Ses offline

G
A
LA
P
P
U
D
A
K
TÖ
U
Y
N
Omslag och Flikar 2014.indd 1
2014-03-03 12:46:59
Teman för lektionerna
Lektion 1
Lektion 2
Lektion 3
Lektion 4
”Se mig”
- om hur man presenterar sig på nätet
”Det är svårt att säga att jag inte vill”
– om gränssättning
”Det är ju inte som att jag har prostituerat mig”
– om att ha sex mot ersättning
”Du ska dö din jävel”
– om kränkningar, hot och trakasserier på nätet
© Ungdomsstyrelsen 2014
projektledare Maria Nyman och Lennart Nylund
text Josefin Grände och Johnny Lindqvist
textredigering Ingrid Bohlin
grafisk form Christián Serrano
illustration Erica Jacobson / Söderberg Agentur
filmer Åsa Ekman Film
tryck Danagårds Grafiska AB
distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, 118 94 Stockholm
tfn 08-566 219 00, fax 08-566 219 98
e-post: [email protected]
webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se
Omslag och Flikar 2014.indd 2
2014-03-03 12:47:00
Förord
Du som håller i det här materialet är antagligen en vuxen som på något sätt
arbetar med unga. Kanske gör du redan ett fantastiskt arbete med att prata
om sexualitet och internet med unga. Kanske känner du dig ny inför något
av eller båda dessa ämnen. Detta är ett metodmaterial som ska inspirera,
ge dig verktyg och i vissa fall mod att lyfta dessa ämnen som vi kan lova är
angelägna för de unga som du arbetar med. Syftet med materialet är att
öppna för samtal om och förebygga ungas sexuella utsatthet på internet.
Vägen dit handlar om att lyfta frågor kring identitet, gränssättning, sexualitet och relationer. Stora och viktiga ämnen där ungas liv online och offline
löper parallellt, flyter ihop och ibland krockar. Du som arbetar med unga kan
påverka och göra skillnad i deras liv. Du har mandat – ta chansen!
Ses offline? kom ut första gången 2010, den uppdaterades 2012. Nu,
2014, kommer Ses offline? i en ny och utökad upplaga. Vi har lagt till ett
fjärde kapitel om kränkningar, hot och trakasserier på nätet – det som med
en samlande beteckning brukar kallas näthat.
Ses offline? är ett mycket uppskattat och efterfrågat metodmaterial. Det
har hittills tryckts i 35 000 exemplar.
1
Inlagan 2014.indd 1
2014-03-07 11:53:48
2
Inlagan 2014.indd 2
2014-03-07 11:53:48
Inledning
Att många unga är nyfikna på sex och har behov av att utforska sin sexualitet vet
vi. Internet skapar helt nya möjligheter och för många unga är internet en frizon
där man kan uttrycka sig, leta efter information om sex, prova sexuella fantasier,
experimentera med sin lust och med sina gränser, på ett sätt som ibland kan vara
svårt i livet utanför.
Det vanligaste budskapet vi nås av när det gäller
ungas nätanvändning handlar om problem. Identitetsstölder, mobbning, trakasserier, fula gubbar
och mer eller mindre halvnakna bilder som
skickas runt och förr eller senare hamnar på en
porrsida. I själva verket är naturligtvis nätet en
arena där det finns glädjeämnen och baksidor på
samma sätt som i samhället i övrigt.
De flesta unga är riskmedvetna och har väl
utvecklade strategier för att minska riskerna när
de är ute på nätet. För de flesta unga är helhetsbilden av internet positiv. Trots detta så kan
vi inte blunda för att många unga har varit med
om obehagliga situationer. Många har normaliserat eller accepterat en viss grad av utsatthet.
Men innebär det att unga inte påverkas och att
vi kan lämna över ansvaret till unga att själva
hantera detta?
Unga som råkar illa ut på nätet gör oftast inte
det på grund av en omedvetenhet om riskerna.
Det handlar snarare om faktorer som bristande
självkänsla, svårigheter att sätta gränser och om
maktstrukturer som finns även i samhället och
livet i övrigt. Det handlar framför allt om unga
och vuxna som inte respekterar andras integritet.
Fokus på risker kan medföra att ansvaret läggs
på den som utsätts. Råd om internetsäkerhet
som kommer från vuxenvärlden går dessutom
i många fall emot de säkerhetsstrategier som
unga själva har utvecklat. När man inte känner
igen sig i den verklighet som beskrivs finns det
en risk att man inte tar till sig av informationen.
Det är få vuxna som kan förmedla kunskap om
livet på internet, inklusive risker och säkerhet,
som inte unga redan känner till. När man närmar sig ämnet unga och nätet är det viktigt att
tänka på att de flesta unga inte har en negativ
uppfattning om sitt eget nätanvändande.
I detta material lyfts därför fokus från riskerna
med internet till att snarare engagera unga
själva att fundera, diskutera och dela kunskap
med varandra kring frågor som identitet, sexualitet och gränssättning, både på internet (via
dator och mobil) och offline.
Materialets syfte är att lyfta och förebygga
ungas utsatthet på nätet, så naturligtvis beskriver vi många olika situationer när unga är med
om obehagliga situationer. Men det ska snarare
handla om att reflektera kring attityder, konsekvenser av utsatthet, rättigheter och möjliga
lösningar än om att diskutera vad personen i
exemplet borde ha gjort i stället. Detta för att
lyfta ansvaret från den som har blivit utsatt och
för att man genom att låta eleverna leva sig in i
andras situation kan skapa attitydförändringar,
bland annat i skuldfrågan. Dessutom förmedlas
kunskap kring vad som är lagligt och inte, något
som många unga inte känner till.
Du som leder lektionerna behöver inte vara
expert på internet, även om det alltid är viktigt
att ha viss kunskap om ungas nätanvändande
för att kunna ställa rätt frågor och leda diskussionerna vidare. Läs därför introduktioner och
bakgrundsdelar inför varje lektion. Men i det
här metodmaterialet är det framför allt de unga
själva och deras expertkunskap som kommer till
tals.
3
Inlagan 2014.indd 3
2014-03-07 11:53:48
Du har mandat
– ta chansen!
Det finns ett starkt och tydligt mandat för dig
som är verksam i skolan att arbeta med de
frågor som detta material tar upp. Det ingår i
skolans uppdrag. Men det innebär även en fantastisk möjlighet. Du som arbetar i skolan kan
påverka och göra skillnad i unga människors liv.
Vi tror att du, genom att arbeta med detta material i din klass, kommer att göra det mer okej
för eleverna att tala om sitt liv på nätet med
vuxna i sin närhet (om de inte redan gör det).
I förlängningen kommer ett aktivt arbete
kring dessa frågor att leda till att färre unga är
med om kränkningar och övergrepp, både på
nätet och offline. Genom att arbeta aktivt med
attityder bidrar vi till att färre blir utsatta men
även till att minska skulden för de som utsätts.
Därmed medverkar vi till att fler unga vågar
söka hjälp. Hur många har den möjligheten i sitt
dagliga arbete?
Om materialet
Var kan materialet användas?
Metodmaterialet är skrivet för skolan, det är
därför vi kommer att kalla dig för läraren eller
pedagogen i materialet och ungdomarna för
eleverna eller klassen. Men det kan användas i
alla sammanhang där unga samlas och av alla
vuxna som arbetar med barn och unga. Hoppas att även du som inte arbetar just i skolan
kommer att känna dig hemma i materialet trots
att skolspråk används. Främsta målgruppen
för materialet är ungdomar mellan 13 och 25
år. Materialet kan även användas i samtal med
yngre eller äldre och av dig som arbetar inom
särskolan. Du känner din målgrupp bäst. Läs
igenom materialet, välj ut lämpliga delar för just
din grupp och anpassa användande och språk
efter deltagare och ålder.
Upplägg
Materialet är uppbyggt kring tre lektioner med olika
teman som alla på ett eller annat sätt berör sexuell utsatthet och exponering på internet. Till alla
tre lektionerna hör filmer som är tänkta att inleda
lektionen, filmer vars titlar också är rubrik för varje
lektion. Naturligtvis är det bra om man har filmerna
som utgångspunkt för arbetet med metodmaterialet
i klassen, men stora delar av metodmaterialet kan
även användas oavsett filmvisning. Varje lektion
innehåller mer material än vad som ryms inom en
lektionstimme. Skapa fler lektioner eller välj ut de
delar som du tror passar just din grupp bäst. Filmerna hittar du på dvd-skivan längst bak. Allt material
kan även laddas ner från Ungdomsstyrelsens webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se/exponering
Du hittar även filmerna på Youtube:
www.youtube.se/usexpo
Övningar och samtal
Detta metodmaterial innehåller ett antal olika ”case”
(berättelser) med tillhörande uppgifter. Materialet
innehåller även diskussionsfrågor, uppgifter för eleverna att arbeta vidare med samt övningar. Övningarna syftar till att medvetandegöra deltagarna om hans
eller hennes tankar, åsikter och värderingar i den
fråga som berörs. Eleverna får diskutera, analysera,
granska och till sist argumentera för sina värderingar
och ställningstaganden i de frågor som tas upp.
Avsikten är att eleverna genom denna process ska
reflektera kring sina värderingar och ställningstaganden så att de i slutändan är ”aktiva värderingar”, det
vill säga värderingar man bottnar i, kan stå för, känner stolthet över och agerar utifrån. På så sätt kan
eleverna påverkas att ta ett större personligt ansvar
för sitt agerande gentemot sig själva, sina kompisar
och sin omvärld.
I de flesta övningarna finns inga ”rätta svar”. Var
och en har rätt att ha just sina värderingar. Det är
därför viktigt att den som leder övningen är neutral
under övningens gång och inte fördömer eller rättar
elevernas åsikter. Naturligtvis ska inte personangrepp
eller kränkningar tillåtas. Ställ följdfrågor så att eleverna får motivera sina åsikter, låt andra övningsdeltagare med motsatta åsikter ställa frågor, debattera
och argumentera för sina åsikter som motpol. Öv-
4
Inlagan 2014.indd 4
2014-03-07 11:53:48
ningsledarens ansvar är att vara samtalsledare
och med hjälp av väl valda följdfrågor skapa ett
bra diskussionsklimat, där många olika åsikter
kan brytas mot varandra.
ning agera och stötta en utsatt individ, styr in eleverna i ett empatiskt förhållningssätt som kan verka
attitydförändrande.
Regler för övningarna som övningsledaren ska
informera om:
Tänk alltid på att det för varje exempel som tas upp
i arbetet med materialet kan sitta unga i klassen
som bär på liknande erfarenheter. Undvik att ställa
frågor som lätt kan leda till skuldbeläggande resonemang och fokusera på det som kan verka stärkande
för den utsatta personen. Led snarare in samtalet
på varför den som utsätter någon för en kränkning agerar som hen gör i stället för att fokusera på
beteendet hos den som utsätts. Sist i varje lektion
ligger en övning som syftar till att ge utsatta elever
kunskap kring var det finns stöd och hjälp att få. Var
noggrann med att alltid ta upp detta i varje grupp
som får arbeta med materialet.
Att det ska vara högt i tak i diskussionerna innebär inte att det är okej att säga vad som helst. Om
elever till exempel uttalar åsikter som kan innebära
kränkningar av olika samhällsgrupper måste man
genast gå in och markera. Dels för att man alltid
måste utgå från att det i klassen sitter elever som
identifierar sig med gruppen som omtalas eller som
har relationer med människor i den omtalade gruppen. Dels för att inte diskussionerna får vara med
och förstärka normer och fördomar som leder till
förtryck av människor, oberoende av om de finns i
klassrummet eller inte.
Flera filmer och övningar handlar om unga som inte
identifierar sig som heterosexuella. Mixen är självklar och viktig för att så många elever som möjligt
ska känna sig inkluderade och stärkta i arbetet med
materialet. Här finns en risk för att det kan förekomma homofobiska kommentarer i diskussionerna.
Om någon, till exempel apropå de filmer som visas
eller exempel som ges, säger ”Bögar är äckliga” eller
liknande, måste man som pedagog genast markera
att detta inte är något som är okej att säga. Det
här är inte ett metodmaterial som i sig syftar till
att arbeta attitydförändrande kring frågor som rör
sexualitet och könsidentitet. Förekommer diskriminerande och kränkande åsikter under arbetet med
materialet är det en viktig signal till pedagogen och
till skolan. Skolan har då ett ansvar att arbeta vidare
med detta. Längst bak i materialet finns tips på metodmaterial för ett fortsatt arbete.
•
Man får inte gå in och ifrågasätta andras
åsikter, bara säga sin egen.
•
Man har alltid rätt att byta åsikt.
•
Man ska få respekt för de åsikter man yttrar.
•
Ingen får gå på någon annan om hans
eller hennes åsikt utanför klassrummet.
•
Inga namn får nämnas.
•
Man får inte uttala sig kränkande.
•
Alla får tolka varje påstående som de
själva vill.
Arbetet med casen
Gemensamt för de berättelser och exempel som
används är att de är tagna ur eller inspirerade av
verkligheten, naturligtvis är de avidentifierade.
I diskussionsfrågorna och handlingsalternativen
till berättelserna har vi valt att lägga stort fokus
på hur man som vän, klasskompis eller liknande,
kan gå in och agera när någon i ens omgivning
är med om något obehagligt på internet.
Många har svårt att identifiera sig med att vara
den som har blivit utsatt eller den som utsätter. Det kan därför vara lättare att identifiera sig
med situationen att någon i ens omgivning blir
utsatt för något.
Att i diskussioner enbart fokusera på den utsattes handlingsalternativ lägger mycket ansvar
på den utsatte individen, som i det här fallet
dessutom är en ung person. Det kan dessutom
i värsta fall fungera som ytterligare skuldbeläggande i de fall då man inte klarar av eller vågar
agera som utsatt. Att låta eleverna fundera på
sitt ansvar och sina möjligheter att som omgiv-
Särskilt viktigt att tänka på
5
Inlagan 2014.indd 5
2014-03-07 11:53:48
Om en elev börjar berätta
Eftersom det under arbetet med temat kan komma fram att någon elev, i
klassen eller på skolan, utsatts för sexualbrott eller andra kränkningar på
nätet eller utanför, är det bra om man som lärare förbereder sig på det.
Det kan man göra genom att diskutera förhållningssätt med kollegor och
framför allt genom att knyta kontakter med elevhälsan. Om man redan på
förhand har ett nätverk och vet hur man ska hantera situationen kommer
man också att känna sig tryggare och kunna vara till bättre hjälp om den
skulle uppstå.
Om någon elev i gruppen börjar berätta om egna erfarenheter av kränkningar och övergrepp bör man på ett vänligt och varligt sätt, så att eleven
inte känner sig misstänkliggjord eller tystad, leda samtalet vidare så att
inte eleven lämnar ut sig mer i klassen. Sedan bör man fånga upp eleven
för ett enskilt samtal där ni tillsammans kan fundera kring hur ni ska gå
vidare. Tänk på att aldrig skuldbelägga eller moralisera över den unges
eget beteende. Försök att agera så lugnt som möjligt och lyssna på vad
den unge har att berätta.
Som vuxen har du alltid ansvar för att agera om det kommer fram att en
elev eller någon annan ung person far illa. Första steget, om det är en elev
du känner, kan vara att motivera den unge att berätta om vad som har
hänt, till exempel för en skolkurator. Det är viktigt att man följer upp och
rådgör med skolans elevvårdsteam, det är inte säkert att den unge vill eller
vågar berätta för nästa person om vad som har hänt. Det är inte heller säkert att den unge själv definierar det hen har utsatts för som ett övergrepp
eller som något hen far illa av.
Som anställd på en skola är du skyldig att agera även om du inte vet precis vad som har hänt. Alla som misstänker att någon under 18 år är utsatt
för sexualbrott eller sexuell exploatering, till exempel har sex mot ersättning eller utnyttjas på annat sätt, ska anmäla det till socialnämnden eller
socialtjänsten i den kommun där den unge personen vistas. Även för de
som är anställda vid myndigheter eller privata motsvarigheter vars verksamhet berör barn och unga finns en skyldighet att alltid anmäla om de i
sin verksamhet får veta något som innebär att en ung person kan behöva
skydd. Man behöver alltså inte veta med säkerhet vad som har hänt, en
misstanke om att en ung person far illa räcker. Sedan är det socialtjänstens
sak att utreda barnets behov och polisen ska utreda misstanke om brott.
Du kan läsa mer om hur man kan fråga och agera i Men fråga mig bara!
(Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen 2009), en vägledning
om sexuell exploatering för dig som arbetar med barn och unga.
6
Inlagan 2014.indd 6
2014-03-07 11:53:48
Sist i materialet hittar du:
• Förankring i styrdokument: En sammanställning av utdrag, citat och hänvisningar till
lagar och styrdokument som ger stöd för skolans arbete med dessa frågor.
• Webbplatser: Här finns webbplatser som erbjuder stöd och hjälp till unga samt webbadresser till myndigheter och organisationer med fokus på barns och ungas rättigheter med
kunskap om utsatthet på internet.
• Referenser och andra metodmaterial: En lista på referenser som används i materialet
Ses offline? samt tips på metodmaterial att arbeta vidare med.
• Skrifter från Ungdomsstyrelsen: www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
7
Inlagan 2014.indd 7
2014-03-07 11:53:48
8
Inlagan 2014.indd 8
2014-03-07 11:53:49
Lektion 1
Omslag och Flikar 2014.indd 3
2014-03-03 12:47:00
Omslag och Flikar 2014.indd 4
2014-03-03 12:47:01
Introduktion till lektion 1
Integritet på nätet
Den amerikanske forskaren Marc Prensky har
sagt att det nu bor två sorters människor i
världen: de digitalt infödda och de digitala
turisterna. Det vill säga de som är uppväxta
med internet som ett självklart sätt att kommunicera och de som inte är det. Om man hårdrar
det hela kan man säga att de unga (upp till 25
år) är infödda och att de vuxna (över 25 år) är
turisterna (Prensky 2001). Det ställer krav på
oss vuxna när vi ska besöka de ungas arenor på
nätet. Vi kanske måste lära oss ett nytt språk
och en ny kultur för att till fullo förstå vad det är
vi tittar på.
Ett ämne som ofta problematiseras är att unga
lägger ut för mycket information om sig själva
på internet. Det handlar inte bara om att informationen publiceras på nätet, utan hur den görs
tillgänglig. Vilken information man är beredd att
lämna ut kan vara en generationsfråga. Enligt
Datainspektionen är unga generellt sett inte
särskilt oroliga för att lämna ut det som traditionellt sett har betraktats som känslig information.
Det som av unga ses som mest känsligt att dela
med sig av är vem man är kär i, den personliga
ekonomin och vart man bor. Det som är minst
känsligt är politisk inriktning, religiös tro och var
man går i skolan (Datainspektionen 2011).
Unga är idag relativt medvetna om att man
ska vara aktsam om sina personuppgifter. Vad
man dock inte tänker på är hur enkelt det kan
vara att kartlägga en person eller att skaffa sig
en bild av någon man tror är sann utifrån bilder,
texter i presentationer och bloggposter.
Många unga idag har få eller inga begränsningar kring vilka som kan se deras bilder eller
läsa deras texter. I de fall när det publicerade
materialet är känsligt för den egna personen
skulle mycket av den potentiella skadan begränsas om de unga var bättre på att skydda
sitt eget material. Ofta talar de unga om att de
inte bryr sig huruvida människor har tillgång till
deras bilder och texter eller inte. Om detta är
hela sanningen, eller om de inte kan se konsekvenserna av att många har tillgång till deras
person på nätet är svårt att säga. Att internet de
senaste åren tagit steget fullt ut in i mobilen gör
att all delning av bilder, texter och känslor nu
kan ske direkt när andan faller på.
”Pappa har varit rädd just för riskerna och
så med internet, men det är nog för att
han själv liksom, han kan skriva ett dokument i Word i princip. Så datorn för honom
överhuvudtaget är läskig och då tror jag
att det blir så surrealistiskt för honom.
/…/ Han förstår inte riktigt att det är helt
vanliga människor som sitter där, det är
inte bara jag.”
Tjej, 21 år
I Se mig – unga om sex och internet (Ungdomsstyrelsen 2009) svarade cirka 93 procent
att de oftast var ensamma när de använde
internet. Så det som ”Tjej, 21 år” uttrycker i citatet ovan är inte helt ovanligt. Vuxna och unga
har inte bara olika syn på integritet på nätet,
utan även olika ingångar till hur och varför man
använder datorer och internet. För de vuxna (digitala turisterna) handlar det oftast om arbets-
9
Inlagan 2014.indd 9
2014-03-07 11:53:49
relaterade saker och att använda internet via
datorn, medan det för de unga handlar om det
sociala och att i större utsträckning använda mobila enheter (Smartphones och surfplattor).Med
detta i åtanke, samt det faktum att knappt hälften av de unga fått information om nätsäkerhet,
kan vi konstatera att de flesta unga är ensamma
på nätet och inte har någon vuxen som de kan
prata med om sådant som de utsätts för.
Barn och unga får oftast skapa sina egna strukturer och rutiner för sitt nätanvändande. Detta
gäller även strategier för hur man ska hantera
obehagliga situationer som när man blir illa
behandlad, kränkt eller när någon kommer med
oönskade sexuella inviter. Enligt forskaren Elza
Dunkels så fungerar barnens egna ”försvarsmekanismer” oftast tillfredsställande (Dunkels 2007) men trots detta är det många som
upplever sig illa behandlade på nätet (Statens
Medieråd 2013).
Hur man ser på integriteten och vad som till
exempel är sexiga bilder eller känslig information kan som sagt skilja sig markant åt mellan
unga och vuxna. Vad vi dock vet är att unga blir
utsatta för saker på nätet och alltför ofta har de
inte någon vuxen de kan prata med om detta.
En viktig del är att lyfta frågan i klassrummet,
att visa att det finns vuxna som de kan prata
med om det här. Unga får även möjlighet att
reflektera kring hur de gör sig själva tillgängliga
på nätet.
De digitalt infödda och de digitala turisterna
har säkerligen olika syn på integritet och vad
som är farligt eller inte på internet. Man behöver
inte alltid bli överens om vad som är rätt och fel,
men ju oftare vi kan få till ett samtal om internet
och integritetsfrågor, desto större är chansen att
de unga som råkar illa ut känner att de litar på
de vuxna i sin närhet, och faktiskt vågar berätta
vad de råkat ut för.
Frivillig sexuell exponering
I den gängse bilden av unga och internet så
framstår det som att det är vanligt att unga,
framför allt tjejer, exponerar sig sexuellt på
nätet. I verkligheten verkar det inte vara särskilt
vanligt.
I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät våren
2012 uppgav knappt 5 procent av unga i åldern 16–25 år att de någon gång har lagt upp
”sexiga” bilder eller klipp på internet. Det är
något vanligare bland tjejer än bland killar. De
allra flesta har alltså aldrig gjort det. Men kanske
skulle du och respondenterna ha olika uppfattning om vad som är en sexig bild?
I gruppen unga hbtq-personer är det dock
vanligare med frivillig sexuell exponering via
interaktiva medier. Bland de som definierar sig
som ”ej heterosexuella” i Ungdomsstyrelsens
ungdomsenkät (2012) är det dubbelt så stor andel som säger sig ha lagt upp sexiga bilder eller
filmklipp av sig själva på nätet.
I hela ungdomsgruppen har tjejer och killar
skiftande erfarenheter, positiva och negativa, av
att exponera sig på nätet. Killarnas erfarenheter
är bra eller blandade, tjejernas blandade eller
dåliga.
Skuldbelägg inte
Ett vanligt råd man ger unga som råkar illa ut på
nätet är att de ska berätta för en vuxen som de
litar på. Vad som då är viktigt är att inte skuldbelägga de ungas internetanvändande.
Att ställa motfrågor som: ”Varför var du inne
på de där sidorna då?” och ”du vet ju att man
inte ska lägga upp bilder på nätet” ger oftast
ingen bra effekt. Den ingången på samtalet
brukar inte göra att de unga vill fortsätta att
berätta och kan ge upphov till en dubbelkränkning, först det som hände på nätet och sedan
sättet som den vuxne reagerade på. Ställ istället
frågor kring vad som har hänt, be dem visa dig
vad som hänt, om de vill.
10
Inlagan 2014.indd 10
2014-03-07 11:53:49
Lektion 1 ”Se mig”
– om hur man presenterar sig på nätet
Den här lektionen handlar om hur unga presenterar sig på internet.
Lektionen ska väcka tankar kring vilken bild man ger av sig själv på
nätet, vilken information om sig själv man gör tillgänglig samt vem
man gör den tillgänglig för. Lektionen berör även vad som är olagligt
när det gäller till exempel bildspridning och kränkningar online.
Att vara medlem i ett socialt nätverk, en så kallad community, är
mer regel än undantag. I alla sociala nätverk, hur de än ser ut, krävs
det att man presenterar sig själv. Unga vill oftast träffa nya människor
via de sidor de besöker, varför det blir kontraproduktivt att inte göra
en mer eller mindre utförlig presentation av sig själv. Ju mer du kan
presentera dig, desto mer intressant blir det för de andra besökarna.
Det är svårt att skaffa sig en uppfattning om hur unga egentligen
upplever tryggheten på nätet. Siffrorna varierar från undersökning till
undersökning när man frågar om till exempel mobbning, ovälkomna
sexuella kontakter, bildspridning, sexuella trakasserier och sexualbrott. Många unga vill ha fler vuxna online, men vill samtidigt inte att
de vuxna ska klampa i in deras liv alltför mycket. De vill ha fler regler
för nätet, men samtidigt inte ha några begränsningar i användandet.
