Pengar i stat, landsting och
kommun
alltså… SKATT
• De pengar vi betalar i skatt går
huvudsakligen till den offentliga sektorn,
vilket innebär…
• Staten
• Landstinget
• Kommunerna
Är det gratis att gå i skolan?
• Nej, någon måste ju betala för den. Liksom för
sjukvården, äldrevården och räddningstjänsten
etc.
• Det finns två sorters skatt:
• Direkt skatt, den som dras från våra löner och är
beroende på vart vi bor.
• Indirekt skatt, den som ligger inbakat i varor och
tjänster, den heter moms.
• Vissa menar att det den av lönen vi betalar till
vår egen pension kallas skatt.
Kommunal skatt
• På varje hundralapp dras ca 30 kr som
kommunalskatt. Det är ett samlingsnamn på den
direkta skatten som går till kommun och landsting.
Skatten varierar med vart
vi bor. Vissa kommuner
betalar mer och vissa
mindre beroende på hur
rika de är.
Statlig skatt
• Om vi tjänar mycket pengar får vi betala mycket
skatt. Har man hög lön får man även betala
statlig skatt. Den går till t.ex. militär, polis och
tull.
• Tyvärr är statens utgifter så stora att direkta
skatter inte räcker till dem. Därför finns det en
massa indirekta skatter.
Indirekta skatter
• Moms: i en vara eller tjänst finns
mervärdesskatt, moms.
• Kapitalinkomster: ex skatt på ränta, eller
om vi sålt aktier med vinst, så får vi betala
skatt på vinsten.
• Arbetskraft: alla företag med anställda
betalar en viss skatt för dem,
arbetsgivaravgifter.
• Bolagsskatt: företag betalar en del av
vinsten i skatt.
• Punktskatter: vissa varor har extra mycket
skatt, ofta farliga varor, som alkohol,
cigaretter, bensin.
• Ägodelar: när man har en stor
förmögenhet, betalas en del av värdet
varje år i skatt.
Statens budget
• Stat och kommuner
måste göra en budget
för att få kontroll över
pengar som går in och
ut i riket.
• Varje höst presenterar regeringen sin budgetproposition,
vilket är ett förslag till vilka utgifter staten ska ha
kommande år. Inkomsterna vet man ju inte helt säkert så
man får gissa lite.
• Även oppositionen (motståndarpartierna) lägger en budget, ofta
lite annorlunda.
Ekonomisk utveckling
• Hur mäts ett lands ekonomiska
utveckling?
• BNP, bruttonationalprodukt… betyder?
• Hur mycket alla varor och tjänster som
tillverkas i ett land under ett år är värda.
• Problem??
• Bara de siffror staten får in räknas…
svartjobb och välgörenhet syns aldrig.
Riksdagen bestämmer
• Sedan röstar riksdagen om de olika förslagen.
• Först beslutar riksdagen om utgiftstaket, sen vart
pengarna ska gå.
• De som är med i EU har vissa regler som de
måste följa, t.ex. hur mycket underskott man får
ha i sin budget och hur stor statsskulden får
vara. Det är viktigt att ländernas ekonomi är
ungefär lika bra. Om ett land bryter mod de här
reglerna blir de varnade, får böta och riskerar att
uteslutas ur euro-samarbetet om landets
ekonomi inte förbättras.
• När BNP ökar säger man att tillväxten ökar, t.ex.
med 2%. Men när det går dåligt säger man att
tillväxten är negativ. Tillväxten är aldrig jämn,
ibland går det bättre, ibland sämre.
• Den ekonomiska berg- och dalbanan kallas
konjunktur.
• I en högkonjunktur tror man på goda tider,
företag vågar fortsätta handla och investera så
att tillväxten kan öka.
• I en lågkonjunktur går det sämre och då försöker
man spara istället, inför sämre tider. Företagen
investerar mindre och handlar mindre. Många
kan förlora arbetet. Det blir en negativ spiral.
• Negativt med en högkonjunktur är att det
kan bli inflation.
• Det betyder att priserna höjs för att folk vill
göra av med sina pengar, alltså handla.
Kanske det blir brist på varor (jämfört med
hur mycket man vill handla) och då höjs
priserna.
• Blir det hyper inflation så kan
priserna bli larvigt höga, ex.
200 kr för en limpa.
Staten försöker jämna ut
konjunkturen
• Genom att sänka skatter och höja bidrag
när det är lågkonjunktur. Då kan folk och
företag handla igen och investera.
