Medeltiden

Medeltiden
i Europa
Medeltiden i Europa sträcker sig från 500-talet e.Kr. fram till 1500talet. Dessa 1000 år kännetecknas av kyrkans och adelns dominans
och en tydlig uppdelning av samhället. Trots detta skedde förändringar
och förbättringar även för andra samhällsgrupper iochmed
utvecklingen av jordbruket och städerna. Ofta kan man höra perioden
kallas för ”den mörka medeltiden”, men tvärtemot denna benämning
är det en tid som utmärks av nya uppfinningar och byggnadsstilar, en
utbredning av utbildning och kloster samt ökad handel.
Kyrkan
Under den period som vi kallar medeltid spriddes och utövades
kristendomen i större delarna av Europa. Kristendomens utbredning
möjliggjordes av Roms sönderfall; Kyrkans organisation blev en
sammanhållande faktor i det splittrade Europa som inte längre styrdes
centralt från Rom utan av lokala kungar och hövdingar istället. Den
antika staden fick ändå behålla sin betydelse då det föll sig så att
kyrkans ledare, påven, bodde och styrde över ärkebiskoparna i hela
Europa därifrån.
Utbildningen till präst var lång och när man blivit prästvigd
skulle man leva i celibat1. Man fick ingen direkt lön men man levde på
mark som kyrkan ägde och hade rätt till avkastningen av det som
odlades där. Eftersom det inom kyrkan fanns olika ämbeten kunde en
biskop förfoga över ett stort landområde och ha bestämmanderätt över
detta och de lägre stående präster som bodde där. Dessa präster hade
däremot möjlighet att på lokal nivå styra över sin församling.
Bilden är från en medeltida
kyrka och föreställer en
biskop utkarvad i sten
bildkälla:http://images.google.comimgresimgurl=httpwww.saintalphege.org.ukalphege.jpg&imgrefurl=httpuvicmscu.blogspot.com200804to
day-in-middle-ages.html&h=749&w=597&sz=66&hl=sv&start=101&um=1&usg=
1
Celibat innebär att man avstår från giftermål och allt intimt umgänge med en annan
människa, detta för att man inte ska bli distraherad från tro och istället kan lägga all sin energi
på religionen.
bildkälla:http://www.umilta.netbirgittabks1.jpg
Klosterfolket hade möjlighet att studera och tillgång till böcker.
Klostren
Ett sätt att sprida kristendomen och få fäste ute i Europa bland de
vanliga människorna var att starta kloster. Dessa förlades ofta på
landet och långt ifrån städer då det var här människorna behövde både
andlig och praktisk hjälp. De män och kvinnor som bodde i klostren
kallades munkar och nunnor. Klosterfolket vigde sitt liv för att tjäna
kyrkan och gud och de hjälpte de vanliga människorna som bodde i
närheten. Genom både teoretisk och praktisk undervisning lärde
munkar och nunnor folket på landsbygden om bland annat kristendom,
sjukvård och odling.
Utbildning
Efter Romarrikets fall föll mycket av den vetenskap som funnits under
antiken i glömska. Den kunskap som fanns var ofta begränsad till
klostren och kyrkans män, de vanliga människor som ville lära sig fick
söka sig dit om de hade råd. Det var klosterfolket som hade tid att
studera och det som lästes var bibeln. Under medeltiden var det enda
sättet att få nya böcker att skriva av för hand. Detta gjorde att böcker
var dyra och sällsynta.
Korstågens elitkrigare var
medlemmarna av andliga
riddarordnar, en slags
stridande munkar. Bilden
förställer medlemmar av en
sådan orden: Tempelherrarna
bildkälla:http://www.middle-ages.org.ukimagesleaders-of-crusades.jpg
Korstågen
Inom Europa spriddes kristendomen länge med hjälp av klostrens
utbredning och ofta blev andra religioner som funnits där före
undantryckta och bortglömda. Ett hot mot kristendomen som inte
kunde ignoreras så lätt var islam. Dessa hade också arbetat med att
sprida sin religion och hade fått fäste från Mellersta Östern till
Spanien via Nordafrika. Det kristna Konstantinopel hotades av
muslimerna och bad Västeuropa om hjälp. Denna kom i form av ca
50 000 människor som 1096 tog sig österut och oorganiserat stred mot
kalifatet2 i Bagdad och förlorade.
