kan
påverka elevens måluppfyllelse. Exempelvis behov av att arbeta i mindre grupper eller
större insatser som dyslexi-utredning eller behov av andra kontakter inom
skolhälsovården. Även informanterna ser liknande problematik som Ingelstad (2006)
angående behovet att nå denna elevgrupp så tidigt som möjligt där några informanter ser
behovet av att påbörja riktade stödinsatser redan från årskurs 6, både som studie- och
yrkesvägledare men även som skola som helhet. Även Christiansen & Søgaard Larsen
(2011) belyser vikten av att vägledningsinsatser inte påbörjas för sent i skolsystemet,
något som de ser påbörjas först i nionde klass i flera av sina studier. En annan slutsats
som Christiansen & Søgaard Larsen (2011)
gör är att elevernas kunskap om
vägledningsprocessen innebörd och betydelse för beslutsprocessen saknas. I studien
lyfter de den integrerade vägledningen i undervisningen i skolan som helhet har en
positiv inverkan på elevernas möjlighet till måluppfyllelse och beslutsfattande som en
livslång process än om vägledningen anses vara en process vid sidan av undervisningen
(Christiansen & Søgaard Larsen, 2011). Här ser vi en viktig koppling till vikten av att
det är hela skolans ansvar att jobba med studie- och yrkesorientering i undervisningen
enligt de nationella styrdokumenten (Lärarboken, 2012).
6.0.4 Samarbetsformer i och utanför skolan
De samarbetsformer som informanterna anser är viktiga för eleverna som riskerar
att inte nå målen mellan studie- och yrkesvägledare och övrig personal på skolan är att
samarbetet mellan informanterna och lärare, speciallärare och elevhälsan är en viktig
faktor för vägledningsprocessen. Samarbetsformer mellan lärare och övrig personal på
skolan som exempelvis ingår i elevhälsoteamet är skolsköterska, socionom,
specialpedagog och studie- och yrkesvägledare enligt SOU 2000:19. Informanterna
lyfter att rektorns roll som skolledare är en viktig del i samarbetet kring att driva frågan
kring elevernas måluppfyllelse är viktigt för all personal på skolan. Interaktioner spelar
en stor roll här, d.v.s. vilka samspel som finns tillgängligt mellan studie- och
44
yrkesvägledaren och övrig personal. Dessa samspel skapar i sin tur aktiviteter som
skapar möjligheter för stöd och förändringsprocesser (Strandberg, 2006). Informanterna
nämner att lärarna kan lyfta vilka elever de ser i behov av stöd av exempelvis studieoch yrkesvägledning eller behov av att elevhälsoteamet bör kopplas in. Det är även
lärarna som ansvarar för att de åtgärdsprogram som krävs upprättas enligt
informanterna.
Samarbeten med andra yrkesgrupper i eller utanför grundskolan används framförallt i
det motivationshöjande arbetet enligt informanterna. Gymnasielärare har viktiga
motivationsroller vid studiebesök för elever som saknar motivation och bl.a. de öppet
hus som hålls på de olika gymnasier kan öka motivationen hos de eleverna som har brist
på motivation inför de kommande framtida valen. Enligt Frankl (Hedegaard, 2012) kan
mötet med en avgörande person vara viktigt det motivationshöjande arbetet. Även
externa samarbetspartners som BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) och socialtjänsten
nämns av informanterna som viktiga delar i samarbetet för elever som riskerar att inte
nå måluppfyllelsen i skolan. Hedegaard, (2012) beskriver att man jobbar med den yttre
motivationen utanför individens kontroll i syfte med att förhindra obehag eller lindra
bristfaktorer och enligt Maslows behovstrappa så är allt beteende hos en individ
betingat av behov som måste tillfredsställas innan man kan nå en högre nivå. Löser man
de primära behoven såsom trygghet, gemenskap och grupptillhörighet så kan individen
börja arbeta med sin självkänsla och därmed sina inre motivationsfaktorer som en
önskan att prestera eller utvecklas och därmed öka sin måluppfyllelse.