Vad vi däremot vet är att det finns unga som råkar väldigt illa ut
online och att kunskapen och beredskapen att ta hand om dem är
relativt liten om man jämför med de rutiner som finns för att ta hand
om unga som råkar illa ut offline. Ett första steg att förebygga så att
inte fler råkar illa ut är att höja medvetenheten om hur det digitala
livet ser ut. Dels hos eleverna, dels hos pedagoger och andra vuxna
som arbetar med barn och unga, så de kan se varningssignaler och
ställa rätt frågor.
I denna lektion ges eleverna utrymme att reflektera kring hur de
presenterar sig, vad som ger status på internet och varför, och skapa
eftertanke kring vem man ger tillgång till sin egen person på internet.
Det är viktigt att du som pedagog inte är fördömande kring de uppgifter som de ger om sin egen nättillvaro. Tänk på att du säkert är en
digital turist och att internet kan vara såväl mobilen som datorn.
11
Inlagan 2014.indd 11
2014-03-07 11:53:49
Bakgrund
Bilden av mig på nätet
Bilder som sprids
Att vilja vara någon annan har vi väl alla någon
gång känt ett behov av. Att ändra sanningen lite
till vår egen fördel. Överallt blir vi påverkade av
reklam och artiklar som berättar hur vi ska se
ut, vad vi ska tänka, tycka och äta. Medierna
skapar ideal att leva upp till. Unga utsätts för
mängder med reklam. Så kallade tjej- och killtidningar talar om för barn och unga hur de ska
se ut och bete sig för att vara lyckade killar eller
tjejer. Påverkar det här ungas sätt att presentera
sig på nätet? Följer man den allmänna bilden av
kille och tjej? Vågar man sticka ut, eller vill man
se ut som de andra?
Dagens sociala nätverk är uppbyggda för att
det ska vara enkelt att sköta sin egen presentation. De flesta har väl utvecklade funktioner för
att presentera sig själv med hjälp av bilder. När
det dessutom är väldigt enkelt att ta bilder, då i
princip alla mobiltelefoner har inbyggd kamera,
ökar antalet uppladdade bilder för varje år. En
publicerad bild i sig är inget farligt. Men det kan
vara så att man blir tvingad att se ut och bete
sig på ett sätt på bilden som man egentligen inte
vill, eller att en bild sprids mot någons vilja.
I en nätpresentation har man möjlighet att
beskriva sig själv så som man vill bli uppfattad.
Man tänjer lite på sanningen för att få fram den
bild som man vill ge. Ju mer man investerar i
den falska bilden av sig själv, desto mer har
man att förlora på att visa den sanna bilden. En
nätidentitet behöver inte vara uppdiktad eller
särskilt långt ifrån ens verkliga jag. Det kan helt
enkelt vara ett sätt att förstärka de sidor man
hellre vill visa upp. På gott och ont.
Den som finns på andra sidan skärmen behöver inte vara en förövare, eller någon som vill
den unge illa. Det kan vara någon som vill lyssna
och som kan vara till hjälp. Men ibland kan det
vara svårt att avgöra. Ibland kan det vara svårt
att veta vilka gränser man ska sätta upp för vem
som ska se vad och hur och när.
Över 5,2 miljoner svenskar är idag (2014) registrerade som medlemmar på Facebook. Alltså
över hälften av Sveriges befolkning. Aldrig förr
har det funnits en arena som samlat så många
människor i Sverige. För bild, text och film publicerade på nätet gäller samma sak: så fort ett
material är digitaliserat kan det med lätthet spridas på nätet. Nu är det väldigt enkelt att direkt
kunna visa många människor vad du gör just nu
eller vad du precis har gjort. Du behöver heller
ingen komplicerad utrustning, en mobiltelefon
med internetuppkoppling är allt som behövs.
Det är enkelt och går fort att få upp en bild på
nätet. Och det kan bli fel. En bild på nätet går
inte att ta tillbaka. Man kan ta ner originalet,
men det kan vara omöjligt att få bort alla kopior.
Att få sina bilder och texter spridda av okända
är inget vi behöver frukta när det gäller de flesta
av våra bilder och texter. Är det däremot en bild
som har ett innehåll av stort ”allmänintresse”, en
bild eller film där någon gör bort sig, där någon
har lite för lite kläder på sig, där ett brott begås
eller där något roligt händer är risken större att
bilden sprids vidare. När bilden/filmen väl är i
rörelse på internet kan det gå väldigt fort. Ofta
kan man se samma bilder på flera olika sidor,
upplagda av olika användare.
Det är väldigt enkelt att stjäla en bild när den
ligger uppe på nätet. (Du kan prova själv genom
att gå till en bild, föra pekaren över den och högerklicka. Välj sedan spara bild. Nu är du ägare
till en kopia av den digitala bilden.)
Möjligheten att kommunicera med många
människor, dela sina och andra historier och
få blixtsnabb bekräftelse på bilder och filmer
innebär självklart många risker. Att säga att det
är farligt att lämna ut information om sig själv
på internet är meningslöst. På internet lämnar
du hela tiden spår efter dig och det finns enormt
mycket information som inte alls är farlig att
lämna ut. Däremot kan vi lära oss att bli lite mer
12
Inlagan 2014.indd 12
2014-03-07 11:53:49
konsekventa med spridning av eget och andras
material. Vi kan exempelvis tänka extra mycket
på vilka bilder av oss själva och framför allt av
andra som vi gör tillgängliga samt för vem/vilka
vi gör dem tillgängliga.
Samtidigt får inte risken för spridning överdrivas. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät våren
2012 framkom det att 3,1 procent av respondenterna hade erfarenhet av att ha fått ”sexiga”
bilder/filmklipp på sig själv spridda på nätet
mot sin vilja. Tjejer uppgav i dubbelt så stor
utsträckning som killarna att de hade erfarenhet
av detta. En procent av respondenterna uppgav
dessutom att de hade erfarenhet av att ha lagt
ut ”sexiga” bilder/filmklipp på någon annan utan
att denne vetat om det.
Då bilder och information kan spridas utan
vår vetskap kan det också finnas ett mörkertal
där personen på bilden inte känner till att den
spridits.
Att publicera bilder på sig själv eller andra är,
som sagt, inte farligt. Däremot är det väldigt
viktigt att hjälpa de unga att bli medvetna kring
vilka som har tillgång till bilderna. Att säga att
man inte får publicera bilder på nätet är ofta
verkningslöst, då det är en central del av deras
onlinekommunikation. I Datainspektionens
rapport Ungdomar och integritet (2011) ser vi
att så kallat riskfyllt internetbeteende har ökat
markant de senaste åren. Med riskfyllt beteende
menar man att dela med sig av bilder, filmer och
texter som handlar om en själv. Men vi kan ge
de unga tips att tänka på innan de publicerar
sina bilder, eller när de för den delen hittar bilder
på sig själva på nätet som de inte själva lagt
upp.
Här följer några punkter att tänka på för bilder
på nätet:
• Vem kan se bilden?
• Går bilden att ta tillbaka?
• Har jag själv publicerat bilden eller har
någon annan gjort det?
• Vill jag verkligen att folk ska kunna se bilden?
• Vill den/de andra som är med på bilden att folk
ska kunna se?
Känner man sig tveksam till att folk verkligen
ska se bilden ska man försöka ta bort den så
snabbt det går. De flesta stora sociala nätverk,
webbplatser och bloggportaler har anmälningsknappar, där man relativt enkelt och helt anonymt (gentemot den man anmäler) kan anmäla
bilder och texter som man inte tycker ska vara
där. Man kan anmäla bilder på sig själv som
man inte vill ska finnas på internet, men man
kan även anmäla andra bilder och texter som
man själv eller andra i omgivningen känner sig
kränkta av. Oftast fungerar det bra att anmäla.
Enligt Datainspektionens undersökning om unga
och internet (2011) så svarade 69 procent av
16–25-åringarna att det fungerade att använda
klagomålsfunktionen.
Kan man inte själv så ska man ta kontakt med
en vuxen.
I kapitel fyra går vi mer in på hur man ska bete
sig när man behöver anmäla kränkningar på
nätet.
13
Inlagan 2014.indd 13
2014-03-07 11:53:49
Kränkningar online
Olika studier ger olika siffror, men vilken studie
vi än utgår från så är mobbning och kränkningar
en del av ungas vardag online. Kanske inte alltid
som något man själv råkar ut för, men som
något man ser och upplever omkring sig. Det är
spridningen, eller möjligheten till stor spridning,
som brukar ses som den stora skillnaden mellan
kränkningar på och utanför nätet. På nätet blir
kränkningarna snabbt en sak som flera kan ta
del av, något som unga är medvetna om.
Det positiva (om man nu kan tala om positivt
när det gäller mobbning och kränkningar) är att
aktiviteter på internet lämnar spår efter sig. Man
kan följa upp vem och vilka som publicerat bilder
och texter. Detta är en möjlighet som skolan kan
bli bättre på att utnyttja, med tanke på att man
ofta ser ett samband mellan utsatthet i skolan
och utsatthet på nätet.
Det är samma lagar som gäller på internet som
utanför. Det är precis lika olagligt med hot, trakasserier, förtal, kränkningar och mobbning. En
vanlig myt bland unga är att mer saker är tillåtna på nätet, något som alltså inte alls stämmer.
Något som kan komplicera det hela är att det
inte finns några internationella lagar som gäller
internet. Det är de nationella lagarna som gäller,
vilket gör att en del tvivelaktiga sidor placerar
sina servrar, alltså hemvisten för webbplatsen, i
ett land med mer ”generösa” lagtolkningar.
Vad man ska komma ihåg är att kränkningar
på nätet oftast inte skiljer sig så mycket från de
som sker utanför nätet (Campbell 2005). Det är
inte andra mekanismer som ligger bakom och
det är inte helt ovanligt att det är samma ”förövare” online som offline.
Vad säger lagen?
Spridning av bilder
Det är PUL (Personuppgiftslagen) som är styrande bland de lagar som reglerar spridning
av bilder. Enligt PUL får man publicera bilder
utan att fråga om lov om bildens innehåll är
”harmlöst”. Vad som egentligen är harmlöst är
en tolkningsfråga och skiljer sig nog markant
från individ till individ. Datainspektionen skriver
följande om PUL när det gäller bilder och texter
på internet:
”För att avgöra om en behandling är kränkande måste man göra en samlad bedömning av hur känsliga uppgifterna är, i vilket
sammanhang de förekommer, för vilket
syfte de behandlas, vilken spridning de har
fått eller riskerar att få, samt vad behandlingen kan leda till.”
(Datainspektionen 2012)
Barnpornografibrott
Enligt lagen handlar det om barnpornografi om
barnet (under 18 år) skildras i bilder eller filmer
på ett sexuellt sätt. Det kan handla om bilder på
övergrepp, men även sexualiserade poseringar
och bilder på barnens könsorgan.
Ibland kan den unge ta bilder på sig själv i
sexuella situationer och göra dessa tillgängliga
på nätet, utan att kanske riktigt förstå innebörden i bilderna. Även unga personer kan göra sig
skyldiga till barnpornografibrott när de sprider
sexuella bilder eller filmer – det är straffbart från
15 års ålder.
I lagen regleras barnpornografibrott i 16 kap.
10 a § brottsbalken. Brottet innebär att det är
olagligt att skildra barn i pornografiska bilder,
liksom att inneha och sprida sådana bilder. Det
är också olagligt att förmedla kontakter mellan
köpare och säljare. Med barn avses personer
vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller
som, när det framgår av bilden eller omständigheterna kring den, är under 18 år.
14
Inlagan 2014.indd 14
2014-03-07 11:53:49
Att tänka på när man
håller lektionen
De flesta i din klass har en positiv bild av sitt
eget nätanvändande. Trots det så ska man
alltid utgå från att det sitter någon eller några i
klassrummet som varit med om att få sina bilder
spridda på nätet mot sin vilja, blivit utsatt för
kränkningar på internet eller blivit övertalade till
bilder som de inte ville vara med på. Om du som
pedagog vet om att något har hänt på skolan
nyligen som innefattar något av de problem som
visas i filmerna eller tas upp i casen så var extra
uppmärksam på detta. Lektionen får inte bli ytterligare en del i kränkningen.
Om det kommer fram uppgifter om att någon
elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är skolan skyldig att agera så
att trakasserierna och kränkningarna upphör.
Skolan är också skyldig att se till att situationen
inte uppstår igen. Läs mer om detta på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: www.do.se
Tänk på att inte vara fördömande kring de
uppgifter som eleverna lämnar om sitt internetanvändande.
Läs texten i inledningen som handlar om vad
som är viktigt att tänka på när du leder samtal
och övningar.
Lektionsupplägget
Till denna lektion finns två filmer som handlar
om hur man presenterar sig på nätet.
Film 1:
”Se mig”
Spela upp filmen och diskutera frågorna som hör
till.
Film 2:
”De skickade runt bilden till alla”
Spela upp filmen och diskutera frågorna som hör
till.
Efter diskussionsfrågorna följer ett antal övningar och diskussionsunderlag. Troligen kommer du inte att hinna med alla. Välj därför ut
de du vill arbeta med och ha med resten som
reserv om du får tid över.
Det är dock viktigt att ni gör den sista uppgiften: Undersök stöd och hjälp som handlar om
att ta reda på vilka verksamheter och organisationer som man kan vända sig till för att få stöd
och hjälp. Denna uppgift kommer att följas upp
under lektion 2 och 3.
15
Inlagan 2014.indd 15
2014-03-07 11:53:49
Diskussionsfrågor till filmerna
Film 1:
Se mig
1. Är det viktigt att många ser ens presentation? Om ja, varför då?
2. Är det viktigare att ha många bilder
än många texter i sin presentation på
nätet?
3. Vem gör du din presentation för? Folk
som känner dig eller folk som inte känner dig?
4. Är du helt ärlig i din presentation?
5. Tror du andra är helt ärliga i sin presentation?
6. Tycker du det är viktigt att folk du
pratat med på nätet, som du inte känner,
har bilder på sig själva?
7. Hur många procent av din personlighet visar du på nätet?
8. Tror du att folk som inte känner dig
får en bra bild av vem du är utifrån din
presentation?
9. Är det vanligare att folk är elaka på
nätet än utanför?
10. Är det vanligare att folk är snälla på
nätet än utanför?
11. Tycker du att det är viktigt att få bra
kommentarer på det man lägger upp på
nätet som till exempel bilder, filmer och
texter?
Film 2:
De skickade runt
bilden till alla
1. Tjejen i filmen som fick sin msn-adress spridd
i en massa olika forum sa att det kändes som om
någon var och rotade bland hennes kläder. Förstår
du hur hon menar?
2. Tror du det är vanligt att folk lägger upp sexiga
bilder av sig själv? Vad tycker du är en sexig bild?
3. I sista filmen får tjejen horrykte för att hennes före detta pojkvän skickar ut nakenbilder på
henne. Hade samma sak kunnat hända om hon
var kille? Varför är det hon som får dåligt rykte
och inte han, som ju är den som beter sig taskigt
mot någon annan?
4. Tror du att det är vanligt att få sina bilder
spridda mot sin vilja?
5. Killen som blir filmad i duschen säger att han
inte ville säga till någon om vad som hänt, för
att han inte ville visa sig svag. Borde man inte få
känna sig ledsen när något sådant händer? Är det
samma sak som att vara svag?
6. Hur skulle du känt om det var du på bilderna
som alla på skolan hade sett?
7. I flera av filmerna är personerna med om att
andra på skolan, som inte har tagit bilderna, är
med och sprider dem vidare. Vad är det som gör
att de gör det, trots att de måste förstå att personerna på bilden inte vill det? Vad skulle de behöva
tänka på? Vad kan man göra för att sådant inte
ska hända?
8. Vem är mest skyldig till att personen mår dåligt, de som tar bilderna mot personens vilja eller
alla de andra som sprider bilderna vidare?
16
Inlagan 2014.indd 16
2014-03-07 11:53:49
Hur presenterar jag mig?
På internet är presentationen en viktig del i kommunikationen, här vill vi få eleverna att tänka kring
vad som är viktigt i presentationer på nätet, både i sina egna och i andras. De får också reflektera
kring om och hur de ändrar sina presentationer beroende på i vilket sammanhang det är.
Dela ut listan nedan med de olika valen för presentationen till eleverna, Låt sedan eleverna rangordna dessa från 1–13, där 1 är mest viktigt och 13 minst viktigt utifrån vad de skulle ha med i sin
presentation.
Till eleverna:
Lista de saker du tycker är viktigast i din presentation.
(1 mest viktigt och 13 minst viktigt)
Förnamn
Efternamn
Stjärntecken
Ansiktsbild
Helkroppsbild
Ålder
Bostadsort
E-post
KIK eller liknande
Mobil
Blogglänk
Kort presentationstext
Användarnamn på andra sidor
Uppgifter
• Låt först eleverna göra rangordningen för en
presentation på en sida där de vet att många
som de känner befinner sig.
• Slutligen får de göra rangordningen utifrån att
de träffar någon för första gången, fast inte på
internet.
• Låt dem sedan göra om rangordningen utifrån
att det är en sida där de knappt känner någon.
Frågor
Diskutera med eleverna efteråt
1. Tänker du på att det är dig själv du presenterar?
2. Är det skillnad på hur du tänker kring presentationen på nätet och utanför? Varför då?
3. Anser du att det är tryggare att ge ut mer
information på nätet? Varför då?
4. Vad är det viktigaste att visa i sin presentation? Varför då?
5. Vad tycker du är viktigast att andra visar i sin
presentation? Varför då?
6. Om du har en kompis som du tycker visar för
mycket om sig i sin presentation, vad skulle du
göra då?
7. Är det viktigt att alltid tala sanning i sin presentation?
8. Var det stor skillnad i hur du rangordnade?
Om det var det, vilka var de största skillnaderna?
17
Inlagan 2014.indd 17
2014-03-07 11:53:49
Heta Stolen
– om internet
1. Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare.
2. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen. Du läser upp ett påstående. Om man
håller med så sitter man kvar, om man inte håller med så reser man sig upp och
byter plats, om man är osäker så sitter man kvar med armarna i kors. Förklara
innan du börjar att du som pedagog kommer att sitta i ringen, men på samma
stol hela tiden utan att ta ställning i frågan.
3. Fråga några elever efter varje fråga om varför de valde som de gjorde. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Uppmuntra eleverna att diskutera
sina val, var lyhörd på gliringar och taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla
måste känna sig trygga i övningen.
4. Fortsätt läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion
efter varje fråga.
Välj ut de påståenden som du tycker passar bäst för din klass. Ha alltid några
extra påståenden i reserv om det skulle gå snabbare än du tänkt dig.
Innan du börjar med nedanstående påståenden kan det vara bra att ”värma
upp” med lite mer neutrala påståenden.
Exempel på neutrala påståenden:
–
–
–
–
Sovmorgon är bättre än att sluta tidigt.
Frukt är också godis.
Jag tycker om vintern.
Utan min mobil skulle jag få panik.
18
Inlagan 2014.indd 18
2014-03-07 11:53:49
Påståenden:
• Jag använder internet för mycket.
• Det är vanligt att man som ung blir
kontaktad av äldre på internet.
• Jag kan mer om internet än mina föräldrar.
• Jag kan mer om internet än mina lärare.
• Jag surfar mer från mobilen än från min
dator.
• Jag bryr mig inte om vilka som kan läsa
om mig på nätet.
• Det är okej att lägga ut bilder på Facebook
som innehåller andra än mig själv.
• Man måste alltid ta bort bilder på andra
som man har lagt ut om de inte verkar
tycka att det är okej.
• Det är helt ok att lämna ut sina politiska
åsikter på nätet.
• Jag har kompisar på nätet som jag aldrig
träffat på riktigt.
• Jag har full koll på alla mina bilder på nätet.
• Det är bra att man kan vara anonym
på internet.
• Tjejer och killar får status på olika sätt.
• Personer blir oftare beundrade för att de
är snygga än för vad de gör.
• Det förekommer mycket hot och trakasserier på internet.
• Vuxna har ingen koll på vad som händer
på internet.
• Föräldrar ska veta vad deras barn gör
på internet.
• Att det finns vuxna som tjänar pengar på
att ungdomar lägger ut bilder på sig själva
på internet är helt ok.
• Jag vet vem som läser det jag skriver
på internet.
19
Inlagan 2014.indd 19
2014-03-07 11:53:49
Vad är olagligt?
Gå igenom dessa exempel tillsammans i klassen eller be eleverna diskutera
i mindre grupper för att sedan lyfta till allmän diskussion. Facit med svar på
om personerna i exemplen gör något olagligt finns på nästa uppslag. Det är
inte alltid helt givet vilket brott det handlar om. Det viktiga med övningen är
att kunskap om att något kan vara olagligt kan förebygga kränkningar och ge
styrka åt de elever som har blivit eller kommer att bli utsatta för brott.
Exempel 1: Niklas
Exempel 2: Jamila
Exempel 3: Omar
Niklas sprider nakenbilder på
sin före detta flickvän som är
16 år på nätet.
Jamila får en massa kommentarer från skolkompisar
via nätet och mobilen som att
hon är ful, att hon är en jävla
hora och att hon ska passa sig,
annars …
Omar är 16 år. En kille i klassen tar kort på Omars snopp
i duschen efter gympan. Han
skickar bilden vidare till andra
i klassen.
Frågor
1. Gör han något olagligt?
2. Vad kan flickvännen göra för
att stoppa honom?
3. Vad kan omgivningen göra
för att hjälpa flickvännen?
4. Vad kan omgivningen göra
för att stoppa Niklas?
Frågor
5. Gör de som trakasserar
Jamila något olagligt?
6. Vad kan Jamila göra för att
få ett slut på trakasserierna?
7. Vad kan andra skolkompisar
göra för att hjälpa Jamila?
8. Vad borde skolan göra för
att förhindra att sånt händer?
Frågor
9. Har killen som tog och
spred bilden vidare gjort något
olagligt?
10. Gör klasskompisarna något
olagligt om de sprider bilden
vidare?
11. Vad kan Omar göra för att
stoppa spridningen av bilderna?
12. Vad borde klasskompisarna
göra för att stötta Omar?
20
Inlagan 2014.indd 20
2014-03-07 11:53:49
Exempel 4: Elina
Exempel 5: Stefan
Elina, 14 år, får ett erbjudande
av en kille som är över 18 år
om att ställa upp på sexiga
kort via webbkameran.
Stefan och Josef har en blogg
där de skriver skvaller om folk
på skolan. Både sånt som är
sant och sånt som är påhittat.
Frågor
Frågor
13. Gör sig killen som ber
henne om bilder sig skyldig till
ett brott?
17. Får Stefan och Josef skriva
vad som helst på sin blogg?
14. Borde Elina få bestämma
själv om hon vill ta de där
bilderna?
15. Om Elina var din kompis,
och hon berättade det här. Vad
skulle du säga till henne då?
18. Tycker du att det är okej
om dina kompisar skriver en
massa skit på nätet om någon
du vet vem det är?
19. Vad skulle du kunna göra
om Stefan och Josef var dina
kompisar och du ville stoppa
det som de skriver?
16. Om killen var din kompis,
vad skulle du säga till honom
då?
21
Inlagan 2014.indd 21
2014-03-07 11:53:49
Facit till: Vad är olagligt?
1. Om Niklas
3. Om Omar
5. Om Stefan och Josef
Även unga personer kan göra
sig skyldiga till barnpornografibrott när de sprider sexuella
bilder eller filmer, det är straffbart från 15 års ålder.
Om exflickvännen inte
genomgått full pubertetsutveckling eller om det framgår
av bilderna i övrigt att hon är
under 18 år skulle Niklas kunna
dömas för barnpornografibrott.
Om flickvännen inte var med
på att Niklas tog bilderna kan
han straffas för förtal. Om
flickvännen var med på att
bilderna togs men inte var
medveten om att han spred
dem kommer Niklas antagligen
inte att straffas för något. Det
innebär inte att det Niklas gör
är okej och det kan upplevas
som djupt kränkande för flickvännen.
Även unga personer kan göra
sig skyldiga till barnpornografibrott när de sprider ut sexuella
bilder eller filmer, det är straffbart från 15 års ålder.
Om Omar inte har genomgått
full pubertetsutveckling eller
om det framgår av bilderna i
övrigt att han är under 18 år
skulle klasskompisen kunna
dömas för barnpornografibrott.
Om Omar inte ville bli fotograferad eller om han upplever
det som kränkande att bilderna
sprids vidare är det också att
räkna som trakasserier, något
som skolan har skyldighet att
utreda och vidta åtgärder mot.
Det är den som är utsatt som
har rätt att definiera vad som
upplevs som kränkande.
Det är inte alls okej att skriva
vad som helst bara för att man
gör det på nätet. I brottsbalken 5 kap 1 § står det: ”Den
som utpekar någon såsom /../
klandervärd i sitt levnadssätt
eller eljest lämnar uppgift som
är ägnad att utsätta denne för
andras missaktning, dömes för
förtal till böter.”
Att sprida ut lögner och rykten
kallas för förtal och är lika olagligt på nätet som på skolgården.
På de allra flesta webbplatser
och bloggportaler finns det
anmälningsknappar där du helt
anonymt kan anmäla de texter
och bilder du anser vara kränkande. Oftast har även sidorna
och portalerna själva ett ansvar
för att se till att texter som publiceras inte är kränkande. Men
det är den som publicerat innehållet som kan göra sig skyldig
till brott, även om man publicerar det under en falsk identitet.
2. Om Jamila
De som trakasserar Jamila kan
eventuellt göra sig skyldiga till
olaga hot, till förolämpning eller till sexuellt ofredande.
Om detta dessutom är något
som sker under skoltid eller gör att Jamila känner sig
otrygg i skolan kan det definieras som trakasserier och det är
något som skolan är skyldig att
utreda och vidta åtgärder mot.