Dessa strider österut väckte krigslusten hos många och
eftersom Europas kungar delade samma religion var det lämpligt för
kyrkan att fienden var utanför Europa så man kunde hålla fred inom
de kristna gränserna. Jerusalem, liksom området kring staden, är en
helig stad för både kristna och muslimer och därför blev det denna
stad som korstågsstriderna komma att kretsa mycket kring. År 1099
intogs den heliga staden av korsriddare som mördade alla icke-kristna.
Det var först efter nära 90 års stridigheter som muslimerna, ledda av
den egyptiska sultanen3 Saladin, återtog Jerusalem.
2
3
Kalifat är ett politiskt ämbete inom den muslimska världen, som innehas av en kalif
Sultan är en muslimsk härskartitel
Korsriddarna
Korsriddarna var adelsmän som avgav ett heligt korstågslöfte. Detta
innebar att de lovade att fara till de heliga landet och strida för
kristendomen. Om man inte uppfyllde löftet eller sköt upp det för
länge kunde man bli bannlyst av påven 4. Det fanns även korsriddare
som tillhörde särskilda andliga riddarordnar. De män som tillhörde
dessa var i praktiken stridande munkar. De var ofta fokuserade och
framgångsrika som krigare eftersom de inte drevs av världsliga motiv,
som makt och pengar, som många andra korsriddare. Deras främsta
motiv var kärleken till gud och erövrandet av det Heliga landet till den
kristna kyrkan. Två välkända sådana ordnar var Tempelriddarna och
Johanniterorden.
bildkälla: http://www.flholocaustmuseum.orghistory_wingassetsroom1map_of_Crusades2.jpg
Kartan visar de olika vägar och mål som kortågen hade i olika perioder
4
En påvlig bannlysning var en av de värsta sakerna som kunde hända medeltidsmänniskan. Den innebar att du
uteslöts ur kyrkans gemenskap och och fick till exempel in begravas i vigd jord. Genom ånger, bikt och
botgöring kunde ett bann dock hävas.
Adeln
Det gamla Romarriket hade styrts centralt ifrån Rom och lokala
kungar och hövdingar fick ofta finna sig i att den yttersta makten inte
låg hos dem. Efters Roms förfall återgick makten till det lokala planet,
men det var ofta stridigheter mellan olika ätter och folkslag. De ledare,
kungar, som klarade sig bäst i sådanda strigheter kunde öka sina
områden och lägga under sig erövrad mark. För att kunna behålla
kontrollen över sitt land och beskydda den mot nya anfall använde
kungen sig av sina närmaste krigare. Dessa krigare bildade en
priviligerad klass, adeln.
Feodalsamhället
Krigarna, adelsmännen, fick bo
i de områden som behövde
kontrolleras och där styrde och
ställde som de ville bara de
lovade att vara trogna mot
kungen och bistå honom när han
behövde råd och hjälp. Kungen i
sin tur fick lova att beskydda
mot yttre anfall. Adelsmännen
kom att kallas vasaller och det
system som de verkade i
kallades feodalism. I detta
system är samhällsklasserna
starkt uppdelade och särskilda
och adelsklassen umgås inte
med bönder eller tjänstefolk.
Feodalismen i formen med
vasaller och län uppstod på 700talet för att kontrollera och
bygga upp krigsmakten inom
Frankerriket. Efter hand kom
systemet att falla samman då
kungarna inte lyckades
kontrollera sina länder och
vasaller.
bildkälla:http://bp1.blogger.com/_xLr2yd3XXGQ/R4e2MdyrYe
I/AAAAAAAAAa8/I0WospKcrFY/s1600-h/feudal-system.gif
Det feodala systemet var starkt uppdelat.
Kungen var mäktig och hade oftast ett
strakt samarbete med kyrkan. Under
kungen lydde storvasaller och under dessa
undervasaller. Lägst stående i samhället
var fria bönder och livegna.
bildkälla: http://www.vjw.bizebookwoodcut1493%20cr.gif
Under medeltiden var samhället uppdelat, det var inte alla som kunde roa sig som
människorna på bilden, de flesta var tvungna att arbeta hårt.
