Malmö stad
1 (5)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-04-08
Vår referens
Syna Ouattara
Utredare
[email protected]
Utredningsrapport – Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och
diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund
STK-2015-434
Sammanfattning
Föreliggande ärende innehåller slutrapporten av uppdraget (Dnr STK-2014-485) från 2014: att
utreda och ta fram förslag på hur Malmö stad på bästa sätt ska förebygga och motverka afrofobi,
diskriminering samt hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund. Utredningen har resulterat i
ett antal förslag på konkreta insatser inom ramen för offentlig verksamhet med syfte att bygga
upp en långsiktig och hållbar struktur med fokus på afrosvenskar bosatta i kommunen.
Förslag till beslut
Folkhälso- och jämställdhetsberedningen föreslår Folkhälso- och jämställdhetsutskottet besluta
att godkänna förstudien, samt
att ur folkhälso- och jämställdhetsutskottets budget för 2015 inom ramen för arbetet med antidiskriminering anslå 600 tkr att användas i enlighet med vad som föreslås i ärendet, samt
att ge stadskontoret i uppdrag att återrapportera arbetsgruppens resultat till kommunstyrelsen
senast i december 2015
Beslutsunderlag
G-Tjänsteskrivelse - Förstudie om Malmö Stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot
personer med afrikansk bakgrund
Slutrapporten – Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund
Beslutsplanering
Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14
Folkhälso- och jämställdhetsutskottet 2015-04-14
Ärendet
SIGNERAD
2015-04-08
För att hitta långsiktigt hållbara lösningar för att effektivt motverka afrofobi i Malmö, föreslog
Kommunstyrelsen att arbetet inleds 2014 i form av en förstudie med syftet att: (1) ta fram djupare kunskap om afrosvenskarnas erfarenheter- och upplevelser av diskriminering och utsatthet
2 (5)
för hatbrott i kommunen; (2) utreda hur Malmö Stad på bästa sätt ska stödja afrosvenskarna och
(3) ta fram förslag på aktiva åtgärder för att upptäcka, förebygga och motverka afrofobi, diskriminering, stigmatisering samt hatbrott mot afrosvenskar i kommunen.
I föreliggande text görs en beskrivning av ett inledande steg i en flerstegsprocess för att utveckla
ett långsiktigt, hållbart och mätbara arbetsmetoder och strukturer för att förebygga och motverka afrofobi, diskriminering samt hatbrott mot personer med afrikansk bakgrund. Åtgärder
som föreslås skall bidra till att förverkliga visionen om Malmö stad som en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen.
Afrosvenskar i Malmö skall ges lika rättigheter och möjligheter att ta del av den service och de
tjänster som kommunen erbjuder.
Kategorin afrosvenskar är en demografisk kategori som inkluderar alla invånare i Sverige med någon
form av afrikanskt ursprung. I gruppen räknas alla personer som har påbrå från subsahariska
Afrika via en eller två föräldrar, inklusive de som invandrat till Sverige från Nord- och Sydamerika inklusive Asien, Karibien, Oceanien, liksom från andra länder i Europa, inklusive deras barn
och efterkommande. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att afrosvenskar är en mycket heterogen
grupp.
På grund av bristen på jämlikhetsdata råder det stor okunskap rörande afrosvenskarnas situation i
förhållande till olika rättighetsrelaterade områden i landet och i kommunen. Det är till exempel
inte heller möjligt att utläsa i SCB:s offentliga befolkningsstatistik hur hela gruppen
afrosvenskars situation ser ut då främst de som är födda i Afrika alternativt de som är födda i
subsahariska Afrika återspeglas. Inrikes födda med två föräldrar födda i Afrika liksom adopterade och barn till en afrosvensk och en icke-afrosvensk förälder är till exempel inte synliga i statistiken. Detta har medfört att brister och problem som berör hela gruppen, oavsett bakgrund,
inte kan synliggöras och följas av konkreta åtgärder för förbättring.
BRÅs statistik 2012 rörande hatbrott gav en bild av en oroväckande ökning av hatbrott med
afrofobiska motiv på 24 % sedan 2008. Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott innebär brott
mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bekämpandet av sådana yttringar är en nödvändig del i arbetet för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter.
