Malmö högskola Skolutveckling och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Likvärdig bedömning av elever i grupparbeten Equal assessment of students in group projects Per Armbäck Kristina Samba Lärarutbildning 90hp 2009-06-04 Examinator: Marie Leijon Handledare: Nils Andersson 2 Sammanfattning Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare – alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer. Undersökningen har genomförts med hjälp av en klass i årskurs två på medieprogrammets radioinriktning. Klassen har arbetat i samma grupper under två liknande projekt, där det första utvärderats genom redovisning och muntlig kommunikation. Under det andra projektet tillfördes ytterligare två sätt att mäta elevernas insatser och resultat: ett interaktivt så kallat Gantt-schema på webben, samt ett diskussionsforum per grupp. Efter varje avslutat projektarbete har eleverna i radioklassen enskilt svarat på enkätfrågor om hur de uppfattar lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbete och resultat i förhållande till gruppens. Resultatet av undersökningen visade att när eleverna tillsammans med undervisande lärare själva fick bedöma och värdera sina egna och sina kamraters insatser under projektbaserade grupparbeten, så ökade deras känsla av att bli bedömda på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Även lärarna ansåg att de fick en större kunskap om elevernas arbete och kände sig säkrare i sin bedömning. Nyckelord: assessment, bedömning, grupparbete, betyg, likvärdig bedömning, projektbaserat arbete, Gantt-schema, metakognition 3 4 1 INLEDNING 7 2 BAKGRUND 9 3 SYFTE 13 4 FRÅGESTÄLLNINGAR 13 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14 5.1 VARFÖR BEDÖMNING? 14 5.2 EN FÖRÄNDRAD SYN 15 5.3 LIKVÄRDIG BEDÖMNING 15 5.4 ATT ARBETA I GRUPP 17 5.5 KRITIK MOT GRUPPARBETEN 19 5.6 NÄR GRUPPARBETEN FUNGERAR 20 5.7 ATT BEDÖMA GRUPPARBETE 21 5.8 EN HOLISTISK BEDÖMNING 22 5.9 ATT BEDÖMA SIG SJÄLV OCH SINA KAMRATER 22 5.10 SJÄLVBEDÖMNING PÅVERKAR POSITIVT 23 5.11 REDOVISNINGAR 24 6 METOD 26 6.1 VAL AV METOD 26 6.1.1 UNDERSÖKNINGSGRUPP 26 27 6.2 MATERIAL 6.2.1 FELMARGINAL 27 6.3 FRÅGORNA 27 6.3.1 SPRÅKBRUK 27 6. 4 ATTITYDUNDERSÖKNINGEN 28 6.5 FALLSTUDIEN 28 6.6 GANTT-SCHEMA 28 6.7 DISKUSSIONSFORUM 29 6.8 DEN ANDRA ENKÄTEN 29 6.8.1 ANONYMITET 29 6.9 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 30 6.10 ANALYSMETOD 30 6.11 TILLFÖRLITLIGHET 30 5 6.12 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 31 7 RESULTAT 32 7.1 FALLSTUDIENS FÖRSTA DEL 32 7.1.1 SJÄLVVÄRDERING 33 7.1.2 GRUPPERNAS PROBLEM 34 7.1.3 SJÄLVINSIKT 34 7.2 FALLSTUDIENS ANDRA DEL 35 7.2.1 WEBBAPPLIKATIONER 36 7.3 INVÄNDNINGAR MOT RESULTATET AV FALLSTUDIEN 37 7.4 ATTITYDUNDERSÖKNINGEN 37 8 DISKUSSION 39 8.1 HUR UPPFATTAR ELEVERNA LÄRARNAS FÖRMÅGA ATT BEDÖMA DERAS INDIVIDUELLA ARBETEN OCH RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL GRUPPENS? 39 8.2 VAD TYCKER ELEVERNA OM DE NYA BEDÖMNINGSMETODERNA JÄMFÖRT MED DE GAMLA? 40 8.3 VAD TYCKER LÄRARNA OM DE NYA BEDÖMNINGSMETODERNA JÄMFÖRT MED DE GAMLA? 42 8.4 SLUTSATS 43 8.4.1 BRISTER I UNDERSÖKNINGEN. 43 8.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 44 REFERENSER 45 BILAGOR 47 BILAGA 1 ATTITYDUNDERSÖKNING 47 BILAGA 2 FALLSTUDIE, FÖRSTA ENKÄTEN 48 BILAGA 3 FALLSTUDIE, ENKÄT 2 50 BILAGA 4, KOMMENTARER TILL FRÅGOR OCH SVARSALTERNATIV I DE TRE ENKÄTERNA 52 ATTITYDUNDERSÖKNINGEN 52 FALLSTUDIE, ENKÄT 1 55 UPPREPADE FRÅGOR 56 FALLSTUDIE DEL 1, FORTSÄTTNING 56 FALLSTUDIE, ENKÄT 2 58 6 1 Inledning En grupp på fem elever arbetar under två veckor med att göra radioprogram på temat ”Revolution”. Arbetet är ett ämnesöverskridande projekt mellan historia, svenska och ljudmedier och redovisas när programmet spelas upp inför klasskamrater och lärare. Programmet uppfattas av lärarna som innehållsrikt, ifrågasättande, tekniskt skickligt och genomfört med kreativitet och fantasi. Omdömet blir ett GP (Goda Prestationer, en definition för bedömning under pågående kurser) och alla i gruppen verkar nöjda. Efter redovisningen kommer elev N fram till de två radiolärarna och säger: ”Varför är det alltid jag som ska dra det tyngsta lasset i alla grupparbeten? Vet ni överhuvudtaget om hur vi har haft det i vår grupp under det här projektet? Varför får B och J samma omdöme som jag och L, de har ju knappt gjort någonting!” Elev N uppmärksammade ett av de stora problem som vi dagligen möter i vår yrkesutövning som karaktärsämneslärare på gymnasiets medieprogram: att säkerställa en rättvis bedömning av elevernas prestationer i projektbaserade grupparbeten. Att arbeta i projekt tillsammans med andra är den verklighet som kommer att möta väldigt många av våra elever när de fortsätter till en högre utbildning eller träder in i yrkeslivet. I gymnasieskolans Läroplan (Lpf 94) ställs också krav på att skolan ska sträva efter att varje elev förbereds för ett liv efter skolan, det vill säga utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv (Lärarförbundet, 2002). Att på gymnasiet arbeta i grupp med projekt känns, bortsett från de eventuella pedagogiska fördelarna, logiskt och riktigt om man vill efterlikna verkligheten. I Skolverkets allmänna råd från 2004 Likvärdig bedömning och betygssättning framhålls att lärarens bedömning av kunskaperna kan ha avgörande betydelse för den enskilda eleven och att betygen inte kan överklagas. Man skriver: Läraren gör vid betygssättningen en värdering av elevens studieresultat, en värdering som har stor betydelse för elevens möjligheter att komma in på andra utbildningar och för att få arbete. Slutbetyget har med andra ord rättsverkningar för eleven och det finns ytterst begränsade möjligheter att ändra på ett slutbetyg. (Skolverket: 2004, s. 28) 7 Även läroplanen understryker lärarens roll som tjänsteman med ansvar för att fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna samt redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Att kunna uppfylla dessa skyldigheter kräver en god insikt och gedigna kunskaper om i vilken grad eleverna uppfyller kursplanemålen och vilka betygskriterier som kan sägas stämma överens med elevens kunskapsnivå. Enligt vår erfarenhet kan dessa olika mål ibland vara svåra att uppnå. Den friare arbetsprocess som projektbaserat grupparbete innebär, ökar i många fall lärarnas osäkerhet när det gäller bedömning och i förlängning betygssättning. Ett hårdare kontrollsystem med fler traditionellt utformade uppgifter och prov av mer summativ karaktär, minskar i sin tur ofta utrymmet för eleverna att ta egna initiativ och finna egna vägar till kunskap och lösningar på problem. Ett sådant arbetssätt uppfyller heller inte läroplanens krav på att efterlikna livet utanför skolan. Det är svårt att se att skolan alltmer skulle överge grupparbete och projekt, till förmån för mer individuella och innehållsstyrda arbetsformer. För alla som arbetar inom skolan och tror på projekt som ett arbetssätt som gynnar eleverna inför framtida krav, måste alltså fokus riktas mot bedömningen. I detta arbete prövas därför några olika metoder för att bedöma elevers insatser vid projektbaserade grupparbeten. Elevernas uppfattningar om hur väl dessa metoder fungerar undersöks och jämförs. Även lärarna utvärderar de gamla bedömningsmetoderna och jämför med de nya. Målet är att hitta fler metoder som uppfyller kontrollbehovet och kvalitetssäkrar betygssättningen, samtidigt som eleverna får möjlighet att arbeta fritt, projektbaserat och i grupp. Det skulle göra det lättare att leva upp till de komplicerade krav som ställs på en lärare idag, samtidigt som eleverna skulle få ökad delaktighet i bedömningen och känna sig tryggare i att bli bedömda på ett säkrare och mer likvärdigt sätt. 8 2 Bakgrund Redan folkskolan från 1842 hade som en sina viktigaste uppgifter att förbereda eleverna till att passa in i samhället. Barnen fostrades i den lutherska kristendomen, som då var statsbärande ideologi, kristendomskunskap var skolans viktigaste ämne och nationalism ett självklart inslag i undervisningen. Pettersson (2005) berättar till exempel att ämnet matematik till en början hade svårt att komma med. Så småningom infördes räkning, det vill säga ”de fyra räknesätten i hela tal” där syftet var att eleverna skulle klara av det dagliga livets krav. Zackari och Modigh (2002) beskriver en utveckling fram till mellankrigstiden, då moralen som grund för pedagogiken började ersättas av psykologisk och annan forskning. Den så kallade sociala ingenjörskonsten stod högt i kurs och vetenskap, politik och forskning sågs tillsammans som en garant för en lysande framtid. Det bakslag som andra världskriget emellertid innebar för dessa tankar, stakade ut skolans framtid som ambitiös fostrare av demokratiska, självständiga och kritiskt tänkande medborgare. Dagens gymnasieskola, där innehållet styrs av läroplanen från 1994, har också som ett huvudmål att förbereda eleverna för att finna sin plats i samhället. Skillnaden mellan det samhälle som väntade eleven som gick ut skolan 1909 och den elev som går ut skolan våren 2009 är dock enorm. Globalisering, internationell rörlighet, miljöhot och förändringar i arbetslivet som datoriseringen och industrijobbens försvinnande är några faktorer som ställer helt andra krav på framtidens medborgare. I läroplanen uttrycks till exempel skolans uppdrag som att eleverna ska utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Utvecklingen i yrkeslivet kräver också ett medvetande om den egna och de andras kompetens, vilket ställer krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation (Lärarförbundet, 2005). En majoritet, inte bara en elit, skriver Lindström (2005), behöver tänka och lösa problem i arbetsliv och vardag. Han menar att det demokratiska medborgaridealet grundat på värden som deltagande, dialog och reflektion och arbetslivets förändrade behov, kräver förmåga till bland annat kritiskt tänkande, kreativt skapande och kommunikativ förmåga. Denna syn har i västvärlden har lett till att vi favoriserar en pedagogik som låter elever och studenter ta ansvar för sitt eget lärande, antingen enskilt eller i grupp, och i nära kontakt med den verklighet och verksamhet där människorna ska använda sin kunskap (Egidius, 2003). Just att låta eleverna arbeta tillsammans i grupper, gärna i så kallade ämnesöverskridande projekt och själva aktivt söka kunskap, är en i gymnasieskolan ofta använd metod för att försöka nå fram till dessa mål. 9 Arfwedson och Arfwedson (2000) redogör för en historisk bakgrund där det sena sextiotalets politiska strömningar skapade en grogrund för kollektivt och antiauktoritärt tänkande. Den klassiska förmedlingspedagogiken var omodern och undervisningen borde bestå av grupparbeten där eleverna självständigt samlade in fakta och läraren oftare hade rollen av handledare än föreläsare. I dag är uppfattningen att det råder stor konsensus om grupparbetets pedagogiska fördelar och arbetsformens självklara plats i skolan. Synen på vad som är meningsfull kunskap har i många år präglats av konstruktivismen, att kunskap blir till i samspel mellan information, individens personliga erfarenheter och upplevelser och omkring liggande miljö, till skillnad från den så kallade positivismen som härskade dessförinnan: det finns en fast och säker kunskap som läraren kan undervisa och eleven återge på ett mätbart sätt (Egidius, 2003). En definition av konstruktivism formuleras av Olga Dysthe: ”Kunskapen konstrueras eller skapas på nytt av varje enskild individ; eftersom den vävs samman med det som individen vet och kan sedan tidigare, kommer kunskapen att variera beroende på vem det är som lär sig.” (Dysthe, 1996, s. 46) I sin bok Det didaktiska mötet (1999) vänder sig författaren Tom Tiller mot den slutna kunskapssyn där alla svar är givna på förhand och menar att alternativet till detta är att ”betrakta kunskap som en konstruktion där eleverna deltar aktivt med att bygga upp sitt lärande och sin kunskap”. (s. 44) Istället för att eleverna ska använda sin energi till att räkna ut vad läraren vill ha för ”rätta svar”, ska de formulera sina egna hypoteser om hur saker och ting hänger samman. Målet är att kunna se kopplingen mellan den nya kunskapen och tidigare erfarenheter. På ett teoretiskt plan råder alltså en relativ samstämmighet inom den svenska skolan idag: eleverna ska arbeta på sätt som påminner om och förbereder dem för ett yrkesliv och engagerat samhällsliv, det vill säga i grupp och i projektform. De ska själva aktivt söka, värdera och omvandla fakta och information till en för dem i sammanhanget meningsfull kunskap. Nu är dock gymnasieskolan inte bara en plats där eleverna får utvecklas som individer och inhämta värdefulla kunskaper. Det är också där som eleverna ska betygsättas, ett moment som har stor betydelse för deras framtidsutsikter. ”Vid betygssättningen är eleven i en utsatt position, i underläge. Att bli rättvist bedömd är avgörande för en elevs framtid” skriver till exempel Skolverket i sin Handlingsplan från 2004. (Skolverket, 2004, s. 8) Skollagen slår i 1 kap. 2 § fast att ”Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet” (Lärarförbundet, 2005). Likvärdig bedömning och likvärdiga betyg ingår som en självklarhet i det begreppet. Men det är mycket som kan gå fel i bedömningsprocessen. 10 Exempel på tre olika felkällor tas upp av Pettersson (2005) då hon refererar till William: Eleven visar sina kunskaper, men de tolkas inte och dokumenteras inte. Eleven visar kunskaper som dokumenteras, men tolkas fel eller inte alls. Eleven visar kunskaper som tolkas rätt, men inte dokumenteras. Pettersson drar slutsatsen att det egentligen bara skulle vara möjligt för en lärare att ta del av en elevs totala kunnande, om man följde eleven hela tiden, både i och utanför skolan, vilket givetvis är en omöjlighet. Vad kan då bedömning innebära för den enskilde eleven? Astrid Pettersson formulerar det så här: En bedömning som stödjer och stimulerar lärandet innebär att elevens kunnande analyseras och värderas så att eleven utvecklas i sitt lärande och känner tilltro till sin egen förmåga (jag kan, vill, vågar). En bedömning där analysen utelämnas tenderar istället att uppfattas som en dom och kanske också ett fördömande (jag kan inte, vill inte, vågar inte). (Pettersson: 2005, s. 40) Det gäller alltså för elever som ofta arbetar i grupp att säkra sina individuella betyg, så att de kommer in på den önskade utbildningen eller kan visa sig attraktiva för en eventuell arbetsgivare. Som lärare på en gymnasieutbildning där en stor del av undervisningen bedrivs i form av grupparbete runt projekt, är vår erfarenhet att just bedömningen av de individuella insatserna många gånger är svår att göra på ett sätt som känns riktigt säkert. Henry Egidius (1992) menar att det visserligen är möjligt att göra sakkunniga bedömningar av projekt- och temaarbeten såväl under deras tillkomst, som när de är avslutade, men att det i många fall är svårt eller omöjligt att bedöma vad olika elever eller studerande bidrar med, om det är en grupp och inte en enskild elev som producerar materialet. Enligt Kenny Andersson (2002) är det framför allt processen som måste synliggöras. Om läraren inte har insyn i gruppens interna arbete blir bedömningen svår. För att kunna värdera processen, måste det finnas en tydlig bedömningsgrund som läraren har kompetens att använda sig av. Samtidigt ska eleverna förvärva den kompetensen, alltså få insikt i vad som bedöms och möjlighet till självvärdering. Enligt Andersson är detta nödvändigt eftersom processen av sin natur är formativ och bedömningen under arbetets gång ska syfta till att utveckla ett pågående arbete. Den formativa bedömningen har ett pedagogiskt syfte och används inte, till skillnad från den summativa bedömningen, för selektion eller rangordning, skriver Helena Korp i sin bok Kunskapsbedömning – hur, vad och varför (2003). Hon refererar till Bonniol som menar att målet med den formativa bedömningen bör vara att eleven själv utvecklar förmågan till utvärdering av sitt arbete och utvecklar lärandestrategier, det vill säga att elevens strategier korrigeras. Det är därför processen ska stå i fokus och inte resultatet, skriver Korp och fortsätter: ”...det är betydligt lättare att ”rätta ” ett felaktigt svar än att bedöma den process som lett fram till svaret. Ofta säger svaret inte mycket om hur eleven har resonerat