Adelsmän
I det starkt uppdelade medeltida samhället ärvde bara den äldste sonen
titeln och merparten av marken från fadern samtidigt som människor
fick många barn eftersom man inte visste hur många som skulle
överleva till vuxen ålder. De pojkar som inte var födda först fick ändå
en god utbildning till krigare, och därmed kunde han bli riddare. En
riddare kunde ta tjänst hos en rik man, kanske till och med sin egen
bror, som genom att ställa riddaren till kungens förfogande kunde
slippa betala skatt.
Riddaren var ett mäktigt vapen för medeltidens härskare:
Han bara en tung rustning som skyddade mot slag och hugg samtidigt
som han brukade svärd och lans. Iochmed att stigbygeln kom till
Europa från Österlandet på 700-talet kunde riddaren även strida till
häst utan att riskera att falla av. Genom att tjänstgöra som riddare
kunde adelsmän som inte tidigare var rika eller ägde mark skaffa sig
en förmögenhet genom krigsbyten och gåvor från sin herre.
Livet riddaren levde var väldigt varierat: I fredstid
tillbringade de dagarna i sitt eget eller sin herres hus och tränade och
utvecklade sina vapenfärdigheter. I krigstid var beredskapen hög och
de var ofta hemifrån långa perioder.
Adelsdamer
Till skillnad från riddaren kunde inte adelsdamen skaffa sig sin egen
förmögenhet genom att arbeta. Det fanns två huvudsakliga vägar som
adelns kvinnor kunde ta. Det ena var att gifta sig, oftast med en man
som familjen utsett, och det andra var att gå i kloster. I båda fallen
övergick den eventuella förmögenhet som kvinnan fått genom arv
över till antingen hennes man eller till kyrkan.
En gift adelsdams främsta uppgift var att föda barn, helst
söner, och vid sidan av detta skulle hon ta hand om hushållet och
tjänstefolket. Ofta hände det också att kvinnans man var borta från
hemmet långa perioder, oftast för att kriga. Under dessa perioder var
det kvinnan som tog hand om allt från barnuppfostran till att
bestämma över hus och mark.
När kvinnan blev änka, det var oftast männen som dog först
i strid, fanns det ett par val att göra. Eftersom hon fortfarande stod
under en man förmyndarskap5 kunde det vara så att detta val gjordes
åt henne. Om hon fortfarande var ung och hade en stor förmögenhet
kanske hon gifte om sig, men om hon var äldre och inte hade
möjlighet att leva självständigt kunde hon gå i kloster.
Att gå i kloster var en möjlighet för adelsdamer som var
änkor eller de som inte gift sig. För att de inte skulle vara i vägen eller
kosta sina familjer massa pengar och besvär sattes de i kloster. Ofta
visste de redan allt om klosterlivet eftersom det var i nunneklostren
som de unga adelsdamerna kunde få en utbildning. Nunnorna gjorde
allt möjligt som att ta hand om örtträdgården, sy, laga mat, vårda sjuka,
studera. Klosterliver kunde vara hårt och bekvämligheterna var få.
Man hade gudtjänster flera gånger om dagen och bad ofta. Ändå
kunde detta var ett liv som många valde då det innebar en frihet från
den mansdominerade världen utanför.
5
Förmyndarskap innebär att det är någon annan som bestämmer över dina tillgångar och vem du får gifta dig
med.
Bönderna
Bönderna på medeltiden fick arbeta hårt och ofta ägde de inte marken
som de odlade. Efter romarrikets fall var det ororlig i Europa och de
fria människorna som brukade jorden var ständigt hotade av anfall
från jordlösa som drev omkring planlöst på kontinenten. För att få
skydd vände sig många jordbrukare till lokala herremän som höll sig
med krigare för att slå tillbaka anfall. Det enda sättet för jordbrukarna
att betala för skyddt mot anfall var med den jord de brukade. De
förlorade sin jord samtidigt som de bodde kvar på den då herremannen
behövde någon som brukade den.
I detta system kom bonden att vara bunden till jorden, utan
att själv kunna bestämma när/om han kan flytta, och herremannen
hade någon som brukade jorden åt honom samtidigt som han var
tvungen att beskydda de människor som bodde på hans mark. De
bönder som bor i ett sådant system är livegna. En livegen bonde
brukar mark och odlar för eget bruk och han odlar även för
herremannen samt fullgör arbetsplikt hos denna när han behöver det.