4. Om Elina
Killen som försöker övertala
Elina att ställa upp på sexiga
bilder i webbkameran gör sig
skyldig till brottet försök till
utnyttjande av barn för sexuell
posering. Det är alltid förbjudet
att försöka få ett barn under
15 år att posera i sexuellt
syfte, till exempel framför en
webbkamera. Elina gör själv
inget olagligt om hon skulle gå
med på att ställa upp.
22
Inlagan 2014.indd 22
2014-03-07 11:53:49
Vad ger status på nätet?
Att få status från sina kompisar är viktigt för
många, både i skolan och på internet. Med den
här övningen låter vi eleverna tänka kring om
det finns oskrivna lagar kring status på nätet.
Samt öppna för ett samtal om det är lika villkor
för tjejer och killar på nätet. Det är viktigt att
se till så att det inte sägs eller skrivs kränkande
saker under övningens gång.
Aldrig där
En bra
blogg
olt
Ett co
nick
Mån
kon ga
tak
ter
Bra
texter
Skri
ver
dålig
t
Övning
Rita upp en ruta på tavlan. Låt eleverna skriva i
rutan vad som ger status på nätet, och utanför
rutan vad som inte gör det. Du kan låta eleverna
skriva klart först och sedan diskutera vad som
kommit upp på tavlan, eller ha en pågående
diskussion medan eleverna skriver.
Utifrån det som eleverna skriver i rutan kan du
prata om hur man väljer att presentera sig på
nätet. Kanske är det så att det råder olika uppfattningar i klassen om vad som ger och inte ger
status. Du kan använda egna frågor eller utgå
från de föreslagna frågorna.
Variant på övning
Man kan även göra en ruta för tjejer och en för
killar, för att se om det finns tydliga regler för
hur man förväntas bete sig som kille respektive
tjej.
Frågor
1. Kan killar och tjejer vara på samma sätt på
nätet? Om inte vad tror du det beror på? Påverkar det hur tjejer och killar är på nätet?
2. Är det samma saker som ger status i skolan
som också ger det på nätet? Om inte, vilka är
skillnaderna?
4. Hur tror ni att det skulle se ut om ni skulle
göra om samma övning om fem år, skulle det se
annorlunda ut? På vilket sätt?
5. Finns det enkla ”tricks” för att få fler kommentarer och fler besökare till sin sida?
6. Är det samma ”tricks” för alla?
7. Är det viktigt att berätta vilket kön man har?
Varför då?
8. Litar du på vad folk skriver om sig själva på
nätet?
9. Är du sann i det som du skriver om dig själv
på nätet?
10. Känner du att det finns krav på hur man
ska beskriva sig i sin presentation? Vilka då och
varför tror du att de finns?
11. Om det finns krav, är de lika för alla? Om
inte, vilka har andra krav och hur tycker/tror du
att de kraven är?
12. Är det viktigare att ha snygga bilder än bra
skrivna texter i sin presentation? Varför då?
3. Finns det andra sammanhang där det som ni
har skrivit utanför rutan kan ge status?
23
Inlagan 2014.indd 23
2014-03-07 11:53:49
Hur ser presentationerna ut?
Ge eleverna i uppgift att gå in på en bloggportal
eller ett socialt nätverk och se om de ser några
skillnader i hur killars och tjejers presentationer
ser ut samt vilka bilder och texter de har.
Be eleverna lista de skillnader som de hittar
och antingen att lämna in dem till dig eller att
presentera dem inför resten av gruppen. Det är
viktigt att du som pedagog har tittat på några
presentationer i förväg så att du har en liten
aning om vad som kan komma fram.
Begränsa gärna vilka sidor de får gå in på,
exempel på sidor att besöka är Dayviews.
com, Kamrat.nu, helgon.net, facebook.com och
myspace.com.
Undvik sidor som snyggast.se och liknande.
De får inte använda några presentationer av
människor som går på skolan eller som de känner. Be dem titta på personer i andra städer,
men i deras egen ålder.
6. Kan vem som helst göra en bra presentation
av sig själv på nätet?
Frågor
12 Vilka sätt känner du till som gör att man kan
undvika oönskade kontakter?
1. Ser du någon skillnad i vad det är som bidrar
mest till innehållet på sidorna (bilder, texter)?
2. Tycker du att tjejer och killar blir behandlade
likadant på nätet?
3. Hittade du några bilder som flera hade på sina
presentationer eller i sina fotoalbum?
4. Om du kände någon som du tyckte hade för
många bilder i sin presentation, skulle du säga
det då?
5. Ser du någon likhet i de presentationer som
är mest populära? Vilka då? Varför tror du att
det är just de personerna som är de mest populära?
7. Såg du några som hade fått elaka kommentarer?
8. Vad var det vanligaste som folk fått kommentarer på?
9. Känner du att du får en tydlig bild av vilka
personerna bakom presentationerna är?
10. Tycker du att det är vanligt att folk begränsar möjligheten att läsa och se de bilder som
man har på sin sida?
11. Finns det några fördelar med att begränsa
möjligheten att se kommentarer/bilder med
mera?
13. Fanns det någon som du tyckte berättade för
mycket? Vad var det i så fall?
14. Hur skulle den perfekta presentationen se
ut?
15. Var det lätt eller svårt att ta del av andras
presentationer och bilder? Vad beror det på?
16. Finns det skillnad i hur olika presentationer
ser ut? Språk, färger, bildval, fakta man väljer
att berätta.
17. Vilka skillnader är mest tydliga?
18. Varför tror du att dessa skillnader finns?
24
Inlagan 2014.indd 24
2014-03-07 11:53:49
Förhållningsregler på internet
Om du hade småsyskon, vilka är de viktigaste
reglerna du tycker hen skulle ha på nätet?
Låt eleverna (i grupp eller enskilt) skriva upp
minst fyra förhållningsregler som de skulle vilja
att deras yngre syskon skulle hålla sig till när de
är på nätet. Om eleverna inte har yngre syskon,
får de föreställa sig att de har det.
Förhållningsreglerna kan till exempel handla
om hur man ska förhålla sig till bilder som man
lägger upp eller vilken information som är okej
att göra tillgänglig. Det kan också handla om annat som de själva tycker är viktigt att tänka på.
Samla in och låt eleverna se alla förslag på
regler och förhållningssätt.
Diskutera om de följer dessa regler själva, om
de fått liknande regler från någon annan, till exempel föräldrarna, och om de tycker att de egna
förslagen är något de borde tänka på själva i
framtiden.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Tips
Om ni är fler pedagoger på skolan som
gör den här övningen kan ni samla ihop
elevernas förslag och dela ut till föräldrar
vid klassmöten eller stora föräldramöten.
På så sätt görs de vuxna utanför skolan
uppmärksamma på vilka förhållningsätt
som deras barn tycker är relevanta.
9.
10.
11.
12.
13.
25
Inlagan 2014.indd 25
2014-03-07 11:53:49
Case att diskutera
Nedan följer två berättelser, läs upp eller dela ut
berättelserna och låt eleverna diskutera frågorna.
Case 1: Bloggen
Mira hade, när detta hände,
bloggat länge. Hennes liv hade
under de senaste åren varit
väldigt rörigt. Hennes föräldrar
hade problem i sitt äktenskap
och det var jobbigt med pojkvännen. Ofta skrev hon ner alla
känslorna i bloggen. Hon skrev
öppet om hur hon mådde. Hon
beskrev sina föräldrars bråk
om kvällarna. Hon berättade
om hur hon och pojkvännen
tjafsade om olika saker, att hon
tyckte han var elak och att de
pratade om att snart ha sex.
Hon kände en stor lättnad av
att blogga, det var skönt att få
ur sig allt.
Hon tänkte aldrig på att det
var någon som skulle ha intresse av att läsa hennes blogg.
Det som hände Mira var att
några från hennes parallellklass hittade hennes blogg. De
insåg ganska snart vem det var
som skrev.
De började följa bloggen.
Sedan gick de ett steg till. De
tipsade andra om bloggen och
skrev även ut den och tejpade
upp den på väggarna i skolan. På anslagstavlan, inne på
toaletten och i skåphallen. Nu
kunde alla i skolan läsa det hon
skrivit.
Andra elever i skolan började
reta henne för att hon mådde
dåligt och för andra saker hon
skrivit till exempel om förhållandet med pojkvännen.
Frågor
1. Tror du det är vanligt att
man skriver utan att tänka på
vem som kan läsa?
2. Hur tror du att Mira reagerade på att många i skolan läste
hennes blogg?
3. Har du sett bloggare på
nätet som skriver om att de
inte mår bra? Vad kan finnas
för fördelar och nackdelar med
det?
4. Vad skulle du göra om du
kände Mira och hittade hennes
blogg?
5. Vad var det som gjorde att
Miras skolkompisar retade Mira
för att hon mådde dåligt, hon
hade ju inte gjort något fel?
Vad borde de ha gjort i stället?
6. Har du koll på vilka som
kan läsa det du skriver eller de
bilder du lägger ut på nätet?
7. Är det farligt att inte veta
vem som läser och kollar på
dina bilder och texter?
8. Känner du att skolan skulle
kunna hjälpa till om någon
i din klass råkade illa ut på
nätet? Om du inte tycker det,
vad tycker du de skulle kunna
bli bättre på?
9. Känner du att det finns
någon du eller dina kompisar
skulle kunna prata med om ni
blev utsatta för det här?
Case 2:
Felicia och Johan
Felicia och Johan går i samma
klass i åttan på högstadiet, de
har gått i samma klass sedan
förskolan och varit tillsammans
sedan första terminen i sjuan.
De umgås mycket, men mest
på nätet, oftast via KIK, chatt
och sms. De är medlemmar på
samma sida, precis som alla
andra i klassen och de flesta på
skolan.
En dag är Felicia inloggad
och går till Johans sida. Där
ser hon att Johan pratar med
tjejer som hon inte känner.
Många meddelanden avslutas
med ”PUSS” ”eller” <3”. Felicia
klickar sig in i de olika tjejer-
26
Inlagan 2014.indd 26
2014-03-07 11:53:49
nas gästböcker för att läsa vad
Johan skrivit. Det är ganska
oskyldiga men lite flörtiga
meddelanden. Felicia skriver
ett argt meddelande på Johans
sida. Hon stänger av datorn
och går och kollar på teve. Efter 20 minuter får hon ett sms
från en kompis som undrar om
hon tittat på sin sida. Hon loggar in igen och ser då att Johan har gjort slut med henne.
Hon kopplar upp sig på msn
och försöker få kontakt med
honom. Hon sms:ar och ringer,
men han svarar inte. Några
timmar senare får hon ett sms
där det står: ”Jag måste få
snacka med vem jag vill. Du
bestämmer inte över mig.”
Nästa dag i skolan pratar de
inte med varandra. Klassen
delas osynligt in i två grupperingar. Den ena är på Felicias
sida. Den andra på Johans.
Situationen blir värre när Johan
laddar upp några bilder på
Instagram på Felicia där hon
endast har underkläder på sig.
Tjejerna i klassen tar avstånd
från Felicia och tycker att hon
är ”slampig” efter att ha sett
bilderna. ”Hur fan kunde hon
gå med på att fota sig sådär?”
undrade många. Felicia och
Johan pratar nu överhuvudtaget inte med varandra. Felicia
känner sig dum som gick med
på att bli fotad sådär, men vet
inte vem hon ska prata med.
Hon vågar inte säga något till
sina föräldrar eller till lärarna
och hennes kompisar tycker
bara hon är dum i huvudet som
ställde upp på bilderna.
Frågor:
1. Vad skulle du gjort om en
kompis hade råkat ut för det
som hände Felicia?
2. Att Felicia är med på bilder
skadar ingen annan. Att Johan
sprider bilderna skadar uppenbart någon annan vilket också
verkar ha varit meningen.
Varför är det då Felicia och inte
Johan som får skit från omgivningen?
3. Tror du folk hade reagerat
likadant om det hade varit bilder på Johan som blev spridda
istället? Om inte, varför?
4. Varför tror du att de andra i
klassen reagerar som de gör?
5. Vilken roll skulle lärare och
annan personal på skolan kunna ha i en sådan här konflikt?
6. Borde det vara svårare att
ladda upp bilder på nätet?
7. Vad skulle Felicia behöva få
för stöd från sin omgivning för
att må bättre?
8. Vem skulle du prata med
om du eller dina kompisar blev
utsatta för det här?
Ny lag:
Kränkande
fotografering
1 juli 2013 infördes en lag som
förbjuder kränkande fotografering. Lagen tar sikte på situationer där någon utan lov tar
bilder på ett sätt som kränker
den personliga integriteten,
exempelvis att fotografera en
redlöst berusad person på en
privat fest eller någon som är
utsatt för ett övergrepp.
Det är numera inte heller
tillåtet att smygfotografera på
toaletter, i omklädningsrum
och liknande utrymmen.
Viss paparazzi-fotografering
förbjuds också, det kan handla
om situationer där fotografen
tar bilder utifrån in i någons
bostad.
Sammanfattningsvis får man
inte längre smygfotografera
personer på ställen och i situationer där man normalt kan
räkna med att få vara i fred.
Det straff som kan komma
ifråga är böter eller fängelse
i upp till två år. Det motsvarar
straffen för exempelvis olovlig
avlyssning och sexuellt ofredande.
När detta skrivs finns ännu
bara enstaka fall där lagen har
använts. En person dömdes
hösten 2013 till böter för att ha
smygfilmat en kvinna och hennes femårige son i en dusch på
en camping i Halland.
27
Inlagan 2014.indd 27
2014-03-07 11:53:49
Undersök
stöd och hjälp
Ge eleverna i uppgift att till
nästa lektionstillfälle ta reda på:
Vad finns det för verksamheter, i närheten
av där ni bor, dit unga personer kan vända
sig om de mår dåligt eller behöver prata om
något? Vad finns det för sajter på internet dit
man kan vända sig om man har problem?
Det är viktigt att även du som pedagog tar
reda på vad som finns för att eventuellt
kunna komplettera elevernas uppgifter.
Under lektion 2 och 3 kommer ni att få fördjupa denna uppgift.
Om du som pedagog av någon anledning
väljer att inte låta eleverna genomföra denna
uppgift är det viktigt att du tar ansvar för att
en lista sammanställs och förmedlas till eleverna! Du kan ta hjälp av listan med webbplatser längst bak i materialet men komplettera gärna med lokala alternativ.
28
Inlagan 2014.indd 28
2014-03-07 11:53:49
Lektion 2
Omslag och Flikar 2014.indd 5
2014-03-03 12:47:01
Omslag och Flikar 2014.indd 6
2014-03-03 12:47:02
Introduktion till lektion 2
Unga och sexualitet
Synen på vad som är en ”god” eller ”naturlig”
sexualitet är något som förändras och ser olika
ut i olika samhällen. Den skiftar över generationer, men även inom åldersgrupper beroende
på till exempel kultur eller samhällsklass. Något
som präglar synen på sexualitet i det samhälle
som vi lever i är kärleksideologin, där den goda
sexualiteten kopplas till romantik, kärlek och
monogama parrelationer. Särskilt har synen på
en god sexualitet för tjejer och kvinnor begränsats till den romantiska parrelationen. Kärleksideologin som förhärskande norm börjar dock
naggas i kanterna i ungas syn på sex, många
unga tycker att det är okej att ha sex med personer som man inte är kär i.
Normer kring genus skapar
normer kring sexualitet
Studier kring unga och sexualitet visar att synen
på sexualitet är starkt präglad av samhälleliga
normer och värderingar kring manligt och kvinnligt. Ibland är gränserna för vad som är tillåtet
och inte tillåtet tydliga, ibland är de svårare att
följa.
Tjejer har att förhålla sig till en förväntan om
respektabilitet och kontrollerad sexualitet, vilket
skapar en ibland svår balansgång mellan att inte
ha för mycket sex eller sex i fel sammanhang,
men samtidigt vara sexuellt tillgänglig på rätt
sätt och i rätt sammanhang.
För killar handlar det snarast om att förhålla
sig till förväntningar om att vara virila och
aktiva och att alltid vilja ha sex, något som inte
problematiserats särskilt mycket i forskning eller
samhällsdebatt förrän på senare år.
Genussystemet bygger på en föreställning om
könen som i grunden olika. Ändå vet vi att vissa
människor inte går att kategorisera in så enkelt
och att många, kanske på sätt och vis alla, människor går utanför de ramar och begränsningar
som våra könsidentiteter målar in oss i. Genussystemet bygger också på en förväntan om att
vi ska tända på och vilja ha sex med någon av
annat kön än vårt eget.
Heteronormativitet är en starkt styrande norm
och den påverkar hur vi förväntas vara, leva och
välja olika utifrån två i grunden olika kön som
ska komplettera varandra. Heteronormativiteten
skapar också ett osynliggörande och ett förtryck av de som bryter mot den genom att alla
förväntas vara heterosexuella tills något annat
framkommer. Heteronormativiteten påverkar
allas vår identitet och våra livsval, men särskilt
leder den till osynliggörande och förtryck av de
som faller utanför dess ramar, som transpersoner, homo- och bisexuella samt tjejer och killar
som inte lever enligt könsnormerna.
Sexuell läggning innebär i rådande svensk lagstiftning att man antingen har en heterosexuell,
en homosexuell eller en bisexuell läggning. Men
begreppet sexuell läggning kopplas fortfarande
oftast ihop med grupper som bryter mot den
rådande normen, heterosexualitet som läggning behöver oftast inte förklaras och diskuteras
sällan. Dessutom låter sig människors faktiska
liv, sexualitet och känslor sällan inordnas i dessa
statiska uppdelningar.
Även andra normsystem än genus påverkar
synen på sexualitet, till exempel etnicitet, samhällsklass, funktionsnedsättning och religion. Det
är viktigt att poängtera att dessa normsystem
inte bara berör vissa grupper i samhället, de
påverkar hur vi alla formas både som individer
och som sexuella varelser.
29
Inlagan 2014.indd 29
2014-03-07 11:53:49
Internet
– normupplösande
eller normförstärkande?
Våra föreställningar om förväntat och önskvärt
beteende utifrån genus och heteronormativitet
är en rörlig process. Det har skett, och sker, en
ständig förändring. Vi kan se att normer kring
sexualitet överhuvudtaget har förändrats, till exempel framför allt tjejer har fått större möjlighet
att välja hur, när och med vem de vill ha sex.
Här har internet haft betydelse.
På internet har unga på ett förhållandevis
säkert sätt möjlighet att uttrycka sig sexuellt,
testa gränser och identiteter, skapa kontakter
och experimentera. Ofta problematiseras ungas,
särskilt unga kvinnors, internetanvändande i
sexuella eller relationsskapande syften. I stället
borde man lyfta hur internet skapar möjligheter
för tjejer att fungera som sexuella aktörer och
hur könsskillnaderna minskar. På samma sätt
skapar internet frihet, gemenskap och ökade
möjligheter för andra grupper som begränsas av
samhällets normer, till exempel gruppen hbtqpersoner.
Samtidigt kan man inte bortse från att internet
är en arena där unga tjejer, på samma sätt som
i övriga samhället, råkar ut för mer oönskade
sexuella kontakter och sexuella kränkningar än
vad killar gör. Internet verkar inte heller vara
något större undantag från den vanliga samhällsnormen då det gäller tjejers möjlighet att
exponera sig sexuellt utan att riskera att bli
betraktade som lösaktiga.
I Ungdomsstyrelsens forskningsrapport Se mig
– unga om sex och internet (2009) framgår att
det finns skillnader i hur man betraktas som tjej
respektive kille som lägger ut sexiga bilder på
sig själv. Det finns en hård attityd kring tjejer
som exponerar sig sexuellt, de ses av många
unga som osäkra, korkade, slampiga och risktagande. Råkar de illa ut får de skylla sig själva.
Det blir alltså en balansgång i avvägningen av
hur långt man som tjej kan gå i sin exponering.
För att svara på frågan i rubriken Internet –
normupplösande eller normförstärkande? så är
naturligtvis svaret att det kan vara båda sakerna
samtidigt. Frågan är snarare vad vi fokuserar
på. Sett till tjejers internetanvändande i sexuella
syften så är problemet de förtryckande attityderna, och de kränkningar och övergrepp som
sker, både på internet och i resten av samhället.
Problemet är inte att tjejer i högre grad, till viss
del tack vare internet, kan ha en aktiv sexualitet
och göra egna val.
Egna värderingar
När man ska prata med unga om sexualitet måste man tänka igenom sin egen förförståelse och
försöka hitta sina egna ”blinda fläckar”. Maria
Bäckman följer i sin avhandling Kön och känsla.
Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar
om sexualitet (2003) samlevnadsundervisningen
på en gymnasieskola i norra Stockholm. Hon
beskriver hur undervisningen, trots att den på
många sätt är progressiv och lyfter tjejer som
sexuella aktörer, på en del plan befäster givna
könsroller och ett begränsat handlingsutrymme
för tjejer. Deras mer utlevande sexualitet ses
inte som ett ideal eller ens som självvald, utan
som tecken på att något är fel. Dessutom kopplas kvinnors sexualitet i undervisningen ihop
med en rad risker: sjukdomar, oönskade graviditeter, förlorad heder i form av rykten att vara
lättfotad och så vidare.
Samma risk finns då man talar om unga, sex
och nätet. Ungas nätanvändande i sex- och relationsskapande syfte kan ses som något framför
allt positivt, nätet skapar nya möjligheter för
aktörskap. Men risken är att man omedvetet
problematiserar kring ungas nätanvändande och
ungas, framförallt tjejers, sexuella uttryck, både
på nätet och utanför. Även detta material kan,
om man inte vågar utmana föreställningar och
förväntningar kring genus och sexualitet, hamna
i denna fälla.
30
Inlagan 2014.indd 30
2014-03-07 11:53:49
Styr till exempel bort från resonemang som
fokuserar på vad den utsatta personen borde ha
tänkt på eller gjort i stället, eller lösningar som
begränsar ungas, och särskilt unga tjejers, rätt
att göra egna val. Led in samtalet på frågor som
skapar empati med den som utsätts och i stället fokuserar på hur omgivningen och den som
utsätter, skulle kunna agera annorlunda.
Tänk på att inte fastna vid olika kategorier. När
diskussionerna kretsar kring genus är det viktigt
att diskutera kring förväntningar och handlingsutrymme kopplat till kön, snarare än hur killar
respektive tjejer är eller gör.
Kom ihåg
Undvik att moralisera kring eller rangordna
olika sexuella upplevelser och handlingar.
Det är lust, respekt och ömsesidighet som
avgör vilka sexuella upplevelser som är bra
och dåliga, oavsett vilka sexuella uttryck
vi talar om och om det sker i en säng eller
framför en webbkamera.
Frågeställningarna och övningarna i materialet
är utformade i ett försök att undvika heteronormativitet. Det är viktigt att du som lärare också
på denna punkt funderar kring dina värderingar
och vad du förmedlar så att inte diskussionerna
endast kommer att kretsa kring heterosexuell
kärlek och sexualitet. Ett sätt kan till exempel vara att använda könsneutrala ord när en
frågeställning är kopplad till något av könen, till
exempel partner, i stället för flick- eller pojkvän.
Eller att prata om att träffa en tjej eller kille
på nätet, oberoende av vem det är man pratar
med. Utgå från att det sitter elever i klassrummet som identifierar sig som något annat än
heterosexuella.
31
Inlagan 2014.indd 31
2014-03-07 11:53:49
32
Inlagan 2014.indd 32
2014-03-07 11:53:49
Lektion 2
”Det är svårt att
säga att jag inte vill”
– om gränssättning
Den här lektionen är uppbyggd kring temat gränssättning. På internet har man
möjlighet att experimentera kring identitet och sexualitet, leta efter information,
utforska sin lust och skapa relationer utifrån de bitar av sig själv som man väljer
att visa. Detta är oftast något positivt. Internet kan skapa ökat handlingsutrymme
för många som känner sig ensamma eller begränsade av normer och förväntningar
kring hur man ”ska” vara eller bete sig. Internet kan skapa frihet för unga, framför allt för tjejer och hbtq-personer, att gå utanför de begränsningar som finns i
samhället i övrigt. På många sätt är internet också en relativt säker arena, det
finns en avstängningsknapp att trycka på, man kan blockera samtalskontakter som
man inte längre vill ha, på internet riskerar man inte könssjukdomar och oönskade
graviditeter.
Problemet är att på internet, precis som i övriga delar av livet, kan det ibland
vara svårt att känna när man har rätt att sätta en gräns. ”Man har alltid rätt att
säga nej när man inte vill” är en bra devis men kan ibland vara lättare sagt än
gjort. Det kan vara svårt att känna var den egna gränsen går.
Vad vill jag och vad vill jag inte, vad gör jag när jag både vill och inte vill samtidigt? Många unga som har varit med om obehagliga upplevelser på internet
berättar om svårigheterna att sätta gränser när de inte vill vara med om eller göra
något. Det kan handla om allt från att inte klara av att avsluta eller blockera en
samtalskontakt till att träffa någon offline och ha sex fast man inte vill. Anledningarna till att det kan vara svårt att sätta en gräns kan vara rädsla för att göra någon
besviken eller arg, att man upplever att man är skyldig den andre något, att man
är rädd att förlora en värdefull relation eller rädsla för repressalier. På internet finns
samma problem med maktstrukturer och bekräftelsebehov som i resten av samhället.
Kränkningar möjliggörs också genom att den som utför kränkningarna inte känner av, eller bryr sig om att känna av, den utsattes försök att kommunicera brist på
samtycke till det som händer. En diskussion om gränser måste handla om hur man
känner av andras gränser och vilket ansvar man har att ta reda på vad andra vill.
