Fakta om transporter

Fakta om
transporter
Transporter
utvecklar Sverige
– och världen
Ett fritt näringsliv skapar jobb, tillväxt och värde men är beroende
av en fungerande infrastruktur och effektiva transporter. När konkurrensen för svenska företag ökar är tillgängligheten till marknader och kompetens avgörande för export och jobbtillväxt. För
långsiktig tillväxt behöver Sverige prioritera investeringar i infrastruktur som möter näringslivets behov.
Utveckling av handel och godstransporter hänger tätt ihop och globala trender förändrar både näringslivet och transportbehoven. När
fler delar av världen lyfts ur fattigdom, den ekonomiska aktiviteten
ökar och befolkningen växer, ökar också behoven av transporter.
Transport­
näringens
­utmaningar
Avgifts- och
skattehöjningar
Infrastruktursatsningar
Att minska transporternas miljöbelastning, trots det allt större
behovet, är en stor utmaning. En politik som dämpar efterfrågan
är inte lösningen. Lösningen är istället smarta och energieffektiva
transportupplägg med åtgärder och styrmedel som lägger grunden
till både hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft.
Den största globala klimatnyttan som Sverige kan bidra med är
att exportera teknologi, processer och metoder till länder som är i
början av sin klimatresa. Kunskapen har vi!
Påverkan
på klimat
och miljö
3
Innehåll
Transportnäringen och samhället
4
Klimat och miljö
6
Godstransporter10
Kompetens­
försörjning
Varuförsörjning
i urbana miljöer
Varuförsörjning i urbana miljöer
12
Transporterna och turismen
14
Transportpolitikens kostnader och
näringslivets konkurrenskraft
16
Infrastrukturskulden18
Kompetensförsörjning20
Fakta om Transportföretagen
22
TRANSPORTNÄRINGEN OCH SAMHÄLLET
Transporter är
samhällets blodomlopp
Transporter är oumbärliga för näringslivet. De är länkarna som håller ihop
kedjan mellan underleverantörer, producenter, grossister, handlare, kunder
och konsumenter. Transporter är nödvändiga för att producenterna ska
få in varor och för att de färdiga produkterna ska nå ut till kunder och
användare.
EXPORT
1700
MILJARDER
EXPORT
45%
AV BNP
Det finns
ett starkt
samband mellan
tillväxt och
transporter
Den svenska ekonomin är starkt beroende av konkurrenskraftig utrikeshandel. Sverige har en hög andel export och import jämfört med övriga EU
och OECD. År 2014 exporterade Sverige varor och tjänster till ett värde av
drygt 1 700 miljarder kronor. Det motsvarar 45 procent av BNP. Importen
av varor och tjänster motsvarade 41 procent av BNP. Snittet i OECD år
2013 var en exportandel på 27,7 procent av BNP.
Den svenska exportandelen har varit relativt konstant under 2000-talet.
Däremot förändras innehållet successivt. Tjänsternas andel av exportvärdet ökade från 17 till 30 procent mellan 1995 och 2014. Exporten av varor
har sjunkit, men har ändå en andel som är så pass hög som 70 procent av
vår BNP.
Transporter är lika oumbärliga för oss som privatpersoner. Att vi människor
kan färdas från en punkt till en annan på ett snabbt och kostnadseffektivt
sätt är viktigt både ekonomiskt och mänskligt. Vi behöver ta oss till och
från arbetet, butiker, skolan, vården, vänner och familj. Transporterna och
transportsystemet med vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och terminaler är helt enkelt samhällets blodomlopp.
IMPORT
41%
AV BNP
5
Utvecklingen av transportnäringens totala
nettoomsättning i relation till BNP Index 100 = 1997
•Transporterna har en
betydande roll i svensk ekonomi.
200
•Förädlingsvärdet är 5,2 procent
av Sveriges BNP.
Transportnäringen
•Transportnäringen sysselsätter
308 000 och står för omkring
6,7 procent av den totala
sysselsättningen i Sverige.