6.0.5 Påverkansfaktorer
Vad som kan vara avgörande mellan elever som når och inte når målen är de olika
bakgrundsfaktorer de bär på. Enligt Bourdieu (Engdahl, Larsson, 2006) definieras det
som den spelplan som individer befinner sig inom där olika aktörer har olika mål,
förutsättningar och positioner som de handlar inom. I detta fall kan det handla om hur
den sociala strukturen ser ut för elever som riskerar att inte nå målen och deras
hemförhållanden. Där har individerna olika egenskaper som är relevanta för det fältet
som aktören deltar i, exempelvis skolans fält, utbildningsfältet. I detta fält menar
Bourdieu att det finns påverkansfaktorer i form av socialt kapital i form av stöd
hemifrån av vikten av att nå måluppfyllelsen i skolan, sociala spelregler som hur man
45
beter sig mot andra, exempelvis i klassrummet. Saknas det viktiga delar av det sociala
kapitalet så menar Bourdieu att det påverkar individens förmåga att utveckla sitt
utbildningskapital och därmed förståelsen för skolans fält. Det påverkar även individens
habitus, den kunskapen och förståelsen som en individ fattar beslut igenom. Det är
kunskaper som kulturella och sociala strukturer som omger en individ i hemmet eller
möter i skolan eller på sin fritid (Engdahl, Larsson, 2006). I resultatet ser vi kopplingar
till detta då informanterna redogör för strukturer som de upplever kan vara avgörande
för om eleverna når eller inte når måluppfyllelsen i skolan. En informant nämner att den
sociala strukturen i hemmet är viktig som att kunna få hjälp med att läxorna, tid och
lugn och ro för studier hemma. Det framkommer även i resultatet att föräldrars
utbildningsbakgrund och deras kunskaper om omvärlden kan bidra till att elever får
svårt att nå målen i skolan, men att det inte är en avgörande faktor. Avgörande faktorer
som pekas ut i resultatet är enligt informanterna stödet hemifrån och de sociala
förhållanden som råder där. Att föräldrar har tid för sina barn och att de anser att skolan
är viktig är mer avgörande än den sociala bakgrunden enligt några informanter. Även
kulturella skillnader kan vara bakomliggande faktorer i om eleverna ska nå målen eller
inte. Om det skapas signaler hemifrån om att skolan är en viktig del både hemma och i
skolan eller om utbildning och kunskap enbart är skolans ensak att jobba med så
påverkas elevens resultat. Ingestad ser kopplingar till det sociala systemet kring
individen och att det bygger på kunskaper om hur relationer ser ut mellan individer,
grupper och system (Ingestad, 2006). Vidare skriver Ingestad elever med lägre social
bakgrund har av olika skäl sämre förutsättningar att hävda sig betygsmässigt och pekar
på social segregation som kan uppstå i det ”fria skolvalet” där elever som har möjlighet
att söka sig till bättre skolor får stöd hemifrån att göra det. Faktorer som praktiska och
ekonomiska möjligheter nämns av Ingestad (2006) där vi också ser kopplingar till
Bourdieus fält, kapital och habitus (Engdahl, Larsson, 2006). Även faktorer som
föräldrarnas och elevernas kännedom om vilken rätt till hjälp de har kring att nå
måluppfyllelsen nämns av Ingestad (2006). Christiansen & Søgaard Larsen (2011)
belyser att elevers olika kulturer och sociala klasstillhörigheter kan vara avgörande för
hur de tar till sig de studie- och yrkesvägledande insatserna som erbjuds på skolan och
på deras förmåga att förstå och ta till sig vägledning och frågor kring sin framtid.
46
6.1 Sammanfattning
Samspelet mellan all personal på skolan är viktigt i koppling till elevers målstyrning
och för elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen är riktade insatser
avgörande. Dels genom motiverande samtal men även att den problematik som finns
kring elevens måluppfyllelse analyseras och bearbetas genom samarbete mellan studieoch yrkesvägledare och lärarna men även i samarbete med elevhälsan eller
föräldrakontakter. Att se problematik som diagnoser eller brist på motivation är viktigt
för elever som risker att inte nå målen i ett eller flera ämnen i grundskolan. Forskningen
visar att samarbete mellan alla parter i skolan och sociala strukturer kring elever
påverkar studieresultatet i koppling till målstyrningen.