och kan då heller inte vara till stor nytta när det gäller att hjälpa eleven vidare...” (s. 80) 11 Vad det är som ska bedömas, i processer och resultat, har alltid varit föremål för förändring. Korp skriver om den förändrade syn på bedömning som enligt henne får sitt tydliga genombrott i forskningslitteraturen under 1980-talet, något hon valt att kalla ”det nya provparadigmet” (2003). Paradigmet består av en mängd olika teorier, perspektiv och metoder när det gäller vad, hur och varför man bedömer och vem som bedömer. Helena Korp återger i sin bok några av de grundläggande didaktiska och teoretiska förändringar som enligt L Shepard ligger till grund för ”det nya provparadigmet”. Det gäller exempelvis nya synsätt på utbildning, så som att alla elever kan lära sig, innehåll som riktar sig mot komplext tänkande och problemlösning, att kunskaperna i skolan motsvarar det verkliga behovet utanför skolan och att utbildning ska ge praktisk demokrati och trygg gemenskap. De kognitiva och konstruktivistiska inlärningsteoriernas genombrott har bland annat inneburit följande synsätt: • Intellektuella förmågor är socialt och kulturellt utvecklade. • Elever konstruerar kunskap och förståelse i ett socialt sammanhang. • Nytt lärande formas av tidigare kunskap och kulturella perspektiv • Intelligent tänkande involverar ”metakognition”. • Kognitiva prestationer är beroende av situation och personlig identitet. Till sist, när det gäller bedömningen i klassrummet, innebär ”det nya provparadigmet” till exempel att man ska ge eleverna uppgifter som stimulerar komplext tänkande, fokusera på såväl process som resultat, integrera bedömningen med undervisningen i en pågående process och använda den formativt för att stödja elevernas lärande, göra förväntningarna synliga för eleverna och använda bedömningen för att utvärdera både undervisningen och elevernas lärande. Det råder alltså en samstämmighet kring att processen ska stå i fokus när man ska bedöma elevernas prestationer i projektarbete i grupp och att eleverna i högsta grad ska involveras i bedömningen genom självbedömning och bedömning av kamraternas insatser. För att det ska lyckas är det en förutsättning att eleverna förstår vad som förväntas av dem, det vill säga vad kursmål och betygskriterier innebär i praktiken. I läroplanen för gymnasieskolan uttrycks också klart de mål som innebär att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna (Lärarförbundet, 2005). 12 3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevs av eleverna och lärarna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer. 4 Frågeställningar Vad tycker eleverna om de nya bedömningsmetoderna jämfört med de gamla? Hur uppfattar eleverna lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbete och resultat i förhållande till gruppens? Vad tycker lärarna om de nya bedömningsmetoderna jämfört med de gamla? 13 5 Teoretiska utgångspunkter Att försöka isolera prestationer och resultat i ett projektbaserat grupparbete och sedan bedöma kvaliteten på dessa, är den uppgift man som lärare ofta står inför. Men många av de faktorer som faktiskt påverkar både processen och resultatet syns mycket dåligt eller inte alls. 5.1 Varför bedömning? Bedömning är så tätt förknippat med våra liv, att vi tar den för självklar i många sammanhang. Från barnavårdscentralens tester av hur väl vi utvecklas i förhållande till det som är normalt för vår ålder, via skolan till det vuxna arbetslivet så kantas vår vardag av ständiga bedömningar. Vi bedöms efter utseende, uppträdande, kunskaper, prestationer och en mängd andra saker. Skolan är en miljö där vi ständigt bedöms, men där bedömningen varierar utifrån vad som bedöms och för vilket syfte. En vanlig uppdelning är den mellan summativ och formativ bedömning. Enkelt uttryckt görs en summering av vad en elev kan vid en viss tidpunkt, vid summativ bedömning. Den formativa bedömningen fokuserar på lärandeprocesser, är en del av undervisningen och kan inkludera elevens självbedömning (Björklund, 2005). Summativ bedömning är kopplad till betyg och rangordning, och behöver egentligen inte säga något om personens kunskaper och kompetens. Lindström (2005) menar att bedömning under senare år börjat användas för fler och andra syften än tidigare och ger exempel på tendenser inom den pedagogiska bedömningen. Istället för att främst kontrollera vad eleven lärt sig, används även bedömningen för att befrämja och diagnostisera lärande. Istället för att hålla isär bedömning och lärande, kan man se en riktning mot att bedömning av och för lärande sker fortlöpande. Istället för att läraren ensam bedömer elevernas kunskaper, involveras eleven i att bedöma var hon eller han befinner sig och kan gå vidare. Istället för bedömning som inte grundas i inlärningsteori, görs bedömning grundad på teori om hur man lär sig inom ett bestämt kunskapsområde. Bedömningen går alltså mot att fokusera på processer, det vill säga lärande och kunskapsbildning, snarare än produkter, det vill säga kunskaper och färdigheter. Lindström (2005) framhåller dock att denna utveckling också får kritik, då vissa menar att den riskerar att leda till försämrade ämneskunskaper. I vår undersökning har tanken om att involvera eleverna i bedömningen, ge dem vanan att formulera sig kring sitt lärande och låta det vara en naturlig del av arbetsprocessen, varit grundläggande för hur vi utformat studien. 14 5.2 En förändrad syn En förändrad syn på bedömningens funktion ger även Lindberg (2005) exempel på, då hon refererar till Allal och Ducrey som utifrån Vygotskijs begrepp den proximala zonen ställer frågan om varför bedömningen fortfarande fokuserar på vad en elev kan klara av på egen hand och utan hjälpmedel. Enligt Vygotskij-traditionen, skriver Lindberg, uppfattas det som en elev redan kan, som förfluten tid. Därför, förespråkar Allal och Ducrey, ska man fokusera på vad eleven kan åstadkomma tillsammans med mer kompetenta kamrater, med handledning av en vuxen eller med hjälpmedel (Lindberg, 2005). Samma resonemang återges av Korp (2003) som berättar om när Gipps utifrån det sociokulturella perspektivet och Vygotsky kommer fram till att det från undervisningssynpunkt är mer intressant att veta vad en elev kan klara av under optimala förhållanden, än vad som är den typiska prestationen. Slutsatsen är att läraren bör hjälpa eleven att göra sitt bästa under ett prov, snarare än att undanhålla hjälp för att eleven ska prestera sitt mest typiska. Lindbergs och Korps tolkningar och slutsatser av Allal och Ducrey, samt av Gipps, finner vi mycket intressanta och tankeväckande. Att omsätta denna, i våra ögon egentligen självklara synen på kunskap, i praktiken innebär en mycket stor men välbehövlig förändring av det vardagliga skolarbetet. Läsning av originaltexter av bland andra Vygotsky, Gipps, och till exempel i andra stycken i andra hand citerade Shepard och Eisner, har enligt vår mening inte tillfört något utöver de slutsatser och tolkningar som görs av bland andra Lindberg och Korp. Citat och referat av denna forskning och dessa texter har känts överflödigt och litet krystat, då vi egentligen mest är intresserade av de tolkningar och slutsatser som redan redovisas. 5.3 Likvärdig bedömning Skollagen föreskriver, som tidigare sagts, att all utbildning i Sverige ska vara likvärdig. Läroplanen för gymnasieskolan förtydligar med att påpeka att det inte betyder att undervisningen ska vara likadan överallt eller att resurserna ska fördelas lika. Istället ska hänsyn tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå (Lärarförbundet, 2005). För att elever och lärare ska få ett verkligt inflytande över skolans verksamhet och kunna styra över arbetsformer och material, har läroplanernas och kursplanernas utformning lämnat utrymme för en lokal utveckling av verksamheten, ofta kallat ”det lokala frirummet” (Skolverket, 2004). Men friheten får inte bli så stor att den sätter likvärdigheten ur spel. ”Det råder knappast någon tvekan om att likvärdigheten är styrsystemets svåraste fråga”, konstaterar Skolverket. (2004, s. 13) Frågan om likvärdiga betyg är inte mindre komplicerad. I Skolverkets Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig bedömning (2004) definieras likvärdig betygssättning som att måttstocken 15 för bedömningen är samma för alla elever och att ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass. Hur ska läraren då göra för att bedöma likvärdigt? För ämnen som till exempel, svenska, matematik och moderna språk finns nationella prov att jämföra med. Kommunala kursplanegrupper, lokala kunskaps- och betygsmatriser och samarbete i lärarlagen på skolan är andra metoder som används för att öka lärarnas kompetens att sätta likvärdiga omdömen och betyg. Denna hjälp finns dock inte i alla ämnen, kurser och arbetsformer. Läroplanen föreskriver att när läraren sätter betyg måste han eller hon bland annat utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper, ta med kunskaper som eleven fått på annat sätt än genom undervisningen och värdera både muntligt och skriftligt redovisad kunskap (Lärarförbundet, 2005). I en rapport från Skolverket (1999) framhålls användningen av mångdimensionella bedömningskriterier som en framkomlig väg för lärare att tydliggöra sina bedömningsgrunder, både för sig själva och för eleverna. Om bedömningskriterierna är tydligt formulerade och överenskomna, inbjuder också sådana metoder eleverna till att vara medbedömare. Vidare framförs tanken att bedömningar som på olika sätt omfattar också de processer som leder fram till ett resultat i många utbildningssammanhang, inte minst i praktiska ämnen, betraktas som önskvärda och mer rättvisande. När man talar om ”mångdimensionell” inom ett karaktärsämne som till exempel ljudmedier, går tankarna till det som brukar kallas ”tyst kunskap” och ”kunskap i handling”. Korp (2003) uppmärksammar ett problem som infinner sig vid yrkesutbildningar där en väsentlig del av den kompetens som åsyftas består av just sådan slags kunskap. Här blir det en konflikt mellan elevernas behov av i förväg uppsatta kriterier och mål och de kompetenser som krävs för att hålla en hög utbildningsstandard. För rättssäkerhetens skull krävs en redovisning av de kriterier som ligger till grund för bedömningen, fastän det inte alltid låter sig göras. Lärarna kan själva vara omedvetna om sina kriterier eller ha svårt att verbalisera dem, skriver Måhl (2005). Enligt hans erfarenhet har just lärare i estetiskt praktiska ämnen och karaktärsämnen på yrkesprogram ofta svårare att verbalisera sina kriterier än vad lärare i till exempel svenska och matematik har. Måhl är inte säker på orsaken: ”Å ena sidan kan de kriterier dessa lärare iakttar vara svårare att beskriva. Å andra sidan kan dessa lärare vara mindre vana att sätta ord på de kriterier som de iakttar.” (s. 54) Av många yrkeslärare kanske istället krävs det som Eisner kallar konnässörskap (Korp, 2003). Med detta menas att det är i bedömarens (lärarens) subjektiva tolkningsprocess som kriterierna blir 16 konkreta. De kan definieras i förväg på ett abstrakt plan, men för att bedöma och se ett konstnärligt verks sublima kvaliteter, undermeningar och nyanser krävs så kallad ”tyst kunskap”, som inte kan ersättas av standardiserade regler och procedurer. 5.4 Att arbeta i grupp Grupparbete används flitigt som arbetsform i skolan och kan se ut på en mängd olika sätt. Stensaasen och Sletta (2000) definierar grupparbete som ett aktivt samspel mellan ett begränsat antal personer som löser en gemensam uppgift, utför ett arbete, leker eller gör något annat tillsammans. De menar att grupperna i skolan som regel bör bestå av 3-6 elever, eftersom större grupper resulterar i att några blir passiva, kommunikationen försämras och det då ställs större krav på ledning och organisation. Arfwedson och Arfwedson (2000) presenterar en formel på temat individrelationer: n(n-1)÷2, där n är antalet individer i gruppen. En grupp med fyra individer har sex möjliga relationer, för sex individer är antalet relationer 15, för åtta individer blir det 28 möjliga relationer. Författarna påstår vidare, dock utan att hänvisa till källa, att i en spontan gruppdiskussion med åtta elever, kommer den mest pratglade att yttra sig 20-30 gånger, medan den tystaste eleven bara kommer till orda två till tre gånger. I en grupp med fyra elever kommer den pratglade att ha ordet lika många gånger som i en grupp med åtta deltagare, medan den minst talföre får mycket större utrymme och yttrar sig 1520 gånger. Arfwedson och Arfwedson menar därför att en grupp aldrig bör ha fler än sex deltagare. Författarna har också beskrivit en idealbild av hur lärare tänker sig att grupparbete i skolan ska fungera: - Ett grupparbete innehåller tydliga inslag av samarbete. Det innebär att gruppmedlemmarna under arbetets gång måste samtala med varandra om uppgiften, diskutera oklara punkter, jämföra, uttrycka åsikter, kritiskt granska (men också godkänna och uppmuntra) varandras insatser. - För att detta ska vara möjligt måste varje medlem i gruppen kunna något om ämnet, vilket oftast förutsätter att man startar med individuellt inläsnings- eller annat instuderingsarbete. Varje gruppmedlem ska ha någonting, helst en nödvändig del, med sig när gruppen startar sitt gemensamma arbete. − Alla gruppmedlemmar ska rätt tidigt ha klart för sig vad gruppens arbete syftar till, hur det färdiga resultatet av gruppens arbete ska se ut och helst också hur redovisning och utvärdering av arbetet ska gå till. (Arfwedson & Arfwedson: 2000, s. 36) 17 Hur ofta får vi då grupparbeten att fungera enligt modellen ovan? Ja, i vissa grupper kan elever ta på sig än mer omfattande roller, påtalar Långström och Viklund (2007). Det kan vara i form av utvecklare eller att vara den som försöker förklara sammanhang. Det är då viktigt att läraren värdesätter de nya rollerna och förmedlar att det som kommer fram är en utvecklad form av kunskap. Annars är vår erfarenhet att någon del av idealbilden nästan alltid uppfylls, men att man väldigt sällan ser allt stämma. Inte minst frånvaro, vare sig den är giltig eller ogiltig, orsakar betydande problem för våra elever när de ska samarbeta i grupper kring ett projekt, och är en kritik som ofta framförs muntligt till oss lärare i undervisningssammanhang. Både samarbete, informationsutbyte, gemensam kunskapsnivå och mål med arbetet tar skada av hög frånvaro. Hög frånvaro kan också vara en betydelsefull orsak till varför de flesta av våra elever, precis som Kenny Andersson (2002) påpekar, vill arbeta med någon de redan känner och umgås med. Anderssons erfarenhet är att dessa elever snabbt kommer att prata sig samman om ett ämne och därmed göra ett gott arbete. De som har valt varandra har redan ett försprång, jämfört med dem som blev över och måste börja med att lösa koordineringsproblem som att samsas kring en idé och en ambitionsnivå. Därför, menar Andersson, bör det vara läraren som sätter samman grupperna. Det kan vara mer arbetsamt för eleverna, men liknar samtidigt förutsättningarna i yrkeslivet, där man ju sällan kan arbeta med sina bästa vänner. Intrycket är att våra egna elever ofta ställer krav på att själva få välja vilka de vill arbeta med. Det händer också relativt ofta att de arbetar tillsammans med en nära kompis, även om de två tillhör olika grupper i projektet. För att undersöka om våra intryck stämmer, har vi ställt frågor om dessa områden både i enkätundersökningen och i fallstudien. Vår erfarenhet är dessutom att elever som är vänner och håller kontakten privat, också gör det i samband med grupparbete om någon av dem skulle vara borta från skolan. Detta gör arbetet mindre sårbart för exempelvis sjukdom eller skolk. En motbild till Arfwedson och Arfwedson tidigare idealbild, ger Andersson (2002) när han pekar ut några vanliga hinder för att grupparbete i skolan ska lyckas fullt ut. • Den osjälvständiga gruppen kräver ständig handledning och saknar förmåga att komma vidare i arbetet av egen kraft. • En annan grupp havererar för att någon tar befälet och vill komma igång utan att det finns kollektiva beslut, vilket leder till att gruppens medlemmar till slut sitter med olika arbetsmaterial som inte passar ihop. • I vissa grupper blir det sociala mest dominerande och arbetet skjuts undan till förmån för kompissnack. 