Begreppet afrofobi syftar på negativa fördomar, fientlighet eller hat mot människor som har sitt
ursprung, eller uppfattas ha sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Fientligheten kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga utestängningar och fysiska angrepp. Fördomar kan få uttryck i alltifrån skämt och stereotypa bilder till rasdiskriminering. Om motivet bakom ett brott är
att kränka någon utifrån etnisk, nationell härkomst, hudfärg, trosuppfattning eller sexuell läggning så är det ett hatbrott. Kränkande brott som riktas mot personer av afrikanskt ursprung benämns som afrofobiska.
I december 2014 genomförde FN:s expertgrupp rörande personer med afrikanskt ursprung ett
besök i Sverige och Malmö. De träffade då bland annat nyckelaktörer inom kommunen och
representanter från afrosvenska föreningar. Vid besökets slut presenterade expertgruppen ett
uttalande baserat på de första intrycken av situationen för afrosvenskar i Sverige. I uttalandet
erkänns bland annat Malmö Stads Strategiska utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering
3 (5)
som ett positivt steg för att motverka afrofobi, samtidigt som flera exempel på förbättringsområden
också
nämns.
(http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?NewsID=15388&LangID
=E) Förslagen i den föreliggande rapporten är också i linje med flera av dessa rekommendationer.
Förstudiens genomförande
Förstudien har genomförts med kvalitativa metoder, exempelvis, fokusgrupper och djupintervjuer av informanter som fångar upp afrosvenskars erfarenheter och upplevelser av diskriminering och hinder gällande bland annat arbetsliv, utbildning, skola, hälsovård, omsorg, socialtjänst,
kultur och fritid. Totalt har 60 personer intervjuats, 29 kvinnor och 31 män. Ytterligare 6 personer har deltagit med synpunkter genom en enkät. Ett återkopplingsmöte med 20 personer från
målgrupen organiserades den 4 mars. Syftet med återkopplingsmöte var att presentera och diskutera preliminära resultat från förstudien.
Förstudien är främst skriven för att ligga till grund för politiska beslut om att ta fram förslag på
aktiva åtgärder för att upptäcka, förebygga och motverka afrofobi, diskriminering, stigmatisering
samt hatbrott mot afrosvenskar i kommunen.
Resultatet/kartläggningen av afrosvenskarnas erfarenheter och upplevelser av diskriminering och utsatthet för hatbrott
Kartläggningen visar att Malmö som geografisk plats inte alltid upplevs som trygg och säker.
Inte heller Malmö stad som myndighet upplevs alltid som en säker och respektfull instans att
vända sig till. Rapporten ger flera beskrivningar av barriärer (till exempel gruppstigma), misstro
och dåligt bemötande från samhällsinstanser. Många respondenter berättar om bristande förtroende för rättsväsendets institutioner samt för föreningar, organisationer och myndigheter som jobbar med mänskliga rättigheter- och antidiskrimineringsfrågor.
I förstudien återger en majoritet av de intervjuade personerna att de upplever diskriminering och
afrofobi som vanliga inslag i deras vardagsliv. De flesta respondenter pratar om en vardagsrasism, såväl inom privata som offentliga sfärer. Kartläggningen visar att ett flertal av intervjupersonerna har erfarenheter av olaga hot och misshandel med afrofobiska motiv. De flesta respondenterna kopplar afrofobi och diskriminering av afrosvenskar till hudfärg. Vidare finns indikationer i studien om att människor som står i nära relation till afrosvenskar oftare utsätts för
kränkningar och trakasserier än de som inte gör det.
Utifrån utredningens intervjumaterial framgår att de flesta afrofobiska hatbrotten äger rum på
allmän plats, som affärer, arbetsplatser, bostadsområden, idrottsplatser, skolor, offentliga transporter, krogar, medier och internet. En konsekvens av detta är en oro för att bli utsatt för afrofobiska hatbrott. Denna oro leder inte sällan till undvikande av vissa platser och människor i
det offentliga rummet. Många afrosvenskar som blir utsatta för brott eller våld vet inte vart de
kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Vidare visar utredningen även att kränkande bemötande i kontakt med myndigheter gör att många afrosvenskar drar sig för, eller helt undviker,
att uppsöka samma eller liknande verksamhet igen av rädsla för upprepade kränkningar.
Förstudien ger också indikationer på att det bland afrosvenskar finns en stor vilja att skapa möjligheter för att leva ett gott liv i öppenhet och trygghet, att känna sig respekterad och inkluderad
4 (5)
i Malmö. Det finns en stark vilja hos intervjuade personer att integrationen ska fungera för att
skapa ett bättre samhälle för alla. Samtidigt framgår det att långt ifrån alla kan leva i fullständig
öppenhet, fria från afrofobi, våld, diskriminering, hat och trakasserier.
