A11 SKÅNSKA DAGBLADET n MÅNDAG 22 JULI 2013 SKÅNE ÖRESUND Skräck för beröring gör vardagen svår För den som har växt upp utan fysisk beröring och fått svårt med det som vuxen är dock inte hoppet helt ute. MALMö Att bli berörda fysiskt är nödvändigt för vår överlevnad, men många tampas med en rädsla för kroppskontakt som gör vardagen svår. En kram kan bli en skräckupplevelse för den drabbade. – De vet inte hur eller när de ska beröra eller vilken typ av beröring de ska använda sig av. De känner en rädsla för hur andra människor ska bedöma och genomskåda deras oförmåga, säger Caroline Johansson, doktorand vid Lunds universitet. Genom ett tjugotal djupDet är viktigt att anknytningen får bra förutsättningar redan från början. FOTO: HASSE HOLMBERG/ScANPIx h Barn och relationer q Anknytning betyder att det finns känslomässiga band mellan personer som känner tillit till varandra. q För ett barn är en trygg anknytning viktig för att själv utveckla kärleksfulla relationer. Kön eller biologiskt släktskap spelar ingen roll. q Barn kan knyta an till fler än en, men enligt vissa teorier behövs en specifik anknytning eftersom djupa relationer inte utvecklas om personerna ständigt byts ut. q En skadad anknytning uppstår om den trygga personen samtidigt är ett hot, till exempel en förälder som slår sitt barn. q Om en vuxen ofta inte svarar på barnets signaler eller svarar oförutsägbart, kan anknytningen påverkas. q Anknytningsmönster är inte något statiskt. Förmågan kan förbättras med nya erfarenheter. Källa: Sveriges Psykologförbund (TT) intervjuer och omfattande frågeformulär till några hundratals personer har hon undersökt attityder och upplevelser av beröring. Ämnet har tidigare inte fått någon större uppmärksamhet, anser hon, samtidigt som rädslan för beröring innebär stora svårigheter i vardagen för den som är drabbad. – Det är ett socialt handikapp som kan göra att man undviker mänskliga relationer, kommunika- DET äR I STORT SETT ALDRIG FöR SENT ATT FöRäNDRA. tion och situationer som man vet innefattar beröring. Det är en rädsla för vardaglig beröring som att lägga armen om, att krama någon eller sitta nära. De känner sig socialt klumpiga. Studien slår fast att rädslan till stor del grundar sig i upplevelser från barndomen. – Barn som växer upp utan kärleksfull beröring från sina föräldrar får svårt med beröring som vuxna. Om man inte känner sig uppskattad för sin kropp och sitt utseende som barn blir man också mer beröringsundvikande. Det finns också kopplingar till fysisk och psykisk misshandel. – Jag utgår från anknytningsteorin som är väldigt positiv, det är i stort sett aldrig för sent att förändra, men det krävs arbete och medvetenhet. Forskningen visar även att rädslan är motsägelsefull. Flera av de intervjuade som hade problem med beröring hade samtidigt ett starkt behov av fysisk närhet från sin partner. – Många gav uttryck för att de inte kunde få nog av beröring från sin partner, det gav dem en känsla av att vara värdefulla. De var rädda för fysisk kontakt men just i kärleksrelationen så blev beröring väldigt viktigt. Hur vanligt rädslan för beröring är ger studien inget svar på. – Ämnet är inte så utforskat än, säger Caroline Johansson, som lägger fram sin avhandling i september. Moa Lundgren/TT Endast en tredjedel får rätt behandling för blodtryck MALMö Nära dubbelt så många danskar behandlas i dag med medicin mot blodtryck jämfört med för tio år sedan. Men endast en tredjedel når rätt nivå, visar en ny studie. Även i Sverige får många bristande behandling. 877 000 av Danmarks 5,5 miljoner invånare tar blodtrycksmedicin – en ökning med drygt 70 procent på tio år. Men sju av tio patienter har fortsatt högt blodtryck trots medicinering. Det visar forskning från Forskningsenheden for Almen Praksis på Syddansk universitet, rapporterar Jyllands-Posten. Enligt Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, är situationen liknande i Sverige. Han framhåller att det finns både över- och un- derbehandlade grupper. – En kvinna före klimakteriet med stressbetingat fladdrigt blodtryck blir typiskt sett överbehandlad, medan äldre kvinnor med diabetes typ 2 och kärlkramp med ett övre blodtryck på 150-160 mmHg är en typ av patientgrupp som ofta går underbehandlad. I takt med åldrande be- folkningar i både Dan- mark och Sverige blir högt blodtryck en allt vanligare åkomma. – I dag behandlar man inte blodtryck, utan den samlade kardiovasku- h Olika riktvärden för blodtrycket q Målet för behandling av högt blodtryck är högst 140/90 mmHg. q För riskpatienter är målvärdet högst 130/80 mmHg. q Riskpatienter är rökare, diabetiker, män över 45, kvinnor efter klimakteriet, människor som lider av bukfetma och människor som är släkt med någon som drabbats av hjärtkärlsjukdom före 65 års ålder. q Målvärdet för I år köper skåningarna byggvararor för diabetiker kan komma att höjas när Läkemedelsverket ändrar sina riktlinjer i höst. Källa: Peter M Nilsson och Europeiska hypertonisällskapet (TT) 2.577.000.000 kr lära risken. Det är inget självändamål med sänkta siffror om alla andra häl- sofaktorer är goda, säger Peter M Nilsson. Vibeke Hjalmers/TT Nu pågår vår stora Sommar REA Välkommen till Modehuset på Österlen! Du når 68% av dem med morgontidningen. Ring 040-28 11 00 eller din ordinarie annonskontakt. Källa: Orvesto konsument, 2012 helår www.helaskane.se Öppet: Vard 9-18, lörd 9-13 Malmövägen 1, Tomelilla Tel 0417-103 21 www.eckerlunds.se Gilla oss på Facebook