Bondefamiljen
I en bondes familj, oavsett om han var livegen eller fri, fick alla arbeta
efter förmåga. Barnen lärde sig hjälpa till i hushållet från en tidig ålder
och sysslorna var uppdelade efter vilket kön du tillhörde. Pojkarna
hjälpte fadern på fältet eller i skogen och flickorna var med modern på
gården och passade barn, lagade mat, sydde, tog hand om djuren och
så vidare. Man arbetade från gryning till skymning och under de tider
på året som var viktigast för bönderna, skördetiden, arbetade både
män och kvinnor på fälten.
Nya uppfinningar
En viktig uppfinning som verkligen gjorde stor skillnad för
människorna på medeltiden var en ny typ av plog. Innan denna hade
man inte kunnat plöja särskilt djupt och vissa typer av jord hade därför
varit svårodlade. Med hjulplogen kunde man plöja jord som inte
kunnat plöjas tidigare, en tung men bördig lerjord, och därmed kunna
man odla upp större områden där det tidigare varit ont om mat.
Människorna kunde breda ut sig mer för de hade möjlighet att odla sin
egen mat
En annan användbar uppfinning som utvecklades under
medeltiden var bogselen. Genom att förändra denna så att tyngden
som häste drog lades på dess bog kunde djuret dra upp till 4-5 gånger
mer än tidigare. Detta var också bra eftersom hästen är ett snabbare
dragdjur än oxen och det var ofta långa vägsträckor man behövde resa
eller transportera varor på.
I de antika samhällena användes slavkraft och dragdjur för
att utföra de allra tyngsta arbetena inom jordbruket. Dessa arbetssätt
krävde pengar då det kostade att köpa slavar och djur och sedan
behövde man ge dem mat. Genom att använda vattenhjul och
väderkvarnar kunde man istället ta till vara på naturens krafter och
använda dessa till att utföra tunga sysslor. Man kunde till exempel få
hjälp med att mala säd till mjöl, pumpa upp vatten ur gruvor och driva
blåsbälgar6. Med hjälp av vind- och vattenkraft kunde man utveckla
och förändra jorbruket och det tunga arbetet under medeltiden.
Staden på medeltiden
Den medeltida staden var oftast liten och hade en hög mur runtom sig
som skydd från angripare. Mitt i staden låg ett stort torg och vid detta
låg stadens största, och ibland enda, kyrka. Den rika
stadsbefolkningen bodde på eller nära torget och de fattigare bodde
nära ringmuren. Även om staden på många sätt var ett modernt sätt att
bo under medeltiden var det ofta trångt och ohygieniskt. Gator och
gränder var smala och man slänga ut sopor och avföring direkt från
husen ut på marken. Man bodde många personer i samma hus.
Föräldrar och barn trängdes med far- och morföräldrar och tjänstefolk.
Många sov i samma rum och samma säng.
6
En blåsbälg är en anordning som används för att åstakomma en stark koncentrerad luftström
Borgare och vanligt folk
I staden bodde och verkade köpmän som skötte handeln i staden och
sålde råvaror till hantverkarna i staden och bönderna på landsbygden.
Dessa tjänade ofta mycket pengar på sina affärer och var
betydelsefulla och mäktiga.
I staden verkade köpmän
och hantverkare, men även
andra yrken praktiserade
där. På bilden blir en man
åderlåten (en väldigt
vanligt behandlingsform
av flera olika åkommor)
av en läkare, detta är en
yrkesgrupp som fick ökad
utbredning genom de
medeltida städerna
bildkälla: https://phtc.orgtimelinemiddleages1.jpg
De hantverkare som också bodde i staden var specialister på olika
saker, de kunde till exepel vara silversmeder, skomakare, krukmakare,
skräddare och så vidare. De var organiserade i hantverkargillen, ett för
varje hantverk. Hantverkargillena kunde skydda sina medlemmar mot
yttre konkurrans genom att de bestämde vem som skulle få utöva
yrket i staden, de kunde också sätta sig upp mot och förhindra
orättvisa köpmän och problem med andra yrken. Alla hantverkare var
tvungna att tillhöra ett hantverkargille och detta bestämde kvaliten,
priset och mängden av det som tillverkades.