18 • En grupp med dålig intern kommunikation gör att ingen vet vad som händer i den kollektiva processen och vissa elever väljer sin egen väg för att inte riskera att bli orättvist bedömda. • Grupper där en del elever har hög frånvaro av olika skäl måste göra om arbetsfördelningen om de ska nå ett slutresultat. Enligt Andersson finns det skäl att tro att elever som har ambitionen att bli mer än godkända i sina kurser, hyser en generell misstro mot grupparbeten. 5.5 Kritik mot grupparbeten Inte heller Arfwedson och Arfwedson (2000) är okritiska. Grupparbete är bara ett av många verktyg en pedagog har till sitt förfogande, påpekar författarna, och menar vidare att en allmän instruktion om att eleverna ska genomföra sin skolgång via grupparbeten inte är meningsfull om man inte samtidigt tar med i beräkningen vilken typ av grupparbeten det handlar om, hur kunskapsinhämtningen ska ske och hur man lokalt skapar förutsättningar via lokaler, schema och utrustning för att faktiskt kunna förverkliga den pedagogiska visionen. Det generella intrycket är att skolan har haft ett diffust förhållande till grupprocesser under alla år, anser Stensaasen och Slette (2000). Trots att den svenska skolan så länge understrukit värdet av grupparbete som metod, har detta aldrig slagit igenom på allvar, vilket är anmärkningsvärt också med tanke på hur stor utbredning metoden haft i resten av samhället. En del av problemet, tror författarna, ligger i att skolplanerna inte har gått in på vad grupprocesser handlar om och hur lärarna kan använda dem. För grupprocesser handlar inte bara om grupparbete: ”Skolplanerna saknar också en mer fundamental genomgående diskussion som startar med det enkla faktum att grupprocesserna tar sin början så snart elever och lärare har befolkat skolan.” (Stensaasen & Slette: 2000, s. 85) Grupparbete får också kritik utifrån den konstruktivistiska kunskapssynen. Sambandet mellan form och innehåll är aldrig givet, menar Korp (2003), i ett resonemang som utgår från av lärarna utformade prov i det så kallade ”lokala frirummet”. Bara för att lärare och elever kan påverka undervisning och bedömning lokalt, innebär det inte med självklarhet tillräckliga förutsättningar för laborativa, utmanande undervisningsformer, inlärning på ett djupare plan, metakognition eller kritisk reflexion, kritiserar Korp och fortsätter: Inte ens elevernas ”forskning” kring fritt valda eller tematiska ämnen, ett vanligt förekommande inslag i den svenska skolan särskilt i de lägre åren, leder nödvändigtvis till att sådana utbildningskvaliteter utvecklas, utan resulterar ofta i återgivande och tillägnande av lösryckta fakta. Detsamma gäller grupparbeten och muntliga redovisningar. (Korp: 2003, s. 145) 19 Enligt vår erfarenhet används grupparbete många gånger, och inte minst av oss själva, oreflekterat som arbetsmetod i skolan. Därmed går många värdefulla dimensioner av grupparbetet förlorade, vilket både eleverna och lärarna tydligt upplever. Det får till följd att eleverna tappar lusten att arbeta i grupp, eftersom värdet av arbetsformen blir otydligt eller inte framgår alls och eleven på ett individuellt plan fruktar för att alla misslyckade samarbeten ska leda till sämre betyg. För lärarnas del infinner sig en trötthet och känsla av uppgivenhet över det höga antalet havererade försök. 5.6 När grupparbeten fungerar När grupparbeten verkligen fungerar, kan de däremot innebära en stor källa till glädje både för elever och lärare, beträffande innehåll, resultat, arbetsprocess och social utveckling. Svedberg (2007) menar att djupet och rikedomen i en grupp består av det stora antalet direkta och indirekta relationer med sina olika innebörder. Genom att förhålla sig till och spegla sig i alla dessa olika relationer får gruppens medlemmar den stimulans eller existentiella näring som är nödvändig för den personliga utvecklingen, skriver Svedberg och liknar gruppen vid ett slags identitetslaboratorium. Andersson (2002) menar att om elevgruppen lyckas etablera sig i ett problemfält, kommer de att arbeta undersökande och värderande och inte ”faktasamlande” om ett ämne. Eleverna kommer att tvingas skaffa sig kunskaper på ett målstyrt sätt, det vill säga för att förstå innehåll och sammanhang och för att se konsekvenser och möjligheter. En viktig del i detta är att gruppen ska etablera en flerstämmig dialog och utnyttja gruppens mångfald, skriver Andersson, och hänvisar till Olga Dysthes begrepp om det dialogiska och monologiska klassrummet. Dysthe definierar i sin bok Det flerstämmiga klassrummet den monologiska traditionen som en ”envägskommunikation från dem som vet till dem som inte vet” (Dysthe, 1996, s. 222). De vanligaste formerna är föreläsning och fråga-svar-bedömning. Motsatsen, den dialogiska metoden, är när mening och förståelse skapas i samspelet mellan lärare och elever medan de pratar om och lyssnar på det de skriver och läser. Dysthe argumenterar mot uppfattningen att den monologiska kulturen nästan inte längre existerar i den skandinaviska skolan. Det finns många undervisningsformer som på ytan kan verka dialogiska, men som egentligen är monologiska. Ett exempel är grupparbete. Att det är flera som pratar är inte tillräckligt för att skapa flerstämmighet och dialog. En annan fälla kallar Dysthe för ”monologisk dialog ”Det liknar en dialog mellan lärare och elev, ”men samspelet domineras i verkligheten totalt av läraren. Eleverna fyller bara ut en del tomma utrymmen i lärarens framställning, och därmed fungerar den monologiskt”. (s. 223). I en forskningsrapport av Hans-Åke Scherp (2002) som bland annat undersökte lärares undervisningsmönster, urskiljdes minst tre grundläggande mönster: ett elevaktivt där eleverna får eller söker svar på frågor som de själva har eller fås till att ha, ett mer traditionellt 20 förmedlingspedagogiskt mönster där eleverna får svar på frågor de aldrig ställt, samt ett mönster där eleverna söker svar på frågor som de själva aldrig ställt. Det tredje mönstret, menar Scherp i linje med Dysthe, förväxlas ofta med ett elevaktivt lärande, men utgör snarare en avart av traditionellt undervisningsmönster. 5.7 Att bedöma grupparbete Det finns alltså många hinder för att ett grupparbete ska lyckas. Som lärare måste man ändå bedöma elevernas insatser, vare sig det till slut blir till ett mer konkret resultat, eller bara en upplevd process. Frestelsen att försöka uppfinna tydliga, ofta förekommande, mätmetoder är ibland stor hos många av oss lärare som arbetar mycket med grupparbeten. Man ska dock akta sig för att arbeta med checklistor eller delbetyg, anser Andersson (2002). Om ett projektarbete får karaktären av hinderbana eller tiokamp är risken stor att målen förtingligas. En del elever kommer då helt att fokusera på avprickningslistan, precis på samma sätt som när de frågar om vilka sidor som kommer på provet. I ett längre projekt kan istället en loggbok vara lämplig, enligt Andersson. Om det är osäkert vad en elev egentligen har gjort under ett grupparbete, är det bättre att helt avstå från att låta elevens bidrag till projektet eller temat påverka betyget, anser Egidius (1992). I stället får man då att ägna sig åt individuell bedömning. Detta gäller dels hur samarbetet fungerar i gruppen, dels hur den enskilde eleven lär sig att bidra till det gemensamma arbetet allt mer produktivt och intensivt. I ett examensarbete vid lärarutbildningen på Malmö Högskola, menar Nordqvist och Svensson att ett problem med fria arbetsmoment är att eleverna inte förstår vad de innebär, vilket gör att de kanske inte fullt ut kan utföra uppgifterna på bästa sätt och därmed inte bli rättvist bedömda (Nordqvist & Svensson, 2005). De upptäckte till exempel i sin undersökning att det finns vad de tolkar som en diskrepans mellan elevernas uppfattning att lärarna lägger stor vikt vid skriftliga prov och vad lärarna egentligen bedömer. Författarna refererar till Göran Linde som uttrycker att prov som påvisar exempelvis detaljkunskaper allt för ofta väger omotiverat högt då betyget sätts, och detta på bekostnad av mer svåråtkomliga men kanske viktigare studiemål. Så fort betygen ska sättas gör man oftare det mätbara till det som är viktigt, istället för att göra det som är viktigt till det mätbara. Man anpassar alltså kunskapssynen efter det som är mätbart, enligt Linde (Nordqvist & Svensson, 2005). 21 5.8 En holistisk bedömning Just vid friare arbetssätt som till exempel grupparbeten, är det viktigt att vara medveten om vilket slags bedömning man gör. En så kallad global eller holistisk bedömning sker på basis av bedömarens helhetsintryck. Korp (2003) återger Scrivens innebörd: hela processen bedöms vid en global bedömning. Om den enbart riktar sig mot resultatet, benämns den istället analytisk. Ett exempel på analytisk bedömning är användningen av kunskapsmatriser. Enligt Kjellström (2005) ställer en holistisk bedömning stora krav på goda ämneskunskaper och ämneskunskaper hos bedömaren, eftersom den bygger på underförstådda kriterier och allmän erfarenhet. Det kan också vara problematiskt för eleverna, eftersom det är svårt för dem att få en uppfattning om vad som utgör fokus för bedömningen. För en karaktärsämneslärare som till exempel ofta har att bedöma radio- och ljuproduktioner, är skiljelinjen mellan holistisk och analytisk bedömning inte alldeles klar. En radiodokumentär kanske uppfyller en rad av de högst värderade kvalitetskriterierna i en kunskapsmatris. Ändå kan helhetsintrycket vara att den inte håller högsta kvalitet vad gäller personligt uttryck och nyskapande förmåga. Den analytiska bedömningen ger då ett slags svar och den holistiska ett annat. 5.9 Att bedöma sig själv och sina kamrater Att eleverna själva ska vara med och bedöma sina insatser är idag självklart. Det står uttryckt i styrdokument, stöds av tillgänglig forskning och ingår i den konstruktivistiska kunskapssyn som åtminstone i teorin dominerar svenska pedagogers syn på inlärning. Att veta säkert vad en person egentligen kan är svårt, tycker Björklund (2005). Det vi möjligtvis kan säga något om är vilket kunnande en person visar genom sina prestationer, och då är det alltså egentligen prestationer vi bedömer och inte kunskap. Eftersom vi, som tidigare påpekats, inte kan vara med eleverna hela tiden, måste vi finna andra vägar för att skaffa oss så goda kunskaper om eleven som möjligt. Svaret är, menar Björklund, att ta eleverna till hjälp. Tankar om hur det egna lärandet går till kallas metakognition. För att elever ska kunna vara delaktiga i sina egna läroprocesser och få inflytande över sitt eget lärande, måste de utveckla denna förmåga, skriver Kjellström (2005). Elever har dock ingen naturlig och medfödd förmåga att värdera och reflektera över sina egna arbeten i skolan, anser hon. Den utvecklas inte automatiskt, utan kräver tid och arbete. 22 I en artikel i Journal of Personality and Social Psychology skriver Justin Kruger och David Dunning (1999), båda fil. dr. i psykologi, att en individ som är inkompetent inte bara tenderar att vara omedvetna om sin egen inkompetens utan också placerar sin egen kompetensnivå avsevärt högre än vad den faktiskt är. De mest kompetenta har dessutom en tendens att undervärdera sin egen kompetens om de inte får en möjlighet att jämföra sig själva med andra. Kruger och Dunning menar att de färdigheter som krävs för att genomföra en uppgift ofta är samma färdigheter som krävs för att bedöma förmågan att lösa uppgiften, både när det gäller ens eget arbete och andras. Det innebär att de mest inkompetenta saknar förmåga till metakognition och liknande verktyg för självvärdering. Denna brist leder enligt Kruger och Dunning till en generell tendens att övervärdera sig själv. De skriver att individer oftast väljer den lösning eller metod som verkar mest förnuftig och optimal och att avsaknaden av insikt om hur dåligt resultatet blev, gör att dessa personer faktiskt tror att de har presterat bra. Vilka är då de bakomliggande orsaker som leder till att de minst kompetenta tenderar att värdera sig själva alldeles för högt? En orsak författarna pekar på är att de flesta barn ofta inte får negativ återkoppling i sitt vardagsliv under uppväxten. Ett annat skäl kan vara att framgång beror på en rad faktorer som samverkar; en person behöver anstränga sig, ha kunskap och färdigheter för att lyckas. För att misslyckas räcker det med att en enda faktor blir fel. I sådana fall kan även en person som får återkoppling på uppgiften dra slutsatsen att det inte var inkompetens som var orsaken till misslyckandet utan någon annan faktor, som till exempel otur eller tidsbrist. 5.10 Självbedömning påverkar positivt I en forskningsstudie av Black och William som återges av Korp (2003) försökte man utveckla provens formativa egenskaper. Några viktiga slutsatser var att när eleverna själva är involverade i bedömningsprocessen har det goda effekter på lärandet. Den största förbättringen skedde dessutom i de svagast presterande grupperna, det vill säga att skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever minskade. Forskarna ansåg också att studien visade att bedömning och självbedömning påverkar elevernas motivation och självvärdering positivt, men att eleverna bara kan bedöma sig själva om de har en klar uppfattning om undervisningsmålen. Korp refererar också till Shepard som menar att eftersom lärande är en social process, bör bedömningen göras i grupp. Då socialiseras eleverna in i ämnets tankemönster och tränar sig i att förklara sina resonemang och få feedback på sin kompetensutveckling av sina kamrater. För att en grupp ska lyckas, ställer Andersson (2002), med hänvisning till Pramling, upp några kriterier som har med självbedömning att göra. Alla elever ska ha bedömningskraven och meningen med arbetsformen klart för sig. Då kommer de lättare att i positiv mening kontrollera varandra. Om 23 alla i gruppen har som uppdrag att kontinuerligt bedöma arbetsgången och de andras insatser, ökar medvetenheten om att man själv blir bedömd på samma sätt. Bedömningen från lärarens sida av gruppens arbete är också individuell, alla bedöms inför gruppen. Dessutom krävs att eleverna under arbetets gång diskuterar och värderar processen. Införandet av Gantt-scheman och diskussionsforum, samt den noggranna genomgången av kursplan och kunskapsmatris i fallstudiens andra del, syftade just till att undersöka om det sker en förändring i elevernas och lärarnas uppfattning om ovanstående kriterier uppfylls. Processer är varken svåra eller omöjliga att bedöma, anser Lars Lindström i en artikel om produktoch processvärdering i skapande verksamhet (Skolverket, 2002), men processvärdering kräver att elevers tankar görs tillgängliga på ett tydligare sätt än vad som vanligen sker. En process är heller inte en rak kedja av överblickbara händelser som följer varandra på ett logiskt sätt. För att ett grupparbete ska fungera, skriver Kenny Andersson (2002), måste ett antal olika delprocesser genomföras. Omfattningen skiftar beroende på storleken på processen, men vissa funktioner måste finnas med. Någon ska producera, någon annan planera, en tredje kvalitetsgranskar, en fjärde sköter övergripande beslut och kommunikation inom och utom gruppen. Enligt vår erfarenhet av grupparbete i skolan gäller det att eleverna inte hamnar i samma eller liknande roller för ofta, eftersom de då inte får tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att nå upp till målen i kursplanerna. Det är också ofta svårt för eleverna att värdera varandras insatser, när rollerna skiljer sig åt. Är man värd ett högre omdöme om man skriver manus, än om man gör en intervju? Är det bättre att boka gäster till ett program, än att producera jinglar och signaturmelodier? För att få en bild av om eleverna är oroliga för att deras insatser inte kommer att bli bedömda eller bedömda på fel sätt, fick de ta ställning till påståendet ”Jag får visa vad jag går för i skolans grupparbeten”. Med påståendet ”Vid grupparbeten känner jag att de andra i gruppen kan lära sig något av mig” ville vi mäta om eleverna känner att de får och kan bidra med egna erfarenheter och tankar. 