47
7. Diskussion
I detta kapitel så kommer vi att resonera kring den analys som skett av resultatdelen i
arbetet samt de tankar och idéer som detta har gett oss samt en reflektion över valda
metoder och erfarenheter som arbetet med denna studie gett oss.
Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare
inom den svenska grundskolan arbetar med elever som inte når måluppfyllelsen enligt
styrdokumenten, samt på vilket sätt man som studie- och yrkesvägledare arbetar med
denna grupp elever till skillnad från de elever som når de uppsatta målen. Men även att
få en inblick kring de bakgrundsfaktorer som kan finnas kopplad till detta område.
Det vi som studenter har kommit fram till genom denna studie är att det finns
arbetsmetoder som skiljer sig från de övriga arbetsmetoderna i arbetet med elever som
riskerar att inte nå måluppfyllelsen i ett eller fler ämne i grundskolan. Genom denna
studie har vi som studenter fått en kunskap som vi inte kunnat få genom denna
utbildning fast vi har flera praktikperioder ute i det svenska skolsystemet. Det gav oss
specifikt medvetenhet att det är ett problem som skolan tar på allvar men det kan bero
på ledningen på varje enskild grundskola hur pass prioriterat detta arbete är. Vi har fått
hjälp av att se hur man som yrkesverksam studie- och yrkesvägledare med hjälp av
olika verktyg och metoder kan arbeta med när vi kommer ut i arbetslivet. Angående
frågeställning ett så ger vårt insamlade material resultatet att den socioekonomiska
bakgrunden spelar mindre roll än vad vi trodde. Vår förutfattade mening var att den
socioekonomiska bakgrunden bland elevgruppen som inte når målen i ett eller flera
ämnen i den svenska grundskolan var en del i problematiken. Men vi ser att genom vår
insamlade data så kan vi inte styrka denna tes, utan se att bakgrundsfaktor spelar väldigt
liten roll i om en elev klarar av att nå måluppfyllelsen i den svenska grundskolan.
I efterhand kan vi som författare till detta examensarbete se att vi kan vara kritiska
kring frågeställningen ett och två eftersom det ligger rätt så nära varandra när vi ser på
det empiriska materialet som samlats in. Men att vi drar också slutsatsen att vårt
empiriska material inte hade varit så rikt på data som belyser hur studie- och
yrkesvägledare arbetar med den gruppen av elever som riskerar att inte nå målen i den
svenska grundskolan samt hur arbetet eventuellt skiljer sig mot de elever som inte har
48
denna problematik. Alltså anser vi att de båda frågeställningarna är viktig att ha med i
insamlandet av data men besvaras rätt så lika i det slutgiltiga resultatet.
Andra saker vi ser är att urvalet har en betydelse för utfallet av studien då vi valde
studie- och yrkesvägledare som arbetar aktivt med skolans arbete med målstyrning.
Men faktorer som tillgänglig tid att avsätta för insamlandet av empirisk data samt analys
var avgörande för den medvetna begränsning som vi beskrivit i metodkapitlet. Men
samtidigt kan vi se att denna begränsning av vald metod gav oss största möjliga data för
att besvara valda frågeställningar med tanke på antalet respondenter vi hade tillgång till
anser vi. En kvantitativ studie med enkätsvar hade gett för lite data för att genomföra
denna typ av studie även om spridningsområdet då hade kunnat omfatta olika regioner i
landet. Men lokal variation i hur arbetet med målstyrning i den svenska grundskolan var
ingen faktor som vi ansåg vara relevant för vår studie genom vårt val av
frågeställningar.