Lektion 2 handlar om att fundera kring vad som kan göra det svårt att sätta
gränser på internet, hur man kan sätta en gräns och hur man kan känna av andras
gränser. Det handlar också om var gränsen går för det som är olagligt och vad man
kan göra när någon har kränkt ens egen eller någon kompis gräns.
33
Inlagan 2014.indd 33
2014-03-07 11:53:49
Bakgrund
Många unga har utvecklat
säkerhetsstrategier
Ungdomsstyrelsens rapport Se mig (2009) visar
att många unga har god kunskap om vilka risker
som finns på internet. När unga hamnar i jobbiga situationer handlar det sällan om att de inte
har kunskap om vilka risker som finns. Många
har också utvecklat egna strategier för att minimera riskerna och avstyra ointressanta eller
obehagliga kontakter.
En typ av säkerhetsstrategi är att begränsa
vilken typ av uppgifter som man lämnar ut om
sig själv. Samtidigt kan det ibland vara nödvändigt att lämna ut privata uppgifter för att kunna
utveckla kontakter på internet. För hög grad av
anonymitet kan skapa misstänksamhet hos mottagaren.
På så sätt går i vissa fall ungas strategier
tvärtemot den vedertagna synen på vad som
är säker användning av internet. Det finns trots
detta inget som tyder på att det skulle vara
vanligt att unga urskillningslöst får kontakt med
tidigare okända och delger privat information
eller bestämmer sig för att träffas.
Samtidigt är det vanligt att lämna ut e-postadresser och telefonnummer till personer som
man enbart har träffat på internet. I Se mig
uppgav hälften av gymnasieeleverna att de
under de senaste 12 månaderna gett ut sin
e-postadress till någon de enbart kände via
internet och 30 procent uppgav att de hade gett
ut sitt telefonnummer. Många väljer att ha flera
olika e-postadresser just i syfte att ha kontakt
med personer man endast känner via internet.
Ytterligare en säkerhetsstrategi är att begränsa
utlämningen av bilder eller personliga uppgifter
till sociala nätverk och sidor som enbart medlemmar har tillgång till.
Unga har också utvecklat egna strategier för
att genomskåda då någon utger sig för att vara
någon annan än den de är, till exempel en vuxen
som utger sig för att vara en ung person. Genom
att under samtalet ställa frågor, till exempel om
aktuell musik, filmer och dokusåpor som få äldre
personer antas ha djupare kunskap om, kan de
avslöja om den de har kontakt med är den som
den säjer sig vara (Ungdomsstyrelsen 2009).
Trots riskmedvetenhet är
det vanligt med obehagliga
upplevelser på internet
Flera av undersökningarna i Se mig (Ungdomsstyrelsen 2009) visar att unga ofta blir kontaktade av personer med sexuella avsikter på internet. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012
uppgav 27,5 procent att de varit med om att en
person på nätet försökt få dem att prata om sex
eller skicka bilder/göra något framför webbkameran när de inte velat. Detta var betydligt
vanligare bland tjejer (44,3 procent) än bland
killar (11,5 procent)
I en undersökning, även den från forskningsrapporten Se mig, bland besökare på bilddagboken.se (numera kallad dayviews.com) uppgav
drygt 60 procent i åldersgruppen 13–19 år att
de någon gång varit med om att en person på
nätet, som var äldre än dem själva, velat prata
om sex eller skicka bilder/filmklipp när den unge
inte själv ville. Enbart bland 13–15–åringar är
det tre av fyra unga tjejer i undersökningen som
uppger sådana erfarenheter. Motsvarande andel
bland unga killar är cirka en av tre.
Hur informanterna i Se mig upplever oönskade
kontakter varierar kraftigt. En tydlig tendens
verkar vara att de i takt med att de blir mer
vana vid att använda internet också upplever att
det blir lättare att hantera och undvika negativa kontakter. Närmare 70 procent ”blockade”
34
Inlagan 2014.indd 34
2014-03-07 11:53:49
personen ifråga och hälften uppgav att de inte
”brydde sig” och gjorde därför ingenting. Unga
tjejer är de som oftast blir kontaktade med
sexuella förslag och de upplever också dessa
kontakter som mer obehagliga än vad killar gör.
I Brottsförebyggande rådets webbundersökning
bland unga upp till 18 år (Brottsförebyggande
rådet 2007) uppgav 40 procent bland tjejerna
att kontakterna upplevdes ganska eller mycket
obehagliga, jämfört med 24 procent bland killarna.
De kontaktande är i regel öppna med sin ålder
och sitt syfte. Att råka ut för att någon som visar
sig ljuga om sin identitet verkar vara mindre
vanligt. Det finns dock vuxna som ljuger om sin
identitet och sina avsikter i kontakter med unga
på internet. Ofta är förövaren duktig på att söka
upp barn och unga som redan är sårbara och på
att utveckla kontakter med fokus på den unges
intressen och problem. Efter ett tag upplevs den
vuxne inte längre som en främling utan som
en vän och förtrogen. I vissa fall kan det även
handla om förälskelse. Denna process brukar
kallas för sexuell grooming. Det kan ta mer eller
mindre lång tid innan förövarens verkliga avsikter kommer i dagen och dessa upplevs inte alltid
som ett problem av den unge. När relationen har
blivit betydelsefull kan det bli svårt att neka den
vuxne det hen begär. Den unge känner sig också
ofta delaktig i det som sedan sker vilket kan ge
skam- och skuldkänslor.
Sexuella kontakter tas inte bara av äldre utan
även av jämnåriga. I Se mig (Ungdomsstyrelsen
2009) uppgav 25 procent av 18-åringarna att de
hade skickat obehagliga sexuella meddelanden
på mobilen, 6 procent hade spridit rykten eller
skrivit elaka saker om andra på internet, och
cirka 2 procent hade spridit sexuella bilder/filmer
av andra elektroniskt eller digitalt utan att de
ville eller visste om det och/eller skrivit eller lagt
ut obehagliga saker på andras internetprofiler.
De flesta ovälkomna sexuella kontakter som
sker på internet leder dock inte till att övergrepp
sker offline. Det var endast ett fåtal av ungdomarna i Se mig som hade upplevt att de blivit
pressade eller tvingade till sex av någon som de
hade träffat via internet.
Vad säger lagen?
När övergrepp sker på eller med hjälp av internet gäller samma lagstiftning som för resten
av samhället. Vilka brott som kan bli aktuella
beror på hur det ser ut i det enskilda fallet. Det
kan handla om sexuellt ofredande, utnyttjande
av barn för sexuell posering, olaga tvång, olaga
hot, ofredande, förolämpning, förtal, barnpornografibrott med mera. Om gärningsman och
offer träffas offline kan eventuellt andra typer av
sexualbrott som till exempel våldtäkt, sexuellt
tvång eller sexuellt övergrepp mot barn komma
ifråga.
Den 1 juli 2009 infördes en ny brottsrubricering
i brottsbalken som benämns kontakt med barn
i sexuellt syfte, ofta även kallat för grooming.
Denna nya lag tar sikte på kontakter med barn,
till exempel via internet, som riskerar att leda
till sexuella övergrepp vid ett möte med barnet. Brottet omfattar den som, i syfte att begå
ett sexualbrott mot ett barn under 15 år (alla
sexuella handlingar mot barn under 15 år är kriminaliserade), träffar en överenskommelse med
barnet om ett möte samt därefter vidtar någon
åtgärd som möjliggör detta möte. Det kan till
exempel handla om att hyra ett hotellrum eller
utsätta barnet för ytterligare påtryckningar att
komma till mötet. Straffet är böter eller fängelse
i högst ett år.
35
Inlagan 2014.indd 35
2014-03-07 11:53:49
Det är svårt att
säga att jag inte vill
Många unga som varit med om negativa erfarenheter på internet har svårt att sätta gränser.
Svårigheterna att sätta gränser hänger ofta
ihop med låg självkänsla och bekräftelsebehov,
vilket också är en av förklaringarna till varför
man exponerar sig sexuellt. I Se mig (Ungdomsstyrelsen 2009) berättar informanter att de vid
tillfällen då de hamnat i jobbiga situationer eller
gjort saker de sedan ångrat sällan varit okunniga eller ovetande om riskerna. Detta gör att
det är lätt att sedan lägga ansvaret och skulden
på sig själv för det inträffade, vilket gör att man
kan dra sig för att söka hjälp trots att man mår
dåligt.
hård ton i diskussionerna måste du som lärare
gå in och nyansera den beskrivna verkligheten.
Poängtera också att människor hanterar upplevelser olika, det som kan vara djupt kränkande
för en person kan en annan person rycka på
axlarna åt. Man har alltid rätt till sin egen känsla
och man ska ta den på allvar.
Tänk också på att aldrig låta diskussionerna
röra sig kring enskilda individer, varken i klassen
eller utanför.
Slutligen: Helhetsupplevelsen av tillvaron på
internet är för de flesta unga positiv. Visa under
lektionen att du är medveten om detta. Och
glöm inte att internet lika ofta är tillgängligt via
mobilen som via datorn.
Lektionsupplägget
Att tänka på när
man håller i lektionen
Till denna lektion finns en film som handlar om
gränssättning kopplat till internet och sex.
Det är sannolikt att det sitter en eller flera elever
i klassen med egna erfarenheter av sexuella
kränkningar och övergrepp och ännu fler som
har varit med om att de har befunnit sig i situationer där de har haft svårt att sätta gränser.
Eftersom många unga kan ha en ganska hård
attityd kring att råka illa ut på internet är det
viktigt att den som leder lektionen har ett konsekvent förhållningssätt kring skuldfrågan. Man
måste vara tydlig med att den som har utsatts
för kränkningar aldrig bär något ansvar, oberoende av hur situationen har sett ut, hur aktiv
den utsatte själv har varit eller vilka personer
som varit inblandade i övergreppet.
Var noga med att gå igenom de diskussionsfrågor som handlar om vad de utsatta personerna i övningarna kan göra åt sin situation. Lyft
också att man ofta kan behöva hjälp från andra
för att man ska orka ta tag i något, och fokusera
på vad omgivningen kan göra för att stötta.
Låt gränssättningen vara så komplex och svår
som den faktiskt kan vara. Om det blir en alltför
Film:
”Det är svårt att säga att jag inte vill”
Filmen bygger på tre korta berättelser. Spela
upp varje berättelse för sig, pausa och ta diskussionsfrågorna som hör till varje berättelse.
Efter diskussionsfrågorna följer ett antal övningar och diskussionsunderlag. Troligen kommer du inte att hinna med alla. Välj därför ut
de du vill arbeta med och ha med resten som
reserv om du får tid över. Det är dock viktigt att
på ett eller annat sätt lyfta den sista uppgiften i
lektionsupplägget: Undersök stöd och hjälp.
36
Inlagan 2014.indd 36
2014-03-07 11:53:49
Diskussionsfrågor till filmen
Film:
Det är svårt att säga att man inte vill
Frågor: Berättelse 1
Frågor: Berättelse 2
1. Tjejen tycker att det är lättare att flirta och
prata på nätet än utanför. Varför känner hon
så? Vad finns det för skillnader mellan att lära
känna nya människor på nätet eller utanför
nätet? Vad finns det för skillnader när man
flirtar?
7. Tjejen tycker att det är svårt att blocka
någon som hon inte vill prata med längre för
att hon är rädd att personen ska bli ledsen eller
arg. Är det vanligt att man känner så?
2. Hon säger också att hon tycker att det är
lättare att som tjej ta för sig på nätet än utanför. Hon tycker inte att det är samma sak när
en tjej visar överkroppen som när en kille gör
det. Vad menar hon? Finns det olika ”regler”
för tjejer och killar? Är det olika online och
offline? Vad får det för konsekvenser i tjejers
respektive killars liv?
3. Hon tar av sig tröjan i webbkameran fast
hon inte hade tänkt göra det. Varför tror du
att det blev så?
4. Hon hade fått känslor för killen, är det svårare att säga nej då? Kan det vara svårare att
känna vad man vill och inte vill, jämfört med
om personen är någon man inte har känslor
för?
5. Killen hör inte av sig på ett tag när hon inte
vill visa brösten, sedan slutar han höra av sig
helt när hon väl visar brösten, trots att han
har tjatat om att hon ska göra det. Hur tror ni
att han tänker?
6. Är killens beteende okej? Tror ni att han
ångrar sig efteråt? Vad borde han ha gjort
annorlunda?
8. När har man rätt att blocka någon? Är det
okej att blocka någon som är snäll eller någon
som har lyssnat på ens problem eller någon
man har haft kontakt med länge?
9. Är det vanligt att få sexuella förslag eller
kommentarer på nätet som man egentligen inte
vill vara med om? Hur kan det kännas?
10. När någon börjar prata sex med henne på
nätet låtsas hon att hon inte förstår vad de
menar. Är det okej att den andra personen fortsätter prata sex då eller borde personen förstå
att hon nog egentligen inte är med på det som
händer?
11. Hon känner sig dum och skäms för att hon
har gjort saker som hon ångrar, men hon vill
inte prata med någon om det. Tror du att det är
vanligt att man skäms om man har gjort saker
man ångrar på nätet? Varför är det i så fall så?
12. Tror ni att de som skriver till henne ångrar
sig? Varför, varför inte?
13. En av personerna som hon har skickat iväg
en bild till säger att han vet var hon bor. Hon är
rädd att han ska komma till hennes skola eller
stå utanför hennes fönster och hon vågar inte
vara ensam hemma längre. Vad tycker du att
hon borde göra?
37
Inlagan 2014.indd 37
2014-03-07 11:53:49
Film:
Det är svårt att säga att man inte vill
Frågor: Berättelse 3
14. Killen gick iväg och träffade sin nätkontakt fast han egentligen
bara ville fortsätta att chatta ett tag till. Han trodde att killen skulle
tröttna annars. Vad tror du, vad hade hänt om han hade sagt att
han ville vänta med att ses?
15. Han var upphetsad och ville ha sex när han följde med hem.
Sedan ångrade han sig. Vad tror du det var som gjorde att han
ångrade sig? Måste man ha något skäl för att ångra sig och inte
vilja ha sex längre? Får man ångra sig när som helst?
16. Killen vågar inte säga att han inte vill. Vad tror du att det beror
på? Är man ”skyldig” den andra personen något om man har följt
med hem?
17. ”Jag är absolut inte tråkig, och jag vill inte att folk ska se mig
som det”, säger han. Tror du att man kan göra saker man inte vill
av rädsla för att uppfattas som tråkig?
18. Killen säger ”Jag sa inget och han märkte nog inte att jag inte
ville”. Hur märker man om någon vill ha sex? Tror du att den andre
killen märkte att han egentligen inte ville?
19. Killen i filmen mår uppenbarligen inte särskilt bra av det som
hände i garaget. Vad kunde den andre killen ha gjort för att det
inte skulle bli så?
20. Har killen i filmen utsatts för ett övergrepp?
38
Inlagan 2014.indd 38
2014-03-07 11:53:49
Svara på frågespalter
Många unga får sin information om olika problem och frågeställningar från frågespalter
på internet och i tidningar. I denna övning ska de själva få skriva svar till andra ungdomar
som funderar över saker. Ge dem följande brevalternativ. Be dem välja något av alternativen och besvara detta som om det var de som hade frågespalten. Eventuellt kan man be
eleverna att lämna in sina svar. Sedan väljer läraren ut några svar på varje fråga och läser
upp dessa för klassen utan att berätta vem som har skrivit dem.
Alternativ 1
Alternativ 3
För några månader sen började jag snacka med
en kille. Vi satt uppe nästan en hel natt och
snackade. Vi skrev snuskiga saker till varandra
och det var kul och spännande. En dag skaffade
jag webbkamera och han ville se mig i den men
jag krävde att få se honom med. Till slut fick han
se mig i cam och jag honom. Det var kul men
pinsamt. De senaste veckorna har vi snackat om
att träffas i sommar då han ska hit till festivalen.
Jag vill träffas och eftersom det är mycket folk
där är jag inte orolig att nåt ska hända. Dessutom litar jag på honom. Fast jag vet att man inte
ska göra det och så. Hur ska jag göra?
Jag är en tjej på 17 år och jag funderar över en
sak. Jag fick kontakt med en tjej på nätet, hon
bor i en annan stad. Vi har pratat med varandra
ett tag över KIK och även skickat SMS. Men jag
har aldrig vågat prata med henne på telefon.
När hon ringde blev det hela så verkligt så jag
inte vågade svara. Vi har haft funderingar på att
träffas. Problemet är att jag inte är öppen med
min läggning inför mina föräldrar och vänner.
Det skulle innebära att jag var tvungen att dra
till med någon nödlögn. När man inte kan träffa
någon i verkligheten så blir det lätt så att man
liksom gör den här personen till en supermänniska, man kan ju inte riktigt kontrollera om det
man tror stämmer med verkligheten. Man vill ju
så himla gärna att det ska vara så där som man
tror, hon tänker säkert likadant om mig. Tänk
om det bara blir pinsamt när vi ses? Hur ska jag
göra?
Alternativ 2
Hej! Jag mår så jävla dåligt. En gång så chattade jag på nätet med en kille i 30-årsåldern.
Han skrev en massa otrevliga saker till mig. Men
jag stängde inte av utan jag tittade på allt han
skrev. Till slut frågade han mig var jag bodde.
Jag svarade inte på det men var nära att göra
det. Jag tyckte det var kul att se vad han skrev.
Jag skrev till och med att vi kunde träffas. Fast
jag skojade om allt som jag skrev. Jag menade
det inte.
Nu mår jag skit. Vågar inte berätta för mamma
och pappa. Nu känns allt så fel på något sätt!!
Sen dess har jag aldrig chattat med någon. Är
jag ensam om detta? Är jag onormal? Det känns
i alla fall så.
39
Inlagan 2014.indd 39
2014-03-07 11:53:49
Case att diskutera
Nedan följer ett antal berättelser, omgjorda från e-post till olika stödverksamheter på internet.
Läs upp eller dela ut berättelserna och låt eleverna diskutera frågorna.
Case 1.
Case 2.
Jag har ett jobbigt problem. Jag har träffat en
tjej på en chatt. Hon verkade trevlig och så men
efter ett tag tyckte jag att hon blev för mycket.
Hon mejlade mig hela tiden. Jag har ganska
mycket med skolan just nu och vill hinna träna
och träffa kompisar också, inte bara sitta vid
datorn. Hon förstår inte fast jag har försökt att
förklara det.
Hon har olika problem som hon behöver hjälp
med och hon säger att jag är den enda som
förstår. Jag vill inte bli otrevlig för då kanske hon
blir ledsen, jag tycker ju inte illa om henne.
Sedan fick hon mitt mobilnummer och nu
sms:ar hon hela tiden. Jag vet inte vad jag ska
göra! Ska jag sms:a tillbaka och skriva att jag
inte vill mer? Snälla, behöver råd!
Jag är en kille på 15 år. Jag fick kontakt med en
kille på ett chattforum. Först pratade vi mest om
musik och filmer och sådant, men efter ett tag
började han säga saker som han tyckte skulle
vara upphetsande. Han ville få mig att prata
om sex och visa upp mig i camen. Jag blockade
honom, men sedan gjorde han en ny msn och
addade mig igen. Sa att om jag blockade honom
en gång till så skulle han komma hem till mig,
att han vet var jag bor. Då blev jag jätterädd.
1. Tror du att det är vanligt att man fortsätter
att ha kontakt med någon för att man är rädd
att såra den andra personen?
8. Tror du att det här kommer att påverka den
här killen som skriver på något sätt? Till exempel hur han har kontakter på nätet?
2. Har man ansvar att fortsätta en kontakt som
man inte längre vill ha? Varför eller varför inte?
9. Är det lika vanligt att killar och tjejer får sexuella förslag på nätet? Är det någon skillnad? Vad
tror du i så fall att den beror på?
3. Tjejen har olika problem som hon vill prata
om. Har man ansvar att fortsätta en kontakt
med någon som mår dåligt? Är det skillnad om
det är någon man känner väl eller inte?
6. Tror du att det är vanligt att sådant här händer?
7. Finns det sidor där det är vanligare att man
får den här typen av kontakter än andra? Vilka?
10. Han beskriver att han är jätterädd.
Vad ska han göra tycker du?
4. Hur ska hon som skriver göra för att avsluta
kontakten?
5. Vad ska hon göra om tjejen fortsätter att höra
av sig ändå?
40
Inlagan 2014.indd 40
2014-03-07 11:53:50
Case 3.
Case 4.
Det är så här att jag känner mig ofta ensam
och jag mår så himla dåligt över mitt utseende. Det känns som att datorn har blivit
mitt liv, där kan jag vara vem jag vill. Jag
har flera kompisar på nätet som betyder
jättemycket för mig. Jag har kontakt med
en del killar och ibland vill de träffa mig på
riktigt. Några gånger har jag lämnat ut mitt
namn och mobilnummer, fast egentligen vill
jag bara ses på nätet. Nu är jag jätterädd
att de ska hålla på och ringa eller att nån
ska komma hem till mig eller till min skola.
Jag går till kuratorn i skolan ibland men jag
vågar inte säga något till henne, det känns
bättre att skriva här där jag är anonym.
Jag har många tjejkompisar och jag tycker att tjejer
kan vara fina men när jag tänker på sex är det nästan
alltid killar jag tänker på. Jag bor i en liten stad och det
är så skönt att man kan ha kontakt med killar på nätet,
jag fattar inte hur man gjorde innan. Jag är bara 14 så
jag kan inte gå ut och träffa nån heller. Jonatan, en kille
som jag hade kontakt med ganska länge, bodde i en
annan stad. Han tjatade länge om att vi skulle ses, till
slut åkte jag iväg till honom. Till mina föräldrar sa jag
att jag skulle sova över hos en kompis, de tror ju att
man bara träffar pedofiler på nätet. När jag kom fram
med tåget stod Jonatan och väntade. Det var rätt uppenbart att han inte alls var 17 som han hade sagt utan
typ 30 … Fast han var ganska snygg. Det kändes inget
bra när jag fattade att han hade ljugit, nu hade jag ju
åkt hela vägen dit, så jag kunde lika gärna hänga med
honom hem och käka pizza, så fick vi väl se sedan …
11. Tror du att det är vanligt att unga mår
dåligt över hur de ser ut? Vad beror det i så
fall på?
18. Har du träffat någon utanför nätet som du först
bara har haft kontakt med på nätet?
12. Den här tjejen tycker att det är lättare
att leva sitt liv på nätet. Tror du att det är
vanligt att det är så?
19. Tänkte du i så fall på något särskilt för att inte riskera att något skulle hända?
13. Vad tror du att hon känner att hon kan få
på nätet som hon inte får i övriga livet?
20. Vad är viktigt att tänka på när man ska träffa någon
som man enbart haft kontakt med på nätet?
14. Hon har lämnat ut namn och nummer
fast hon egentligen inte vill. Varför tror du att
hon har gjort det?
21. Den här killen tyckte inte att det kändes så bra
längre när han upptäckte att Jonatan hade ljugit. Ändå
följde han med hem. Varför tror du att han gjorde det?
15. Hon vågar inte berätta något för skolkuratorn. Vad beror det på?
22. Tror du att det kan vara svårare att säga nej när
man till exempel är i en annan stad än i sin egen?
16. Tror du att det är vanligt att unga som
har olika problem hellre skriver till olika
webbplatser där de kan vara anonyma? Vilka
fördelar och nackdelar finns det med det?
23. Hans föräldrar tror att man bara träffar pedofiler på
nätet. Är det något du känner igen?
17. Vad tycker du att den här tjejen borde
göra?
25. Tror killen att Jonatan är en pedofil? Är han det?
24. Vad tänker du när du hör ordet pedofil?
26. Vad tror du händer när de kommer till lägenheten?
27. Om de har sex, gör Jonatan något brottsligt?
41
Inlagan 2014.indd 41
2014-03-07 11:53:50
Heta stolen
– om sex, gränssättning och internet
1. Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en
stol mer än antalet deltagare.
2. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen. Du
läser upp ett påstående. Om man håller med så
sitter man kvar, om man inte håller med så reser
man sig upp och byter plats, om man är osäker
så sitter man kvar med armarna i kors. Förklara
innan du börjar att du som pedagog kommer
att sitta i ringen, men på samma stol hela tiden
utan att ta ställning i frågan.
Påståenden:
• Det går att bli kär i någon som man enbart
träffat på nätet.
• Alla har behov av bekräftelse ibland.
• Det är vanligt att folk hör av sig med sexuella
kommentarer på nätet.
• Att vara ihop med någon gör att man får
bättre självförtroende.
• Det går att ha sex med någon enbart via
nätet.
– Alla tar risker ibland.
• Man har alltid rätt att avsluta en kontakt om
man inte vill prata med personen längre, även
om personen är schysst.
• Det är lättare att få komplimanger på nätet
än utanför.
• Man kan lära sig mycket om kärlek och sex
på internet.
3. Fråga några elever efter varje fråga om varför
de valde som de gjorde. Förklara att de inte behöver svara om det inte vill. Uppmuntra eleverna
att diskutera sina val, var lyhörd på gliringar och
taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla måste
känna sig trygga i övningen.
4. Fortsätt läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje
fråga.
• Det är svårare för en kille än för en tjej att
säga nej till sex.
• Det är okej att träffa någon man enbart haft
kontakt med via nätet om man bara ses bland
folk.
– På nätet är det lättare att få nya kompisar
än utanför nätet.
– Om man lägger ut sexiga bilder på sig
själv får man ta att man kan råka illa ut.
– Om man visar upp sin nya mobiltelefon
får man ta att man kan bli rånad.
• Man har alltid rätt att säga ifrån om någon
säger eller gör något som inte känns okej.
• Det är svårare att säga nej till någon man
tycker om.
• Det är svårare att säga nej till någon man
tycker synd om.
• Man har alltid rätt att ändra sig.