5.11 Redovisningar Efter avslutat grupparbete ska eleverna redovisa resultatet. Det brukar sällan bli lyckat när det handlar om grupparbete, anser Arfwedson och Arfwedson (2002). Som exempel nämner de att alldeles för få elever är aktiva, och att obefintlig kunskap om pedagogik kan göra redovisningen långtråkig eller svårbegriplig för åhörarna. Målet med arbetet och redovisningen måste finnas med från start och eleverna bör kontrollera mer av redovisningen, skriver författarna och ger flera exempel på vinster med det upplägget: 24 • Om gruppmedlemmarna själva kontrollerar hur mycket klasskamraterna tar del av deras redovisning, det vill säga förhör sina kamrater, måste de själva vara väl förtrogna med materialet. • Klasskamraterna som vet att de kommer att kontrolleras, lyssnar mer uppmärksamt. • Gruppen får en direkt återkoppling av hur väl redovisningen lyckades • Alla grupper motiveras att lägga ner tid och arbete på att göra så bra redovisningar som möjligt, eftersom värdet av dem blir tydligare • Läraren märker tydligt hur bra gruppen behärskar sitt innehåll, liksom hur de övriga i klassen tagit till sig informationen Ett annat problem med redovisningar som Arfwedson och Arfwedson tar upp, är att de ofta kan uppfattas som förhör, istället för ett slags information. Eleverna vänder sig ofta mot läraren, vilket inte är konstigt, eftersom de i skolan tränas i att vända sig till läraren och inte prata med klasskamraterna under lektionen. Författarna menar att detta leder till att det vid redovisningar oftast blir en pratglad person i gruppen som skickas fram, eftersom de flesta är ovana att tala inför sin klass och drar sig för det. För att undersöka hur väl Arfwedsons och Arfwedsons teori stämmer på våra elever, har vi låtit dem ta ställning till påståenden som ”När jag redovisar tittar jag mer på min lärare, än på de klasskamrater som inte ingick i grupparbetet”, ”Jag tror att de som är duktiga vid redovisningen får högre betyg” och ”Vid redovisningar inför klassen vill jag gärna att någon annan i gruppen talar och berättar”. Det är inte heller sällsynt att ett grupparbete sönderfaller till individuella arbeten, där eleverna i själva verket inte samarbetar. Föreställningen att det är ett förhör av läraren gör att medlemmarna i gruppen under redovisningen står bredvid varandra och en efter en berättar om sin egen bit, helt efter mönstret från ett vanligt förhör. Förutom att detta är ett individuellt arbete, maskerat till grupparbete, blir också denna typ av redovisningar ineffektiva och tråkiga. Kontrollfunktionen för lärarens del blir heller inte speciellt bra – vet alla medlemmarna i gruppen verkligen vad de andra i gruppen vet, tar de övriga i klassen till sig informationen? Arfwedson och Arfwedson anser att det bör göras klart från början att redovisningen måste riktas till andra elever och anpassas för dem, inte för läraren. 25 6 Metod Vi har genomfört en fallstudie med elever i årskurs två på medieprogrammet. Fallstudien syftade till att undersöka vilka medel en lärare kan använda för att i högre grad synliggöra processen i ett grupparbete, för att öka känslan av säkerhet vid bedömning av elevernas arbete. Eleverna fick genomföra två olika grupparbeten inom ramen för den nationella gymnasiekursen Ljudmedier C, LJUM1203. Förutsättningarna var att eleverna i båda fallen skulle åstadkomma liknande slutprodukter, med lika mycket tid till förfogande, samma utrustning, lokaler och med samma individer i grupperna. I det andra arbetet ändrades förutsättningarna för arbetet. Eleverna fick använda ett så kallat Gantt-schema. Detta är ett planeringsschema med tidsaxel, arbetsuppgifter och – när det gäller grupparbete – arbetsfördelning. Gantt-schemat var interaktivt och fanns på Internet, tillsammans med ett digitalt diskussionsforum där de gemensamt skulle utvärdera sitt arbete. 6.1 Val av metod Vi valde att börja med en attitydundersökning som omfattade 155 av totalt 181 elever som går i medieprogrammets andra årskurs på den aktuella skolan. Målet med attitydundersökningen var att få fram vad eleverna i gemen tycker om att arbeta i grupp, om det är en bra arbetsform, samt hur de uppfattar lärarens roll kring ett grupparbete. En attitydundersökning har flera fördelar: eleverna får i instruktion att redogöra för vad de tycker, det finns inga felaktiga svar. Anonymiteten minskar också risken för att eleverna ska ge de svar de tror förväntas av dem. En nackdel med att använda en attitydundersökning är att just tyckandet gör resultatet mindre precist – olika respondenter kommer att värdera ord som ”mycket” och ”ganska” i en värdeskala på helt olika sätt. Resultatet från attitydundersökningen bildade sedan tillsammans med litteraturen grunden för fallstudien som genomfördes med 31 elever gymnasiets i årskurs två. Vi valde att göra en fallstudie för att en kvalitativ metod är mera lämplig när den undersökta gruppen är liten. Dessutom var de undersökta elevernas personliga erfarenheter viktiga i sammanhanget. Se vidare Bilaga 4 för enkäter, samtliga resultat, samt förklaringar och kommentarer till alla enkätfrågor. 6.1.1 Undersökningsgrupp Vid tiden för undersökningen hade eleverna i årskurs ett endast ett par månaders erfarenhet av grupparbete på gymnasiet. Eleverna i årskurs tre hade störst erfarenhet, men var vid undersökningstillfället på praktik, APU. Valet blev då att genomföra både attitydundersökningen och fallstudien med elever i årskurs två. De elever som 26 blev aktuella för fallstudien var 31 elever i den klass som vi undervisar. Attitydundersökningen genomfördes med samtliga tillgängliga elever i årskurs två, alltså även de som senare deltog i fallstudien. 6.2 Material Den inledande attitydundersökningen var en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Majoriteten av frågorna var polariserade, vilket tvingade eleverna att ta ställning för eller emot: alternativ som ”vet inte, annat”, eller ett mittenalternativ var borta. Frågeställningarna i en attitydundersökning är ofta så vaga eller allmänna i sina formuleringar, att möjligheten till vaga svar skulle göra det svårt att dra slutsatser från resultatet, allra helst vid en undersökning med så få respondenter. 6.2.1 Felmarginal För beräkning av felmarginal har vi använt formeln SE=√p(1-p)÷n, där p är procenttalet uttryckt i decimalform och n är totala antalet respondenter. Vi har valt konfidensgraden 95 %, vilket motsvarar z-värdet 1,96 (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003, s. 125-126) Attitydundersökningen hade 155 respondenter. Felmarginalen för ett tänkt svar där 60 procent av respondenterna instämmer blir då ungefär fyra procentenheter. För ett litet procenttal, 8 procent, är felmarginalen två procentenheter. Då denna undersökning inte upprepades och svarsalternativen var polariserade är dock felmarginalen av begränsat intresse. Det framkom heller inga punkter i undersökningen där felmarginalen skulle kunna vara en faktor som påverkar tolkningen av svaren. 6.3 Frågorna Frågorna formulerades med utgångspunkter dels från litteraturen, dels från erfarenheter i klassrummet och utifrån elevernas egna frågor och funderingar kring grupparbeten. Gerd Arfwedsons och Gerhard Arfwedsons, Arbete i lag och grupp (2000) samt Kenny Anderssons Processen i projektarbetet (2002) handlar om grupparbete. Deras respektive böcker och har gett det teoretiska underlaget för formuleringar av frågor. Båda böckerna framhåller vikten av att processen synliggörs, samt att det är viktigt att eleven ges verktyg för självvärdering så att de därmed får förutsättningar att uppnå metakognition. 6.3.1 Språkbruk Ordvalen i frågorna valdes utifrån ett språkbruk som eleverna skulle kunna hantera. Rubriken för denna uppsats talar om likvärdighet i betygssättning, men det är inget ordval som eleverna 27 skulle kunna förhålla sig till; frågorna formuleras därför som ”Jag kommer att bli rättvist bedömd i ett grupparbete” i stället för ”Jag kommer att bli likvärdigt bedömd i ett grupparbete”. Kraven på den enskilde läraren är att bedömningen ska vara likvärdig, men för eleverna är det synonymt med rättvisa. Skolverket skriver också om både rättvis och likvärdig bedömning i sin handlingsplan (Skolverket, 2004) där rättvis bedömning anses vara att eleverna får ett betyg om motsvarar deras faktiska kunskapsnivå, samt att likvärdigheten är att de bedöms på samma sätt oavsett var bedömningen sker. 6. 4 Attitydundersökningen Sökmotorleverantören Google erbjuder en rad webbaserade kringtjänster utan kostnad där Google Dokument är en. Google erbjuder en funktion för att skapa enkäter som kan utformas fritt - det går att välja olika sätt att svara, respondenter kan svara på flervalsfrågor, välja flera alternativ eller tvingas till att välja ett enda. Man kan formatera undersökningen så att respondenten tvingas svara på alla frågor för att kunna skicka in enkäten. För att svara på denna funktion behöver användaren inte ha ett googlekonto, det finns heller ingen möjlighet för den som använder tjänsten för att genomföra en enkät att ta reda på från vilken dator en person har svarat på enkäten, IP-adressen, vilket gör att anonymiteten får anses vara säkrad. Respondenterna får tillgång till enkäten genom att de klickar på en hyperlänk som kan skickas via e-post eller visas på en hemsida. För just den här enkäten gjordes länken tillgänglig genom skolans gemensamma e-postsystem. 6.5 Fallstudien Eleverna fick först genomföra ett grupparbete som till sin natur såg ut ungefär som de grupparbeten de brukar utföra i det aktuella ämne, Ljudmedier. Efter avslutat arbete fick de fylla i en enkät. Enkäten delades ut på papper, dels för att det vid tillfället för genomförandet inte skulle finnas tillräckligt många datorer för att alla skulle kunna fylla i enkäten, dels för att det skulle bli möjligt vid analysen att se om en enskild elev hade ändrat uppfattning om grupparbeten. Syftet var helt enkelt att se om till exempel de elever som i första undersökningen ansåg att läraren hade dålig insikt i gruppens arbete uppfattade att läraren hade större insikt efter det andra grupparbetet med nya förutsättningar för fallstudien. 6.6 Gantt-schema Inför det andra grupparbetet delades instruktion ut till eleverna. Den här gången skulle de själva få välja roll i gruppen. Dessutom skulle de arbeta med ett interaktivt Gantt-schema på webben. 28 På Google Dokument finns en funktion där en användare kan spara dokument av olika slag på Googles server för att ha åtkomst till dessa från valfri dator. Det finns också möjlighet att dela dokument med andra användare så att flera personer kan samarbeta kring dokumentet - de kan redigera, läsa, lägga till från olika datorer, även simultant. Förutsättningen för detta är att man skapar ett gratiskonto hos Google. Lärarna skapade Gantt-scheman i ett vanligt ordbehandlingsprogram och förde sedan över dessa till Google Dokument. Eleverna fick i uppdrag att använda detta under grupparbetets gång. 6.7 Diskussionsforum Efter det andra grupparbetet fick eleverna i uppdrag att uppsöka ett diskussionsforum på Internet. Detta diskussionsforum är en del i den digitala plattformen Lotus Connection, skapad av dataföretaget IBM. Plattformen kräver inloggning och för att eleverna ska kunna logga in krävs att det skapas individuella konton av plattformens systemadministratör. Här kan eleverna alltså inte vara anonyma utan det syns när de har skrivit ett inlägg och vem som har skrivit det. Varje grupp fick tillgång till ett forum där de skulle skriva en kort utvärdering av hur det senaste grupparbetet hade gått. Formen var vald för att skapa transparens både mellan eleverna och gentemot lärarna. Att eleverna vet att de ska bli utvärderade av sina kamrater, på samma sätt som de själva utvärderar kamraterna, kommer enligt Kenny Andersson kommer att leda till ökad självinsikt, självvärdering och i förlängningen till metakognition. (Andersson, 2002). 6.8 Den andra enkäten När eleverna hade uppdaterat sina Gantt-scheman och skrivit på diskussionsforumet, fyllde de i den andra enkäten, vilken syftade till att se hur de nya redskapen hade påverkat grupparbetet. 6.8.1 Anonymitet Med det begränsade urvalet av respondenter skulle anonymiteten eventuellt inte kunna garanteras, när undersökningen på individnivå ska göras. Enkäterna som delades ut var numrerade och en utomstående lärare kallades in. När enkäterna lämnades in antecknade den utomstående läraren numret på enkäten i en klasslista bredvid elevens namn och behöll sedan listan. Inför nästa enkät var den utomstående läraren ensam med eleverna i klassrummet och delade ut numrerade enkäter så att samma elev fick en enkät med korresponderande nummer. Efter insamling förstördes klasslistan innan enkäterna lämnades över till författarna av denna uppsats. 29 6.9 Tillvägagångssätt Samtliga attitydundersökningar genomfördes på lektionstid i datasalar. Respondenterna var 155 elever i årskurs 2 på medieprogrammet. Enkäterna genomfördes alltid i början av en lektion, ingen elev skulle vinna på att fylla i enkäten snabbt och slarvigt för att kunna sluta tidigare. När attitydundersökningen skulle genomföras fick klasserna besök av författarna till denna uppsats i de klassrum där eleverna var schemalagda. De fick i instruktion att leta rätt på länken till den webbaserade undersökningen och sedan vänta på instruktion. Eleverna fick förklarat att de var helt anonyma och att de kunde svara utan risk att någon skulle kunna få reda på vem som tyckte vad. Eleverna fick reda på att de var tvungna att svara på alla frågor, att det inte skulle gå att skicka in om man hoppade över någon fråga. Vid varje fråga stod om det var ett eller flera alternativ som skulle fyllas i. Eleverna fick reda på att de skulle svara på vad de tyckte om ett typiskt grupparbete på skolan och att det var självklart att det skiljer mycket mellan olika lärare och kurser, men att de skulle försöka tänka sig ett generellt grupparbete som inte var extremt i någon riktning. Medan eleverna fyllde i enkäten var det inte ovanligt att några protesterade mot avsaknaden av ett mittenalternativ; de tyckte det var svårt att ta ställning för eller emot något. Fallstudiens enkäter genomfördes på papper; den första enkäten delades ut i början av en lektion; den andra delades ut efter att eleverna hade fått i uppdrag att uppdatera sina Gantt-scheman och diskussionsforum. Tjugo av 25 respondenter fyllde i den andra enkäten. De andra fem var frånvarande från skolan. 6.10 Analysmetod Svaren har bearbetats i Microsoft Excel 2002, genom ren addition av svaren. Resultatet har tagits fram som tabeller. 6.11 Tillförlitlighet Felmarginalen för attitydundersökningen är 8 procent och med 155 respondenter anses svaren vara tillräckligt tillförlitliga om man polariserar de svar där det finns fyra alternativ till att bara ha två, det vill säga man slår samman siffrorna för ”stämmer helt” och ”stämmer ganska bra” och ställer dessa emot sammanslagna siffror för ”stämmer inte så bra” och ”stämmer inte alls”. Av 181 elever i årskurs två svarade 155 på enkäten. De som inte svarade fanns av olika anledningar inte i klassrummen när enkäterna genomfördes. Samtliga elever som var i skolan fyllde i enkäten. Vid analysen har det kommit fram att en del frågor inte har tolkats av eleverna som avsikten i enkäten var och värdet av dessa svar kan därför ifrågasättas. 30 Enkäterna som är kopplade till fallstudien lider av problemet att alla som har deltagit i grupparbetet inte har fyllt i enkäterna. De aktuella klasserna har problem med närvaro, där snittet för den totala frånvaron från skolan – giltig och ogiltig – är 20 procent. Sen ankomst är legio och enkäterna kan därför tänkas ha en övervikt av respondenter som klarar att komma i tid till en lektion, de duktiga eleverna. Vid undersökningarna väntades eleverna in och till slut fanns 25 av 31 elever på plats, resten var frånvaroanmälda. När eleverna skulle börja använda helt nya verktyg, Gantt-schema och diskussionsforum på webben, fanns det en del inkörningsproblem. Dels tog det tid för eleverna att skapa konton, logga in, byta mellan olika plattformar, dels fanns ett motstånd mot att få ytterligare uppgifter att genomföra. När väl eleverna hade kommit över inkörningsproblemen uppfattade vi inte att det fanns ett motstånd mot att använda dessa nya verktyg. 