På frågan om det finns omständigheter som hotar tillförligheten så anser vi att genom
vi har tagit del av och följt de forskningsetiska riktlinjerna som finns för fältet och
därmed har vi uppnått god tillförlitlighet. Det som möjligtvis hade önskats hade varit ett
större geografiskt spridningsområde av respondenter genom att vi hade fått respons av
fler studie- och yrkesvägledare. Vi tror dock att den begränsade tidsrymd som fanns
avsatt för insamling av empiriskt material påverkade svarsfrekvensen på det utskick vi
gjorde till tilltänkta informanter.
Vi har i detta arbete använt de teorier som vi ansett vara relevanta för studien men
anser att det har varit svårt att hitta teorier som matchar de frågeställningarna vi valt på
ett bättre sätt. Vi har även funnit att fältet kring den tidigare forskningen varit begränsad
och det har lett till att det har var svårt att hitta tidigare forskning som knyter an till vår
studie. Så här ser vi ett behov av ökad forskning gällande studie- och yrkesvägledning i
relation till de förhållanden som gäller för den svenska grundskolan kopplad till dess
målstyrning
i
samband
med
de
uppnådda
resultaten
hos
eleverna.
De begreppen som vi använt oss utav är kopplade till den tidigare forskning vi har tagit
del av samt gällande styrdokument för den svenska grundskolan men även kopplade till
de teoretiska begrepp vi tagit del av i de valda teorierna vi kopplat till vår studie. Dock
kan vi se att dessa begrepp kan misstolkas av respondenterna när vi har använt oss av de
teoretiska begreppen i frågeguiden vid insamlandet av empiriskt material. De begrepp
som används inom ett teoretiskt fält var ibland abstrakta i en tillämpad situation ute i
den vardagliga operativa verksamheten i den svenska grundskolan. Där ser vi problemet
49
med att använda formella begrepp och att som forskare känna till vilka begrepp som
används i verksamheten.
Vi kan i relation till den tidigare forskning vi tagit del av se att vårt resultat stämmer
överens med de bristerna som lyfts i dessa studier och verifiera behovet av förändrad
styrning och behovet av aktivt arbete för att kunna hjälpa alla elever i skolan att nå de
uppsatta målen. Vi ser att studie- och vägledare tycker att det är ett viktigt arbete men
det är svårt att hitta den tiden som krävs med att arbeta med gruppen. Dels på grund av
elevernas undervisningstid gör det svårt för studie- och yrkesvägledaren på skolan att
finna möjlighet att nå och arbeta och rikta insatser mot elever som riskerar att inte nå
målen i ett eller flera ämnen. Men även faktorer som att deltidsarbete är vanligt bland
studie- och yrkesvägledare inom den svenska grundskolan eller att elevunderlaget är för
stort för att kunna göra riktade insatser. Bristande arbetsbeskrivning och styrning från
ledningen är en annan faktor som framkommit i det insamlade resultatet vi har tagit del
utav. Vi drar slutsatsen att vårt kommande arbete är väldigt viktigt för att hjälpa den
målgruppen av elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen i den svenska
grundskolan men det är svårt som studie- och yrkesvägledare att räcka till och få de
möjligheter som behövs för att verkligen göra skillnad.
50
8. Referenslista
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Elevvårdsutredningen (2000). Från dubbla spår till elevhälsa: i en skola som främjar
lust att lära, hälsa och utveckling : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer
Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2006). Sociologiska perspektiv: grundläggande
begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur
Hein, Helle Hedegaard (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning.
1. uppl. Stockholm: Liber
Ingestad, Gunilla (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen.
Diss. Lund : Lunds universitet, 2006
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lärarboken: 2012/2013 : [läroplaner, skollagen, policydokument]. (2012). Stockholm:
Lärarnas riksförbund (LR)
Skolverket, 2011, LGR 11 Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Läst 121010
Skolverket, 2012, Pressmeddelande Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/alltformanga-obehoriga-till-gymnasieskolan-1.176477 Läst 120921.