BNP
100
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
KLIMAT OCH MILJÖ
Smarta transporter
minskar miljöpåverkan
Att minska transporternas utsläpp av växthusgaser är en stor utmaning. Tack vare en ökad inblandning av biodrivmedel i diesel, mer
energieffektiva bilar och fler miljöbilar har utsläppen från svenska
transporter minskat stadigt, med få hack i kurvan, sedan 1990.
Transporternas andel av de totala utsläppen har däremot ökat. I
Sverige står transporter för cirka 30 procent av utsläppen av klimatgaser. Globalt står de för 13 procent och EU-snittet är 10 procent. Skillnaden beror på att Sverige i princip har en koldioxidfri
elproduktion och att vi har lyckats ställa om till en nästan fossilfri
uppvärmning av våra fastigheter. I andra länder ser det annorlunda
ut, inte minst i de som producerar och exporterar mycket varor till
Sverige, och som konkurrerar med svenska företag.
Flyget har lyckats att stadigt minska sina utsläpp. På 40 år har utsläppen av koldioxid minskat med 70 procent per flygstol. Idag står
flyget för 2 procent av de globala koldioxidutsläppen. Utsläppen
från inrikesflyget är 1 procent, vilket är lägre än för tjugo år sedan.
Andel förnybara drivmedel
i transportsektorn
Naturgas
0,7%
Bensin
35,7%
Förnybart
12,1%
Dieselbränsle
51,5%
Utsläppen från transporter minskar
•Utsläppen från personbilar var 16 procent
lägre år 2013 jämfört med år 1990 trots att
trafiken har ökat.
•Att utsläppen från personbilar har minskat
beror bland annat på energieffektivare bilar
och på en ökad användning av biobränslen.
•Utsläppen från tunga fordon ökade från
1990 till 2008 men sedan har trenden vänt
och utsläppen har börjat minska.
7
En stor del av en varas totala klimatpåverkan uppstår i regel när vi
som konsumenter transporterar hem den. Trots de korta avstånden
är dessa hemtransporter mindre klimateffektiva än transportleden
innan. Vi gör dem ofta med bil och det är många individuella resor
för att frakta hem varje matkasse eller klädinköp. I tidigare transportled kan många containrar, fyllda med partier av grönsaker eller
jackor, fraktas långt med ett enda fartyg eller flygplan.
Nationella utsläpp
av ­koldioxidekvivalenter
EU-snittet för utsläpp
av koldioxidekvivalenter
Avfall 3%
Industriprocesser och
produktanvändning 12%
Transporter 33%
Andra tjänster, vatten och
byggnadsindustrin 12%
Gruvindustrin 1%
Jordbruk 12%
Jordbruk och
skogsbruk 12%
Bostäder, lokaler,
arbetsmaskiner
samt militär och
diffusa utsläpp 7%
Hushåll 18%
Industrins förbränning 14%
Transporter 10%
Energiindustri 18%
Elektricitet,
gas, ånga, och
luftkonditionering
27%
Tillverkningsindustrin 20%
PERSONTRANSPORTER
Transporter är
en förutsättning
för ett fritt liv
VI RESER
46
km
PER PERSON
OCH DAG
9
Sverige är som bekant avlångt och glest befolkat. Då är det förstås
viktigt med fungerande persontransporter. Vi tar det för givet att
vi kan förflytta oss i princip hur vi vill och vart vi vill i vår vardag.
Vi ska hälsa på farmor, barnen ska till skolan, vi ska storhandla till
helgen, ut till sommarstugan, på läkarbesök och mycket, mycket
annat.
I Sverige reser vi faktiskt omkring 46 kilometer per person och
dag. Ändå tänker få av oss på att transporter är en förutsättning för
nästan allt vi vill ta oss för.
Persontransporterna ökar dessutom kontinuerligt. Bilen står näs­
tan uteslutande för ökningen, men enligt prognoser kan antalet
flygpassagerare fördubblas fram till 2035. Tre fjärdedelar av inrikesresorna görs med bil, resten med olika typer av kollektivtrafik,
främst buss samt med flyg.