6.12 Etiska överväganden Vad gäller anonymiteten för de tre enkäterna får den anses som säkrad, enär det i fråga om attitydundersökningen inte går att koppla individer med de svar som redovisas och att en utomstående lärare kallades in för att sköta utdelning och insamling av enkäterna som var kopplade till fallstudien. Att ge eleverna i instruktion att värdera varandras arbete på ett webbaserat diskussionsforum, där samtliga medlemmar i gruppen kan läsa vad de andra tycker kan tyckas problematiskt. Vi uppfattar dock öppenheten i klassen som stor och har inte uppfattat några negativa konsekvenser i efterhand. Vi har inte inhämtat vårdnadshavares tillstånd för omyndiga elever, eftersom vi inte visste att det skulle behövas när alla enkäter är anonyma. 31 7 Resultat Vår attitydundersökning visar med all önskvärd tydlighet att eleverna saknar förtroende för att deras lärare har insikt i vad som händer under processfasen i ett grupparbete. På frågan om de tror att läraren vet vem som har haft vilka idéer i gruppen svarar sju av tio att de inte tror att läraren vet detta. Närmare hälften av eleverna instämmer i påståendet ”Läraren vet inte vad jag gör när det är grupparbete”. Våra undersökningar visar vidare på olika sätt att den teoretiska bakgrunden stämmer väl överens med de resultat vi får fram. Kruger och Dunning (1999) skriver om hur de minst kompetenta saknar insikt om sin egen kompetensnivå och attitydundersökningen bekräftar detta. Andersson (2002) spekulerar i att det finns en misstro mot grupparbeten hos mer motiverade elever. Det har tyvärr inte funnits tid för att göra korsreferenser av attitydundersökningen, där man kan se hur vissa elever svarar på olika typer av frågor. Det hade varit intressant att se om de elever som anser att de lär sig mest genom att arbeta individuellt också uppfattar sig själva som mer ambitiösa. En översiktlig genomläsning av respondenternas svar pekar mot att det är så, men att leda detta i bevis ryms inte inom tidsramen för detta arbete. Vi redovisar nedan inledningsvis fallstudien vi genomförde, då resultatet av denna ger svaren på frågeställningarna i denna uppsats. Därefter följer en kortare genomgång av de svar i attitydundersökningen som är relevanta för resultatet och den efterföljande diskussionen. Samtliga frågor och hur eleverna har svarat återfinns i bilagorna. 7.1 Fallstudiens första del Fallstudien pekar i flera fall mot att grupparbeten inte fungerar speciellt bra i den aktuella klassen. På frågan om man har lärt sig något av de andra i gruppen tycker 17 av 25 att det inte stämmer, medan endast sju tycker att det stämmer; fjorton elever anser inte att de har fått dela med sig till övriga i gruppen, medan 10 tycker att de har gjort det. I den andra enkäten, där fyra av respondenterna från den första enkäten inte var med, har siffrorna inte förändrats nämnvärt: 16 av 20 tycker att det inte stämmer att de skulle ha lärt sig av övriga gruppmedlemmar, fem tycker att det stämmer. Känslan av att få dela med sig har inte heller förändrats: 13 tycker att det inte stämmer mot sju som håller med (jfr. tabell 1). Vi återkommer i mer detalj nedan om vad undersökningen visade i den andra enkäten, efter att eleverna hade fått förändrade förutsättningar för att genomföra sina grupparbeten. Det bör dock redan nu konstateras, för tydlighetens skull, att misstron mot grupparbeten är stark bland de mer studiemotiverade eleverna, även efter fallstudien. Vi tolkar denna diskrepans mellan vad eleverna tycker om förändringarna och vad de fortfarande anser om grupparbeten, som ett utslag av den oerhört stora spridning i kunskaps- och ambitionsnivå som 32 finns i den undersökta populationen. Vår attitydundersökning, med en mycket större grupp respondenter, bekräftar i ett flertal fall att eleverna anser att skoltrötta och omotiverade elever gynnas av grupparbetsformen, samt att dessa elever kan dra nytta av de flitiga elevernas insats. Mer än hälften av eleverna i fallstudien tror att de hade lärt sig mer om de hade fått jobba själva; på frågan om eleverna tror att läraren vet vad varje individ har presterat i gruppen så tycker 15 av 25 respondenter att det inte stämmer. I enkät nummer två är motsvarande 10 av 20 och andelen som fortfarande tror att de hade lärt sig mer om de hade jobbat individuellt är lägre, men fortfarande jämn med de som tycker att de lär sig mer i grupparbeten (jfr. tabell 2) Tabell 1 Enkät 1 Enkät 2 Jag känner att övriga medlemmar i gruppen har lärt sig något av mig Jag känner att jag har lärt mig något av de andra i gruppen Jag känner att övriga medlemmar i gruppen har lärt sig något av mig Jag känner att jag har lärt mig något av de andra i gruppen Stämmer helt + stämmer ganska bra 10 Stämmer helt + stämmer ganska bra 7 Stämmer helt + stämmer ganska bra Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 14 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 17 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 7 Stämmer helt + stämmer ganska bra 13 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 5 16 n/a 1 n/a 1 n/a 5 n/a 4 n/a är bortfall på grund av frånvaro eller att respondenten inte fyllt i enkäten korrekt, alternativt har struntat i att svara 7.1.1 Självvärdering I sitt diskussionsforum på webben noterar flera elever att problemet med grupparbeten är arbetsmoral: ”Alla i gruppen håller med om att vi har varit omotiverade och slöa”, skriver eleven SE om en grupp, medan eleven RE beskriver en annan grupp: ”Idag har vi ägnat oss åt att gå runt & göra ingenting.” Att gruppen till slut kom igång och lyckades prestera en färdig produkt berodde på att en lärare fick gripa in och bestämma i detalj vad var och en i gruppen skulle göra. Det hjälpte en del, men RE skriver vidare att ”Trots att vi allihop fick uppgifter tilldelade oss var det ändå vissa som inte gjorde dessa”. Eleven NM i en tredje grupp skriver ”Våran grupp fungerade inte och ingen gjorde något alls”. Tabell 2 Enkät 1 Enkät 2 Jag tror att jag hade lärt mig mer om jag hade fått jobba själv Stämmer helt + stämmer ganska bra Jag känner att lärarna vet vad jag har presterat i den här gruppen Stämmer helt + stämmer ganska bra Jag tror att jag hade lärt mig mer om jag hade fått jobba själv Stämmer helt + stämmer ganska bra Jag känner att lärarna vet vad jag har presterat i den här gruppen Stämmer helt + stämmer ganska bra 13 10 10 10 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 10 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 15 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 11 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 10 n/a 2 n/a 1 n/a 4 n/a 5 n/a är bortfall på grund av frånvaro eller att respondenten inte fyllt i enkäten korrekt, alternativt har struntat i att svara 33 7.1.2 Gruppernas problem Enkäterna visar också att det som stör eleverna mest är klasskamraternas dåliga arbetsmoral. Samtidigt tror ungefär hälften av eleverna att lärarna inte har kunskap om vilka problem som finns i grupperna. Detta i kombination med att eleverna inte tror att läraren vet vad varje individ presterar (jfr. tabell 2) gör att det får anses som att ungefär hälften av eleverna inte tror att lärarna har någon kunskap om gruppens arbetsprocess. Eleven NM skriver ”Anledningen till at vi inte tog kontakt med lärarna var att vi trodde först att gruppmedlemmarna gjorde vad dom skulle men vi fick inte tag på varandra och kunde därför inte se om dom gjorde det”. Ytterligare en faktor är att eleverna tror att lärarna inte vet vem som har gjort vad i ett grupparbete. Sju av tio elever i enkätundersökningen håller inte med påståendet ”Läraren vet vilka idéer och tankar som är mina och vilka de andra har kommit på”. I fallstudiens första enkät svarar sex av tio elever att de inte tror att läraren vet vad de har presterat i gruppen. Slutsatsen måste därför bli att om eleverna tror att lärarna inte vet vad eleverna gör, så tror de också att lärarna saknar insyn i vad de inte gör och att det därför går att smita undan sitt ansvar. 7.1.3 Självinsikt Samtidigt som eleverna verkar väl medvetna om att arbetet i grupp ofta har stora brister är förmågan till självvärdering helt i linje med det Kruger och Dunning hävdar i sin artikel: nämligen att majoriteten av de undersökta placerar sig i den andra kvartilen, oavsett hur deras verkliga prestationer ser ut (Kruger, 1999). Uttrycket ”kvartil” syftar på de fyra fjärdedelar som tillsammans bildar hela populationen som har undersökts. Den översta eller första kvartilen är alltså de 25 procent som har presterat bäst, den andra kvartilen är de respondenter som hamnar i intervallet 50 – 75 % o.s.v. Det är värt att notera att det är en relativ skala och den rangordnar respondenterna inbördes, inte i förhållande till absoluta mål. I vår undersökning fick eleverna frågan om de var nöjda med sina egna insatser, om att eleven inte hade kunnat göra mer för att det skulle bli bättre fördelar sig siffrorna över alternativen stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte så bra, stämmer inte alls så här: 3, 13, 4, 5. Siffrorna fördelar sig lika på frågan om hur gruppen har fungerat i det aktuella arbetet och går även igen när eleverna ska värdera gruppen i den andra enkäten. Det dyker däremot upp en förändring vid den individuella värderingen i den andra enkäten: fler elever har placerat sig i de två undre kvartilerna och siffrorna väger nu 34 jämnt mellan de två halvorna: 10 respondenter i den övre, 11 i den undre. Det enda bortfallet är de elever som inte fyllde i den andra enkäten, alltså har samtliga som fyllde i den andra enkäten gjort en självvärdering och fler respondenter har placerat sig själva lägre. Tabell 3 Det här har fungerat sämst i gruppen En del skiter i att jobba, de tar inte sitt ansvar Vi blir osams hela tiden, kan inte komma överens Vilken faktor tycker du stör mest, vad gör det svårast att få gruppen att fungera Personer som kommer för sent, man vet inte om de kommer att dyka upp Jag tror att lärarna vet vilka problem vi har haft, utan att någon måste berätta det Det här har fungerat sämst i gruppen Stämmer helt + stämmer ganska bra Vilken faktor tycker du stör mest, vad gör det svårast att få gruppen att fungera Personer som kommer för sent, man vet inte om de kommer att dyka upp Jag tror att lärarna vet vilka problem vi har haft, utan att någon måste berätta det Stämmer helt + stämmer ganska bra 11 Enkät 1 2 Personer som gör annat, tar långa raster, inte är tillgängliga 11 5 En del skiter i att jobba, de tar inte sitt ansvar 1 Inte tillräcklig stöd från läraren 6 0 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 12 Vi blir osams hela tiden, kan inte komma överens 2 Personer som gör annat, tar långa raster, inte är tillgängliga 6 Ingen bryr sig om mina idéer, det är alltid någon annan som bestämmer 6 Problem med teknisk utrustning, datorer, lokaler och liknande 13 11 Enkät 2 Jag fick jobba med det jag alltid gör, ingen utmaning 9 9 Jag fick jobba med det jag alltid gör, ingen utmaning 1 Inte tillräcklig stöd från läraren 4 5 n/a 3 n/a 0 Ingen bryr sig om mina idéer, det är alltid någon annan som bestämmer 6 Problem med teknisk utrustning, datorer, lokaler och liknande n/a 1 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 12 n/a 5 n/a 5 n/a 4 n/a är bortfall på grund av frånvaro eller att respondenten inte fyllt i enkäten korrekt, alternativt har struntat i att svara. 7.2 Fallstudiens andra del Inför det andra grupparbetet gjordes ett antal förändringar: Först presenterades en genomgång av kursplanens mål med en kunskapsmatris. Sedan fick eleverna bekanta sig med de webbaserade applikationerna. Under arbetets gång skulle eleverna använda ett Gantt-schema på webben, som skulle uppdateras, samt utvärdera sitt arbete i ett diskussionsforum. Den andra enkäten ställer ett antal frågor om detta och om man jämför svaren på frågan om eleven förstår meningen med uppgiften så har andelen som inte förstår sjunkit. Dock har inte andelen som förstår meningen ökat och detta förklaras med bortfallet på fyra personer. Att andelen som inte förstår sjunker kan därför inte anses vara kopplat till genomgången av kursmålen. På direkt fråga i enkäten om eleverna tyckte att det var bra att gå igenom kursmålen på detta sätt svarar en svag majoritet att det gjorde målen tydligare (13 av 21 respondenter) medan frågan om det gjorde uppgiften mera meningsfull samlade 11 av 21 i favör för en sådan genomgång. Överhuvudtaget var motivationen låg: ”Omotiverad, dålig 35 kontakt mellan gruppmedlemmarna” tycker eleven AM och får medhåll av eleven SE ”för dålig kontakt mellan gruppmedlemmarna, omotiverad” och eleven NM bekräftar intrycken från elevernas diskussionsforum: ”Eftersom ingen kom på dom bestämda mötena så kunde vi inte bestämma vad vi skulle göra.” 7.2.1 Webbapplikationer Eleverna fick också svara på frågor om nyttan av Gantt-schema, respektive diskussionsforum och här var utfallet till förmån för de nya verktygen desto tydligare (jfr. tabell 4). Eleven PP skriver i sin utvärdering på diskussionsforumet: gruppen jobbade mycket bättre denna gången än förra. Vi jobbade effektivare, och träffades efter skoltid för att jobba på projektet. Dessutom kändes det viktigt att visa att vi kunde få in något i tid och arbeta lite bättre som grupp denna gången. […] Vi ringde och kollade med varandra en hel del, träffades och kollade upp med varandra hur det gick och vad som var klart och vilket som inte var klart. Vi använde även ganttschemat en del, för det blev lätt att man glömde vad man skulle göra och när man skulle göra det. Tabell 4 Användning av Gantt-schema och diskussionsforum gör arbetsuppgiften tydligare Stämmer helt + stämmer ganska bra Användning av Gantt-schema och diskussionsforum gör arbetsfördelning och ansvar tydligare för alla i gruppen Stämmer helt + stämmer ganska bra Gantt-schemat och diskussionsforumet kan göra det lättare för lärarna att bedöma min insats i grupparbetet. Jag tror att det är större chans att jag blir rättvist bedömd när lärarna får insyn i gruppens arbete via Ganttschema och diskussionsforum. Stämmer helt + stämmer ganska bra Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 12 8 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 13 7 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 16 Stämmer helt + stämmer ganska bra 5 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 14 7 n/a 4 n/a 5 n/a 4 n/a 4 n/a är bortfall på grund av frånvaro eller att respondenten inte fyllt i enkäten korrekt, alternativt har struntat i att svara Som man kan läsa ut av tabell 4 tycker en tydlig majoritet av eleverna att införandet av digitala hjälpmedel både har gjort arbetet enklare, samt att det ökar lärarnas insyn och därmed också chansen till det eleverna uppfattar som en rättvis bedömning. Ytterligare en förändring var att eleverna själva fick göra arbetsfördelningen inom gruppen i det andra grupparbetet. Eleverna fördelade de olika roller som var aktuella, t.ex. reporter eller tekniker. Av de 21 respondenterna tyckte 18 att det fungerar bättre på det viset och en möjlig tolkning är att de då kan välja att arbeta med sådana arbetsuppgifter som de inte är säkra på att lärarna känner till deras kompetens. En annan, i det närmaste motsatt tolkning, är att eleverna 36 väljer att arbeta med det de redan kan, det de är trygga med. En viktig faktor var att lärarna meddelade eleverna att man får lov att misslyckas, att en grupp kanske inte blir klar, men att en utvärdering där man lär sig varför grupparbetet havererade också är en lärdom. Efter den andra delen av fallstudien menar också 15 av 21 elever att de tror att de kommer att bli rättvist bedömda, ”på samma sätt som de andra i gruppen.” I elevernas diskussionsforum finns också en hög grad av självkritik som gruppmedlemmarna kollektivt tar på sig. 7.3 Invändningar mot resultatet av fallstudien Om man jämför svaren mellan de två undersökningarna finns det anledning att vara lite vaksam mot de statistiska resultaten av undersökningen. På individnivå finns det diskrepanser mellan svaren i den första och den andra undersökningen som inte verkar motiverade. På en fråga om utrymme för att utveckla eget intresse svarar respondent 4 i den första undersökningen att det stämmer helt, medan samma respondent i den andra undersökningen säger att det inte stämmer alls. Respondenten tycker att det mesta arbetet i gruppen har fungerat dåligt att döma av svaren i den andra enkäten, men påståendet ”Jag är nöjd med slutresultatet” blir bekräftat med att respondent 4 tycker att det stämmer helt. En noggrann genomläsning av alla svar visar att det finns ett per respondenter vars svar inte verkar helt trovärdiga, allra helst när man jämför de två olika undersökningarna. Det får dock anses att studien pekar mot, om än inte slår fast, att interaktion mellan elever, samt mellan lärare och elever på webben i syfte att öka insyn och insikt i gruppens process är något som eleverna uppfattar som positivt. 