• Man säger för sällan om man tycker att någon har gjort något bra.
42
Inlagan 2014.indd 42
2014-03-07 11:53:50
Diskussionsövning:
Gränssättning på nätet
På internet saknas ett antal av våra sätt att kommunicera, som tonfall, kroppsspråk och
blickar, om vi inte använder webbkamera förstås. Även på internet är det ändå viktigt att
lära sig att läsa av andras signaler.
Be eleverna att två och två göra listor med svar på följande frågor, be dem att tänka så
öppet som möjligt och att ta in så många kommunikationssätt som möjligt.
Vilka sätt finns det på internet ...
... om du inte vill ha kontakt med:
1. en jämnårig som vill bli kompis?
2. någon man har haft kontakt med länge?
3. någon som kommer med sexuella förslag som man inte är intresserad av?
Vilka sätt finns det på internet ...
... om du vill ha kontakt med:
4. någon man skulle vilja bli kompis med?
5. någon man vill flirta med?
Hur vet man på internet:
6. att någon tar illa upp för något man har sagt eller gjort?
7. vad den andra personen vill och känner?
Är det någon skillnad:
8. från livet utanför nätet? Om ja, vad blir extra viktigt att tänka på så att
man inte sårar eller kränker någon?
Diskussion
•
•
•
•
Eleverna får i helklass berätta vad de kommit fram till.
Skriv upp de olika sätten på tavlan.
Diskutera de olika sätten att visa att man vill respektive inte vill.
Diskutera vilka sätt som är bra och mindre bra?
43
Inlagan 2014.indd 43
2014-03-07 11:53:50
Diskussionsövning:
Sexuell ömsesidighet
Det finns många olika sätt att visa att man vill eller inte vill något. Det kan
handla om minspel, kroppsspråk, tonfall och röstläge och vad man säger.
Detta är viktigt att reflektera över och att sätta ord på andras signaler för
att kunna tolka dem bättre. Särskilt viktigt blir detta när det handlar om
kroppslig integritet och sexualitet.
Be eleverna att två och två göra listor med svar på följande frågor, be dem
att tänka så öppet som möjligt och att ta in alla de sätt vi människor har att
kommunicera på. De ska tänka sig in i en situation som redan blivit sexuellt
laddad, till exempel mellan två personer som redan har börjat kyssas och ta
på varandra.
Vill
Vill inte
Vad finns det för olika
sätt att visa att man vill
ha sex med någon?
Vad finns det för olika
sätt att visa att man
inte vill ha sex med någon?
Diskussion
• Eleverna får i helklass berätta vad de kommit fram till.
• Skriv upp de olika sätten på tavlan.
• Diskutera de olika sätten att visa att man vill respektive inte vill.
Frågor
1. Hur kan man på bästa sätt vara lyhörd för vad den andra personen
vill och känner?
2. Hur ska man försäkra sig om att de sexuella handlingarna bygger på
ömsesidighet?
3. I vilka situationer kan det vara viktigt att försäkra sig lite extra om
vad den andra personen vill och inte vill?
44
Inlagan 2014.indd 44
2014-03-07 11:53:50
4-hörnsövning:
Varför gör man inte som man vill?
Ställ nedanstående frågor till eleverna och ange samtidigt de tre givna svarsalternativen
och ett öppet svarsalternativ. Varje svarsalternativ motsvaras av ett hörn i rummet. Eleverna svarar sedan på frågan genom att ställa sig i det hörn av rummet som, enligt deras
åsikt, representerar det rätta svarsalternativet. Gå sedan runt och ställ följdfrågor till
eleverna i respektive hörn. När ni diskuterar så följ gärna upp med frågor kring skillnader
för tjejer respektive killar, unga respektive vuxna och så vidare. Var tydlig med att man
alltid har rätt att säga nej till något man inte vill göra, oberoende av hur man själv har
agerat, vad man har lovat eller inlett med någon annan.
– Vad tror ni är den vanligaste orsaken till att
man har sex trots att man egentligen inte vill?
1.
2.
3.
4.
Man är orolig för att den andra personen ska bli sur eller besviken.
Man blir pressad eller tvingad.
Man följer grupptrycket om att man ”ska ha” sex.
Öppet hörn.
– Vad tror ni är den vanligaste orsaken till att
man inte har sex trots att man egentligen vill?
1.
2.
3.
4.
Man är orolig för vad den personen ska tänka om en.
Man är orolig för vad andra ska tänka om en.
Man känner sig inte redo att ha sex ännu.
Öppet hörn.
1
2
4
Gå gärna vidare med att göra samma övning fast
med tema sexuella kontakter på internet. Vad tror
eleverna är den vanligaste orsaken till att man har
sexuella kontakter via nätet som man egentligen inte
vill ha? Eller att man inte tar sexuella kontakter som
man egentligen vill ta?
3
45
Inlagan 2014.indd 45
2014-03-07 11:53:50
Vad är olagligt?
Gå igenom dessa exempel tillsammans i klassen eller be eleverna diskutera i
mindre grupper för att sedan ha en allmän diskussion. Facit med svar på huruvida
personerna i exemplen gör något olagligt finns på nästa uppslag. Det är inte alltid
helt givet vilket brott det handlar om. Det viktiga med övningen är att kunskap om
att något kan vara olagligt kan förebygga kränkningar och ge styrka åt de elever
som har blivit eller kommer att bli utsatta för brott.
Exempel 1: Teo
Exempel 2: Havin
Exempel 3: Sandra
Teo får erbjudanden från en
äldre kille han har träffat via
en spelsida om att han ska få
pengar mot att han visar upp
sig naken i webbkameran.
Havin har träffat en ny kille via
en sida på nätet, de har pratat
en massa via sms och hon känner sig mer och mer förälskad.
En kväll när de pratar så börjar
de prata mer och mer sex. Havin föreslår att de ska sätta på
webbkameran, hon tar av sig
mer och mer kläder och smeker sig själv framför kameran.
Sandra är 14 år. Hon har länge
haft kontakt med en kille som
heter Peter på KIK. Peter är 25
år men till Sandra har han sagt
att han är 18 år. Peter övertalar Sandra att de ska träffas
och bokar ett hotellrum så att
de ska kunna ha sex. Sandra
åker aldrig till mötet.
Frågor
1. Gör killen som kommer med
erbjudandet något olagligt?
2. Gör Teo något olagligt om
han skulle gå med på att
visa upp sig?
Frågor
3. Vad kan Teo göra för att
slippa förslagen?
5. Gör killen som hon visar
sig för något olagligt?
4. Gör Havin något olagligt?
6. Finns det något särskilt som
ni tycker att Havin och killen
ska tänka på?
Frågor
7. Har Peter gjort något
olagligt?
8. Har han gjort något olagligt
om han faktiskt hade träffat Sandra och haft sex med
henne?
9. Vad kan Sandra göra nu?
46
Inlagan 2014.indd 46
2014-03-07 11:53:50
Exempel 4: Simon
Exempel 5: Maria
Simon har en sexkontakt via
en sajt med en kille, de visar
upp sig i webbkameran för
varandra och skriver sexmeddelanden. De bestämmer sig
för att träffas. Simon tänker
att han ska ha sex med killen
när de ses. När killen kommer
hem till Simon så ser han inte
ut som Simon tänkte och han
har inte lust att ha sex längre.
Killen pressar ner Simon och
tvingar honom att ha oralsex
med honom.
Maria ska på dejt med en kille
hon träffat via internet. För
att vara på den säkra sidan
tar hon med en kompis första
gången de ses. De hamnar på
en fest och Maria dricker så
mycket att hon somnar på en
säng. Hon vaknar upp av att
killen som hon är på dejt med
har sex med henne.
Frågor
15. Vad kan Maria göra nu?
10. Har killen gjort något
olagligt?
11. Spelar det någon roll i
lagens mening att Simon har
haft en sexkontakt med killen
tidigare? Eller att han tänkte
innan att han skulle ha sex
med killen?
Frågor
14. Har killen gjort något
olagligt?
16. Vad kan omgivningen göra
och säga för att stötta Maria
efter det som har hänt?
12. Vad kan Simon göra nu?
13. Vad kan omgivningen göra
och säga för att stötta Simon
efter det som har hänt?
47
Inlagan 2014.indd 47
2014-03-07 11:53:50
Facit till: Vad är olagligt?
1. Om Teo
3. Om Sandra
4. Om Simon
Killen som erbjuder Teo pengar
för att visa upp sig i webbkameran gör sig skyldig till brottet försök till utnyttjande av
barn för sexuell posering. Det
är alltid förbjudet att försöka få
ett barn under 15 år att posera
i sexuellt syfte, till exempel
framför en webbkamera. I vissa fall är det förbjudet upp till
att barnet är 18 år, till exempel
om barnet får ersättning för
poserandet. Teo själv gör inget
olagligt om han skulle gå med
på att visa upp sig naken.
Peter gör sig skyldig till brottet
kontakt med barn i sexuellt
syfte som ibland kallas för
groominglagen. Det är en ny
lag som ska förhindra vuxna
från att utföra sexualbrott mot
barn. Om Peter skulle ha haft
sex med Sandra hade han gjort
sig skyldig till våldtäkt mot
barn, även om Sandra hade
velat ha sex med Peter. Alla
sexuella handlingar som utförs
av en äldre tonåring eller
vuxen mot en person under 15
år är kriminaliserade. Om Peter
har pratat sex med Sandra på
nätet innan, vilket vi inte vet
om han har gjort, skulle han
också ha kunnat göra sig skyldig till sexuellt ofredande.
Det killen gör mot Simon är
våldtäkt om Simon är över 15
år, är han under 15 år är det
våldtäkt mot barn. Det har
ingen betydelse att Simon haft
en sexkontakt med killen tidigare eller att han tänkte ha sex
med honom tidigare samma
kväll. Alla har i alla lägen rätt
att bestämma över sin egen
kropp och man har alltid rätt
att ändra sig.
2. Om Havin
Om båda är med på det som
händer och om båda är runt
15 år eller äldre så gör varken Havin eller killen något
olagligt. Detsamma gäller om
de är under 15 år men hyfsat
jämnåriga.
5. Om Maria
Om Maria är över 15 år kan
killen bli fälld för våldtäkt, är
hon under 15 år kan han bli
fälld för våldtäkt mot barn. När
någon är redlöst berusad eller
sover befinner han eller hon sig
enligt lagstiftningen i ett hjälplöst tillstånd, och då har ingen
rätt att ha sex med en.
48
Inlagan 2014.indd 48
2014-03-07 11:53:50
Undersök
stöd och hjälp
Fortsättning från lektion 1
Samla in alla uppgifter från eleverna om verksamheter som kan vara till stöd och hjälp för
unga som mår dåligt.
Fyll på med dina egna uppgifter.
Dela nu in eleverna i grupper och dela ut en
verksamhet eller organisation till varje grupp.
Varje grupp har sedan i uppgift att till nästa
lektionstillfälle (lektion 3 i detta material) ta
reda på kontaktuppgifter och lite fakta om
varje verksamhet och vad de erbjuder för stöd
och hjälp.
Om du som pedagog av någon anledning väljer
att inte låta eleverna genomföra denna uppgift
är det viktigt att du tar ansvar för att en lista
sammanställs och förmedlas till eleverna!
Du kan ta hjälp av listan med webbplatser
längst bak i materialet men komplettera gärna
med lokala alternativ.
49
Inlagan 2014.indd 49
2014-03-07 11:53:50
50
Inlagan 2014.indd 50
2014-03-07 11:53:50
Lektion 3
Omslag och Flikar 2014.indd 7
2014-03-03 12:47:02
Omslag och Flikar 2014.indd 8
2014-03-03 12:47:03
Introduktion till lektion 3
Sexuell utsatthet
Attityder kring övergrepp
Det är få ämnen som väcker så mycket känslor som relationer, sexualitet och övergrepp,
ämnen som debatteras och diskuteras intensivt
i samhället idag. Det är också frågor som är
starkt präglade, både i uttryck och i attityder, av
normer kring bland annat genus och sexualitet.
Till exempel gör bilden av killar som mer sexuellt
aktiva och initiativtagare att man inte tänker på
killar som potentiella offer för kränkningar och
övergrepp, vilket de mycket väl kan vara.
Sociologen Stina Jeffner beskriver i sin forskning ungdomars förståelse av våldtäkt (Jeffner 1998). (Liknande attityder framkommer i
Amnestys undersökning Var går gränsen? En
attitydundersökning om våldtäkt (2008)). För
att en situation, enligt ungdomarna, ska räknas
som våldtäkt måste den som utsätts säga nej på
rätt sätt. Hon (ungdomarna utgår ifrån att den
som våldtas är en tjej) måste vara tydlig och
definitiv när hon säger nej och hon ska helst gå
därifrån. Ungdomarna har en föreställning om
att killar styrs av starka sexuella ”drifter”, vilket
tjejer måste förhålla sig till. Tjejer ska alltså
inte försätta sig i situationer där de riskerar att
utsättas för killars drifter. En tjej som har druckit
för mycket alkohol, blir därför medansvarig om
något händer. Alkoholpåverkan hos killen minskar istället hans ansvar för det som sker: ”han
var så full att han inte visste vad han gjorde”.
Ungdomarna omtolkar också situationen om
tjejen eller killen varit tillsammans, eller om
någon varit förälskad i den andre. Våldtäkten
omförhandlas då till sex, vilket bygger på att
ungdomarna förknippar kärlek med romantik
och fina upplevelser, även om de vet att det inte
alltid är så.
De intervjuade ungdomarna är eniga om att
det är en speciell sorts män som våldtar. ”Vanliga” killar våldtar inte, skulle en vanlig kille bli
anklagad för våldtäkt omdefinieras situationen
till något annat och ansvaret läggs på tjejen. Det
finns också en bild av hur ett ”riktigt våldtäktsoffer” beter sig. En våldtäkt är det värsta man
kan vara med om tror ungdomarna i studien. En
våldtagen person blir därför helt förstörd. Det
ska verkligen synas hur dåligt hon mår. Men om
tjejen kommer tillbaka till skolan och beter sig
nästan som innan, då var det kanske trots allt
inte någon våldtäkt.
Sammanfattningsvis läggs det yttersta ansvaret på den utsatte att bete sig och reagera på
ett visst sätt, före, under och efter våldtäkten,
annars blir det inte fråga om någon ”riktig”
våldtäkt.
Attityder kring
utsatthet på internet
Samma attityder och förståelse som framkommer i studien kring våldtäkt ovan skulle kunna
översättas till ungas förståelse av utsatthet
och kränkningar på nätet. I rapporten Se mig
(Ungdomsstyrelsen 2009) uttrycker många unga
en ganska hård attityd kring att ta risker och att
hamna i obehagliga situationer på internet.
Ungdomarnas syn på den utsattes ansvar i studien ovan genomsyrar ungas attityder både till
de man ser som potentiella offer för kränkningar
(unga, särskilt tjejer som exponerar sig sexuellt
eller på annat sätt) och de som har utsatts och
inte har gjort tillräckligt för att sätta gränser
(genom att till exempel blockera eller avsluta
oönskade kontakter).
51
Inlagan 2014.indd 51
2014-03-07 11:53:50
”Jag tycker att om man gör det så får man
skylla sig själv om det är någon snuskgubbe som letar upp en”.
Tjej, 15 år
Attityden är hård – den som sig i leken ger får
leken tåla. Har man betett sig lösaktigt eller inte
satt gränser så får man ta konsekvenserna och
inte tro att andra ska tycka synd om en sedan.
Ovälkomna sexuella kontakter och elaka kommentarer verkar av många ha normaliserats
och ses som något man får räkna med och inte
ska ta åt sig av. Situationer som skulle kunna
rubriceras som sexualbrott, till exempel sexuellt
ofredande, bagatelliseras och ses som en del av
verkligheten på internet. Så arenan, som i sig
skapar en upplevd distans, gör att gränserna för
vad som ses som kränkningar, och vad man har
rätt att må dåligt över, förflyttas. Detta medför
naturligtvis även risk för att unga som råkat illa
ut inte vågar berätta och att de lägger ytterligare skuld på sig själva.
Som vuxen kan man inte påstå att alla mår
dåligt av ovälkomna sexuella kontakter eller av
taskiga kommentarer på internet, något som
många unga skulle tillbakavisa. Däremot kan
man hävda att många som utsätts för detta mår
dåligt och att man aldrig kan veta vad någon annan mår dåligt av.
Skapa ett bra samtalsklimat
florerar (hen bär dem ofta själv) och ett synliggörande av dessa kommer inte att komma
som någon chock. Mynnar diskussionen ut i en
kunskapshöjning kring gränssättning, sexuella
kränkningar och dess konsekvenser samt en
attitydförändring hos deltagarna kan det stärka
den utsatte eleven. Det kan också ge eleven ord
för det hen varit med om och därmed bidra till
att hen söker hjälp.
Eftersom ämnesområdet är laddat och åsikterna kan vara många är det viktigt att man som
lärare skapar struktur och trygghet och står för
vissa värderingar utan att kväva ett fritt diskussionsklimat. Läraren måste ha ett konsekvent
förhållningssätt kring skuldfrågan, det vill säga
att den som utsatts för övergrepp aldrig bär
något ansvar för övergreppet, oberoende av hur
situationen har sett ut, hur den som utsatts har
betett sig eller vilka personer som varit inblandade i övergreppet. Som lärare är det viktigt att
förmedla att det går att få ett bra liv även om
man har blivit utsatt, men att det är viktigt att
man pratar med någon om det som hänt.
Genom att använda sig av lagstiftning och de
värderingar som kan uttolkas där, genom att
ställa följdfrågor och skapa ett öppet samtalsklimat kan man medverka till attitydförändring.
Det är också viktigt att man som lärare står fast
vid ett synsätt som präglas av alla människors
rätt till kroppslig och sexuell integritet oberoende av situation och person.
Diskussioner kring gränssättning, kränkningar
och övergrepp kan skapa rädsla, inte bara hos
eleverna, utan också hos den vuxne som inleder
och håller i samtalet. Det kan till exempel finnas
en rädsla för att ”väcka” saker hos elever.
Man måste räkna med att det finns elever
i klassrummet som utsatts för olika typer av
kränkningar och sexualbrott, på internet, via
mobilen eller offline. Vem eller vilka det är kan
man inte veta. Lärarens roll blir därför viktig
för att skapa ett bra samtalsklimat. Oftast vet
den utsatte eleven redan om de attityder som
52
Inlagan 2014.indd 52
2014-03-07 11:53:50
Lektion 3
”Det är ju inte som att
jag har prostituerat mig”
– om att ha sex mot ersättning
Huvudtemat för denna lektion är sex mot ersättning. Den börjar med en film
som handlar om att söka bekräftelse på internet. Internet är en betydelsefull källa för bekräftelse och information som kan göra många unga tryggare
med både sig själva och sin omvärld. På internet kan man söka kunskap,
man kan få snabb bekräftelse genom positiva kommentarer på något man
har skrivit eller på bilder man har lagt ut, och man kan hitta sammanhang
där man kan träffa likasinnade och stötta varandra. Men precis som i övriga
livet kan det ibland vara svårt att avgöra vilken typ av bekräftelse som känns
bra i stunden men som inte får självkänslan att växa, eller som till och med
får den att krympa, på sikt. Många har också erfarenhet av att göra saker de
kanske inte riktigt har velat för att få bekräftelse och för att stärka sitt självförtroende. Bekräftelsetemat ska hjälpa eleverna att reflektera över varför
bekräftelse kan upplevas som så viktig, vad man kan tänkas göra för att få
bekräftelse och hur längtan efter bekräftelse ibland riskerar att göra att man
far illa.
Lektionen fortsätter med en film på temat att sälja sex. I Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 uppger en fjärdedel (24,4 procent) av respondenterna att de tycker att det är okej om andra har sex mot ersättning. Dubbelt
så många killar (32,6 procent) som tjejer (15,7 procent) visade sig hålla med
om detta. Detta resultat kan ses som förvånande med tanke på den svenska
sexköpslagstiftningen, där man har tagit tydlig ställning till att det är oacceptabelt att köpa sig sexuell tillgång till en annan människa. En av orsakerna
till ungas förhållandevis ”liberala” inställning kan handla om brist på kunskap
om vad sex mot ersättning innebär, vem som säljer sex och varför. Syftet
med lektionen är därför framför allt att höja kunskapen kring vad sex mot
ersättning kan innebära, vilka konsekvenserna kan bli, hur lagen ser ut och
vilket synsätt som ligger till grund för att lagstiftningen kring förbud mot köp
av sexuella tjänster är utformad som den är. Detta både för att förebygga att
unga säljer eller köper sex och för att lyfta och förändra attityder kring sex
mot ersättning.
För de ungdomar som i gymnasiestudien i Se mig (Ungdomsstyrelsen 2009)
uppger att de har haft sex mot ersättning är den genomsnittliga åldern då
man första gången säljer sex 14,9 år. Det finns alltså all anledning att inte
vänta med att diskutera denna fråga till gymnasiet.
53
Inlagan 2014.indd 53
2014-03-07 11:53:50
Bakgrund
Varför kalla det
sex mot ersättning
och inte prostitution?
Studien Ungdomars sexualitet – attityder och
erfarenheter (Svedin & Priebe 2004) var den första representativa undersökningen i Sverige som
försökte belysa fenomenet och förekomsten av
att sälja sex mot ersättning bland unga. I undersökningen svarade 1,4 procent av ungdomarna
i år 3 på gymnasiet (1,0 procent av tjejerna
respektive 1,8 procent av killarna) att de någon
gång sålt sex mot ersättning.
I rapporten Se mig har samma undersökning
gjorts om. I denna nya studie från 2009 uppger
1,5 procent av gymnasieeleverna (1,2 procent
av tjejerna respektive 1,7 procent av killarna)
att de har erfarenhet av sex mot ersättning.
I ungdomsenkäten som Ungdomsstyrelsen
återkommande genomför bland ett riksrepresentativt urval av unga i åldern 16–25 år och
som senast genomfördes våren 2012 uppgav 1,5
procent att de någon gång har tagit emot ersättning för sex. Det är vanligare att killar tagit
emot ersättning än tjejer, 2,1 mot 0,8 procent
Det finns också unga som har erfarenheter
av att ge ersättning för sex. Här finns påtagliga
skillnader mellan tjejer och killar. Killar står för
merparten av dessa erfarenheter, 2,8 procent.
Bland unga tjejer är det bara några enstaka
promille som säger sig ha erfarenheter av att ha
gett någon form av ersättning för sex.
I gruppen unga hbtq-personer är det mycket
vanligare med erfarenheter av sex mot ersättning. Bland ”ej heterosexuella” uppger 6,4
procent att de någon gång tagit emot ersättning,
3,9 procent har någon gång gett ersättning.
Många unga som har fått ersättning för sex har
svårt att relatera sina erfarenheter till ordet
prostitution. Prostitution för tankarna till en
regelbunden verksamhet, något som det oftast
inte handlar om för barn och unga. Det finns
också en flytande gräns mellan frivilliga sexuella handlingar och sex mot ersättning. Det kan
till exempel handla om att frivilligt exponera
sig framför en webbkamera för att när man får
erbjudande om betalning gå med på detta.
Bilden av gatuprostitution sitter starkt i många.
Unga som får ersättning för sex har oftast fått
kontakt med köpare via internet, men det kan
också vara kontakter som tas på krogen och genom vuxna och kompisar i bekantskapskretsen.
Den traditionella bilden av prostitution inbegriper pengar som betalning. Den vanligaste
formen av ersättning för unga som säljer sex är
just pengar (Ungdomsstyrelsen 2009). Andra
former av ersättning kan vara påfyllning på kontantkortet på mobilen, alkohol, droger, cigaretter
och presenter som kläder, smycken eller resor.
Unga som har blivit utkastade eller rymt hemifrån kan ha sex i utbyte mot mat eller tak över
huvudet.
Många unga som har haft sex mot ersättning
ser det inte som ett övergrepp, trots att de är
brottsoffer. Det kan dels handla om att man
aldrig haft en fysisk kontakt med köparen, då
den sexuella handlingen till exempel skett via en
webbkamera. Dels kan det handla om att den
unge ser sig som en aktör som kanske själv har
tagit initiativ till att sälja sex. Har man känt en
sexuell upphetsning eller varit förälskad kan det
bli ännu svårare att se att man har blivit utsatt
för något.
Hur vanligt är det med
sex mot ersättning?
54
Inlagan 2014.indd 54
2014-03-07 11:53:50
Vem säljer sex?
Internets betydelse
När man talar om unga som säljer sex så ser
de flesta en ung tjej framför sig. Det är en skev
bild, det kan lika gärna vara en ung kille. Studier
visar att det är en högre andel killar än tjejer
som har erfarenheter av sex mot ersättning.
Gruppen ungdomar som har tagit emot pengar
för sexuella tjänster skiljer sig på flera områden
från de ungdomar som inte har gjort detta. Det
handlar dels om ungdomarnas livssituation, dels
om deras sexuella erfarenhet. Ungdomar som
sålt sex har ett mer utagerande och gränsöverskridande beteende, sämre psykisk hälsa,
svagare socialt nätverk och sämre relation till
föräldrar än andra ungdomar. Många har utsatts
för våld hemma. De har en tidigare samlagsdebut, fler sexpartner och högre porrkonsumtion.
Många ungdomar befinner sig i aktivt missbruk
eller i miljöer där det finns mycket alkohol och
droger.
Fyra av fem av de ungdomar som i en av studierna i Se mig uppger att de har erbjudit eller
sålt sexuella handlingar mot ersättning uppger
också att de har utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Studien visar ett klart samband
mellan utsatthet för sexuella övergrepp och att
sälja sex, ofta har övergreppen föregått den
sexuella exploateringen. Dessa starka samband
återfinns även i gruppen unga hbtq-personer.