Resor efter
huvudsakligt
ärende
Persontransporternas utveckling
Mdr km
140
Annat
6%
Vägtrafik
100
Arbets-,
tjänste- och
skolresor
49%
Fritid
31%
Service,
inköp
13%
Bantrafik
60
Gång, cykel, moped
Inrikes luftfart
20
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 GODSTRANSPORTER
Inga transporter,
inga varor
Inga varor,
ingen handel
Över 90%
av Sveriges
utrikeshandel
går via en
hamn
11
Utvecklingen av handeln och godstransporter hänger tätt ihop.
Varje nytt transporttekniskt framsteg genererar mer handel och
därmed fler godstransporter. Samtidigt är handeln en drivkraft för
ytterligare teknisk utveckling.
Varje dag transporteras runt 1,5 miljoner ton gods inom Sverige. På
kortare sträckor, under 30 mil, dominerar lastbilstrafiken medan
järnväg och inte minst sjöfarten har sina fördelar på längre sträckor.
Flygfrakt svarar för 25–30 % av det svenska exportvärdet. Det
skickas varor med flyg för 1 miljard kronor varje dag. Över 140 000
ton frakt årligen.
Godstransporternas utveckling
Mdr tonkm
60
Sjöfart
Vägtrafik
40
20
Bantrafik
0
1960 1970 1980 1990 2000 VARUFÖRSÖRJNING I URBANA MILJÖER
Citylogistik –
klimatsmarta
stadstransporter
Under det senaste årtiondet har Sverige urbaniserats allt mer.
Människor flyttar från landsbygden till mindre orter och från mindre orter till våra större städer. Där, i staden, väljer allt fler bort den
egna bilen till förmån för kollektivtrafik och cykel.
När människor bor tätare och många kommuner utvecklar sina
stadskärnor ökar också behovet av en fungerande logistik. Fler varor måste nå längre in i centrum för att vara tillgängliga för befolkningen. Att varorna kommer till människorna, istället för människorna till varorna, är en miljövänlig strategi.
I denna delvis nya värld är citylogistiken en viktig beståndsdel. När
både urbaniseringen och konsumtionen ökar, växer också transportbehovet. Samtidigt vill vi ha ekonomisk, social och kulturell
utveckling och trivsamma städer, men utan trängsel, buller, olyckor
och avgaser. Lösningen på denna motsättning är en väl planerad
citylogistik.
På samma sätt som kollektivtrafiken på ett naturligt sätt sedan
länge har integrerats i stadsmiljön och stadsplaneringen, bör citylogistiken, som får ses som ”kollektivtrafik med gods”, i ett tidigt
skede finnas med i planeringen av bebyggelse och trafikflöden.
13
Citylogistik
Citylogistiken är en följd av den
tilltagande urbaniseringen och en
ökad konsumtion som resulterar i ett
ökat transportbehov.
Samtidigt finns det en allt starkare
strävan att bygga trivsamma städer utan
trängsel, buller, olyckor och avgaser.
Här finns en motsättning som city- och
storstadslogistiken vill lösa.
Dagens prognoser pekar på en
ökning av godstransporterna med
närmare 60 procent till år 2030.
TRANSPORTERNA OCH TURISMEN
Transporter är en
förutsättning för turism
Besöksnäringen i Sverige utvecklas starkt och har en allt större betydelse för den svenska ekonomin. De utländska besökarna ökade
med 6 procent under 2014 och deras konsumtion med närmare 13
procent. Sedan år 2000 har sysselsättningen inom besöksnäringen
ökat dubbelt så snabbt som på den svenska arbetsmarknaden i stort.
Resor till och från Sverige görs vanligen med färjor eller flyg, inte
minst inom den ökande turismen på global nivå.