7.4 Attitydundersökningen Att lärarnas insikt och insyn i den pågående processen måste bli bättre bekräftas också av den genomförda attitydundersökningen( jfr. Tabell 5), där 155 elever på medieprogrammets årskurs två svarade på ett antal frågor om grupparbeten, vilket bildade grund för fallstudien som senare genomfördes. En svag majoritet anser att lärarna inte vet vad eleverna gör i gruppen och sju av tio elever tror inte att läraren vet vem som har fört fram de olika idéerna och tankarna som finns hos gruppen. Tabell 5 Läraren vet inte vad jag gör när det är grupparbete Stämmer helt + stämmer ganska bra Läraren vet alltid vilka idéer och tankar i gruppen som är mina och vilka som de andra har kommit på Stämmer helt + stämmer ganska bra 70 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 85 45 Stämmer inte så bra + Stämmer inte alls 110 37 Lärarnas bristande insyn i processen när eleverna arbetar i grupp förklarar säkert också varför många elever uppfattar det som att de lär sig mer när de arbetar individuellt och attitydundersökningen visar att 90 av 155 respondenter tycker att de lär sig mer genom individuellt arbete. Det är oftast de högpresterande eleverna som framför kritik mot grupparbeten. Deras argument till oss lärare brukar vara att de står för majoriteten av arbetsinsatserna och att de svagare eleverna åker snålskjuts. Undersökningen visar också att ungefär två tredjedelar av eleverna tror att en skoltrött elev lättare klarar skolan genom grupparbeten, jämfört med traditionell förmedlingspedagogik. I attitydundersökningen hade vi dessutom med påståendet ”jag drar alltid det tyngsta lasset i grupparbeten” och 88 tyckte att det stämde helt eller ganska bra, medan 67 inte höll med. Felmarginalen ligger här på fem procentenheter och eftersom procenttalen fördelar sig som 53 respektive 47 procent vågar vi inte dra andra slutsatser än att ungefär hälften av eleverna anser sig arbeta mer än sina kompisar i grupperna. Vi kan från undersökningen inte utläsa om detta är ett uttryck för att eleverna övervärderar sina prestationer, eller om det speglar verkligheten. 38 8 Diskussion För oss medielärare som i stor utsträckning arbetar med projektbaserade grupparbeten som undervisningsmetod, är det självklart att den begränsade insynen i elevernas arbetsprocesser och kunskapen om deras arbetsinsatser och uppnådda mål är ett stort problem. Medvetenheten om problematiken finns och viljan att komma till rätta med den samma är stor, men svårigheten ligger i att hitta de verktyg som den enskilde läraren kan använda för att faktiskt få insyn i det pågående arbetet i gruppen. Vissa verktyg skulle utan tvivel öka vår insyn, men samtidigt hämma elevernas möjligheter att själva finna lösningar på problem och svar på frågor. Om målet med undervisningen är att eleverna ska vara delaktiga i kunskapssökandet och värderingen av den funna kunskapen, kan alltför styrda och kontrollerande metoder få motsatt verkan. Eleverna kommer då att söka svar på de frågor som de uppfattar att lärarna antingen vill att de ska besvara eller som lärarna vill att de ska ställa själva. Den metakognitiva och konstruktivistiska dimensionen av lärandet uteblir. Samtidigt kan vi alltså inte bortse från den från rättssäkerhetssynpunkt oerhört viktiga frågan om att eleverna verkligen ska få det omdöme eller betyg som de förtjänar. I det här sammanhanget kan det vara värt att påpeka att vi nästan alltid är två lärare som delar på 30-40 elever och därmed alltid har en diskussionspartner när det är dags för bedömning. För en lärare som arbetar ensam med en klass måste den osäkerhet som finns kring gruppens process göra bedömningsarbetet ännu svårare. Syftet med detta examensarbete är att undersöka nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet. För att få svar på elevernas reaktioner på de nya metoderna, föll valet på olika typer av enkätundersökningar, där eleverna anonymt kunde besvara hur de upplever att arbeta i grupp. Vi känner själva en otillräcklighet vad gäller insynen i gruppernas processer och antog därför att eleverna delade denna känsla av osäkerhet. Det är inte sällsynt efter ett avslutat arbete att vi lärare sitter och spekulerar i vem som har gjort vad, att man hör kommentarer som ”Det måste vara F som ligger bakom det där, jag kan inte komma på någon annan i gruppen som är kapabel till den där typen av resonemang”. 8.1 Hur uppfattar eleverna lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbeten och resultat i förhållande till gruppens? I vår undersökning ställde vi frågan om hur eleverna uppfattar lärarnas förmåga att bedöma deras individuella arbete och resultat i förhållande till gruppens. Våra resultat visar att eleverna känner stor osäkerhet avseende lärarnas förmåga att veta vad som händer i ett grupparbete och vad eleverna presterar individuellt. Exempelvis kände en klar majoritet av eleverna i fallstudien att lärarna inte visste vad de hade presterat i det första av de två grupparbeten som ingick i studien. I den stora 39 attitydundersökningen ansåg 70 procent av de tillfrågade att lärarna inte har en aning om vem som har kommit på en idé eller en tanke i en grupp. Orsakerna till varför eleverna hyser sådan misstro gentemot lärarnas kompetens, är naturligtvis många. En måste handla om återkoppling – på grund av tidsbrist eller andra saker hinner lärarna ofta inte ge individuell respons på varje elevs insats, vilket gör eleven osäker på om han eller hon blivit sedd under arbetet. Kenny Andersson (2002) skriver att i ett processorienterat arbete ska bedömningen användas för att styra processen vidare. Bedömningen måste således innehålla ett utvecklingsperspektiv parallellt med en värdering av vad som gjorts. Själva resultatet av bedömningen är inte bara en slags värdering utan också ett underlag för fortsatt planering. När omdömet eller betyget meddelas, sker detta ofta i ett sammanhang där lärarna talar mera allmänt om elevens arbetskapacitet och förmåga att fungera i grupp. Eleven får sällan diskutera konkreta händelser eller problem. En annan orsak kan ligga i elevens osäkerhet om vad som ligger till grund för bedömningen. Andersson (2002) menar att det är viktigt att lärare och elev redan innan projektet börjar är överens om vad som ska bedömas och varför. Det måste ligga i elevens eget intresse att visa upp ett underlag för läraren att bedöma, när det inte förkommer traditionella kunskapsprov eller förhör. Ju tydligare underlaget för bedömningen är, desto tryggare känner sig eleven med läraren, anser Andersson. Vi menar därför att en orsak till elevernas misstro mot lärarnas förmåga att veta vad som händer i ett grupparbete är att de inte i förväg vet vad som förväntas av varje deltagare i arbetet. 8.2 Vad tycker eleverna om de nya bedömningsmetoderna jämfört med de gamla? Vår fallstudie visar klart att eleverna i den undersökta klassen uppskattar de nya metoder för bedömning som vi införde i studiens andra del. Två tredjedelar tyckte att användningen av Ganttschema och diskussionsforum gjorde arbetsuppgiften och ansvarsfördelning tydligare. Något fler tror att metoderna gör det lättare för lärarna att bedöma individuella insatser, samt att eleverna själva blir mer rättvist bedöma. Vad innebär då egentligen att låta eleverna själva planera sitt arbete i ett Gantt-schema och utvärdera arbetet under tiden som det pågår? Enligt vår uppfattning för vi då över en större del av ansvaret på eleverna vad gäller processen. Det är eleverna som har överblick. Det är eleverna som planerar och rapporterar resultat till varandra. Det är eleverna som med egna ord och tillsammans utvärderar det gemensamma resultatet, samt sina egna och de andra gruppmedlemmarnas arbetsinsatser. 40 Ytterligare en faktor är att målet för ett arbete inte bara handlar om de kursmål en lärare försöker beta av. Inför starten av ett projekt kan vi berätta för alla elever om målen som alla ska uppnå, men vi kan också säga till eleven V att han den här gången måste visa mer av sin förmåga att göra en viss sak. På det sättet blir uppgiften inte bara lärarens mål för kollektivet, utan också en möjlighet för individen att definiera egna mål som kan uppnås inom ramarna för projektet, samtidigt som de kollektiva målen uppfylls. Det meningsfulla i att arbeta i en grupp, där olika elever utför olika arbetsuppgifter, med ett gemensamt mål, stärks på så sätt. Elevernas interaktiva Gantt-schema ger just varje elev en möjlighet att precisera och prioritera sina egna mål och visa för lärarna att man fokuserar på en uppgift som ger möjlighet att uppnå det mål som särskilt eftersträvas. Detta leder i förlängningen till en ökad trygghet för eleven att betyget kommer att vara rättvist. Gantt-schemat och diskussionsforumet var dessutom gemensamt för gruppen. De andra medlemmarna i gruppen kunde se vad varje medlem skrev in i Gantt-schemat och dessutom se uppföljningen: hade eleven verkligen utfört arbetet vid det tillfälle det var planerat, hur blev resultatet? Eleverna uppmuntrades till öppenhet i utvärderingen i diskussionsforumet, att vara ärliga om sina egna insatser, men heller inte hålla varandra om ryggen. Samtidigt fick de reda på att vi lärare tycker att man får misslyckas. Ett havererat grupparbete är också en lärdom för deltagarna under förutsättning att en utvärdering leder till större insikt inför nästa projekt. Attitydundersökningen visar tydligt att eleverna uppskattar den fria arbetsformen i grupparbeten, så många som 129 av 155 elever håller med om detta. Förutsättningen är dock att man själv får välja vem man ska arbeta med, 134 elever svarade att de helst vill jobba med sina kompisar. Samtidigt, och kan tyckas något motsägelsefullt, svarade en majoritet att de tror att det bästa sättet de kan skaffa sig kunskaper på är när de arbetar individuellt. Måhända speglar resultatet den ambivalens som man kan möta hos elever, och som egentligen är grunden för detta examensarbete: det är roligt och utvecklande att jobba med andra, men man måste säkra sina kunskaper och betyg individuellt. Eller så tycker eleverna inte att det är så roligt att jobba i grupp om de inte är just med sina kompisar. Att det är jobbigt med grupparbete och att problem uppstår kan enligt Svedberg (2007) bero på en så enkel sak som att man inte funnit lämpliga arbetsformer. Istället får traditionen härska, vilket lätt leder till att problem personifieras och att gruppens problem får sin förklaring i uttryck som ”dålig personkemi” och liknande. Svedberg menar att människor snarare blir besvärliga när arbetsvillkoren är otillfredsställande. Att arbetsvillkoren för våra elever ofta, på olika och redan nämnda grunder, måste uppfattas som mindre gynnsamma, råder det ingen tvekan om. Eftersom vi lärare nästan alltid delar in grupperna, får eleverna oftast heller inte jobba med dem de känner bäst, och den förmildrande omständigheten att de är med sina vänner försvinner. 41 Svedberg hänvisar också till en vanlig tanke inom socialpsykologin, nämligen att en arbetsgrupps process pågår på två olika plan som utgår från två grundläggande dimensioner i arbetssituationen: relationsdimensionen och arbetsdimensionen. I arbetsdimensionen är huvudfrågan ”hur viktigt är själva arbetet, effektiviteten och resultaten?”. I relationsdimensionen är huvudfrågan ”hur viktig är den enskilda medlemmen och hennes välbefinnande?”. Gruppmedlemmarnas personliga utbyte och gruppens arbetsresultat är, skriver Svedberg, beroende av dessa båda dimensioner och deras växelspel. Om relationsdimensionen i våra elevers grupparbeten ständigt åsidosätts, måste detta alltså få en effekt på dels arbetsresultatet, dels på lusten att fortsätta arbeta i grupper där man inte känner varandra så bra. En annan förklaring till det kluvna resultatet kan ligga i elevernas ålder. I ett resonemang kring Erik Homberger Eriksons begrepp ”jagindentitet”, menar Evenshaug och Hallen (2000), att ungdomar har ett närmast desperat behov av social anknytning till och beroende av kamratgruppen. De jämnåriga kamraterna blir den instans där de unga söker hjälp med att hitta sin identitet. Att så starkt behöva tillhöra en grupp och likna dess medlemmar och samtidigt visa intolerans mot dem som är annorlunda, är ett uttryck för ett nödvändigt försvar mot det ständiga hotet om roll- och identitetsförvirring. Också Lewins, utifrån en socialpsykologisk syn, karaktäriserande av ungdomstiden som en marginalposition, diskuteras av Evenshaug och Hallen. Ibland behandlas de unga som barn, ibland ställs vuxna krav på dem. Det blir då naturligt att de söker sig till sina jämnåriga där de får sina behov av bekräftelse och tillhörighet uppfyllda, samtidigt som deras bristande vuxenstatus kompenseras (2000). Den enorma betydelse som jämnåriga kamrater har för våra elever, kan inte ignoreras när man tolkar svaren från våra undersökningar. 8.3 Vad tycker lärarna om de nya bedömningsmetoderna jämfört med de gamla? Vi tycker att vår insikt i elevernas individuella prestationer, gruppernas arbetsprocesser och förmåga att lösa problem, väsentligt har ökat. När man har iakttagit en elev som verkar passiv i gruppen och sedan får läsa följande på diskussionsforumet inser man värdet av de nya redskapen: ”jag har tänkt på [uppgiften] hur den ska vara upplagd osv. annars har jag inte gjort något annat för jag har inget annat bestämt att göra.” Dels bekräftar detta den misstanke om passivitet vi hade, men det är också befriande att se att en elev vågar skriva detta till klasskamraterna i gruppen och till sina lärare. Tryggheten för oss lärare är mycket större när vi blir medvetna om att eleverna faktiskt är ärliga. 42 Vår möjlighet att följa upp eleverna under pågående arbete ökar också dramatiskt. Vi kan snabbt titta på Gantt-schemat varje dag, se att tre elever har planerat att utföra en viss uppgift och i flykten fråga dem hur det går. Vi tycker att eleverna verka känna en större trygghet med detta, utan att vi lärare för den skull övervakar dem. Ytterligare en vinst med ett öppet diskussionsforum, är att eleverna inte svarar på av lärarna i förväg formulerade frågor, utan ges möjlighet att på ett friare sätt välja vad man vill ta upp. Visserligen gav vi denna första gång eleverna förslag på frågeställningar, men det utgick inget krav på att följa dessa, istället uppmuntrades eleverna att själva beskriva och kritisera innehåll, arbetsgång och resultat i projektet. Det är vår övertygelse att när de nya arbetsformerna blir rutin – avsikten är att förverkliga detta snarast - kommer det att väsentligt öka säkerheten i bedömning och betygssättning. Det kommer att bli enklare att motivera eleverna, påvisa nyttan av att utföra uppgiften, samt ge eleverna en större möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. Vi kommer dessutom på ett enklare sätt kunna följa upp och hjälpa eleverna vidare i processen och öka graden av handledning. 8.4 Slutsats Vår slutsats blir att grupparbeten ofta används slentrianmässigt i skolan. Att det som egentligen är en arbetsform blir ett mål i sig, utan att varken lärare eller elever förstår nyttan med grupparbetet och inte heller förmår att utnyttja de fördelar som faktiskt finns. Ofta blir grupparbeten individuella arbeten som elever utför tillsammans, med redovisningar som uppfattas som förhör och där eleverna sällan delar kunskap och erfarenheter med varandra. Vi måste säga att resultaten av våra undersökningar, samt litteraturstudierna har manat till självkritik och eftertanke. Vi har i samma omfattning som alla andra sett grupparbetet som målet, inte som verktyget. Detta leder ändå till att de resultat vi har kommit fram till visar på vägar att göra projektarbeten till en arbetsform med kvalitet på medieprogrammet. Vi menar att med det vi nu har lärt oss, kommer vi att vara bättre rustade att framöver hjälpa våra elever till en mer meningsfull skolgång. 