Dessa köpmän och hantverkare utgjorde stadens överklass
och kallades borgare. Denna klass var en liten del av stadens
befolkning och hade stor makt i förhållande till sitt antal. Det största
antal personer i staden var tjänstefolk, grovarbetare och fattigfolk som
bara fick arbete ibland.
Digerdöden7
Det var i de trånga städerna som medeltidens mest fruktade sjukdom
först spreds. Sjukdomen kallas pest, eller digerdöden, och och smittan
fanns hos loppor som bar på bacillen Pasteurella pestis. Genom att
sätta sig i pälsen hos svartråttor, som i sin tur var vanliga på fartyg,
kunde loppan sprida sjukdomen till människor över hela Europa. I de
hamnar där råttor som bar på pestloppor anlände insjuknade folk efter
loppbett och smittade i sin tur varandra. Sjukdomens symtom var först
huvudvärk, kräkningar, stinkande andedräkt, och svart tunga. Efter ett
tag uppstod svarta bölder i armhålor och ljumskar och sedan förljde
döden. Det går inte med säkerhet att säga hur många som dog i pesten
under medeltiden (främst i mitten av 1300-talet) men när den härjade
som värst har man uppskattat att en tredjede av Europas befolkning
strök med.
Teknik – nya uppfinningar
Under avsnittet om bönderna på medeltiden redogörs för ett par
viktiga uppfinningar och tekniker som hade stor betydelse för
jordbruket på medeltiden. Även inom andra områden kom tekniken att
spela roll när det kommer till att förenkla och underlätta för
människan.
Att kunna skriva och läsa har ofta varit en kunskap som
kyrkan och adeln haft monopol på. Eftersom böcker var handskrivna
och dyra var det inte så många som ägde några, och även om man var
rik nog kanske man inte kunde läsa bra nog för att ha användning av
en bok. På slutet av medeltiden, närmare bestämt 1450-talet, uppfann
en tysk som hette Johan Gutenberg tryckpressen. Detta innebar att
man kunde tillverka böcker snabbare och billigare vilket gjorde att fler
kunde få tillgång till dem. Man började även trycka biblar på andra
språk än latin och detta gjorde att religionen kunde tolkas av andra än
kyrkans folk.
Under medeltiden återupptäckte man mycket av den
byggnadskonst som romarna hade använt sig av. Resultatet av detta
var att man kunde bygga stora katedraler och borgar. Byggena tog
flera år och krävde mycket pengar och kunnig arbetskraft för att
färdigställa.
7
ordet diger betyder stor
Karl den Store (regerade 768-814)
När medeltiden började hade germanfolket frankerna börjat bosätta sig
i det som idag är Frankrike. Under flera århundranden stred detta folk
mot sina grannar för att utvidga sina landområden. De var också
upptagna med att göra med att hindra muslimerna att utvidga sitt
spanska rike norrut. Under 700-talets senare del styrdes Frankerriket
riket av en kung som hette Karl (den Store). Under hans regenttid kom
riket att innefatta större delen av Västeuropa. Karl var en stor
krigsherre men han hade aldrig fått chansen att studera, och kunde
därför inte skriva och bara läsa lite. Det tyckte han var synd och för att
hjälpa präster och munkar att kunna utbilda sig startade han en skola i
staden Aachen, som var hans huvudstad. På juldagen år 800 krönte
påven Karl till romersk kejsare och ioch med det hade något av
storheten hos de romerska kejsardömet återvänt. Karl den Store dog
814.
Arvet efter Karl den Store
När Karl den Store dog delades hans rike: Den västra delen blev
Frankrike och den östra blev Tyska riket som bestod av många små
stater. Kungen av de Tyska riket valdes av de små staternas furstar. I
mitten av 900-talet hette kungen Otto och han hjälpte påven mot en
grupp italienska furstar. Som tack blev han krönt till tysk-romersk
kejsare och det Tyska riket blev därmed det Tysk-Romerska
kejsardömet.
