Skräck för beröring gör vardagen svår

A11
SKÅNSKA DAGBLADET n MÅNDAG 22 JULI 2013
SKÅNE ÖRESUND
Skräck för beröring
gör vardagen svår
För den som har växt
upp utan fysisk beröring
och fått svårt med det som
vuxen är dock inte hoppet
helt ute.
MALMö
Att bli berörda fysiskt
är nödvändigt för vår
överlevnad, men många
tampas med en rädsla
för kroppskontakt som
gör vardagen svår.
En kram kan bli en
skräckupplevelse för
den drabbade.
– De vet inte hur eller när
de ska beröra eller vilken
typ av beröring de ska använda sig av. De känner en
rädsla för hur andra människor ska bedöma och genomskåda deras oförmåga,
säger Caroline Johansson,
doktorand vid Lunds universitet.
Genom ett tjugotal djupDet är viktigt att anknytningen får bra förutsättningar redan från början.
FOTO: HASSE HOLMBERG/ScANPIx
h Barn och relationer
q Anknytning betyder
att det finns känslomässiga band mellan
personer som känner
tillit till varandra.
q För ett barn är en
trygg anknytning
viktig för att själv
utveckla kärleksfulla
relationer. Kön eller
biologiskt släktskap
spelar ingen roll.
q Barn kan knyta an
till fler än en, men
enligt vissa teorier
behövs en specifik
anknytning eftersom
djupa relationer inte
utvecklas om personerna ständigt byts ut.
q En skadad anknytning uppstår om den
trygga personen samtidigt är ett hot, till
exempel en förälder
som slår sitt barn.
q Om en vuxen
ofta inte svarar på
barnets signaler eller
svarar oförutsägbart,
kan anknytningen
påverkas.
q Anknytningsmönster är inte något
statiskt. Förmågan
kan förbättras med
nya erfarenheter.
Källa: Sveriges Psykologförbund (TT)
intervjuer och omfattande
frågeformulär till några
hundratals personer har
hon undersökt attityder
och upplevelser av beröring. Ämnet har tidigare
inte fått någon större uppmärksamhet, anser hon,
samtidigt som rädslan för
beröring innebär stora
svårigheter i vardagen för
den som är drabbad.
– Det är ett socialt handikapp som kan göra att
man undviker mänskliga
relationer,
kommunika-
DET äR I STORT
SETT ALDRIG FöR
SENT ATT FöRäNDRA.
tion och situationer som
man vet innefattar beröring. Det är en rädsla för
vardaglig beröring som att
lägga armen om, att krama
någon eller sitta nära. De
känner sig socialt klumpiga.
Studien slår fast att rädslan till stor del grundar sig
i upplevelser från barndomen.
– Barn som växer upp
utan kärleksfull beröring
från sina föräldrar får svårt
med beröring som vuxna.
Om man inte känner sig
uppskattad för sin kropp
och sitt utseende som
barn blir man också mer
beröringsundvikande. Det
finns också kopplingar till
fysisk och psykisk misshandel.
– Jag utgår från anknytningsteorin som är
väldigt positiv, det är i
stort sett aldrig för sent
att förändra, men det
krävs arbete och medvetenhet.
Forskningen visar även
att rädslan är motsägelsefull. Flera av de intervjuade som hade problem med beröring hade
samtidigt ett starkt behov
av fysisk närhet från sin
partner.
– Många gav uttryck för
att de inte kunde få nog av
beröring från sin partner,
det gav dem en känsla av
att vara värdefulla. De var
rädda för fysisk kontakt
men just i kärleksrelationen så blev beröring väldigt viktigt.
Hur vanligt rädslan för
beröring är ger studien
inget svar på.
– Ämnet är inte så utforskat än, säger Caroline Johansson, som lägger fram sin avhandling i
september.
Moa Lundgren/TT
Endast en tredjedel får rätt behandling för blodtryck
MALMö
Nära dubbelt så många
danskar behandlas i
dag med medicin mot
blodtryck jämfört med
för tio år sedan. Men
endast en tredjedel når
rätt nivå, visar en ny
studie.
Även i Sverige får
många bristande behandling.
877 000 av Danmarks 5,5
miljoner invånare tar blodtrycksmedicin – en ökning
med drygt 70 procent på
tio år. Men sju av tio patienter har fortsatt högt
blodtryck trots medicinering. Det visar forskning
från Forskningsenheden
for Almen Praksis på Syddansk universitet, rapporterar Jyllands-Posten.
Enligt Peter M Nilsson,
professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid
Lunds universitet, är situationen liknande i Sverige.
Han framhåller att det
finns både över- och un-
derbehandlade grupper.
– En kvinna före klimakteriet med stressbetingat fladdrigt blodtryck
blir typiskt sett överbehandlad, medan äldre
kvinnor med diabetes typ
2 och kärlkramp med ett
övre blodtryck på 150-160
mmHg är en typ av patientgrupp som ofta går
underbehandlad.
I takt med åldrande be-
folkningar i både Dan-
mark och Sverige blir högt
blodtryck en allt vanligare
åkomma.
– I dag behandlar man
inte blodtryck, utan den
samlade
kardiovasku-
h Olika riktvärden för blodtrycket
q Målet för
behandling av högt
blodtryck är högst
140/90 mmHg.
q För riskpatienter
är målvärdet högst
130/80 mmHg.
q Riskpatienter är
rökare, diabetiker, män över
45, kvinnor efter
klimakteriet, människor som lider
av bukfetma och
människor som är
släkt med någon
som drabbats av
hjärtkärlsjukdom
före 65 års ålder.
q Målvärdet för
I år köper skåningarna byggvararor för
diabetiker kan
komma att höjas
när Läkemedelsverket ändrar sina
riktlinjer i höst.
Källa: Peter M
Nilsson och Europeiska hypertonisällskapet (TT)
2.577.000.000 kr
lära risken. Det är inget
självändamål med sänkta
siffror om alla andra häl-
sofaktorer är goda, säger
Peter M Nilsson.
Vibeke Hjalmers/TT
Nu pågår
vår stora
Sommar
REA
Välkommen
till Modehuset
på Österlen!
Du når 68% av dem med
morgontidningen.
Ring 040-28 11 00 eller din ordinarie annonskontakt.
Källa: Orvesto konsument, 2012 helår
www.helaskane.se
Öppet: Vard 9-18, lörd 9-13
Malmövägen 1, Tomelilla
Tel 0417-103 21
www.eckerlunds.se
Gilla oss på Facebook