Av besöksnäringens totala omsättning på 268,5 miljarder står
transporter för 70 miljarder. Väl fungerande transporter
är med andra ord en förutsättning för en välmående besöksnäring, och vice versa. För att
Sverige ska vara attraktivt för utländska turister även i fortsättningen,
måste det vara lätt att resa hit
till en rimlig kostnad, och
att transportera sig inom
landet.
15
Turistkronan – vad
lägger besökaren
sina pengar på?
Shopping 19%
Gods- och persontransporter är
lika viktiga för besöksnäringen
Svenska och utländska besökares konsumtion i Sverige under 2013 visar att turist­
kronan fördelades så här:
Antalet årsverken inom transportsektorn
uppgår till 184 000. Av dessa hör en tredjedel
(cirka 51 000) till turismen, som med andra ord
är en viktig näring för att sysselsätta människor
inom transport­sektorn.
Restaurang 14%
Livsmedel 11%
Logi 17%
Det är lika många årsverken (drygt 25 000) inom gods­transport
som inom persontransport, som är kopplade till besöks­näringen.
Andelen turistrelaterade årsverken för godstransporter är 23 procent och persontransporter 35 procent.
Kort sagt, godstransporter är i stort sett en lika viktig del av
besöks­näringen som person­transporter. Totalt är med andra ord
transport­ernas betydelse större för besöks­näringen än vad omsättningsstatistiken visar, eftersom godstransporter inte finns med där.
Transporter
står för 70
miljarder av
besöksnäringens
totala
omsättning
Transporter och
drivmedel 31%
Aktiviteter
8%
TRANSPORTPOLITIKENS KOSTNADER OCH
NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT
Staten tjänar på
transporterna
10 miljarder kronor – det var statens intäkter från tvingande avgifter från transportsektorn under 2014. Mer än hälften av dessa,
5,5 miljarder, kom från flyget.
Transportpolitiken påverkar företagens kostnader och konkurrens­
kraft starkt och direkt genom de olika skatter och avgifter som
alla företag betalar. I en del branscher är vinstmarginalerna
mycket små. Då får även mindre höjningar av till exempel en
transport­relaterad skatt eller avgift stora konsekvenser.
Denna typ av tröskeleffekter räknas normalt inte in
i den samhällsekonomiska kalkylen för enskilda
Skillnad mellan skatter och avgifter
transport­politiska insatser.
•Skatter är i första hand till för att
finansiera den offentliga sektorn,
Principen inom svensk transportpolitik är att
även om de i många fall även används
skatter och avgifter som tas ut av trafiken
för andra syften, såsom att påverka
ska motsvara trafikens samhällsekonomiska
konsumenters beteende.
kostnader och bidra till att nå de transport•Avgifter kräver motprestation från
politiska målen. Sådana styrande skatter ansamhället. Avgifter ska enbart täcka
vänds för att se till att de externa kostnaderna
statens kostnader för motprestationen
och inte klart överstiga denna kostnad.
ingår i de beslut som fattas av personer och företag som använder transporter. Och intäkterna
från finansierande skatter och avgifter bidrar till att
täcka kostnaderna för offentlig verksamhet som vård,
skola och omsorg.
I slutpriset för alla de produkter och insatsvaror som företag i Sverige köper ingår transporterna genom hela värdekedjan. Från råvara
till färdig produkt. Dessa kostnader bokförs inte som transportrelaterade, men spelar stor roll för näringslivets totala transportkostnader och för effekten av enskilda styrmedels kostnader för
näringslivet.