Internet är numera den viktigaste arenan för
erbjudande om och köp av sex. Men det finns
inget som tyder på att internet i sig bidrar till att
unga i större utsträckning har sex mot ersättning.
Andelen elever i gymnasieskolans år 3 med
erfarenheter av sex mot ersättning är en relativt
liten grupp. Storleken på gruppen har i stort sett
varit oförändrad mellan 2004 och 2009 då de två
stora studier som refereras i Se mig (Ungdomsstyrelsen 2009) har publicerats. Under samma
period har tillgången till och användandet av
internet ökat kraftigt. I befolkningen i stort har
den dagliga användningen gått från 48 procent
2004 till 86 procent 2009 (Nordicom 2009) och
på den nivån har det stabiliserat sig.
Tekniken finns och används för att skapa kontakter mellan köpare och säljare men den är inte
orsaken till att unga säljer sex.
55
Inlagan 2014.indd 55
2014-03-07 11:53:50
Vad säger lagen?
Förbud mot köp av
sexuella tjänster
Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell
tjänst till böter eller fängelse i högst ett år.
Denna lag gäller personer över 18 år.
Begreppet sexuell förbindelse tar främst sikte
på samlag, men även på annan typ av sexuellt
umgänge.
Förbud mot köp av
sexuell handling av barn
Köp av sexuell handling gör den sig skyldig till
som förmår ett barn som är under 18 år att göra
eller tåla en sexuell handling mot ersättning. Det
gäller också handlingar som sker under andra
förhållanden än rena prostitutionsförhållanden.
Den som ”säljer” den sexuella tjänsten eller
handlingen omfattas inte av förbudet. Med ersättning menas både ekonomisk ersättning och
ersättning i form av alkohol, droger, smycken,
kläder med mera. Också den som har erbjudit
ersättning men som sedan inte betalar anses ha
köpt sex, om den utlovade ersättningen var en
förutsättning för förbindelsen. Även försök till
köp av sexuella tjänster och sexuella handlingar
av barn är förbjudet.
Om en annan person har betalat för den sexuella tjänsten eller handlingen är det ändå den
person som nyttjar den sexuella tjänsten som
kan dömas för köp av sexuella tjänster eller köp
av sexuell handling av barn.
Att tänka på när
man håller i lektionen
Även om det ”bara” är 1,5 procent av eleverna
i gymnasiets år 3 som uppger erfarenheter av
sex mot ersättning så innebär det att det på de
flesta skolor finns någon eller några elever med
erfarenhet av detta. Ingen kan säkert veta att
någon av dessa elever inte finns i den egna klassen. Dessutom måste man räkna med att det
finns elever i klassen med erfarenhet av att göra
något sexuellt de kanske inte riktigt har velat
vara med om för att få något annat, till exempel
bekräftelse eller kärlek. På samma sätt som vid
tidigare lektioner måste man därför som pedagog vara tydlig med var skulden ligger, i det här
fallet hos den som utnyttjar en ung person för
sex mot ersättning, vad nu än denna ersättning
består av.
Precis som vid tidigare lektioner är det också
viktigt att inte låta kränkande kommentarer få
stå oemotsagda och att se till att diskussionerna
aldrig får handla om enskilda personer i klassen
eller utanför.
Tänk också på att du som vuxen alltid måste
agera om du får veta eller misstänker att en
ung person far illa. Mer om detta finner du sist i
inledningskapitlet.
56
Inlagan 2014.indd 56
2014-03-07 11:53:50
Lektionsupplägget
Till denna lektion finns två filmer. Den första filmen handlar om att söka bekräftelse på internet
och den andra om unga som har fått ersättning
för sex.
Film 1:
”Jag loggar in och ser om
jag har fått några kommentarer”
Filmen bygger på fyra korta berättelser. Som
lärare kan man antingen spela upp varje berättelse för sig och ta diskussionsfrågorna som
hör till. Eller så spelar man upp hela filmen och
väljer sedan ut ett antal av diskussionsfrågorna
nedan för en längre diskussion.
Film 2:
”Det är ju inte som att
jag har prostituerat mig”
Filmen bygger på ett antal korta berättelser men
till dessa finns diskussionsfrågorna samlade.
Diskussionsfrågorna går att använda under lektionen antingen man väljer att visa filmen eller
inte.
Efter diskussionsfrågorna till filmerna följer ett
antal övningar och diskussionsunderlag. Troligen
kommer du inte att hinna med alla.
Välj därför ut de du vill arbeta med och ha med
resten som reserv om du får tid över.
57
Inlagan 2014.indd 57
2014-03-07 11:53:50
Diskussionsfrågor till filmen
Film 1:
Jag loggar in och ser om jag har fått några kommentarer
Frågor: Berättelse 1
Frågor: Berättelse 2
1. Killen i första filmen känner sig ensam
som bög där han bor. Tror du att det är vanligt att man kan känna så om man identifierar sig som något annat än heterosexuell?
Vad kan det bero på?
6. Tjejen i andra filmen berättar att hon kan
få en del taskiga kommentarer om hon lägger ut en bild som är för ”porrig” medan hon
bara får fina kommentarer om hon lägger
ut en bild där hon är sexig och söt. Var går
gränsen för vad som ses som en porrig bild?
Varför ses det som mindre okej att lägga ut
en porrig bild? Är det olika var gränsen går
beroende på om det är en tjej eller en kille
på bilden?
2. Ensamhet kan handla om många saker.
Känner sig alla ensamma ibland? Vad kan det
finnas för orsaker?
3. Killen säger att han är trött på att vara
oskuld. Tror du att det är vanligt att man har
sex för att man vill ”ha gjort det”? Vad menar
man när man pratar om att inte vara oskuld
längre, vad innebär det att ha sex?
4. Killen i filmen berättar att han träffar och
har sex med 40-åringen trots att han egentligen skulle vilja träffa någon som är i sin egen
ålder. Varför gör han det? Vilka bra, mindre
bra eller dåliga konsekvenser tror du att det
kan få för honom?
5. Vad skulle han kunna göra för att träffa
någon som han verkligen vill vara tillsammans med?
7. Vad tror du att det är som gör att människor tar sig rätten att skriva taskiga kommentarer om hon lägger ut en bild som går över
gränsen för vad som kan ses som porrigt?
Vad får personerna som skriver de taskiga
kommentarerna ut av det? Är det okej?
8. Om tjejen i filmen har dåligt självförtroende en dag kan hon gå in och kolla kommentarer på sina bilder. Är det lättare att
få bekräftelse från andra på internet för sitt
utseende än för vem man är? Varför är det
så? Är det olika för tjejer och killar? Varför i
så fall?
58
Inlagan 2014.indd 58
2014-03-07 11:53:50
Frågor: Berättelse 3
Frågor: Berättelse 4
9. Lina i filmen verkar ha haft en föreställning kring hur lesbiska tjejer ser ut och klär
sig. Vilka myter finns kring hur lesbiska ser
ut och är? Vilka myter finns kring hur bögar
ser ut och är? Varifrån kommer de myterna?
15. Tjejen i den sista filmen berättar att hon
avskyr sin kropp. Tror du att det är en vanlig
känsla? Varför är det i så fall så?
10. Vilka andra grupper finns det föreställningar och myter omkring? Kan det till exempel handla om vilken musik man lyssnar
på, vilket etniskt ursprung man har, vilken
religion man har?
11. Vilka nackdelar finns med föreställningar
kring olika grupper av människor?
12. Hur påverkas Lina av myterna?
13. Lina har låtsats att hon gillar killar, men
tycker själv att hon ljuger dåligt. Tror du att
hennes kompisar har anat något? Tror du
att det är vanligt att människor utgår från
att de som de möter är heterosexuella? Hur
kan det i så fall påverka den som inte ser sig
som heterosexuell?
16. Varför blir nätet så viktigt just för henne,
vilka bra saker får hon ut?
17. Tjejen tycker att bekräftelsen på internet
ofta blir kopplad till sex. Är det så?
18. Tjejen i filmen verkar inte helt nöjd med
den typ av bekräftelse hon får. Vad tror du
att hon egentligen söker efter?
19. Vad tror du att det är som gör att hon
fortsätter vara ute på samma sidor trots att
hon inte riktigt känner att hon får det som
hon är ute efter?
20. Vad skulle människor i den här tjejens
omgivning kunna göra och säga för att få
henne att tycka bättre om sig själv och sin
kropp?
14. För Lina skapar internet en möjlighet att
känna att hon inte är ensam och att hon är
okej som hon är. Tror du att det är vanligt?
59
Inlagan 2014.indd 59
2014-03-07 11:53:50
Diskussionsfrågor till filmen
Obs! Använd gärna dessa frågeställningar för att diskutera temat,
oavsett om du väljer att visa filmen eller inte.
Film 2:
Det är ju inte som att jag har prostituerat mig
Frågor
1. Hur tror du att det påverkar en person som
tar emot ersättning för sex? Hur kan det påverka ens självkänsla, ens relationer, ens syn
på sin kropp, ens sexualitet och andra bitar av
livet?
6. Många unga som säljer sex får annat än
pengar, det kan handla om saker, alkohol, droger eller mat och ett ställe att sova på. Tror du
att det är svårare att tänka att man säljer sex
om man inte får pengar som betalning?
2. Studier visar att de flesta unga som säljer
sex har utsatts för sexuella övergrepp tidigare.
Vad tror du att det är som gör att personer
som tidigare har varit med om svåra saker
sedan säljer sin kropp?
7. Svensk lagstiftning säger att det är okej
att sälja sin kropp men att det inte är okej att
köpa en annan människas kropp för sex. Håller
du med?
3. Vad skulle en person som har utsatts för
övergrepp eller mår dåligt av någon annan
anledning behöva göra i stället, som kan vara
mindre självdestruktivt? Vad skulle den personen behöva för råd?
4. Studier visar att det är minst lika vanligt att
unga killar säljer sex som att unga tjejer gör
det. Ändå är det få unga killar som kommer till
verksamheter som hjälper personer som säljer
sex. Vad tror du att det beror på?
8. Svensk lagstiftning säger att det inte är den
som säljer sex som gör något fel, ändå vågar
få berätta om att de har fått ersättning för sex
någon gång. Varför är det så? Vad tror du att
man kan göra för att fler ska våga berätta och
få hjälp?
9. Vad skulle personer i omgivningen, kompisar och andra, kunna göra för att stötta någon
som man tror funderar på att sälja sex eller
som man tror kanske har sålt sex?
5. Vem tror du det är som köper sex? Vad är
det som driver en person att betala någon för
sex som den andre annars kanske inte alls
skulle ha velat ha?
60
Inlagan 2014.indd 60
2014-03-07 11:53:50
Diskutera följande 3 exempel
Nedan följer ett antal exempel på situationer där unga gör något sexuellt mot ersättning.
Läs upp eller dela ut berättelserna och låt eleverna diskutera frågeställningarna. Tänk på att
även att inte agera är ett aktivt val. Vad får det för konsekvenser om man inte agerar? Vad
sänder det ut för signaler till den som har blivit utsatt eller till den som utsätter?
Exempel 1:
Vad ska du göra nu?
Det kommer en ny tjej till er klass som du
verkligen gillar. Hon är ganska kaxig och har
lätt för att hamna i bråk med folk, men ni får
bra kontakt. Hon hänger inte med er i klassen
efter skolan utan umgås mest med sina gamla
kompisar. En dag när du kommer till skolan är
det ett gäng som står och viskar innan ni ska in
i klassrummet. Du frågar vad det är, och någon
berättar att den nya tjejen har lagt ut bilder på
en sexsajt som någon har sett. Det börjar gå
massor av rykten och den nya tjejen kommer
mer och mer sällan till skolan. Så småningom
berättar någon att de har fått veta via personer
på tjejens gamla skola att hon brukar ta betalt
av gubbar för att visa sig naken framför webbkameran.
– Jag struntar i alltihop, det är säkert bara rykten.
– Jag struntar i alltihop, det är väl hennes val vad
hon vill göra.
– Jag frågar henne om vad som är sant och säger
att hon borde sluta om ryktena stämmer.
– Jag säger till mina klasskompisar att lägga av, det
är inte okej att folk pratar skit om henne antingen
det är sant eller inte.
– Jag tar upp det med en lärare, det är mobbning
det klasskompisarna håller på med och det måste
skolan göra något åt.
– Jag tar upp det med någon vuxen, lärare, elevhälsa eller föräldrar, om det är sant så mår hon nog
dåligt och behöver hjälp.
– Annat alternativ.
61
Inlagan 2014.indd 61
2014-03-07 11:53:50
Exempel 2:
Hannes brukar spela olika spel på nätet. Han sitter ofta flera timmar om dagen. En dag när Hannes har kört fast i ett av spelen får han kontakt
med en person som kallar sig själv för Striker.
Striker, visar det sig, kan många knep för att
klara sig bättre i spelen. Han ger även Hannes
tips på andra spel som är häftiga.
Det finns en demoversion av ett av spelen som
är gratis. Därefter, om man vill spela vidare,
krävs att man betalar. Hannes testar demoversionen och Striker har rätt, spelet är helt
fantastiskt. Han betalar in via sin mobiltelefons
kontantkort för att fortsätta spela. Kontantkortet
måste fyllas på allt oftare. Till slut säger Hannes
föräldrar att han inte får mer pengar till mobilen.
Hannes går tillbaka till de spel som är gratis,
men de är inte lika kul längre. En dag ser han
att Striker är inne på chatten och Hannes passar
på att beklaga sig. Han tackar för tipsen om de
olika spelen, men säger att han inte har råd att
spela längre. Striker svarar att det finns ett sätt
att skaffa pengar.
Striker skriver:
”Får jag ditt mobilnummer, så hör
en person av sig och berättar hur”
Två timmar senare ringer mobilen. Det är en
man som frågar hur gammal Hannes är, vilken
färg han har på håret, hur lång han är och om
han har en webbkamera. Mannen säger att Hannes ska ta en bild på sig själv och mejla över
den. Om han gör det ska han få 500 kronor
insatt på sitt kontantkort. Mannen säger att han
jobbar på en reklambyrå och att de söker unga
killar för en reklamkampanj. Det är därför han
behöver bilderna. Otroligt lättförtjänta pengar
tänker Hannes.
Efter några dagar ringer mannen igen. Han säger att Hannes har ”gått vidare” i uttagningen till
att vara med i reklamen. Han säger att nu behöver han fler bilder på honom. Och att han då
bara ska ha kalsonger på sig. Mannen förklarar
detta med att reklamen som ska göras är för ett
resebolag och de som tas ut ska få åka till Kreta
och bli fotograferade på stranden i badbyxor.
Därför behöver de se hur han ser ut i badbyxor.
Han ska få 1 000 kronor insatt på kontantkortet
om han gör det. Hannes tar bilderna och belöningen kommer snabbt i form av påfyllning på
kontantkortet. Nu kan han spela igen.
62
Inlagan 2014.indd 62
2014-03-07 11:53:50
Frågor
Redan efter en halvtimme blir Hannes störd i
sitt spel av att mobilen piper. Han har fått ett
sms som säger att han får 3 000 kronor insatt
på kontantkortet om han tar ett antal bilder
på sig själv naken. Tre tusen kronor är mycket
pengar, han kan spela i flera dagar för de pengarna. Hannes tar bilderna och skickar iväg dem.
Han känner sig illa till mods, men när pengarna
kommer in på kortet intalar han sig själv att det
inte var så farligt.
Dagarna går och Hannes spelar. En dag ringer
mobilen igen. Det är mannen. Han säger åt
Hannes att han ska ta bilder på sig själv när
han onanerar. Hannes säger att han inte vill. Då
säger mannen: ”Om du inte gör det kommer
jag att sprida bilderna som jag har på dig på
alla spelsajter som finns. Jag kommer även att
skicka hem bilderna till dina föräldrar, så de kan
se vad deras lille son egentligen gör framför datorn. Alla kommer att få veta hur äcklig du är!”
1. Tror du att det som händer i berättelsen även
händer i verkligheten?
2. Varför tror du att Hannes går med på att
skicka de bilder han skickar? Handlar det bara
om pengarna eller kan det handla om något annat också?
3. Tror du att Hannes anade vad han gav sig in
på när han skickade de första bilderna?
4. Vad tror du att Hannes tycker är allra jobbigast med det som har hänt?
5. Borde föräldrar ha mer koll på vilka sidor deras barn är inne på och vad som händer där?
6. Vad tror du att Hannes gör?
7. Vad tycker du att Hannes borde göra nu?
8. Begår mannen något brott?
63
Inlagan 2014.indd 63
2014-03-07 11:53:50
Exempel 3:
Du träffar på en kompis som du umgicks med
mycket när ni var yngre. Ni går och fikar och
hon bjuder. Ni pratar om allt som har hänt sedan
sist ni sågs, och hon berättar att hon har träffat
en ny kille som hon är jättekär i. ”Så är han rik
också” säger hon med glimten i ögat. Så småningom kommer det fram att ”killen” i själva
verket är en man som är 15 år äldre än hon,
”men han är skitsnygg och ålder har ju ingen betydelse om man är kära i varandra” säger hon.
Det var kul att ses och ni börjar umgås ganska
mycket. En dag kommer hon och du ser att hon
har gråtit. Du frågar vad som har hänt och till
slut berättar hon att det har kommit fram att
han har skickat nakenbilder som han har tagit
på henne till sina kompisar. Hon funderar på att
göra slut.
Nästa gång ni ses är hon som vanligt igen, glad
och sprallig. Hon visar upp sin nya jacka som har
varit jättedyr, och berättar att hon har fått den
av honom. Du frågar om hon inte skulle göra
slut med honom, men hon slår det bara ifrån sig
och säger att han har bett om förlåtelse.
En kväll ringer hon och frågar om inte du vill
hänga med på en fest som hennes kille har.
Du är ganska nyfiken på hennes världsvane
kille och följer med. På festen är det mest killar.
Ni blir bjudna på drinkar, dansar och har kul.
Efter ett tag kommer din kompis kille fram och
viskar något i hennes öra. Hon skakar på huvudet och det syns att han blir sur. ”Tror du att det
är gratis sprit här eller?” fräser han och tar tag i
hennes arm. Han drar med henne mot sovrummet, två av hans kompisar följer med in. Hon
verkar motvillig men följer ändå med.
Du tycker att allt är väldigt obehagligt men
samlar mod till dig och går till sovrummet och
knackar på. Ingen svarar och musiken och sorlet
är för högt för att du ska höra något. Du väntar
en stund men ingen kommer ut.
64
Inlagan 2014.indd 64
2014-03-07 11:53:50
Vad ska du göra nu?
– Jag tar mig in i sovrummet och försöker få med
min kompis därifrån.
– Jag ringer min kompis nästa dag och lyssnar på
henne om hon vill prata.
– Jag tar kontakt med killen efteråt och säger att
det inte är okej det han gör.
– Jag pratar med skolkuratorn och berättar vad
som händer och ber om råd.
– Jag pratar med mina föräldrar och ber dem ta
tag i det.
– Jag ringer till hennes föräldrar och berättar.
– Jag ringer polisen och anmäler honom.
65
Inlagan 2014.indd 65
2014-03-07 11:53:50
Självkänsla och bekräftelse
Självkänsla
Bekräftelse
Frågor
Frågor
1. Vad innebär det att ha bra självkänsla?
Ge olika exempel.
6. Behöver alla bekräftelse från andra?
2. Tror du att det är vanligt att man söker en bra
självkänsla genom att få bekräftelse från andra?
Vilka är för- och nackdelarna med det?
7. Finns det bra och dålig bekräftelse?
Ge olika exempel.
8. Är det generellt olika vad killar och tjejer får
bekräftelse för? Varför är det i så fall så?
3. Är självkänsla något man föds med?
4. Vad tror du skapar en bra självkänsla? Vad
kan skapa en låg självkänsla?
5. Vad kan man göra om man känner att man
har låg självkänsla?
9. Tror du att det är vanligt att människor söker
bekräftelse genom sex? På vilket sätt och varför
i så fall?
10. Tror du att det är vanligt att människor gör
saker de inte hade tänkt, eller ångrar efteråt, för
att få bekräftelse?
11. Vad tror du att en person som har gjort något hen ångrar kan behöva för råd?
66
Inlagan 2014.indd 66
2014-03-07 11:53:50
Vad är prostitution?
Läs igenom följande exempel och diskutera med eleverna. Läs gärna texten under rubriken
Vad säger lagen? i bakgrundsdelen till denna lektion (s. 56). Fundera tillsammans på vilka
av följande situationer som kan handla om något lagbrott.
Exempel
• Alina och Hanna skickar bilder på sina bara fötter till en man som de kommit i kontakt med via
en sida på nätet. De fnissar och har kul medan
de tar och skickar bilderna. Mannen satte in
pengar på tjejernas kontantkort.
• Petter behöver pengar för att kunna fortsätta
spela på nätet. Han onanerar framför en webbkamera och en kille sätter in pengar på hans
konto så att han kan fortsätta spela.
• Susanna behöver sprit till en fest hon ska gå
på. Hon får kontakt med en langare via nätet.
När hon ska hämta spriten kräver langaren att
hon ska runka av honom, då kommer hon att få
spriten gratis, annars får hon den inte alls.
• Ahmed har blivit utslängd av sina föräldrar och
har ingenstans att ta vägen. Han har pratat rätt
länge med en kille på msn som nu lovar att Ahmed ska få sova hos honom. På natten kommer
killen över till Ahmeds säng och vill att de ska ha
sex. Ahmed vågar inte säga nej eftersom han är
rädd för att inte få stanna kvar.
• Moa är jätteförälskad i sin nya pojkvän som
är ganska mycket äldre än hon. En kväll tar han
med henne ut på en dyr restaurang och där
ger han henne ett nytt fint armband. Senare
på kvällen vill han att hon ska följa med honom
hem, hon förstår att han vill ha sex. Hon känner
sig inte riktigt redo än. Samtidigt är hon rädd
att han ska bli sur och besviken, snabbt försöker
hon räkna ut hur mycket pengar han faktiskt har
lagt ut på henne under kvällen. Det känns på
något sätt som att hon är skyldig honom något i
gengäld.
• Sarah har många sexkontakter på nätet, det
är kul och upphetsande. Hon börjar också träffa
killar utanför nätet som hon har sex med ibland
och ibland inte. En dag träffar hon en kille som
erbjuder henne mycket pengar för att ha sex
med honom. Hon tänker att det kanske är lika
bra att få betalt för det som hon ändå skulle
göra.
Frågor
12. Vilka av dessa exempel tycker du att man
kan kalla för prostitution?
13. Var går egentligen gränsen för det som man
kan kalla för prostitution?
14. Vilka av ungdomarna i berättelserna tror du
ser det som de själva gör som prostitution?
15. Hur kommer de att må och tänka efteråt?
67
Inlagan 2014.indd 67
2014-03-07 11:53:50
Lagstiftningen
I Sverige har det varit förbjudet att köpa, men inte att sälja, sex sedan 1999
(6 kap. 11 § brottsbalken). När den nya lagstiftningen gick igenom fanns det
de som inte tyckte att man borde kriminalisera prostitution alls, medan andra
tyckte att man skulle kriminalisera både den som säljer och den som köper
sex. Det här är några av de argument som den svenska regeringen tog upp
när man lade fram lagförslaget om att kriminalisera köp av sexuella tjänster.
Argument
– Genom lagstiftningen markeras samhällets inställning att det inte är okej att köpa sig tillgång
till en annan människas kropp.
– Det är ofta personer som har farit illa tidigare
i livet eller som befinner sig i väldigt utsatta
situationer som säljer sex. Det är inte rimligt att
kriminalisera den svagare parten som utnyttjas
av någon annan.
– För att de som säljer sex ska våga söka hjälp
är det viktigt att de inte riskerar att straffas för
något.
– Prostitution medför allvarliga skador för den
person som säljer sex. Prostitution medför också
allvarliga skador för hela samhället. Omkring
prostitution förekommer ofta annan typ av
brottslighet som narkotikahandel, människohandel, koppleriverksamhet, misshandel och så
vidare. På grund av dessa skäl är det en viktig
samhällsangelägenhet att prostitution bekämpas.
– Genom att kriminalisera köp av sexuella tjänster avskräcker man en del som annars skulle
köpa sex.
– Kriminaliseringen gör att det inte blir ”rumsrent” att köpa sex, attityder förändras. Det
borde leda till en minskning av så kallad eskortservice och liknande verksamhet som förekommer inom affärslivet, eftersom det åtminstone
bland seriösa företag borde vara en omöjlighet
att erbjuda kunder och affärsbekanta en tjänst
som är kriminaliserad.
– Genom en kriminalisering borde också intresset minska för olika grupper eller enskilda i
utlandet att etablera en mer omfattande organiserad prostitutionsverksamhet i Sverige.
Frågor
1. Vad tycker du om dessa argument?
2. Hur har utvecklingen av prostitutionen sett ut
sedan den nya lagen gick igenom?
3. Hur tror du att den skulle ha sett ut om den
nya lagen inte hade funnits?
4. Vad borde man förutom lagstiftning göra i
samhället för att hjälpa de som har sex mot
ersättning?
5. Hur kan man arbeta för att färre ska köpa sex
av andra?
68
Inlagan 2014.indd 68
2014-03-07 11:53:50
Undersök
stöd och hjälp
Fortsättning från lektion 1 och 2
Om tid finns, låt alla elever presentera de fakta de har hittat kring
respektive verksamhet eller organisation för resten av klassen.
Eventuellt kan man även spara
detta till ett fjärde lektionstillfälle.
Alternativet är att göra ett gemensamt dokument av uppgifterna som
sedan delas ut bland eleverna.
En kortare lista med kontaktuppgifter kan sättas upp på lämplig plats
i klassrummet eller delas ut.