Skolvärlden, 2012, Andelen underkända ökar, Lärarnas Riksförbund, Stockholm
Tillgänglig på internet:http://www.skolvarlden.se/artiklar/andelen-underkaenda-oekar
Läst 121010
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Svenska Dagbladet (SvD), 2012, SvD Opinion Brännpunkt: Skolans oförmåga leder till
långvarigt utanförskap Tillgänglig på internet:
http://www.skolvarlden.se/artiklar/andelen-underkaenda-oekar Läst 121125
Utbildningsdepartementet, 2010, Skollagen SFS 2010:800 Tillgänglig på internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Läst 121010
51
9. Intervjufrågor
Frågeguide
Våra frågar knyter an till de frågeställningar vi har som utgångspunkt i vårt arbete:
* Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elever som inte når målen i grundskolan?
* Finns det någon skillnad i studie- och yrkesvägledarens arbete med de elever som når
respektive inte når målet med gymnasiebehörighet?
* Vad kan det finnas för faktorer kring eleverna som gör att de inte når målen?
Inledning
Berätta lite om din yrkesroll som studie- och yrkesvägledare? Hur länge har du jobbat
inom studievägledningen, samt hur länge har du varit involverad där du har jobbat med
elevers måluppfyllelse?
Hur kom det sig att du ville arbeta som studie- och yrkesvägledare?
Kan du beskriva hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på på skolan?
Arbetssätt relaterade till målstyrningen
Vilken betydelse kan vägledningen få för de elever som inte når målen enligt dig?
På vilket sätt arbetar du för att få kontakt de elever som inte når målen med
gymnasiebehörighet i grundskolan?
Vilka metoder arbetar ni med för att hjälpa dessa elever som inte når målen?
Hur arbetar ni med perspektivvidgande metoder för att eleven ska kunna utvecklas för
att se mer och tolka konsekvenser inför framtiden?
Skiljer sig arbetet med denna elevgruppen som saknar eller riskerar att sakna
gymnasiebehörighet på något sätt jämfört med de elever som når målen?
a. Finns det något kring detta arbete som skulle kunna utvecklas? Varför?
Samarbete och arbetsformer
Vilken betydelse för vägledningsprocessen med dessa elever har samarbetet mellan
studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal?
Finns det samarbete med andra yrkesgrupper i eller utanför skolan kring elever som inte
når målen? Om ja, hur ser det ut och vad är din roll i samarbetet?
Finns det något som skulle underlätta ett samarbete kring elevers måluppfyllelse lärare
och studie- och yrkesvägledare som du upplever det? Om ja, kan du nämna något?
52
Finns det något som hindrar ett bättre samarbete kring elevers måluppfyllelse lärare och
studie- och yrkesvägledare som du upplever det? Om ja, kan du nämna något?
I vilken intern organisation ingår du i? Arbetslag, elevhälsoteam m.m.
Vilka krav och förväntningar ställs på dig som studie- och yrkesvägledare av
skolpersonalen utöver det som står i skollagen/styrdokument som du upplever det? Av
elever och föräldrar?
Behöver ledning, skolpersonal, elever och föräldrar få ökad kännedom om studie- och
yrkesvägledarens roll i koppling till elevers rättigheter att få stöd att nå målen?
Om det är så, hur skulle studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter och kompetenser
kunna förtydligas för övrig personal och utomstående med hänvisning till elevernas
måluppfyllelse och gymnasiebehörighet?
Tycker du att arbetssättet på skolan tillräckligt förbereder eleverna för aktiva livsval
kopplat till måluppfyllelsen? (Skollagen kap.10 §2, Utbildningens syfte)?
Upplever du att eleverna att de fått löpande och tillräcklig information kring deras
måluppfyllelse?
Elevperspektiv ur studie- och yrkesvägledarens synsätt
Vilken insikt har eleverna om läroplanens kunskapsmål enligt dig?
När och hur förstår eleverna att deras kunskaper /betygsresultat inte räcker till för vidare
studier enligt dig?
Vilka hinder upplever du att eleverna ser för att nå godkända betyg?
Vägledarkontakterna, vad får de för betydelse för eleverna?
Vad tycker du eleverna tar till sig av det arbete som sker kring deras måluppfyllelse och
behörighet?
Tror du att det finns några bakomliggande faktorer som är avgörande mellan eleverna
som når och inte når målen? Om ja, kan du nämna några?
53