ig
Fin e
l
D and
an
m
ar
k
N
ed
M
er al
län ta
de
Slo rna
ve
ni
en
Ita
G lien
re
k
Ru land
m
än
Slo ien
va
k
Ty ien
sk
lan
St Por d
or tu
br ga
ita l
nn
ie
Es n
tla
n
U d
ng
er
n
Ir
Ö land
st
er
Fr rike
an
kr
i
Le ke
ttl
a
Bu nd
lga
r
Tj ien
ec
kie
Kr n
oa
tie
C n
yp
er
Be n
lgi
e
Sp n
Lu anie
xe n
m
bu
r
Li g
ta
ue
n
Po
len
Sv
er
ien
Po
Slo len
va
kie
U n
n
Lu ger
xe n
m
bu
rg
Isl
an
Po d
rt
ug
Slo al
ve
n
Ö ien
st
er
rik
e
Es
tla
nd
Be
lgi
e
Tj n
ec
k
Fr ien
an
kr
ike
N
or
D ge
an
m
ar
k
Tu
rk
iet
Irl
a
G nd
re
kla
n
Sv d
er
ig
Ty e
sk
lan
d
N
Fin
ed
er land
län
de
rn
a
Ita
lie
n
St Sch
or
w
br eiz
ita
nn
ien
an
Sp
17
Effektiva energi- och koldioxidskattesatser på transporter
2500
Energi
OECD-genomsnitt energi
Koldioxid
OECD-genomsnitt koldioxid
Skatternas genomsnittliga andel av totalt bränslepris
Kronor
1500
500
Statens intäkter från transportpolitiskt
­motiverade tvingande avgifter
Vägtrafik
1598 milj
Luftfart
5494 milj
Järnväg
1351 milj
Sjöfart
1472 milj
Totalt 9915 miljoner kronor
70
Procent
50
30
10
INFRASTRUKTURSKULDEN
Större investeringar löser
infrastrukturskulden
Sverige är lite speciellt. Vi är relativt få som lever på en väldigt stor
och avlång yta. En stor del av landet är glest befolkat. Vårt transportsystem är med andra ord beroende av en infrastruktur som
fungerar bra och som dessutom är väl underhållen i hela landet.
Trots våra speciella förhållanden har Sverige under en lång period
investerat mindre i drift, underhåll och utveckling än snittet bland
samtliga EU-länder. Vi har en infrastrukturskuld.
Nyttan av en väl fungerande infrastruktur påverkar inte bara själva
transportsystemet, utan sprider sig till alla delar av samhället. Vi får
till exempel större tillgänglighet till arbete, vård, skola och omsorg
i närliggande regioner.
I näringslivet får vi framför allt två tillväxteffekter genom större investeringar i transportinfrastruktur. Den första är kortsiktig. Tack
vare större aktivitet inom bygg- och anläggningsbranschen ökar efterfrågan. En effekt som sprider sig till alla delar av ekonomin. Den
andra är långsiktig och strukturell. Den förbättrade infrastrukturen förbättrar näringslivets produktivitet och vi får högre tillväxt i
ekonomin.
Lös
skulden
Sysselsätt
+20 000
människor
Öka BNP
+
62
miljarder
Öka BNP
1,2
+
procent
19
För att slutamortera infrastrukturskulden och stänga gapet
mellan investeringar i infrastruktur och tillväxt i BNP
till år 2025, behövs investeringar på ytterligare 184
miljarder kronor, utöver de drygt 500 miljarder
kronor som beslutades år 2014.
Effekten skulle bli 20 000 fler sysselsatta,
en ökning med 0,5 procent. Effekten
på den samlade produktionen i Sverige beräknas till drygt 62 miljarder
kronor år 2030. Det motsvarar en
BNP-ökning med 1,2 procent, det vill
säga en ökning med ungefär 50 procent av ett års normal BNP-tillväxt.
Infrastrukturskulden
700
Index 100 = 1950
Persontransportarbete
Godstransportarbete
på väg och järnväg
500
300
100
1950
Investeringar i
transportinfrastruktur
BNP 2012 års priser
1960
1970
1980
1990
2000
2010
2020
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Stort rekryteringsbehov
inom transportnäringen
Transportnäringen står inför en stor utmaning när det gäller att attrahera nya medarbetare. Den demografiska utvecklingen och företagens utveckling skapar en stor efterfrågan och transportföretagen
behöver i snitt välkomna 10 000 nya kollegor varje år.