Berätta i samband med detta för
eleverna att man alltid har rätt att
gå och prata med någon och att
få hjälp om man har varit med om
något som man mår dåligt över.
Det spelar ingen roll vad man själv
har gjort eller hur länge sedan det
var.
Tipsa också om att när det är något som är extra svårt att prata
om kan det ibland vara lättare att
skriva ner det man vill berätta.
69
Inlagan 2014.indd 69
2014-03-07 11:53:50
70
Inlagan 2014.indd 70
2014-03-07 11:53:50
Lektion 4
Omslag och Flikar 2014.indd 9
2014-03-03 12:47:03
Omslag och Flikar 2014.indd 10
2014-03-03 12:47:03
Introduktion till lektion 4
Unga och hat på nätet
Det finns en allmän känsla av att många unga är
utsatta för hat på nätet. Men är det en sanning
eller är det en bild som målas upp av medier och
andra aktörer som kan tjäna på att sprida bilden
av att internet är en farlig plats?
Näthat har blivit ett samlingsbegrepp för de
kränkningar, hot och trakasserier som förekommer på nätet. Svårigheten när man försöker
få en bild av omfattningen, genom att jämföra
olika undersökningar, är att man sällan undersöker just näthat utan frågar om andra former av
utsatthet.
Enligt Ungar och medier (Statens medieråd
2013) är det 6 procent av unga i åldern 9‒18
år som anser sig ha blivit utsatta för mobbning
eller hot eller som har fått bilder utlagda ”så du
kände dig ledsen” upprepade gånger. Om man
frågar om de blivit utsatta enstaka gånger så
stiger siffran något. Det finns inga märkbara
skillnader i svaren om man jämför med undersökningen från 2010.
I rapporten Nätkränkningar (Lunds universitet
2014) anger nästan hälften av de unga i åldern
16‒25 år att de ”vid något enstaka tillfälle”
känt sig kränkta av något som andra skrivit om
dem på nätet. Sex procent anser att detta har
hänt ”flera gånger” och under en procent svarar
”ofta”.
I Ungar och medier (Statens medieråd 2013)
kan man se att 17 procent av unga i åldern
9‒18 år uppger att de sett någon bli utsatt. Av
17‒18-åringarna medger 5 procent att de kan
ha utsatt någon för kränkningar online. Bland de
yngre är andelen lägre. I Nätkränkningar (Lunds
universitet 2014) uppger däremot 15 procent av
unga i åldern 16‒25 år att de någon gång gjort
något på nätet som kan ha varit kränkande för
någon annan.
I en annan rapport som Statens medieråd gjort
tillsammans med Ungdomsbarometern (2014)
uppger 59 procent av unga i åldern 15‒24 år att
de sett någon bli utsatt medan 8 procent säger
att de själva blivit utsatta. Dessa uppgifter ger
tillsammans en bild av att de flesta unga vet om
att någon i deras närhet blivit utsatt online, men
har av olika anledningar inte gjort något åt det.
Man anser sig i mindre utsträckning själv ha blivit utsatt och upplever inte så ofta att ens eget
beteende är fel eller problematiskt.
Det finns en känsla av ökad otrygghet på
nätet och att ribban har höjts för vad man ska
tåla. Men det handlar även om att nätet har
blivit en arena där ”alla” numera är. Det är inte
ett exklusivt forum för unga. Internet är ingen
fritidsgård, utan en arena dit även stora myndigheter förflyttar delar av sin verksamhet.
Försäkringskassan har även en app och en fråga
svar-funktion på Facebook. Detta gör att många
vuxna har nätet som en högst naturlig del av
sin vardag och då blir det naturligt att vuxna får
upp ögonen för det som barnen och ungdomarna
ansett som naturligt i flera år redan. De vuxnas
förståelse av internet som medium ökar och
därmed blir bilden av att utsatthet på nätet kan
vara lika ”verklig” som i skolkorridoren tydligare.
Hat på nätet
+ lärarhandledning
Juridikinstitutet har på uppdrag av
Ungdomsstyrelsen skrivit boken
Hat på nätet, en vägledning för unga
i nätjuridik. Den tar på ett enkelt sätt upp
pp
vad som är tillåtet och otillåtet på internet.
Boken behandlar olika brott som kan bli aktuella
och innehåller talrika exempel från verkligheten.
Till Hat på nätet har Diskrimineringsbyrån i Uppsala utarbetat en lärarhandledning. Läs mer på
www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
71
Inlagan 2014.indd 71
2014-03-07 11:53:50
När allt fler människor samlas på ett och
samma ställe ökar oftast risken för kränkningar.
Men det som verkar ha hänt för att göra hatet
mer synligt på nätet är bland annat att unga
blivit bättre på att våga säga ifrån när de blir
utsatta. Dessutom har stora medier valt att lyfta
upp problematiken med näthat, till exempel
teveprogrammet Uppdrag gransknings ”Män som
näthatar kvinnor” (SVT 1 2013).
Högerextrema grupper använder nätet som en
plattform för att sprida sin propaganda, dels via
egna kanaler, dels i kommentarsfält och nätforum (Statens medieråd 2013). Du kan således
bli utsatt för hat online genom att någon hotar
dig. Men risken finns även att uppleva hatiska
och kränkande kommentarer i just forum och
kommentarsfält.
I en tid där allt blir till digital kommunikation,
där mobilen tar över datorns roll som ingång till
nätet, är det väldigt viktigt att tala med unga
om vikten av att reagera och agera när de ser
att någon blir utsatt på nätet. Antingen gör
man inget för att man inte vill eller inte vågar
agera. Men det kanske är så att man helt enkelt
inte vet hur man ska gå tillväga. Det är därför
viktigare än någonsin att ge unga en kunskapsbas med vars hjälp de kan bedöma sin digitala
omgivning.
Att kunna bedöma vad man ser är precis lika
viktigt som att förstå tekniken och kunna agera
mot kränkande innehåll. Att man själv inte anser
att man utsätter andra kanske har att göra med
att man värderar sina egna handlingar utifrån
hur man själv tycker och inte utifrån hur andra
kan uppfatta dem.
I det här lektionsunderlaget kommer vi att
fokusera på näthat. Vi vill inte komma med pekpinnar om vad som är rätt eller fel, utan vi vill
stärka de unga i att själva vilja, våga och kunna
säga ifrån och anmäla om de ser något som de
inte tycker ska vara på nätet. Det handlar såväl
om att veta hur man gör en anmälan som om
att veta hur man kan undersöka det man läser
källkritiskt.
Bakgrund
Hur vanligt är det
med hat på nätet?
Hur vanligt det är med näthat beror på hur man
ser på det. En samlad bild är att många känner till det och ser allvarligt på det, men att få
uppger att de själva blir utsatta. Det kan ha att
göra med hur frågorna ställs och hur unga själva
definierar utsatthet på nätet, näthat och att se
sig själv som drabbad. De som är aktiva på nätet löper större risk att själva bli utsatta, vilket
i sig inte är konstigt då man spenderar mer tid
på internet, har fler kontakter och lägger ut mer
innehåll i sina egna kanaler.
Enligt undersökningen av Statens medieråd
och Ungdomsbarometern (2014) kan man se att
unga i åldern 15‒24 år som är engagerade i politik och sport online i högre grad är representerade bland de som anser sig själva vara utsatta.
Det är en högre andel tjejer (63 procent) än
killar (55 procent) i åldern 15‒24 år som sett
angrepp online, medan det är en högre andel
killar (9 procent) än tjejer (6 procent) som säger
sig varit utsatta för hat online. Andelen som anser sig vara utsatta ökar i åldersgruppen 15‒16
år, för att sedan sjunka i högre åldersgrupper
medan de som säger sig se angrepp i sociala
medier ökar i åldern 17‒18 år.
Man kan säga att hat på nätet är vanligt ur den
aspekten att alla känner till det och att många
säger att de sett det. Samtidigt är det få som
säger att de själva är utsatta eller att de för den
delen utsatt andra. Men det är ändå 6 procent
som uppger att de blir utsatta, så det är på intet
sätt en ickefråga bland unga.
Därför kan det vara viktigt att inte prata för
mycket utifrån att vara utsatt eller att vara en
som utsätter andra, utan att fokusera på åskådaren och vad den passive åskådaren kan göra
för att bli en aktiv part och våga anmäla eller
säga ifrån om hen ser att någon blir utsatt.
72
Inlagan 2014.indd 72
2014-03-07 11:53:51
Olika typer av utsatthet
Det kan kanske vara enkelt att sätta alla former
av hat och kränkningar på nätet i ett och samma
fack, men precis som i det vanliga livet i skolan
eller på andra platser så kan det anta helt olika
skepnader och uttryck. Vad som är viktigt att
poängtera är att kränkningar som sker på nätet
oftast inte skiljer sig så mycket från de som
sker utanför nätet. Det är ingen skillnad på det
som ligger bakom gärningarna, det är inte heller
ovanligt att det är samma personer som står för
handlingarna även på nätet.
Dock kan det värsta med att bli utsatt på nätet
vara spridningen, den som blivit utsatt kan
snabbt bli en angelägenhet för otroligt många
fler, jämfört med om det skulle ha hänt utanför
nätet. Skillnaden är att på nätet lämnar man
spår efter sig. Undersökningar visar att detta är
något som unga är väldigt medvetna om.
En av de lagar som styr spridningen av bilder
är personuppgiftslagen, PUL (1998:204). Den
säger bland annat att bilder får publiceras utan
att fråga om lov om bildens innehåll är harmlöst. Detta ställer till problem ‒ vad som anses
som harmlöst skiljer sig mycket från person till
person.
Förutom ovanstående exempel kan man bli
utsatt för en lång rad hot, kränkningar och hat
på nätet. Dessa skiljer sig som sagt inte alls från
vad som sker utanför nätet.
Här listar vi de vanligaste typerna av brott man
kan utsättas för även på nätet.
Förtal och förolämpning
Dessa två är troligen de brottstyper som är
vanligast på nätet. Förtal handlar om att sprida
ofördelaktiga och nedsättande uppgifter om en
person till andra. Förolämpning är att framföra
samma uppgifter direkt till den det gäller. Syftet
är att kränka personen eller att ge personen
dåligt rykte. Det spelar ingen roll om beskyllningarna är sanna eller påhittade.
Olaga hot
Är ett brott mot frihet och frid. Det är till exempel om någon skulle hota att skada dig, en
släkting eller något du äger eller sätter värde på.
I dessa fall är det allvaret i tonen som bestämmer
om ett olaga hot ska uppfattas som brottsligt och
det är den person som utsätts som bedömer graden av allvar. Om någon till exempel skulle skriva
på Twitter att man vill slå, mörda eller våldta
någon kan det bedömas som ett olaga hot.
Ofredande och
sexuellt ofredande
För att förklara det kort betyder ett ofredande
att någon beter sig hänsynslöst, till exempel
genom att utsätta en annan person för oönskade
kontaktförsök eller andra närmanden. Ett så
kallat Facerape (när någon annan än personen
som äger kontot går in och till exempel ändrar
profilbilden till en nakenbild) kan vara en form
av ofredande. Sexuellt ofredande på nätet kan
vara att någon genom ord eller handling kränker
den andra personens sexuella integritet. Eller
om en äldre person sexchattar med någon som
är under 15 år på ett forum eller någon annan
plats. Överlag betyder sexuellt ofredande att ett
barn under 15 år utsätts för en handling med
sexuell innebörd.
Hets mot folkgrupp och hatbrott
Hets mot folkgrupp och hatbrott betyder att
någon hotar eller sprider kommentarer om
en folkgrupp eller en person med anspelning
på hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,
trosbekännelse eller sexuell läggning. Det kan
exempelvis vara att någon uttrycker sig nedlåtande om olika folkgrupper på sin blogg. Enligt
Brottsförebyggande rådet (2012) utförs ofta hets
mot folkgrupp med hatbrott som motiv. Enligt
Statens medieråds och Ungdomsbarometerns
analys Angrepp i sociala medier (2014) uppger
59 procent av Sveriges unga mellan 15 och
24 år att de sett angrepp som liknar hets mot
folkgrupp och hatbrott, 8 procent uppger att de
själva blivit utsatta.
73
Inlagan 2014.indd 73
2014-03-07 11:53:51
Att vara ett stöd för
den som blir utsatt
Att vara den som någon anförtror sig till när hen
blivit utsatt är ett stort ansvar. Det finns egentligen inga rätt eller fel i hur man ska reagera och
i stundens hetta kan det vara svårt att tänka på
vad man ska och inte ska göra och säga. Men
det finns ändå vissa saker som kan vara bra att
tänka på. En lektion om näthat kan mycket väl
leda till att några elever känner sig mer trygga i
att våga berätta om det som de blivit utsatta för,
och det kan vara så att du känns som den mest
trygga att prata med eftersom du är den som
hållit i lektionen.
Börja inte med att ifrågasätta den utsattes
beteende ‒ ”men varför la du ut bilden där” eller
”men kunde du inte begränsat vilka som kunde
skicka meddelande till dig”. Även om det som
lösningsorienterad vuxen kan vara lätt att direkt
börja nysta i beteendet, så vänta med de frågorna till senare. Dessa frågor kan av den som
berättar tolkas som att man får skylla sig själv.
Om du inte känner till sidan, bloggen eller appen där kränkningen skett så fråga heller inte
direkt om den, vänta tills du fått hela förloppet
berättat för dig. Kanske kommer du att förstå
medan du lyssnar eller så kan du fråga om detta
senare.
Helt enkelt är det första rådet att lyssna, visa
att du vill veta vad som hänt, att du inte kommer att skuldbelägga den som berättar och att
du kommer att ha tid att höra på. Bara att börja
berätta är ett stort steg. När du hört vad som
hänt, fråga om den unge på något sätt har sparat det som den blivit utsatt för (se nästa stycke
om vad man ska tänka på om man ska anmäla).
Om det känns som att den unge vill och kan så
fråga om denne kan visa dig vad som hänt. På
så sätt kan du som vuxen hjälpa till att bedöma
och eventuellt göra en anmälan.
Oftast är det någon i den unges närhet som
utsätter den unge på nätet. Kanske är det någon
som går i samma skola eller som deltar i samma
fritidsaktivitet.
1. Lyssna och visa samtidigt att du kommer att
följa upp detta.
2. Be att få se vad som hänt.
3. Hjälp till med en eventuell anmälan och spara
de bevis som behövs.
4. Ta det vidare enligt era rutiner vid utsatthet.
Utsatthet på nätet är ofta förknippat med utsatthet i andra sammanhang.
5. Bekräfta att det var bra och viktigt att personen berättade.
Tänk på att det aldrig är den
utsattes fel att hen blir utsatt.
Viljan att vända sig till en vuxen och berätta är
inte så stor som man kan önska även om en klar
majoritet av eleverna i högstadiet och i gymnasiet anser och säger att de har någon att vända
sig till när det blir utsatta (de flesta vänder sig
till en vuxen i hemmet). Här behövs det insatser
så att vuxna blir mer självklara att tala med och
att unga känner sig mer trygga att berätta och
be vuxna om hjälp.
Stiftelsen Friends redovisar i Friendsrapporten
(2013) att 76 procent av eleverna i årskurs 6‒9
uppger att de har någon att vända sig till om något händer, jämfört med 60 procent av eleverna
på gymnasiet.
Ju äldre ungdomarna blir, desto viktigare blir
det alltså att visa sitt stöd.
74
Inlagan 2014.indd 74
2014-03-07 11:53:51
Vart kan man vända sig
om man blir utsatt?
Om man blivit utsatt för hot eller kränkningar
på nätet finns det vissa saker man kan göra och
tänka på. En är att det ska gå att identifiera personen som utsatt dig. Det kanske går att göra
en så kallad skärmdump (se nedan) eller ett fotografi som visar händelsen och personen. Skriv
ut fotografierna och/eller skärmdumpen, visa
för någon annan som kan intyga att det inte är
falskt eller manipulerat, och be sedan om att få
en underskrift direkt på utskriften. Det går också
att skicka en länk till sidan, där kränkningen eller hotet skett, till en vän som kan intyga att det
inte är falskt.
Lektionsupplägget
Till denna lektion finns en film uppdelad i fyra
avsnitt som tar upp näthat ur olika aspekter.
Visa filmavsnitten och diskutera frågorna som
hör till.
Efter frågorna följer ett antal övningar och
diskussionsunderlag.
Troligen kommer du inte att hinna med alla.
Välj därför ut de du vill arbeta med och ha resten i reserv om du får tid över.
Det är dock viktigt att ni gör den sista uppgiften, Undersök stöd och hjälp, som handlar om
att ta reda på vilka verksamheter och organisationer som man kan vända sig till.
Denna uppgift avslutar även de tidigare tre lektionerna. Om det finns arbetsmaterial kvar från
dessa lektioner kan det behöva uppdateras.
Skärmdump
En skärmdump (även kallad screenshot)
kopierar det du ser på din dator- eller
mobilskärm. Är du osäker på hur du gör
det på din dator, skriv in skärmdump i
sökfältet och läs vidare. Har du exempelvis en iPhone håller du in den stora hemknappen under displayen samtidigt som
du trycker en gång på den lilla knappen
i ovankant (där du vanligtvis stänger av
telefonen). Du hittar sedan bilden i din
kamerarulle.
I Windows-datorer finns även ett
skärmklippsverktyg. Du hittar det under
Tillbehör i program-menyn. Med verktyget gör du själv enkelt ett klipp från den
del av bildskärmen som du vill spara.
Om du inte vet hur du ska göra – sök
på ”skärmdump” i din webbläsare.
75
Inlagan 2014.indd 75
2014-03-07 11:53:51
Fyra tips för ett
snällare internet!
Var kritisk!
Fundera på vad du läser,
ser och hör på nätet.
Ljug inte!
Använd ditt riktiga namn
när du postar eller kommenterar.
Tillsammans
mot näthat
Såra inte någon!
Tänk efter innan du
skriver eller delar
innehåll som handlar
om andra än dig
själv.
Säg till!
Anmäl alltid sådant
som inte känns okej till
sajten du ser det på, även
när det elaka handlar om
någon annan.
76
Inlagan 2014.indd 76
2014-03-07 11:53:51
Lektion 4
”Du ska dö din jävel”
– om kränkningar, hot och trakasserier på nätet
Film:
Hon säger saker om mig som inte är sant
Frågor
1. Vad tror du det är som gör att en del tycker
att det är helt okej att skriva saker på nätet
som de aldrig skulle våga säga ansikte mot
ansikte?
9. Vad tror du att de som sprider kommentarer
eller bilder vidare på nätet vill uppnå?
2. Vilket sätt tror du är bäst om man ska få
stopp på någon som är elak mot en på nätet?
11. Några röster i filmen beskriver hur det
känns när de har spridit något om någon som
de sedan ångrar när personen inte längre
kommer till skolan. Vad kan de göra för att
förändra situationen som de har varit med och
skapat?
3. Hur kan man bäst visa att man inte vill ha
kommentarer och andra saker skickade till sig?
4. Varför kan det vara viktigt att spara kränkande bilder och texter som någon annan lagt
ut om dig i sociala medier?
5. Vad tycker ni är den stora skillnaden mellan
att bli utsatt på nätet och utanför?
10. Tror du att de lyckas?
12. Vad kan man göra för att veta om det är
okej för personen på bilden att skicka den
vidare?
6. Är det lättare att skriva bra saker på nätet
än att säga det direkt till någon?
13. I en av filmerna är det en tjej som gör en
polisanmälan. På vilka andra sätt tror du att
hon skulle kunna få stopp på de som utsätter
henne?
7. Är det lättare eller svårare att se om någon
mår dåligt på internet?
14. Varför tror du att internet är en plats där
många som hatar får stå oemotsagda?
8. Vad tror du att man vill uppnå när man skriver kränkande saker om andra på nätet?
77
Inlagan 2014.indd 77
2014-03-07 11:53:51
Case att diskutera
Att tänka på i arbetet med case
Innan man börjar arbeta med case är det viktigt att ha en viss
kunskap om internet, man behöver inte vara expert, men en grundläggande kunskap är viktig för att ställa relevanta frågor och leda
diskussionen vidare. Läs därför introduktioner och bakgrunder inför
varje tillfälle. Men i det här metodmaterialet är det framför allt de
unga själva och deras expertkunskap som kommer till tals.
Case 1: Artisten
Leni är 16 år och har en blogg där hon skriver
om mode och om sitt intresse för musik. Ofta
skriver hon om kläder hon köpt, eller som hon
vill ha. Fotar sig själv i dagens outfit och länkar
till affärer som hon gillar. Hon brukar även skriva
om ny musik som kommer ut. Både om sådant
hon själv gillar, men ibland om saker hon inte
alls tycker om. Leni vet inte exakt vilka det är
som läser hennes blogg, förutom att några av
hennes kompisar gör det. Men ibland kan det
vara nästan 1 000 besökare i veckan som läser.
En del lämnar kommentarer, det händer ofta när
hon lägger ut bilder på sig själv. Så hon har den
senaste tiden lagt upp ett större antal bilder på
sig själv för att få fler besökare. Hon har gjort
så att vem som helst kan läsa bloggen och vem
som helst kan kommentera utan att logga in eller koppla med till exempel Facebook.
En dag så skriver hon ett inlägg som handlar
om en stor artist som precis släppt en ny låt.
Leni skriver att hon tycker att låten är värdelös
och att artisten är den sämsta hon någonsin
hört. Hon länkar till låten på Spotify och YouTube
och taggar upp sitt inlägg med artistens namn.
Hon skriver inlägget på kvällen och lämnar
sedan datorn för att gå och lägga sig. Men efter
cirka 30 min kollar hon bloggen i mobilen och
ser att det redan är över 20 kommentarer på det
senaste inlägget. Och alla är väldigt arga. Det är
fans till artisten som sett inlägget och blivit arga
över att Leni skrivit att både artisten och låten
är dålig. Flera av kommentarerna handlar om att
hon borde dödas. Hon ser även att hennes inlägg
länkas till olika forum, där fans till artisten uppmanar andra fans att gå in och kommentera inlägget.
Det rasar in fler hatiska inlägg och sedan får hon
även mejl och sms, någon har tagit reda på hennes
mobilnummer och lagt upp på ett forum.
Leni blir rädd, klockan är snart halv ett på natten,
hennes föräldrar sover, hon vet inte vad hon ska ta
sig till.
Frågor:
1. Har du hört om något liknande som hänt någon
du känner?
2. Vad tycker du att Leni borde göra?
3. Om du kände Leni och såg att det här hände
på hennes blogg, vad skulle du kunna göra för att
hjälpa och stötta Leni?
4. Vad tror du Leni kan göra för att undvika att fler
skriver hatiska kommentarer på hennes blogg?
5. Varför blir det så viktigt för vissa vad någon
annan tycker att de är beredda att skriva hotfulla
saker?
6. Tror du att de som skriver kommentarerna förstår hur det kommer att kännas för Leni?
7. Varför tror du att de som skriver elaka kommentarer gör det mot någon som de inte känner?
78
Inlagan 2014.indd 78
2014-03-07 11:53:51
Övningarna är till för att göra deltagarna medvetna om sina
åsikter, tankar och värderingar i de frågor som berörs. De får
diskutera, analysera, granska och slutligen argumentera för
sina egna värderingar och ställningstaganden. Detta gör att
ungdomarna påverkas att ta ett större personligt ansvar för
sitt agerande mot sig själva, sina vänner och omvärlden.
Case 2: Homofobi online
Frågor:
Liams skola är stor, nästan alla unga som bor i
det ganska lilla samhället går i den skolan. Liam
kom för någon månad sedan ut som homosexuell för sina föräldrar och sina närmsta vänner.
De allra flesta vet ännu inte om detta, men Liam
planerar att inom kort berätta för fler och sedan
vara helt öppen med det. Än så länge är det
ingen som reagerat negativt eller varit elak när
han berättat.
Men helt plötsligt börjar det dyka upp kommentarer på hans Instagram från folk han
inte känner. De kommenterar hans foton med
”bögjävel”.
Det dyker upp en Facebook-grupp som heter
BögLiam, och som innehåller skämt om Liam och
vilka hans pojkvänner är. Det läggs även upp
bilder på Liam med kränkande bildtexter. Många
i skolan börjar följa gruppen och kommentera
under bilderna.
Liam får kränkande mejl, någon sms:ar honom
porrbilder och det går rykten om honom både
i skolan och på nätet. På hans blogg skriver
anonyma avsändare hatiska kommentarer och
hotar honom till livet om han kommer tillbaka till
skolan.
En del av hoten kommer från människor han
inte känner, en del från sådana som valt att vara
anonyma, men en del är helt öppna med vilka
de är.
1. Varför tror du att så många verkar bli upprörda över Liams sexuella läggning?
2. Om Liam gick i din skola, vad skulle du kunna
göra för att hjälpa honom?
3. Varför väljer några att vara anonyma med sitt
hat? Vad tror du de vill uppnå med det?
4. Alla de som hatar, vad tror du att deras mål
med hatet är?
5. Vilket tror du är värst för Liam, de som är
anonyma eller de som är helt öppna med vilka
de är? Varför?
6. Om detta hände på er skola, tror du att lärarna hade vetat om den här situationen? Om ja,
vad tycker du de skulle gjort då?
7. Om du inte tror att de skulle ha vetat om den,
på vilket sätt borde de vara så att de får reda på
sådant här?
8. Borde eleverna på skolan berätta för lärarna?
9. Hur borde skolan göra för att sådant här inte
ska hända?
79
Inlagan 2014.indd 79
2014-03-07 11:53:51
Övning: Vad är olagligt?
Läs upp frågeställningen och låt eleverna besvara frågorna i grupp.
John
Eli skriver på Johns Facebooksida att när han
ser honom igen i skolan kommer han att sparka
sönder honom. John blir rädd och vågar inte gå
till skolan.