• I en högkonjunktur genom att höja skatten
och minska bidragen. Staten vill då spara
pengar till nästa lågkonjunktur. Detta gör
att folk slutar handla och investera och en
högkonjunktur bromsas.
Lönekrav och prisspiral
• När värdet på pengarna minskar på grund av
prisstegring kallas det inflation.
• Det uppstår just därför att folk förväntar sig inflation!
• När arbetsmarknadens parter ska förhandla om löner
lyssnar de på vad andra yrkesgrupper har fått i lön. Då
vill ju alla ha högre lön! Och det blir en lönespiral.
• Samma sak gäller med priser.
Om ryktet går att råvarupriset ska
höjas eller att konkurrenterna tänker
höja priset, passar man på att höja
sina egna priser. Då bildas en
prisspiral som är svår att stoppa.
Problem med en hög inflation
• Pengarna på banken blir mindre värda. Guld och
fastigheter däremot behåller sitt värde.
• Om vi har en hög inflation i Sverige kan det bli
så att andra länder
inte vill handla med oss, eftersom
det är så dyrt här.
• Det innebär att många företag
måste lägga ner sin verksamhet
och då ökar arbetslösheten.
Ekonomiska system
• Ekonomi betyder att hushålla.
Vad betyder det?
• Man använder sina pengar så effektivt
som möjligt. Privat, företag och land. Då
kallas det privatekonomi, företagsekonomi
eller nationalekonomi.
• Även länder måste hushålla
med sina pengar.
• Malm, skog, olja och andra naturtillgångar är
inte obegränsade. Det går inte att bygga
motorvägar, simhallar och flygplatser i varenda
liten småstad. Landets pengar räcker inte till.
• För att avgöra på vilket sätt ett land
ska sköta sin
ekonomi, alltså
hushålla med
landets pengar,
som är begränsade,
måste de styrande i
landet fråga sig
tre frågor.
Vad ska produceras?
• Mat, hus, skolor, vägar och sjukhus måste
prioriteras före t.ex. lyxbåtar till alla.
Naturtillgångarna avgör förstås också vad
som kan
produceras.
Hur ska produktionen gå till.
• Här måste man bestämma om
tillverkningen ska ske med avancerade
maskiner eller om det mesta måste göras
hantverksmässigt. Det beror i sin tur på
vilken teknisk nivå landet befinner sig på.
En annan viktig fråga är om staten eller
privatpersoner ska
äga företagen.
Hur ska resultatet av det som
tillverkas fördelas?
• Alla produktion skapar inkomster.
Därför måste man bestämma
om inkomsterna främst ska
hamna hos dem som äger
företagen eller om alla ska
få del av rikedomarna.
• Det sätt dessa frågor besvaras på anger
vilket ekonomiskt system man använder i
sitt land. Det avgör också vilken typ av
samhälle vi får.
• Det finns tre olika ekonomiska system:
Planekonomi
• Innebär att statliga myndigheter bestämmer
vad som ska produceras, hur mycket och till
vilka priser. Staten styr landets ekonomi
och kan på så sätt utjämna skillnader
mellan rika och fattiga. Planekonomi har
ofta medfört såväl brist på varor som varor
med dålig kvalitet.
Marknadsekonomi
• Innebär att besluten om vad som ska
produceras, hur mycket och till vilka priser
avgörs på en marknad. På en marknad möts
köpare och säljare, till ex. på en varumarknad
eller en bostadsmarknad.
• Finns det mycket varor men få köpare –
stort utbud och låg efterfrågan –
sjunker priset. Är det däremot
många köpare som slåss om få
varor stiger priset.
Blandekonomi
• Innebär att de flesta ekonomiska beslut, till
ex. om man ska köpa hus eller lägenhet,
fattas på marknaden av privatpersoner
och företag. Samtidigt styr staten många
viktiga områden – främst
utbildning, sjukvård, barnomsorg och äldrevård – genom
lagar och skatter.
• De flesta länder har blandekonomi och i
verkligheten finns inget land som enbart
har planekonomi eller marknadsekonomi.
Några länder ligger väldigt nära renodlad
planekonomi, t.ex. Kuba och Nordkorea.
De länder som är mest marknadsinriktade
är USA och Hong-kong.
Problem
• Båda systemen har sina problem.
• Marknadsekonomi kan leda till stora
inkomstskillnader.
• Planekonomi kan leda till dålig ekonomisk
utveckling och låg effektivitet.
• Därför ligger de flesta länder någonstans
mitt emellan, t.ex. Sverige där vi har
blandekonomi.