Samtidigt som rekryteringsbehoven ökar, hårdnar konkurrensen
med många andra branscher om kompetent personal. Det gäller
särskilt unga medarbetare i takt med ökade pensionsavgångar.
Transportnäringen står också inför stora pensionsavgångar. Bussbranschen är ett exempel på detta. Idag är det allt för få ungdomar
som utbildar sig till bussförare på gymnasiet för att de ska kunna
täcka upp för alla de bussförare som går i pension de närmaste åren.
Den som utbildar sig till busschaufför eller bilmekaniker har alla
möjligheter att få ett arbete direkt efter skolan.
Transportföretagen behöver
10 000 nya
kollegor varje år
21
Åldersfördelning bland Sveriges bussförare
Andelen bussförare över 60 år och under 30 år
Procent
Procent
21
3,0
15
2,0
30 år och yngre
Över 60 år
9
1,0
3
25 30 35 40 45 50 55 60 65 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 FAKTA
Fakta om
Transportföretagen
Transportföretagen är en samarbetsorganisation för arbetsgivaroch branschförbund inom transportnäringen, inklusive motor- och
petroleumbranscherna.
I våra åtta förbund finns drygt 10 600 medlemsföretag med tillsammans cirka 169 000 anställda. Det gör oss till Sveriges främsta
samlingspunkt för företagen i transportnäringen.
Vi verkar inom ett brett spektrum av arbetsgivarfrågor. Vi tecknar
kollektivavtal och stödjer våra medlemmar inom en rad områden,
till exempel juridiska tvister, fackliga förhandlingar eller arbets­
miljö­frågor.
Vi erbjuder också våra medlemmar utbildningar inom bland annat
arbetsrätt och ledarskap.
10 600
medlemsföretag
Åtta förbund i samverkan
169 000
anställda
54
mdr
total
lönesumma
23
För att skapa goda förutsättningar för våra medlemmars verksamheter, arbetar vi också med näringspolitiska frågor och kompetensförsörjning. Vi är en aktiv part i den politiska debatten, vi besvarar
remisser och bildar opinion inom våra viktigaste frågor.
Transporterna är samhällets blodomlopp. Betydelsen för Sveriges tillväxt och välstånd är stor.
Därför arbetar vi för att skapa goda förutsättningar för transportnäringen. På så
sätt bidrar vi till välfärd och hållbar
tillväxt för alla.
Antal anställda per
medlemsföretag
0 –9
anställda
10 – 49
anställda
50 – 249
anställda
250+
anställda
Källor
Trafikanalys, Tillväxtverket, Naturvårdsverket,
SCB, Skolverket, HUI Research, Copenhagen
Economics, WSP, Sveriges Bussföretag, OECD, ESV och
Föreningen Svenskt Flyg
Alla uppgifter i broschyren är aktuella februari 2016, om inget annat anges.
© Lasse Åberg
Pegasuspriset – för en
hållbar utveckling
Företagen i transportnäringen arbetar a­ ktivt och målmedvetet för att minska
miljöpåverkan från sina verksamheter.
Med Pegasuspriset vill vi visa kraften och viljan bakom miljöarbetet i transportsektorn. Priset riktar sig till företag inom hela transportnäringen och genom att
lyfta fram goda exempel från näringens olika branscher kan fler inspireras till
nya insatser för en hållbar utveckling.
Kriterierna för att vinna Pegasuspriset
”Det företag inom transportnäringen som under det gångna året har bidragit
mest till att säkra en hållbar utveckling ur såväl miljömässiga som ekonomiska
och sociala aspekter.”
Varför Pegasus?
I grekisk mytologi är Pegasus en bevingad häst och därmed något av en intermodal lösning. Den innebär att transporten innefattar mer än ett transportsätt
för att göra transporten miljömässigt och ekonomiskt mest effektiv.
För mer information om hur du söker till Pegasuspriset; besök
transportforetagen.se/pegasuspriset
Box 5384, 102 49 Stockholm
08 762 71 00
[email protected]
transportforetagen.se