Frankrike
Efter inbördestrider mellan katoliker och hugenotter (franska
protestanter) under 1500-talet kom släkten Bourbon till makten i
Frankrike. Denna släkts överhuvud, Henrik av Navarra, var en
protestant som för religionsfredens skull övergick till katolicism avtog
stridigheterna ett tag. Frankrike ville bli en stormakt och hade ständiga
konflikter med de habsburgska rikerna, Spanien och Österrike. Under
16- och 1700-talen blev Frankrike mäktigt med kolonier i Amerika
och Asien, men skillnaderna mellan de fattiga och rika var stor. De
franska kungaran levde i lyx, medan det franska folket svalt eller dog
på slagfältet. I slutet av 1700-talet avsattes den franske kungen i en
revolution.
Släkten Habsburg
På 1200-talet blev en tysk-österrikisk furste som hette Rudolf av
Habsburg vald till tysk-romersk kejsare. Det var början till släkten
Habsburgs styre över det tysk-romerska riket och i många fall stora
delar av Europa. Genom giftermål och arv utökade Habsburgarna sitt
rike och en av de mest kända av dem var Karl, som tog kunganamnet
Karl V. Han ärvde i början av 1500-talet Spanien, och dess
Amerikanska kolonier, av sin morfar och Österrike och Nederländerna
av sin farfar. Sedan blev han även vald till tysk-romersk kejsare.
Det blev emellertid för mycket för Karl att styra över halva Europa
och han överlät Österrike till sin bror Ferdinand 1522, iochmed detta
skapades två grenar av släkten Habsburg: En spansk och en
Österrikisk.
bildkälla:http://www.travelguide2austria.comi1_Habsburg_Map_1547.jpg
Europas gränsdragningar vid Karl V maktfrånträde. De mörkare delarna: Österrike, Ungern,
Spanien, Nederländerna, delar av Italien och Tyska riket styrdes av en familj.
Den spanska grenen fortsatte att växa sig stark och för krig mot andra
europeiska stater. Spanien var länge ett av de starkaste länderna i
Europa men genom att krigen försämrade landets ekonomi. Detta
tillsammans med att andra stater växte ekonomiskt och landmässigt
minskade landets betydelse och i mitten av 1600-talet var Spanien inte
längre en stormakt.
England
Under den senare delen av medeltiden befann sig de franska och
engelska kungahusen i ständiga krig med varandra. Genom dessa
konstanta krig och på grund av sin status som önation tvingades
England att utveckla sin flotta. Under slutet av 1400-talet användes
den nya kunskapen inom sjöfart även inom handel och för att finna
nya sjövägar till handelsställen och på detta sätt hittade engelska
skepp till Nordamerika.
När engelsmännen började sin kolonalisering av
Nordamerika blev spanjorerna som var ensamma om kolonier i
Amerika, och länge varit Europas främsta sjöfartsnation, hotade. Ett
fiendeskap mellan England och Spanien utvecklades och slutligen
(1588) skickades den spanska armadan8 mot England. Olyckligtvis
för spanjorerna leddes armadan av en person utan erfarenhet av
sjöslag och engelsmännens mindre och lättmanövrerbara fartyg gav
dem segern och början på slutet av det spanska herraväldet till sjöss.
Efter detta fortsatte engelsmännen att utöka sitt rike, främst
genom eller med hjälp av sjövägen, och detta var inledningen till ett
imperium som varade ändå in på mitten av 1900-talet.
Sverige under medeltiden
I Sverige är inte medeltiden en lika lång tidsperiod som i kontinentala
Europa. En orsak till detta är att Norden kristnades senare än Centraloch Sydeuropa. När landet blev kristnat (från 1000-talet) kom det att
delas in i två områden: Götaland, som beboddes av västgötar och
östergötar, och Svealand, som beboddes av svear och kristnades
senare än Götaland.
Iochmed den utveckling som gjordes inom jordbruket och
städerna framväxt och inte minst på grund av kyrkans oraganistaion
kom dessa Götaland och Svealand slutligen att styras av en gemensam
kung, främst genom krig och förhandlingar. Denne kung hette
Valdemar och det var hans far, Birger Jarl, som hade sett till att han
blivit vald.
8
Den spanske armadan var en stor flotta
För att ena riket och bygga upp en fungerade statsmakt bestämde
Birger Jarl att:
- Invånarna skulle betala skatt till staten
- Det skulle byggas borgar på viktiga platser i landet varifrån
kungens fogdar9 kunde se till att folk betalade skatt och inte
gjorde uppror.
- Stifta lagar om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid.