8.4.1 Brister i undersökningen. Som tidigare har konstaterats under resultat, samt metod, visade det sig att en del av de frågor eleverna fick svara på i de olika enkätundersökningarna saknade relevans för denna uppsats eller var formulerade på ett sätt som inte gjorde att det gick att utläsa något meningsfullt. Vidare kan man ifrågasätta i vilken omfattning några av respondenterna har tagit uppgiften att svara på en enkät på allvar. Vår egen tidsbrist, skolans schemaläggning och andra yttre faktorer gjorde att vi inte har kunnat använda tillräckligt med tid tillsammans med eleverna i fallstudien, och det har i flera fall känts 43 som om vi forcerat vissa moment för att överhuvudtaget kunna bli färdiga. Underlaget i fallstudien hade varit bättre om vi hade kunnat följa eleverna under en längre tid och därmed hade gett dem möjlighet att få större vana att använda de nya verktyg vi har gett dem. 8.5 Förslag till fortsatt forskning Just skolan är ett populärt område för bland andra politiker, forskare och opinionsbildare att försöka förändra och sätta prägel på. Skolan får ofta finna sig i stora, genomgripande förändringar som mycket konkret berör de som jobbar där och de som bor där. Trots det kommer den svenska skolan sannolikt inte återvända till en undervisning dominerad av individuella prestationer och prov som kontrollerar faktakunskaper. Samtidigt är det svårt att se hur man inom överskådlig framtid helt skulle kunna ersätta de individuella betygen som en mätare på vilka som får tillträde till högre studier. Det ska dock sägas att fler och fler utbildningar kompletterar sina intagningskrav med till exempel personliga intervjuer och andra urvalskriterier. En fördjupad forskning kring bedömningsmetoder som rör projektbaserade grupparbeten, ämnesöverskridande arbeten och andra friare former, ser vi som högst önskvärd. Visserligen bör stort intresse ägnas åt lärares bedömningsgrunder, men fokus bör nog ligga på hur man utvecklar elevernas metakognitiva förmåga. På så sätt kan eleverna på ett mycket mer aktivt och medvetet sätt arbeta med och utvärdera sina insatser. 44 Referenser • Andersson, K. (2002). Processen i projektarbetet – förståelse, stöd och bedömning i ett gruppbaserat arbete. Malmö: Liber AB. • Arfwedson, G. & Arfwedson, G.. (2000). Arbete i lag och grupp: Om grupparbete, tema, projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning. Stockholm: Liber Ab. • Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur • Björklund Boistrup, L. (2005). Att fånga lärandet i flykten. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap ( pp. 111129). Stockholm: HLS Förlag. • Djurfeldt, G., Larsson R & Stjärnhagen, O.(2003) Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. • Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. • Egidius, H. (1992). Betygssättning. Utvärdering i skola och utbildning. Malmö: Gleerups. • Egidius, H. (2003). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. • Evenshaug, O. & Hallen, D. (2000). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. • Google Dokument <http://docs.google.com> • Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. • Kruger, J. & Dunning. D. (1999). Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One's Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 77, No 6, 1121-1134. Washington: American Psychological Association, Inc. • Lindberg, V. (2005). Bedömning i förändring. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (pp. 243-253). Stockholm: HLS Förlag. • Lindström, L., & Lindberg, V. (Red). (2005). Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag. • Lindström, L. (2002). Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet. I Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket/Liber Distribution • Lotus Connection <https://srvwinconnections1.malmo.se/homepage/auth/login.jsp> • Långström, S., & Viklund, U. (2007). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. (2005). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). I Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. 45 • Lärarförbundet. (2005). Skollagen. I Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. • Måhl, P. (2005). I förväg uppställda mål. I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (pp. 43-66). Stockholm: HLS Förlag. • Nordqvist, E-M., & Svensson, N. (2005). Rättvis bedömning av fria arbetsmoment. (Examensarbete vid lärarutbildningen på Malmö Högskola). Malmö Högskola, Lärarutbildningen, 205 06 Malmö. • Pettersson, A. (2005). Bedömning – varför, vad och varthän? I L. Lindström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (pp. 31 – 42). Stockholm: HLS Förlag. • Scherp, H-Å. (2002). Lärares lärmiljö. Att leda skolan som lärande organisation. Forskningsrapport 2002:44 Karlstad: Karlstad University Studies • Skolverket. (2004). Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning. 2004:556. pdf-fil. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=1356> • hämtad 2009-02-13 Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd och kommentarer. Skolverkets allmänna råd 2004. Stockholm: Skolverket. • Skolverket. (1999). Läroplanerna i praktiken. Utvärdering av skolan 1998 avseende läroplanernas mål. Rapport nr 175. Stockholm: Skolverket. • Stensaasen, S. & Sletta, O. (2000). Grupprocesser. Om inlärning och samarbete i grupper. Stockholm: Natur och Kultur. • Svedberg, L. (2007). Grupp-psykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. • Tiller, T. (1999). Det didaktiska mötet. Lund: Studentlitteratur. • Zackari, G., & Modigh, F. (2002). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Fritzes förlag. 46 Bilagor Bilaga 1 Attitydundersökning Vilka är det vanligaste sätten lärarna kollar vad du har gjort i ett grupparbete? Loggbok 9 Skriftligt prov 17 Muntlig redovisning 82 Praktisk arbetsuppgift i mitt profilämne, t.ex. tidningsartikel, utställning, radioprogram Läraren samtalar med hela gruppen 49 Läraren talar enskilt med varje medlem i gruppen 37 MUP/checklista 34 65 Annat 7 Vilka är det sämsta sätten lärarna kollar vad du har gjort i ett grupparbete Loggbok 53 Skriftligt prov Muntlig redovisning Praktisk arbetsuppgift i mitt profilämne, t.ex. tidningsartikel, utställning, radioprogram Läraren samtalar med hela gruppen Läraren talar enskilt med varje medlem i gruppen MUP/checklista Jag lär mig mest i grupparbeten + jag lär mig ganska mycket i grupparbeten Jag lär mig ganska mycket när jag jobbar individuellt + jag lär mig mest när jag arbetar individuellt Efter ett avslutat projekt har jag lärt mig nya saker. Jag känner mig mest säker på att använda de sakerna i ett helt annat sammanhang eller ämne om… Jag har arbetat i grupp Jag har arbetet individuellt 65 90 67 88 Jag tycker om den fria arbetsformen i grupparbeten Stämmer helt + stämmer ganska så bra Stämmer inte så bra + stämmer inte alls Jag vet aldrig vad jag ska göra i ett grupparbete 129 26 38 17 Stämmer helt + stämmer ganska så bra Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 17 138 40 I grupparbeten jobbar jag helst med kompisar, personer jag umgås med privat Stämmer helt + stämmer ganska så bra 134 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 21 55 28 12 Annat 29 När känns det som att du bäst får visa det du gör? Loggbok 22 Skriftligt prov Muntlig redovisning Praktisk arbetsuppgift i mitt profilämne, t.ex. tidningsartikel, utställning, radioprogram Läraren samtalar med hela gruppen Läraren talar enskilt med varje medlem i gruppen MUP/checklista Annat Jag hamnar oftast i följande roll i ett grupparbete Jag är den som ser till att vi kommer 64 igång och jobbar Jag är den som ser till att vi lämnar in i 39 tid Jag är allt-i-allon som hjälper till där det 52 behövs Välj det som bäst beskriver hur bra du lär dig saker i skolan 31 60 65 24 77 Jag får visa vad jag går för i skolans grupparbeten Stämmer helt + stämmer ganska så bra Stämmer inte så bra + stämmer inte alls Jag drar alltid det tyngsta lasset i grupparbeten 101 54 Stämmer helt + stämmer ganska så bra Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 88 67 11 8 47 En elev som är skoltrött och oinspirerad har lättare att få ett högre betyg i grupparbeten, än vid vanliga lektioner och prov Under arbetet i grupp söker läraren ofta upp oss för att fråga hur det går Stämmer helt + stämmer ganska så bra 103 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 52 Vid redovisningar inför klassen vill jag gärna att någon annan i gruppen talar och berättar Stämmer helt + stämmer ganska så bra 118 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 37 Vid grupparbeten känner jag att de andra i gruppen kan lära sig något av mig Stämmer helt + stämmer ganska så bra 56 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 99 Under arbetet i grupp känner jag att jag alltid kan få stöd av läraren Stämmer helt + stämmer ganska så bra 111 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 44 Hur upplever du din arbetsinsats i grupparbeten? Stämmer helt + stämmer ganska så bra 110 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 45 Jag tror att de som är duktiga vid redovisningen får högre betyg Stämmer helt + stämmer ganska så bra 134 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 21 Läraren vet alltid vilka idéer och tankar i gruppen som är mina och vilka som de andra har kommit på Mycket över snittet + över snittet 139 Stämmer helt + stämmer ganska så bra 45 Under snittet + mycket under snittet 16 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 110 Hur tror du dina klasskamrater uppfattar din Om två elever i gruppen har samma kunskaper arbetsinsats i grupparbeten? och den ena är stökig och den andra är ordentlig, så kommer båda ändå att få samma betyg av läraren Mycket över snittet + över snittet 129 Stämmer helt + stämmer ganska så bra 81 Under snittet + mycket under snittet 26 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 74 När jag redovisar muntligt tittar jag mer på min Läraren vet inte vad jag gör när det är lärare, än på de klasskamrater som inte ingick i grupparbete grupparbetet Stämmer helt + stämmer ganska så bra 72 Stämmer inte så bra + stämmer inte alls 83 Stämmer helt + stämmer ganska så bra Stämmer inte så bra + stämmer inte alls Bilaga 2 Fallstudie, första enkäten Hur tycker du att gruppen har fungerat i det här arbetet? Mycket bra Ganska bra Inte så bra 3 12 4 Inte bra n/a 6 0 Det här har fungerat bäst i gruppen Vi kompletterar varandra Vi hjälper varandra Vi har olika sätt att se saker Alla fick jobba med det de är bra på n/a Det här har fungerat sämst i gruppen 3 En del skiter i att jobba, de tar inte sitt ansvar 5 Vi blir osams hela tiden, kan inte komma överens 7 Jag fick jobba med det jag alltid gör, ingen utmaning 5 Ingen bryr sig om mina idéer, det är alltid någon annan som bestämmer 5 n/a 14 Vilken faktor tycker du stör mest, vad gör det svårast att få gruppen att fungera Personer som kommer för sent, man vet inte om de kommer att dyka upp 3 Personer som gör annat, tar långa raster, inte är tillgängliga 11 Jag har fått utrymme att utvecklas, att arbeta med det som intresserar mig 2 Problem med teknisk utrustning, datorer, lokaler och liknande 5 Stämmer helt Stämmer ganska bra 4 12 1 Inte tillräcklig stöd från läraren 6 Stämmer inte så bra 6 48 5 n/a 0 3 Stämmer inte alls n/a 3 0 70 85 Jag känner att övriga medlemmar i gruppen har lärt sig något av mig Stämmer helt Stämmer ganska bra 1 9 Jag känner att lärarna vet vad jag har presterat i den här gruppen Stämmer helt Stämmer ganska bra 4 6 Jag är nöjd med min insats, jag hade inte kunnat göra mer för att det skulle bli bättre Stämmer helt Stämmer ganska bra 3 13 Jag tror att lärarna vet vilka problem vi har haft, utan att någon måste berätta det Stämmer helt Stämmer ganska bra 0 13 Jag känner att jag har lärt mig något av de andra i gruppen Stämmer helt Stämmer ganska bra 0 7 Jag känner att jag kommer att bli rättvist bedömd på samma sätt som de andra i gruppen Stämmer helt Stämmer ganska bra 9 11 Jag tror att jag hade lärt mig mer om jag hade fått jobba själv Stämmer helt Stämmer ganska bra 6 7 Jag känner att jag har lärt mig något av de andra gruppernas arbete Stämmer helt Stämmer ganska bra 1 5 Lärarna lägger störst vikt vid följande när de bedömer arbetet Slutresultatet är viktigast 11 Arbetet bakom är viktigast 13 Lärarna borde lägga störst vikt vid följande när de bedömer arbetet Slutresultatet är viktigast 15 Arbetet bakom är viktigast 7 Jag känner att de andra eleverna i klassen, som inte är medlemmar i min grupp, har lärt sig något av vårt grupparbete Lärarna delade upp ansvaret i gruppen för uppgiften. Jag tyckte indelningen inom gruppen var bra Jag tyckte att blandningen av olika personer inom gruppen var bra Stämmer helt Stämmer ganska bra 1 5 Stämmer helt Stämmer ganska bra 4 12 Stämmer helt Stämmer ganska bra 8 11 Jag har jobbat med personer från andra grupper, mina kompisar Stämmer helt Stämmer ganska bra 3 5 Jag jobbade med samma saker som jag brukar göra, inte den roll jag hade fått Stämmer helt Stämmer ganska bra 2 6 Jag förstår meningen med uppgiften, varför vi måste göra den Stämmer helt Stämmer ganska bra 10 8 Instruktionerna var tydliga, lätta att förstå Stämmer helt Stämmer ganska bra 13 8 Stämmer helt Stämmer ganska bra 3 9 Jag är nöjd med slutresultatet Stämmer inte så bra 14 Stämmer inte så bra 6 Stämmer inte så bra 4 Stämmer inte så bra 8 Stämmer inte så bra 10 Stämmer inte så bra 5 Stämmer inte så bra 7 Stämmer inte så bra 11 Stämmer inte alls n/a 0 1 Stämmer inte alls n/a 9 0 Stämmer inte alls n/a 5 0 Stämmer inte alls n/a 4 0 Stämmer inte alls n/a 7 1 Stämmer inte alls n/a 0 0 Stämmer inte alls n/a 3 2 Stämmer inte alls n/a 4 4 n/a 1 n/a 3 Stämmer inte så bra 7 Stämmer inte så bra 5 Stämmer inte så bra 4 Stämmer inte så bra 6 Stämmer inte så bra 10 Stämmer inte så bra 7 Stämmer inte så bra 3 Stämmer inte så bra 5 49 Stämmer inte alls n/a 9 3 Stämmer inte alls n/a 4 0 Stämmer inte alls n/a 1 1 Stämmer inte alls n/a 11 0 Stämmer inte alls n/a 5 2 Stämmer inte alls n/a 0 0 Stämmer inte alls n/a 1 0 Stämmer inte alls n/a 6 2 Bilaga 3 Fallstudie, enkät 2 Hur tycker du att gruppen har fungerat i det här arbetet? Mycket bra Det här har fungerat bäst i gruppen Vi kompletterar varandra Det här har fungerat sämst i gruppen En del skiter i att jobba, de tar inte sitt ansvar Vilken faktor tycker du stör mest, vad gör det svårast att få gruppen att fungera Personer som kommer för sent, man vet inte om de kommer att dyka upp Jag har fått utrymme att utvecklas, att arbeta med det som intresserar mig Stämmer helt Jag känner att övriga medlemmar i gruppen har lärt sig något av mig Stämmer helt Jag känner att lärarna vet vad jag har presterat i den här gruppen Stämmer helt Jag är nöjd med min insats, jag hade inte kunnat göra mer för att det skulle bli bättre Stämmer helt Jag tror att lärarna vet vilka problem vi har haft, utan att någon måste berätta det Stämmer helt Jag känner att jag har lärt mig något av de andra i gruppen Stämmer helt Jag känner att jag kommer att bli rättvist bedömd på samma sätt som de andra i gruppen Stämmer helt Jag tror att jag hade lärt mig mer om jag hade fått jobba själv Stämmer helt Jag känner att jag har lärt mig något av de andra gruppernas arbete Stämmer helt Jag känner att de andra eleverna i klassen, som inte är medlemmar i min grupp, har lärt sig något av vårt grupparbete Stämmer helt Lärarna delade inte upp ansvaret i gruppen för uppgiften. Det fungerar bättre när vi själv får välja roller. Stämmer helt 3 2 11 6 4 0 3 3 2 0 9 8 1 1 9 Ganska bra Inte så bra 12 Vi hjälper varandra 3 Vi har olika sätt att se saker 8 Vi blir osams hela tiden, kan inte komma överens 6 Jag fick jobba med det jag alltid gör, ingen utmaning 2 Personer som gör annat, tar långa raster, inte är tillgängliga 6 Problem med teknisk utrustning, datorer, lokaler och liknande 9 Stämmer ganska bra 4 Stämmer inte så bra 4 Stämmer ganska bra 6 Stämmer inte så bra 7 Stämmer ganska bra 8 Stämmer inte så bra 7 Stämmer ganska bra 6 Stämmer inte så bra 7 Stämmer ganska bra 6 Stämmer inte så bra 7 Stämmer ganska bra 8 Stämmer inte så bra 5 Stämmer ganska bra 6 Stämmer inte så bra 6 Stämmer ganska bra 5 Stämmer inte så bra 2 Stämmer ganska bra 7 Stämmer inte så bra 3 Stämmer ganska bra 8 Stämmer inte så bra 1 Stämmer ganska bra 10 Stämmer inte så bra 9 2 50 Inte bra n/a 3 Alla fick jobba med det de är bra på 2 Ingen bryr sig om mina idéer, det är alltid någon annan som bestämmer 1 Inte tillräcklig stöd från läraren 1 Stämmer inte alls 7 Stämmer inte alls 5 Stämmer inte alls 4 Stämmer inte alls 5 Stämmer inte alls 4 Stämmer inte alls 10 Stämmer inte alls 1 Stämmer inte alls 4 Stämmer inte alls 9 Stämmer inte alls 9 Stämmer inte alls 1 4 n/a 7 n/a 5 n/a 5 n/a 4 n/a 5 n/a 5 n/a 4 n/a 4 n/a 4 n/a 4 n/a 4 n/a 4 n/a 4 n/a 4 Jag förstår meningen med uppgiften, varför vi måste göra den Stämmer helt Stämmer ganska bra 6 Genomgång av kursplanen och matrisen med betygskriterier gjorde uppgiften tydligare. Stämmer helt Genomgång av kursplanen och matrisen med betygskriterier gjorde uppgiften mera meningsfull. Stämmer helt 11 Stämmer ganska bra 4 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer helt Jag är nöjd med slutresultatet Stämmer helt Användning av Gantt-schema och diskussionsforum gör arbetsuppgiften tydligare Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska bra Jag tror att det är större chans att jag blir rättvist bedömd när lärarna får insyn i gruppens arbete via Gantt-schema och diskussionsforum. Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra 1 Stämmer inte så bra 2 Stämmer inte så bra 3 Stämmer inte så bra 5 Stämmer inte så bra 9 Stämmer ganska bra 8 3 Stämmer inte så bra 6 Ganska ordentliga elever 3 Jag är själv följande typ av elev 3 8 7 Jag tror att Gantt-schemat och Mycket ordentliga diskussionsforumet är till störst elever hjälp för följande typ av elev. Stämmer inte så bra 8 4 Stämmer helt 9 11 Stämmer ganska bra 5 Gantt-schemat och diskussionsforumet kan göra det lättare för lärarna att bedöma min insats i grupparbetet. Stämmer inte så bra 10 Stämmer ganska bra 2 Stämmer helt 7 10 10 Användning av Gantt-schema och diskussionsforum gör arbetsfördelning och ansvar tydligare för alla i gruppen Stämmer inte så bra 7 2 Instruktionerna var tydliga, lätta att förstå 2 9 4 Användning av Gantt-schema och diskussionsforum gör arbetsuppgiften tydligare Stämmer inte så bra 3 Ganska slarviga elever 8 3 Stämmer inte alls n/a 2 Stämmer inte alls 4 n/a 1 Stämmer inte alls 4 n/a 1 Stämmer inte alls 4 n/a 5 Stämmer inte alls 4 n/a 0 Stämmer inte alls 4 n/a 6 Stämmer inte alls 4 n/a 4 Stämmer inte alls 5 n/a 3 Stämmer inte alls 4 n/a 2 Stämmer inte alls 4 n/a 4 Mycket slarviga elever 4 n/a 3 8 Mer ordentlig Mer slarvig n/a 13 5 7 51 Bilaga 4, Kommentarer till frågor och svarsalternativ i de tre enkäterna Attitydundersökningen Frågorna Svarsalternativ Kommentar Vilka är det vanligaste sätten lärarna kollar vad du har gjort i ett grupparbete? Vilka är det sämsta sätten lärarna kollar vad du har gjort i ett grupparbete? Loggbok, Skriftligt prov Muntlig redovisning, Praktisk arbetsuppgift i mitt profilämne, t.ex. tidningsartikel, utställning, radioprogram, Läraren samtalar med hela gruppen, Läraren talar enskilt med varje medlem i gruppen, MUP/checklista, Annat De första tre frågorna hade samma svarsalternativ, där eleverna skulle välja ut två av alternativen: Frågorna syftar till att undersöka om det finns en konsensus hos eleverna om vilka de vanligaste arbetsformerna kring ett grupparbete är, framför allt när det gäller bedömning. Jag hamnar oftast i följande roll i ett grupparbete Jag är den som ser till att vi kommer igång och jobbar, Jag är den som ser till att vi lämnar in i tid, Jag är allt-iallon som hjälper till där det behövs Frågan syftar i första hand till att identifiera om de elever som inte vet vad de ska göra i ett grupparbete är samma elever som inte tar på sig varken rollen att ta initiativ eller rollen att reglera (Arfwedson och Arfwedson, 2000). Finns det många elever som oftast ”flyter runt” när det är grupparbete? Välj det som bäst beskriver hur bra du lär dig saker i skolan Jag lär mig mest i grupparbeten + jag lär mig ganska mycket i grupparbeten Jag lär mig ganska mycket när jag jobbar individuellt + jag lär mig mest när jag arbetar individuellt Svarsalternativen Jag har arbetat i grupp Jag har arbetet individuellt Grupparbeten är vanliga, men uppfattar den enskilde eleven det som att de faktiskt lär sig något? Stämmer helt, stämmer ganska så bra, Stämmer inte så bra, stämmer inte alls Frågan finns helt enkelt med för att få reda på om det finns en utbredd motvilja mot grupparbeten, vilket i så fall skulle kunna prägla hur resten av frågorna besvaras När känns det som att du bäst får visa det du gör? Frågorna Efter ett avslutat projekt har jag lärt mig nya saker. Jag känner mig mest säker på att använda de sakerna i ett helt annat sammanhang eller ämne om… Jag tycker om den fria arbetsformen i grupparbeten Kommentarer Frågan syftar till att eleverna ska värdera grupparbetsformen som verktyg för inlärning. Under lektioner frågar elever ofta ”Vad ska jag göra nu?” eller ”Jag är färdig!” när de inte är det, alternativt ”Vi kan inte jobba mer nu, för…” Detta antyder att de Jag vet aldrig vad jag ska göra i ett grupparbete 52 nu, för…” Detta antyder att de många gånger är osäkra på sin roll, vad som förväntas av dem. Frågan finns med för att undersöka om detta intryck stämmer I grupparbeten jobbar jag helst med kompisar, personer jag umgås med privat Elever kommer ofta med krav på att få välja gruppmedlemmar själva. Frågan finns med för att undersöka om intrycket stämmer. Jag får visa vad jag går för i skolans grupparbeten Är eleverna oroliga för att deras insatser inte kommer att bli bedömda eller bedömda på fel grunder? Jag drar alltid det tyngsta lasset i grupparbeten Ett vanligt argument från de högpresterande eleverna mot grupparbete är att de står för majoriteten av arbetsinsatserna och att andra åker snålskjuts. Hur många elever har denna uppfattning? Uppfattar eleverna grupparbeten som ett enklare sätt att ta sig igenom en kurs? En elev som är skoltrött och oinspirerad har lättare att få ett högre betyg i grupparbeten, än vid vanliga lektioner och prov Läraren vet inte vad jag gör när det är grupparbete Uppfattar eleverna det som att läraren sällan ser processen, att det är slutresultatet och redovisningen som räknas? Får eleven återkoppling av läraren under arbetets gång. Under arbetet i grupp känner jag att jag alltid kan få stöd av läraren Är läraren tillgänglig under processen, får eleven hjälp att komma vidare? Frågorna När jag redovisar muntligt tittar jag mer på min lärare, än på de klasskamrater som inte ingick i grupparbetet Svarsalternativen Stämmer helt stämmer ganska bra stämmer inte så bra stämmer inte bra Kommentarer Uppfattar eleven redovisningen som ett förhör? Under arbetet i grupp söker läraren ofta upp oss för att fråga hur det går Uppfattar eleverna det som att läraren vill hålla sig informerad om gruppens process? Vid grupparbeten känner jag att de andra i gruppen kan lära sig något av mig Får varje elev en möjlighet att bidra med egna erfarenheter och tankar? 53 Jag tror att de som är duktiga vid redovisningen får högre betyg Uppfattar eleverna redovisningen som slutresultatet av grupparbetet? Läraren vet alltid vilka idéer och tankar i gruppen som är mina och vilka som de andra har kommit på Vilken insyn har läraren i processen för varje individ i gruppen Vid redovisningar inför klassen vill jag gärna att någon annan i gruppen talar och berättar Är redovisningen något nödvändigt ont? Har den någon betydelse för det omdöme eleven ska få Frågor Om två elever i gruppen har samma kunskaper och den ena är stökig och den andra är ordentlig, så kommer båda ändå att få samma betyg av läraren Kommentar Uppfattar eleverna det som att läraren bedömer kunskaper, inte personlighet, och att bedömningen därför faktiskt är likvärdig? Hur uppfattar du din egen arbetsinsats i grupparbeten? Hur tror du dina klasskamrater uppfattar din arbetsinsats i grupparbeten? Två frågor för att stämma av det som Kruger och Dunning skriver (Kruger, 1999) 54 Fallstudie, enkät 1 Båda enkäterna i fallstudien hade följande frågor gemensamma: Frågor 1.Hur tycker du att gruppen har fungerat i det här arbetet? Svarsalternativ Mycket bra, Ganska bra, Inte så bra, Inte bra Kommentar Här skulle eleven värdera gruppens process i allmänhet. 2. Det här har fungerat bäst i gruppen Vi kompletterar varandra, Vi hjälper varandra, Vi har olika sätt att se saker, Alla fick jobba med det de är bra på Tre frågor där eleverna fick möjlighet att i mer detalj beskriva vad som fungerar och vad som inte fungerar. Tonvikten ligger på negativa faktorer eftersom klassen oftare misslyckas med sina grupparbeten, än att de lyckas. 3. Det här har fungerat sämst i gruppen En del skiter i att jobba, de tar inte sitt ansvar, Vi blir osams hela tiden, kan inte komma överens, Jag fick jobba med det jag alltid gör, ingen utmaning, Ingen bryr sig om mina idéer 4. Vilken faktor tycker du stör mest, vad gör det svårast att få gruppen att fungera Personer som kommer för sent, som inte dyker upp, Personer som gör annat, tar långa raster, inte är tillgängliga, Problem med teknisk utrustning, datorer, lokaler och liknande, Inte tillräcklig stöd från läraren 5. Jag har fått utrymme att utvecklas, att arbeta med det som intresserar mig Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte så bra, stämmer inte bra En fråga som syftar till att eleven ska värdera sitt eget resultat, oaktat åsikter om gruppens prestationer. Har eleven bidragit med något? Det må vara förkunskaper eller saker eleven själv har tagit till sig under arbetets gång. Har eleven tagit emot det de andra kan bidra med? 6. Jag känner att övriga medlemmar i gruppen har lärt sig något av mig 7. Jag känner att jag har lärt mig något av de andra i gruppen vilken mån har lärarna haft insyn i gruppens arbete? 8. Jag känner att lärarna vet vad jag har presterat i den här gruppen 55 Frågorna 9. Jag är nöjd med min insats, jag hade inte kunnat göra mer för att det skulle bli bättre Svarsalternativ Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte så bra, stämmer inte bra Kommentarer En fråga om självvärdering som dessutom var tänkt att kopplas till andra frågor, med syfte att se om svagare elever har en tendens att övervärdera sig själva. Kopplingen gjordes inte 10. Jag tror att lärarna vet vilka problem vi har haft, utan att någon måste berätta det Frågan är med för att få reda på om eleverna tror att läraren inte bara ser resultatet, utan även har insyn i processen. 11. Jag känner att jag kommer att bli rättvist bedömd, på samma sätt som de andra i gruppen En fråga för att undersöka om eleven tror att läraren använder samma måttstock för alla i gruppen. 12. Jag tror att jag hade lärt mig mer om jag hade fått jobba själv En fråga om elevens uppfattning om nyttan av grupparbete. En fråga som syftar till nyttan av redovisningar klassvis. 13. Jag känner att jag har lärt mig något av de andra gruppernas arbete Upprepade frågor Ovanstående 13 frågor var gemensamma för båda enkäterna i fallstudien. De upprepades i den andra enkäten för att undersöka om någon förändring kunde märkas bland elevernas åsikter om grupparbeten. Flertalet av nedanstående frågor följde inte med i den andra enkäten till följd av ett par orsaker. En var att det behövde göras plats för frågor om de förändringar som hade genomförts och enkäterna fick inte bli för långa. En annan orsak var att en del frågor inte gav ett resultat som bedömdes som meningsfullt för fortsättningen av fallstudien. Några frågor fick följa med, men de hamnade inte på samma plats i den andra enkäten. Fallstudie del 1, fortsättning Frågor 14. Lärarna lägger störst vikt vid följande när de bedömer arbetet Svarsalternativ Slutresultatet är viktigast, Arbetet bakom är viktigast 15. Lärarna borde lägga störst vikt vid följande när de bedömer arbetet 56 Kommentar Två frågor där undersökningen inte gav ett utfall för något av alternativen. Frågor 15. Jag känner att de andra eleverna i klassen, som inte är medlemmar i min grupp, har lärt sig något av vårt grupparbete Svarsalternativ Stämmer helt, Stämmer ganska bra, Stämmer inte så bra, Stämmer inte bra Kommentar En omvänd variant av en fråga ställd ovan Var eleven nöjd med sin tilldelade roll? 16. Lärarna delade upp ansvaret i gruppen för uppgiften. Jag tyckte indelningen inom gruppen var bra 17. Jag tyckte att blandningen av olika personer inom gruppen var bra Lärarna delar normalt in eleverna i grupper för att komplettera olika elevers svagheter och styrkor. Uppfattar eleverna att sammansättningen fungerar? 18. Jag har jobbat med personer från andra grupper, mina kompisar Det är inte sällsynt att en elev sitter tillsammans med sin bästa kompis i klassen, trots att de arbetar i olika grupper. Blir det ofta så att en elev jobbar utanför gruppen och att medlemmarna i slutet försöker få ihop individernas arbete till en helhet? Undersökningen gav ett utslag som pekar mot att frågan var för otydligt formulerad. 19. Jag jobbade med samma saker som jag brukar göra, inte den roll jag hade fått Har det någon betydelse om lärarna utser olika individer i en grupp till att utföra olika uppgifter? Hade lärarna lyckats klargöra ramarna för arbetet? 20. Instruktionerna var tydliga, lätta att förstå Denna fråga skulle undersöka om bakgrundsinformationen inför starten av arbetet gav eleven en uppfattning om vad eleven själv har att vinna på att utföra uppgiften. Att jämföra med första frågan i enkäten 21. Jag förstår meningen med uppgiften, varför vi måste göra den 22. Jag är nöjd med slutresultatet 57 Fallstudie, enkät 2 De 13 första frågorna i den andra enkäten var identiska med fråga 1-13 i den första enkäten. Från och med fråga 14 skiljer sig enkäterna åt. Här redovisas fråga 14 - 26 Frågor 14. Jag känner att de andra eleverna i klassen, som inte är medlemmar i min grupp, har lärt sig något av vårt grupparbete Svarsalternativ Stämmer helt, Stämmer ganska bra, Stämmer inte så bra, Stämmer inte bra I det första grupparbetet delades eleverna in i grupper och fick olika uppdrag. Inför det andra arbetet var individerna kvar i samma grupper, men denna gången fick de själva ansvaret att sköta rollfördelningen. 15. Lärarna delade inte upp ansvaret i gruppen för uppgiften. Det fungerar bättre när vi själv får välja roller. 16. Jag förstår meningen med uppgiften, varför vi måste göra den Kommentar Se förklaring första enkäten Stämmer helt, Stämmer ganska bra, Stämmer inte så bra, Stämmer inte bra Samma fråga som i den första enkäten. Här fanns den med för att kunna göra en jämförelse på individnivå. Hade de nya förutsättningarna gjort uppgiften tydligare, mer meningsfull för eleven? 7. Instruktionerna var tydliga, lätta att förstå Samma fråga som i den första enkäten. Inför detta arbete fick eleverna väsentligt mycket mer information innan grupperna började arbeta. Blev det svårare att förstå vad som skulle göras när informationsmängden ökade väsentligt? 18. Genomgång av kursplanen och matrisen med betygskriterier gjorde uppgiften tydligare. Inför starten av projektet fick klasserna en genomgång av en kunskapsmatris, där skalan var ”tillräckliga kvaliteter” och vidare upp till ”höga kvaliteter”. I matrisen skrevs texten om till enklare språk för de olika målen varje elev ska uppnå enligt skolverkets kursplan. Därefter bröts betygskriterierna ner så att det kriterium som hör hemma vid ett visst mål, oavsett nivå, kopplades till målet. Även här förenklades språket. Frågorna i enkäten syftar till att undersöka om eleverna hade hjälp av detta. 19. Genomgång av kursplanen och matrisen med betygskriterier gjorde uppgiften mera meningsfull. 58 Frågor 20. Jag är nöjd med slutresultatet Svarsalternativ Kommentar Se förklaring i första enkäten Fyra frågor som syftade till att undersöka nyttan av att använda de webbaserade hjälpmedel som hade tagits fram inför den andra uppgiften. 21. Användning av Ganttschema och diskussionsforum gör arbetsuppgiften tydligare 22. Ganttschemat och diskussionsforumet kan göra det lättare för lärarna att bedöma min insats i grupparbetet. 23 Gantt-schemat och diskussionsforumet kan göra det lättare för lärarna att bedöma min insats i grupparbetet. 24. Jag tror att det är större chans att jag blir rättvist bedömd när lärarna får insyn i gruppens arbete via Gantt-schema och diskussionsforum. Stämmer helt, Stämmer ganska bra, Stämmer inte så bra, Stämmer inte bra 25. Jag tror att Gantt-schemat och diskussionsforumet är till störst hjälp för följande typ av elev. Mycket ordentliga elever, Ganska ordentliga elever, Ganska slarviga elever, Mycket slarviga elever Vem har störst nytta av dessa nya redskap. 26. Jag är själv följande typ av elev Mer slarvig, Mer ordentlig Självvärdering 59