Karin
Boris har cirka 1 200 följare på Twitter, han
skriver en tweet om att Karin är ”ett luder som
ligger med vem som helst för sprit”. Markus och
Greta retweetar Boris tweet.
1. Gör Eli sig skyldig till ett lagbrott?
1. Gör sig Boris skyldig till ett brott?
2. Hade det varit någon skillnad om John inte
blivit rädd?
2. Gör sig Markus och Greta skyldiga till något
brott?
3. Hade det varit någon skillnad om han sagt
det ansikte mot ansikte, istället för att skriva på
hans Facebook?
3. Vad kan Karin göra för att få bort tweeten och
retweeten?
4. Har skolan ett särskilt ansvar då det står att
hotet ska utföras i skolan?
5. Vad kan John göra för att känna sig tryggare
och att det inte ska hända igen?
Svar:
Eli gör sig skyldig till olaga hot då han säger att
han kommer att misshandla John nästa gång
han ser honom i skolan. Det hade inte varit någon skillnad om Eli sagt det ansikte mot ansikte
eller beroende på hur rädd och påverkad John
blir av hotet. Om John känner sig otrygg i skolmiljön på grund av detta så faller Elis beteende
under trakasserier och då är skolan skyldig att
agera.
Svar:
Boris kan här göra sig skyldig till förtal. Även
Markus och Greta gör sig skyldiga till förtal då
de medvetet sprider Boris text vidare. Det som
är förbjudet med förtal är att sprida påståenden som kan få någon att framstå som en dålig
människa och det viktiga är inte vem som först
skrivit det kränkande påståendet. Likadant kan
det vara på Instagram, om man medvetet sprider kränkande bilder vidare så går man inte fri
från ansvar även om man inte var den som la ut
bilden eller texten från början.
80
Inlagan 2014.indd 80
2014-03-07 11:53:51
Shirin
Felix
Mats skickar hela tiden meddelanden till Shirin
på Ask.fm, Facebook och Instagram och frågar
om de ska ha sex. Shirin har flera gånger tydligt
svarat nej, hon vill inte ha sex med Mats. Mats
fortsätter ändå och beskriver även i meddelanden hur de ska ha sex.
Felix är 18 år, men ser ut som 22 år, han är
tillsammans med Kim som är 16 år, men som
ser mycket yngre ut. En gång när de har sex så
filmar Felix det. Han har filmen i sin mobil och i
sin dator. Efter ett tag så mejlar han den till två
kompisar. Kim vet inte om det och får inte reda
på det heller.
1. Gör sig Mats skyldig till något olagligt?
1. Gör Felix något olagligt?
2. Hade det varit annorlunda om Shirin inte sagt
nej och Mats fortsatt att skicka meddelanden?
3. Om du hade känt Shirin, vilket råd hade du
gett henne för att få Mats att sluta?
4. Om du hade känt Mats, hur hade du kunnat få
honom att sluta?
Svar:
Mats gör sig här skyldig till sexuellt ofredande,
och det är viktigt att Shirin någon gång under
konversationen markerar att hon inte är intresserad. Man får inte skicka en fråga av detta slag
om och om igen. Om Mats meddelanden blir så
jobbiga för Shirin att hennes liv påverkas i grunden så kan det vara så att Mats gör sig skyldig
till olaga förföljelse som är ett ännu allvarligare
brott (det som på engelska kallas stalking).
Rådet till Shirin kan vara att hon bör anmäla
Mats till polisen. Om Shirin tycker att meddelandena är så jobbiga att hon inte står ut med dem
kan hon begära att Mats ska få kontaktförbud.
Detta bestäms av en åklagare (och inte av en
domstol) och innebär att Mats i så fall inte får ta
någon kontakt med Shirin. Om Mats bryter mot
ett kontaktförbud – och kontaktar Shirin trots att
han inte får – kan han straffas för det.
Rådet till Mats är att det är bäst att sluta.
Shirin är inte intresserad och Mats riskerar att bli
straffad.
2. Spelar det någon roll att Kim ser mycket
yngre ut än vad hen är?
3. Är det olagligt att ha den här typen av filmer
i sin mobil?
Svar:
Själva fotograferingen kan vara ett eller flera av
följande brott: framställning av barnpornografi
eller sexuellt ofredande (om Kim är medveten
men inte vill), utnyttjande av barn för sexuell
posering eller kränkande fotografering (om Kim
inte är medveten). Dock kan det finnas förmildrande omständigheter då Felix och Kim är
relativt nära varandra i ålder samt att de har
en relation. En förmildrande omständighet är
också om Kim har varit medveten om att det
hela filmats. Att spela in en sexfilm med någon
som är under 18 är olagligt och kan klassas som
barnpornografi. Eftersom Felix och Kim känner
varandra så måste man utgå från att Felix vetat
om att Kim är minderårig.
Barnpornografibrott avgörs inte av hur gammal
man är, om det inte framgår av filmen. Annars
är det hur kroppsligt utvecklad personen på filmen är. En tonåring kan både se äldre och yngre
ut än sin verkliga ålder.
Att ha filmen i sin mobil kan vara barnpornografibrott genom innehav, och om man sprider
den vidare kan man även göra sig skyldig till
spridning av barnpornografi samt förtal.
81
Inlagan 2014.indd 81
2014-03-07 11:53:51
Övning: Frågespalt
Många unga får sin information om olika problem och frågeställningar från frågespalter och forum på internet och i tidningar.
I denna övning ska de själva få skriva svar till andra unga som funderar över
olika saker. Ge dem följande brevalternativ. Be dem välja något av alternativen och besvara detta som om det var de som hade frågespalten. Eventuellt
kan man be eleverna att lämna in sina svar. Sedan väljer läraren ut några
svar på varje fråga och läser upp dessa för klassen utan att berätta vem som
har skrivit dem.
1. Varje kväll loggar jag in på lite olika forum
och sitter och snackar. Både med folk som jag
känner, men även med folk som jag inte känner
alls. Jag brukar kommentera rätt taskigt, skriva
exakt vad jag tycker, och kanske lite extra. Jag
märker att jag då får en massa positiva kommentarer. Och att folk gillar att jag är elak.
Jag känner att det nu blivit så att alla förväntar
sig att jag ska vara taskig. De vet att om jag
kommenterar så blir det extra kul. För jag kommer att vara elak.
Det är särskilt en i skolan som jag är på extra
mycket, då har jag inte använt mitt riktiga
namn. Nästan allt som han lägger ut kommenterar jag med skit. Jag har spridit rykten om
honom och skickat hot till honom, och sen har
jag lagt ut hans svar.
Några i skolan vet att det är jag som gjort det,
men många vet inte alls om det.
Jag känner att jag vill sluta, och har försökt,
samtidigt som det är svårt att sluta för att det är
skönt med all uppmärksamhet. Jag vill inte att
han ska få reda på att det är jag som gjort det.
Hur ska jag göra för att sluta och kanske be om
ursäkt, utan att berätta att det är jag?
2. När jag och mitt ex var tillsammans så skickade jag några nakenbilder på mig till honom och
han skickade några tillbaka till mig. När vi gjorde
slut så lovade vi varandra att radera bilderna. Nu
finns mina nakenbilder på nätet, och det är någon som jag inte känner som hela tiden skickar
frågor till mig om fler bilder. Han säger att han
annars kommer att skicka alla bilderna till mina
föräldrar. Jag vet inte vad jag ska göra? Hur kan
jag få bort bilderna? Och vad ska jag göra med
honom som hotar att skicka bilderna?
3. Jag har någon som alltid kommenterar på min
blogg och på mitt Instagram. Och det är både
elaka kommentarer och sexuella saker och att
han är jättesnäll och berömmer mig för hur jag
ser ut och vad jag gör. Men trots att han verkar
snäll ibland så börjar jag bli rädd för honom.
Han är efter mig överallt på nätet nu, har tagit
reda på min Twitter, min Ask, KIK och Facebook.
Han skickar vänförfrågningar överallt och jag vill
inte ha honom där. Och när jag inte svarar så
blir han mer aggressiv på de ställen där han är
och kan ibland skicka jättemånga meddelanden.
Jag vill inte berätta för mina föräldrar, för jag
har ganska privata saker på bloggen och en del
bilder på Instagram vill jag inte att de ska se.
Hjälp mig, hur ska jag göra?
82
Inlagan 2014.indd 82
2014-03-07 11:53:51
Övning: Hur visar man
att man bryr sig på nätet?
Redan i förskolan får många lära sig att läsa av kroppsspråk
och att signalera STOPP och säga nej om man tycker att någon beter sig illa.
Liknande övningar för digital kommunikation finns inte på samma sätt. Det
är viktigt att tänka på att man ibland behöver visa mer eller på ett annat
sätt för att budskapet ska gå fram tydligt på nätet.
Frågor:
1. Du ser att en person som går i samma skola
som du blir utsatt för allvarliga hot på nätet, hur
kan du visa att du sett vad som hänt? Ge minst
fem olika förslag.
2. Någon postar saker till dig som du varken
vill svara på eller se mer, hur kan du visa att du
absolut inte vill ha fler saker skickade till dig? Ge
minst fem olika förslag.
3. Hur vet man om någon inte vill prata med en
på internet längre? Ge minst fem olika förslag.
4. På vilket sätt kan man visa att man stöttar
en person på nätet (exempelvis någon som blir
utsatt). Ge minst fem olika förslag.
5. Vilka ämnen tror ni upprör mest på internet?
Ge minst fem förslag.
6. Hur kan man bäst arbeta med de ämnen
ni listade i frågan ovan? Ge minst ett tips per
förslag.
83
Inlagan 2014.indd 83
2014-03-07 11:53:51
Övning: Hur anmäler
man kränkande innehåll?
Dela in eleverna i mindre grupper och låt dem undersöka hur de ska
gå till väga för att anmäla följande (på en del sajter och appar kanske inte allt detta finns, men då undersöker man det som finns).
1. Ett hot i en publik text, så att många kan se
det (kommentarsfält, wall etcetera).
2. Ett kränkande meddelande som skickas från
en användare till en annan. Ej publikt.
3. En kränkande bild som sprids mot någons
vilja.
4. Någon som uppför sig illa på sajten.
Redogör i punktform för hur man kan göra,
länka gärna till sidorna.
Samla all dokumentation i en lathund för hur
man kan bete sig om man behöver anmäla kränkande eller olagligt innehåll.
Undersök följande sajter/appar:
•
•
•
•
•
•
Facebook
Twitter
Instagram
Ask.fm
KIK
Snapchat
Övning: Undersök stöd och hjälp
Dela in eleverna i grupper och ge dem en verksamhet eller
organisation som erbjuder stöd och hjälp för utsatta personer.
Ett antal sådana organisationer är listade på
sidan 87. Vid nästa tillfälle ska eleverna ha med
sig mer information om respektive organisation
eller verksamhet. Lokala alternativ är bra att
komplettera med.
Vad har de hittat för fakta kring respektive
verksamhet eller organisation? Låt dem göra ett
gemensamt dokument med alla uppgifter som
de kan dela ut bland de övriga eleverna, sammanfatta en kortare lista med kontaktuppgifter
som ni kan sätta upp i klassrummet. Även du
som lärare kan fylla på med egna uppgifter.
84
Inlagan 2014.indd 84
2014-03-07 11:53:51
Övning: Hur ska eller kan
man faktagranska det man ser?
Att kunna skaffa sig kunskap om vem eller vilka som ligger
bakom information gör att man blir mer kritisk till det man
läser och tittar på.
Ofta antar man att det som ser ut som nyheter
och sanningar är det, även om så inte är fallet.
Det är inte ovanligt att information som någon
vill sprida maskeras som nyheter och sanningar.
Att bli medveten om att nästan vem som helst
kan publicera vad som helst på nätet gör att
man kan bli mer kritisk till det man ser, och
förhoppningsvis tänka efter en extra gång innan
man själv delar information vidare.
Här kan du välja att ta upp aktuella ämnen
och sidor. Eller så kan du utgå från stora nyhetssajter och be eleverna att undersöka någon
eller några av följande: dn.se, expressen.se,
aftonbladet.se, svd.se, nyheter24.se, flashback.
org, tt.se, tv4.se och svt.se och/eller den största
lokala nyhetsförmedlaren.
Detta är helt enkelt till för att få upp ögonen
för hur man får reda på vilka som står bakom
nyheterna, men även för att förstå att våra stora
nyhetsförmedlare ägs av någon.
Samla information
om webbplatsen enligt
följande punkter:
1. Ta reda på vem som är ansvarig för webbplatsen. Vet du vem/vilka det är? Om du inte vet,
sök mer information om de som står bakom så
att du känner dig säker på vilka de är.
2. Finns det kontaktinformation? Kanske finns en
Om webbplatsen-knapp.
3. Spelar det någon roll om det inte finns någon
kontaktinformation?
4. Vilken typ av avsändare är det? Är den ansvariga exempelvis en privatperson, en organisation, en myndighet, en högskola eller ett
företag?
5. Finns det hänvisningar eller andra uppgifter
om varifrån informationen kommer?
6. Vilket syfte eller vilken avsikt har avsändaren?
– informera om något
– presentera fakta
– propagera för en åsikt
– sälja något
– underhålla.
85
Inlagan 2014.indd 85
2014-03-07 11:53:51
Förankring i styrdokument
I läroplanen (Lgr 11) finner vi ett stort antal citat som stödjer denna handlednings
innehåll och arbetssätt, nedan presenteras ett axplock av dessa.
Under rubrikerna:
Förståelse och medmänsklighet
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas.”
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
”... • respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar
en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, ...”
Mål att uppnå i grundskolan
”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till grunderna för samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska
värderingar i skolan och i samhället.”
Rektors ansvar
”Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen.
Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.”
Läroplanen för de frivilliga skolformerna
En genomgång av Lpf 94 ger samma stöd som Lgr 11 för ett brett arbete med
handledningens frågeställningar även på gymnasiet.
86
Inlagan 2014.indd 86
2014-03-07 11:53:51
Webbplatser
som erbjuder stöd och hjälp till unga
www.bris.se
BRIS, Barnens rätt i samhället, hit kan barn och
unga ringa, mejla och chatta med en vuxen som
svarar på vad som helst, ingenting är för stort
eller för litet, för konstigt eller för vanligt och
man är alltid anonym.
www.brottsrummet.se
Webbplats från Brottsförebyggande rådet (Brå)
för elever och lärare med information om brott
och brottslighet.
www.bup.nu
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm på
nätet, hit kan unga skriva anonymt och ställa
alla slags frågor om svårigheter eller psykiska
problem.
www.kränkt.se
Webbplats från Datainspektionen med information om internet och personuppgiftslagen.
www.natvandrarna.se
Nätvandrarna på Fryshuset är tillgängliga för
unga på sociala webbplatser. Nätvandrarna
lyssnar och deltar i samtal kring ungas vardagsfunderingar och finns till hands när de vill tala
om problem.
www.natvaro.eu
Drivs av diskrimineringsbyrån i Uppsala. Stöd för
dig som blivit kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
www.juridikinstitutet.se
Institutet för juridik och internet. Juridikstudenter hjälper dig som råkat illa ut på nätet.
www.killfragor.se
En webbplats för de som är eller känner sig som
killar och där man kan prata om allt.
www.rfsl.se/brottsoffer
RFSL:s brottsofferjour vänder sig till hbtq-personer som har utsatts för brott.
www.tjejjouren.se
Tjejjourernas webbplats för de som är eller
känner sig som tjejer och där man kan prata
om allt.
www.1000mojligheter.se
1 000 möjligheter vänder sig till killar, tjejer och
transpersoner mellan 13 och 25 år.
www.umo.se/natet
Sveriges bästa webbplats för ungdomar har särskilda sidor om kärlek och relationer på nätet.
87
Inlagan 2014.indd 87
2014-03-07 11:53:51
Webbplatser
till myndigheter och organisationer med fokus på barns
och ungas rättigheter med kunskap om utsatthet på internet
www.skolinspektionen.se/sv/BEO
Barn- och elevombudet på Skolinspektionen
(myndighet), övervakar den del av skollagen
som gäller kränkande behandling. Alla barn
och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri
från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
www.bo.se
Barnombudsmannen (myndighet), företräder
barns och ungas rättigheter och intressen med
utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
www.bris.se
BRIS, Barnens rätt i samhället, hit kan barn och
unga ringa, mejla och chatta med en vuxen som
svarar på vad som helst, ingenting är för stort
eller för litet, för konstigt eller för vanligt och
man är alltid anonym.
www.do.se
Diskrimineringsombudsmannen (myndighet),
arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Ser till att diskrimineringslagen följs.
www.ecpat.se
ECPAT:s ändamål är att genom informations-,
opinions- och påverkansarbete bidra till att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel,
det vill säga barnsexturism, barnpornografi och
människohandel med minderåriga för sexuella
syften.
www.ecpathotline.se
Till ECPAT Hotline kan man vända sig för att rapportera barnpornografi, trafficking och barnsexturism.
www.nohate.se
Webbplatsen för svenska No Hate Speech Movement. Här finns onlinebaserade utbildningar och
fakta kring näthat.
www.rfsl.se
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, arbetar för
att de ska ha samma rättigheter, möjligheter och
skyldigheter som andra.
www.rfslungdom.se
RFSL Ungdom, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter,
arbetar för att de ska ha samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter som andra.
www.rb.se
Rädda Barnen uppmärksammar när barns rättigheter kränks. Väcker opinion i barnrättsfrågor och
påverkar makthavare – från kommuner till FN.
www.statensmedierad.se
Statens medieråd arbetar med barns och ungas
mediesituation i syfte att minska riskerna för
skadlig mediepåverkan.
www.surfalugnt.se
En webbplats som ska öka vuxnas kunskap och
delaktighet i ungas nätvardag.
www.ungdomsstyrelsen.se
Ungdomsstyrelsen (myndighet) arbetar för att
unga ska få tillgång till inflytande och välfärd.
Fördelar även statsbidrag till integrations-, jämställdhets- och folkrörelseorganisationer samt till
projekt.
88
Inlagan 2014.indd 88
2014-03-07 11:53:51
Referenser
Amnesty Sverige (2008). Var går
gränsen? En attitydundersökning om
våldtäkt.
Juridikinstitutet (2014). Hat på nätet. Vad får du inte skriva på internet? Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Brottsförebyggande rådet (2007).
Vuxnas sexuella kontakter med barn
via Internet. Omfattning, karaktär,
åtgärder. Rapport 2007:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverket.
Svedin, CG. & Priebe G. (2004).
Ungdomars sexualitet – attityder och
erfarenheter. I SOU 2004:71. Sexuell exploatering av barn i Sverige.
Lpf 94. Läroplan för de frivilliga skol- Bilaga 3.
formerna. Skolverket.
Bäckman, M. (2003). Kön och
känsla. Samlevnadsundervisning och
ungdomars tankar om sexualitet.
Stockholm: Makadam förlag.
Nordicom (2009). Internetbarometern 2009. Nordicom Sverige, Göteborg: Göteborgs universitet.
Campbell, M. A. (2005). Cyber
bullying: An old problem in a new
guise? http://eprints.qut.edu.
au/1925/1/1925.pdf
Prensky, M. (2001). Digital natives,
digital immigrants. On the Horizon.
MCB University Press, Vol. 9 No. 5,
Oktober 2001.
Datainspektionen (2009). Ungdomar
och integritet.
Statens medieråd (2013). Ungar
och medier. Stockholm: Statens
medieråd
Datainspektionen (2012). Personuppgifter i arbetslivet.
Dunkels, E. (2007). Bridging the Distance – Children’s Strategies on the
Internet. Umeå: Umeå universitet.
Jeffner, S. (1998). ”Liksom våldtäkt,
typ” – om ungdomars förståelse av
våldtäkt. Stockholm: Brevskolan.
Stiftelsen Friends (2013). Friendsrapporten. Stockholm: Stiftelsen
Friends.
Svensson, M. & Dahlstrand, K.
(2014). Nätkränkningar. En studie
av svenska ungdomars normer och
beteenden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
SVT 1, Uppdrag granskning ”Män
som näthatar kvinnor” 6 februari
2013, kl. 20.00.
Ungdomsstyrelsen (2009). Se mig –
Unga om sex och internet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Statens medieråd & UngdomsbaroUngdomsstyrelsen (2012). Utsatt ‒
metern (2014). Angrepp i sociala me- unga, sex och internet. Stockholm:
dier. Stockholm: Statens medieråd.
Ungdomsstyrelsen.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset &
Lagar
Ungdomsstyrelsen (2009). Men
PUL, Personuppgiftslag (1998:204).
fråga mig bara! Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta Brottsbalken (1962:700).
barn och unga. Stockholm: Stiftelsen
Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen.
Andra metodmaterial
Bryt! Ett metodmaterial om normer
i allmänhet och heteronormen i
synnerhet. (2011) RFSL Ungdom &
Forum för levande historia.
Fördom och stolthet. Diskussionsmaterial om sexualitet och kärlek, bland
annat för personer med intellektuell
funktionsnedsättning. (2011) Forum
Skill och Kvinnofolkhögskolan.
I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning. (2008)
Friends.
Unga och internet. Ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital
kommunikation. (2011) .SE.
Ungas integritet på nätet. En guide
för föräldrar, pedagoger och andra
viktiga vuxna. (2008) .SE.
Öppna verksamheten! – Om hbt,
normer och inkludering i öppen
fritidsverksamhet. (2011) Ungdomsstyrelsen.
89
Inlagan 2014.indd 89
2014-03-07 11:53:52
Skrifter från Ungdomsstyrelsen
Gå in och beställ på: www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
Se mig
En studie av flickor och pojkars attityder och erfarenheter av
sexuell exponering på internet. Vi har också undersökt ungas
erfarenheter av att sälja sex mot ersättning.
Men fråga mig bara
En vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och
unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och hur du kan
upptäcka den. Vi har också samlat tips kring hur du kan prata
med barn och unga om sexuell exploatering och hur du hjälper de
som har blivit utsatta.
Gift mot sin vilja
Hat på nätet
– vad får du inte skriva på internet?
Juridikinstitutet har på uppdrag av Ungdomsstyrelsen skrivit Hat
på nätet, en vägledning i nätjuridik. Boken tar på ett enkelt sätt
upp vad som är tillåtet och otillåtet på internet och innehåller
talrika exempel från verkligheten. Till Hat på nätet har Diskrimineringsbyrån i Uppsala utarbetat en lärarhandledning
Adda en vuxen
Om ungdomsarbete på internet. Skriften innehåller exempel på
hur föreningslivet och kommunala ungdomsverksamheter har
genomfört insatser för unga på internet.
En kartläggning av förekomsten av arrangerade äktenskap mot en
parts vilja i Sverige. I rapporten beskriver vi situationen för flickor
och pojkar, unga kvinnor och unga män upp till och med 25 år,
utifrån de kunskaper och erfarenheter som gjorts inom forskning
och i praktisk verksamhet. Vi beskriver också den kompetens som
finns hos olika myndigheter, identifierar utvecklingsbehov och
lämnar förslag på förebyggande åtgärder.
Hon Hen Han
Mer om unga, sex och nätet
Öppna verksamheten
Skriften är tänkt att vara ett stöd för dig som arbetar med ungas
utsatthet på nätet. Här hittar du de aktörer som arbetar med barn
och unga och en sammanfattning av olika metodmaterial inom
ämnet unga, sex och internet.
Jag syns jag finns
Hur uttrycker sig unga i samtal kring sexuell exponering via internet och exploatering i allmänhet? Vilka tankar och funderingar
har unga kring dessa fenomen? Hur ser de på sitt eget agerande
och förhållningssätt och hur ser de på andras? Skriften bridrar till
en ökad förståelse för hur unga tänker kring ämnet unga, sex och
internet.
Homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner
har sämre hälsa än befolkningen som helhet. Samtidigt är det viktigt att framhålla att de allra flesta unga i det här grupperna mår
bra. I rapporten analyseras den upplevda fysiska och psykiska
hälsan, diskriminering i olika former samt utsattheten för hatbrott
och förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck.
Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet. En skrift för professionella inom fritidsgårdar,
ungdomens hus eller annan verksamhet som riktar sig till unga.
Unga har olika bakgrund, intressen och behov och lockas till verksamheter av olika skäl. Hittar alla grupper som behöver en öppen
fritidsverksamhet fram till den och känner de sig inkluderade?
Utsatt – Unga sex och internet
I Utsatt har vi sammanfattat resultaten från vår regeringsrapport Se mig (2009). Vi har dessutom lagt till uppdaterade siffror
från 2012 och redovisar Ungdomsstyrelsens erfarenheter från
projektet så långt.
90
Inlagan 2014.indd 90
2014-03-07 11:53:52
Omslag och Flikar 2014.indd 11
2014-03-03 12:47:03
Ses offline? är ett metodmaterial för dig som arbetar på
högstadiet eller gymnasiet, i fritidsverksamheter eller
ungdomsorganisationer.
Det ger kunskap och inbjuder till samtal och diskussioner
med unga om integritet, gränssättning, sex och relationer via
internet. I metodmaterialet ingår sex kortfilmer på dvd.
Denna uppdaterade och utökade upplaga innehåller ett
nyskrivet kapitel om kränkningar, hot och trakasserier på
nätet. Dvd-skivan har kompletterats med en nyinspelad film
som anknyter till temat.
Ungdomsstyrelsen byter den 1 april 2014 namn till
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Medborgarplatsen 3 (Hiss A • Plan 11) • Box 17801 • SE-118 94 Stockholm
tfn 08-566 219 00 • fax: 08-566 219 98
e-post: [email protected]• webbplats: www.ungdomsstyrelsen.se
Omslag och Flikar 2014.indd 12
2014-03-03 12:47:04