Det är bland annat dessa saker som det svenska riket kom att byggas
på.
Även i Sverige fanns en stark uppdelning i samhället mellan
olika klasser. Adeln var periodvis så mäktig att den kunde störta eller
ersätta kungen ifall han gjorde saker som adeln inte gynnades av. Det
var på detta sätt som den danska drottningen Margareta kom över den
svenska kronan, men till skillnad mot sina föregångare lyckades hon
behålla makten genom att spela ut adeln mot varandra. År 1397
skapade hon en union (Kalmarunionen) mellan de nordiska länderna
(Danmark, Norge och Sverige-Finland) och på den följde 50 år av fred
i Norden. Efter Margaretas död kämpade den danska och svenska
adeln om makten och det var först 1520, iochmed Gustav Vasa, som
unionen upplöstes och Sverige blev ett arvkungadöme.
De nya upptäckterna
I slutet på medeltiden börjar världen vidgas för européerna. Genom att
människorna handlade med andra kontineter som Afrika och Asien
var de medvetna om fördelarna med att kunna ta sig till de områden
där handel bedrevs. För att kunna transportera varor och ta sig dit man
ville byggdes nya fartyg och uppfanns ny teknik som hjälpmedel.
Slutet av 1400-talet och början av 1500-talet är en period där
världskartan ritas om och kontakter mellan världsdelarna ökar.
Detta innebär början på en ny tid – denna tid kallas den nya tiden.
9
En fogde kallades en man som var anställd av kungen att styra ett område i hans namn..
Källor
Tryckta
Almgren, Bengt m.fl, (2005), Historia – ämnesboken, SO direkt,
Bonnier Utbildning
Hildingson, Kaj och Hildingson, Lars, (2002), Levande Historia,
Elevbok, Förlaget Natur och Kultur,
Hildingson, Lars, (1988) Levande Historia, Högstadieboken,
version II, Förlaget Natur och Kultur
McKay, John P. m fl, (2004), A History of World Societies, 6th edition,
Houghton Mifflin Company
Internet
Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=168421&i_word=feo
dalism, [2008-09-19]
Frågor till arbetsområdet medeltiden:
1. När infaller den period som vi kallar medeltiden?
Kyrkan
2. Vilken ersättning fick prästerna för sitt arbete?
3. Var förlades klostren oftast?
4. Hur hjälpte klosterfolket människorna som bodde
runtomkring det?
5. Hur tillverkades böcker under största delen av medeltiden?
6.
7.
8.
9.
Adeln
10.
11.
12.
13.
Hur spreds kristendomen? Nämn två sätt!
Varför förordade kyrkan korstågen?
När intogs Jerusalem av korsriddare?
Vilka var Tempelriddarna och Johanniterorden exempel på?
Hur uppstod adelsklassen?
Vad innebar feodalism?
Vad gjorde en vasall?
Vem stod högst upp respektive längst ner i feodalsystemet?
14. Vem kunde bli riddare?
15. Varför var riddaren bra för den han arbetade för? Två
orsaker!
16. Vilka alternativ till liv fanns för en adelsdam?
17. Vad innebar de olika livstilarna för adelsdamen?
Bönderna
18. Vad betyder livegen?
19. Vad gjorde bondes söner och döttrar om dagarna?
20. Vilka uppfinningar kom på medeltiden som underlättade
bondens vardag?
Den medeltida staden
21. Hur var den medeltida staden uppbyggd?
22. Vilka olika samhällsgrupper bodde i staden?
23. Vad är ett hantverkargille?
24. Vad var digerdöden?
25. Varför drabbades städerna värst av digerdöden?
26. Vad var Gutenbergs uppfinning?
27. Vilken betydelse fick uppfinningen?
Karl den Store och arvet efter honom
28. Vem var Karl den Store?
29. Vad hände med Karl den Stores rike efter hans död?
30. Vilka var släkten Habsburg?
31. Vad ligger till grund för det Brittiska imperiet?
Sverige under medeltiden
32. Varför kom medeltiden till Sverige senare är resten av
Europa?
33. Vad gjorde Birger Jarl för att bygga upp en fungerande
statsmakt?
34. Vad var Kalmarunionen?
De nya upptäckterna
35. Varför börjar européerna resa utanför Europa?