Kartläggningen lyfter fram att respondenterna efterfrågar rättighetsbaserade utbildningsinsatser
(för att förbättra kunskapen) om afrofobi och metoder för att aktivt motverka diskriminering för
nyckelpersoner inom offentliga verksamheter och myndigheter. Till exempel genom att erbjuda
kompetenshöjande utbildningar om afrofobi inom socialtjänsten, vården och skolan, arbetsförmedlingen, migrationsverket och rättsväsendets institutioner, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar.
Rapporten indikerar att det finns skäl att tro att när viktiga instanser, inom till exempel rättsväsendet och vården, inte lyckas med ett icke-diskriminerande bemötande, kan det leda till att
afrosvenskar drar sig för att uppsöka dem, eller känner stress och oro inför sådana kontakter och
besök. Vidare indikerar utredningen att den atmosfär av afrofobi, diskriminering som de flesta
intervjuerna vittnar om, påverkar informanterna negativt i deras vardag och sprider en osäkerhet
som befäster den förtroendeklyfta som finns mellan majoritetssamhället och den afrosvenska
gruppen.
Förstudiens resultat visar att det bland de intervjuade personerna råder konsensus om att kommunen tar tydligare ansvar för att stödja och förstärka den afrosvenska målgruppens möjligheter
och rätt till likabehandling, utveckling och samverkan i Malmö.
Stadskontorets slutsatser
Diskriminering, främlingsfientlighet, ohälsa, och hatbrott baserad på afrofobi påverkar människors självbild och deras förutsättningar att delta i samhället på lika villkor. Behovet av konkreta
insatser för att motverka afrofobi, diskriminering, samt hatbrott mot afrosvenskar har visat sig
vara stort.
Det krävs uthållighet och långsiktighet för att målsättningen för afrosvensk inkludering ska
kunna uppnås. För att förankra en struktur för ett hållbart, långsiktigt och mätbart förändringsarbete rekommenderas en uppbyggnad i flera steg. Stadskontoret bedömer att ett första steg i en
sådan process skall bestå av inrättandet av en arbetsgrupp med stark förankring i den
afrosvenska gruppen. Arbetsgruppen ska utveckla det långsiktiga strategiarbetet vidare i nära
samarbete med afrosvenska föreningar och representanter, samt relevanta aktörer inom Malmö
Stad och andra offentliga myndigheter i regionen. Gruppen ska undersöka förutsättningarna för
hur en fysisk plats kan etableras och var den i så fall kan placeras organisatoriskt. Gruppens
sammansättning ska i största möjliga mån reflektera olikheterna inom den afrosvenska befolkningen. Insatserna bör inledningsvis fokusera på: (1) Utvecklingsarbete och resursmobilisering;
(2) Utveckling av datainsamlingsmetoder och insamling av jämlikhetsdata; (3) Juridisk rådgivning
och individstöd; och (4) Kunskapsbyggande och framtagande av pedagogiskt material (för mer
detaljer om dessa fyra punkter se rapporten sid. 28-30).
Tidsplan
För att kunna bygga upp en stabil verksamhet som kan arbeta långsiktigt föreslås här en stegvis
uppbyggnad. Strategin och strukturens omfattning och antalet samarbetspartners kan skifta un-
5 (5)
der en fyraårsperiod, 2015-2018.
2015 - 2016 arbetsgruppen påbörjar utvecklingsarbetet för att ta fram en långsiktig strategi och
struktur. I den inledande fasen ska formen för samfinansiering med relevanta aktörer utvecklas.
Det ska exempel ske genom samarbeten med andra myndigheter så som Arbetsförmedlingen,
Länsstyrelsen, Region Skåne, Försäkringskassan etc. Det kan även innebära att stöd medel från
FINSAM eller andra relevanta statliga aktörer och olika fonder, exempelvis Europeiska socialfonden, samt bör möjligheter för samarbete med Malmö Högskola prioriteras. Förutsättningarna
för hur en fysisk plats kan etableras och var den i så fall kan placeras organisatoriskt bör undersökas vidare under perioden.
2017 - Utöka verksamheten till fler områden. Eventuellt ansöka om regional, national, EUprojekt.
2018 - Vara i gång med arbetet mot afrofobi i full skala.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
