Skolans värdegrund och uppdrag.

Skolans värdegrund och uppdrag.
På Fria Maria har vi under våren 2011 arbetat med skolans värdegrund och uppdrag enligt nya
läroplanen, Lgr 11. Vi har enats om följande formuleringar och metoder:
Grundläggande värden
Skolan ska:




Främja alla elevers utveckling och lärande.
Hur gör vi?
Vi möter barnen där de är, utifrån barnets förutsättningar och behov.
Dokumentation; IUP/Skriftliga omdömen, Tårtböcker och Åtgärdsprogram.
Stor delaktighet med föräldrar.
Skapa förutsättningar för en livslång lust att lära.
Hur gör vi?
Temaarbete, forskning, lek, utevistelser, studiebesök, en spännande och lustfylld
undervisning.
Gör barnen medvetna om sin egen inlärning.
Förmedla grundläggande demokratiska värderingar, förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och främja aktning för varje människas egenvärde.
Hur gör vi?
Diskussioner på spårråd, elevråd och i arbetet med likabehandlingsplanen.
Diskussioner kring hur vårt samhälle fungerar, t ex vid val, arbetar med barnkonventionen.
Genom likabehandlingsplanen och Likabehandlingsdag.
Alla pedagoger är goda förebilder och visar tydligt att vi respekterar barnen och varandra.
Pedagogerna finns nära barnen och ser dem.
Vi arbetar aktivt med EQ-arbete.
Tränar den demokratiska processen.
Förmedla respekt för vår gemensamma miljö.
Hur gör vi?
Vi har diskussioner kring regler, allemansrätten, miljöförstöring, vardagsmiljön.
Förståelse och medmänsklighet
Skolan ska:


Utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.
Hur gör vi?
Drama, rollspel, litteratur, film.
Ger barnen kunskap om olika kulturer, religioner, levnadsvillkor.
Medvetenhet vid val av litteratur (högläsningsböcker och väskböcker).
Temaarbeten då vi kan arbeta med olika kulturer.
Vi pratar om olikheter och hur de berikar.
Aktivt motverka alla former av diskriminering och bemöta främlingsfientlighet och
odemokratiska tankar med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Hur gör vi?
Vi reder ut situationer/konflikter direkt.
Vi arbetar efter vår likabehandlingsplan.
Arbetar genom EQ, drama, tar upp nyheter (som berör ämnet) m.m.
Bemöter odemokratiska tankar med demokratiska värderingar.
Saklighet och allsidighet
Skolan ska:
 Vara öppen för skilda uppfattningar.
Hur gör vi?
Har öppna frågeställningar.
Tränar den demokratiska processen.
Ger exempel utifrån normkritiska tankar.
 Framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden.
Hur gör vi?
Uppmuntrar barnen att ”Tänka själva”.
Ger barnen uppmuntran och stöd i att våga uttrycka sina åsikter.
Vi arbetar med mänskliga rättigheter. Utifrån Barnkonventionen och ”8 sidor”
Vi arbetar med värderingsövningar och dramatiseringar för att träna i att våga ta ställning.
Vi har diskussioner på spårråd, rundor m.m.
Arbetar aktivt kring månadens ord.
 Ha en saklig och allsidig undervisning.
Hur gör vi?
Vi har pedagoger med olika kompetenser.
Omväxlande arbetssätt.
Medvetet arbete kring Tårtboken/nationella kursplanerna .
En likvärdig utbildning
Skolan ska:


Anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.
Hur gör vi?
Genom Tårtböcker, EPA, IUP/Skriftliga omdömen.
Ordnade/anpassade arbetssituationer, varierade undervisningsformer och olika
inlärningssätt – utifrån barnens behov.
Genom att använda kroppen och alla sinnen.
Genom anpassade och utmanande lärandesituationer.
Genomgångar på olika sätt t ex mindre grupper – på den nivå barnen befinner sig.
Specialpedagogiska insatser.
Pedagogisk kartläggning.
Åtgärdsprogram.
Vi tillvaratar pedagogernas olika kompetens i arbetslaget.
Aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter samt motverka
traditionella könsmönster.
Hur gör vi?
Normkritisk undervisning.
Medveten undervisning där vi kompenserar/motarbetar traditionella könsroller.
Genom litteratur, vi köper in böcker som tar upp homosexualitet, olika
familjekonstellationer, könsroller m.m.
Pedagogerna bryter traditionella könsrollsmönster vid fritidsaktiviteter.
Genom rollspel/drama.
Diskuterar icke normativa livsmönster med barnen.
Tar upp olika exempel ur genusperspektiv.
Rättigheter och skyldigheter
Skolan ska:
 Vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.
Hur gör vi?
Gör föräldrar och barn delaktiga i innehållet i skolans verksamhet, genom veckobrev,
IUP/Skriftliga omdömen.
Har tydliga dokument med mål och innehåll i skolans verksamhet genom IUP/Skriftliga
omdömen, Tårtbok samt vår verksamhetsplan.
Samtal mellan pedagog och barn vid ny EPA-planering, ny IUP.
Är tydliga med vilka krav och förväntningar vi ställer på barnen.
 Vara tydlig med vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.
Hur gör vi?
Vi är tydliga mot barn och föräldrar vad vi förväntar oss av dem.
Uppmuntrar barnen och föräldrarna att uttrycka sina tankar och åsikter.
 Bedriva undervisningen i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt
delta i samhällslivet.
Hur gör vi?
Arbetar med den demokratiska processen, genom att låta eleverna påverka och vara
delaktiga, vid t ex tema om yrken, lekdagar, spårråd, elevråd, matråd.
Lär barnen att vänta på sin tur och räcka upp handen.
Uppmuntrar barnen att ge förslag och visa att vi lyssnar på dem.
Ger vettiga och adekvata förklaringar till barnen.
Lär barnen att ta ”personligt ansvar” genom att lotsa dem och visar på möjligheter.
 Utveckla elevens förmåga att ta ett personligt ansvar.
Hur gör vi?
Försöker medvetandegöra eleven själv om sin egen inlärning; varför gör vi som vi gör?
Barnet får ta eget ansvar för att genomföra en uppgift.
Skolans uppdrag
Skolans uppdrag är:
 Att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och
grundläggande värden.
Hur gör vi?
Vi arbetar tematiskt!
Vi har kompetenta pedagoger, lugn och trygg miljö.
Vi uppmuntrar, ”Tänk själv!”
Låter barnen vara aktiva i undervisningen.








Låter barnen forska och undersöka.
Tar upp olika traditioner och kulturella inslag (religion, samhällssyn).
Etiska samtal.
Att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och personliga utveckling.
Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Hur gör vi?
Vi har öppet och rakt klimat mellan personal och föräldrar.
Vi eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt och bra kontakt mellan hem och skola.
Vi har utvecklingssamtal, tamburkontakt, andra samtal, mail och telefonkontakt.
Vi kontaktar hemmet omgående när behov uppstår.
Att ge eleverna de studiefärdigheter och metoder som krävs för att därigenom förbereda
dem för att leva och verka i samhället.
Hur gör vi?
Ger eleverna gedigna ämneskunskaper och tillämpar olika studietekniker, såsom enskilt
arbete, grupparbeten, Mindmaps, genomgångar, reflektioner.
Att utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska fakta
Hur gör vi?
Vi uppmuntrar barnen att tänka själva.
Vi arbetar aktivt för att eleverna ska uttrycka egna åsikter.
Uppmuntrar barnen att våga ifrågasätta., ta in information från olika håll och jämföra olika
källor.
Att varje elev får utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga
förmåga.
Hur gör vi?
Genom grupparbeten, spårråd, samlingar, redovisningar, tid till skrivarbeten.
Rollspel, upprop, elevråd.
Att låta skapande arbete och lek vara väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Hur gör vi?
Styrda lekar (samlingslekar), temaarbete, verkstäder, lekdagarna (lekvecka), drama, rollspel.
Utflykter i olika former.
Att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende.
Hur gör vi?
Pedagogiska samlingar, verkstäder i matematik, svenska och olika temaverkstäder, vårshow,
och utställningar. Pedagogerna ger uppåtpuffar, utmanar och entusiasmerar.
Att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet.
Hur gör vi?
Röris, springrundor, raster, utflykter. Leklotteri, fritidsaktiviteter, olika turneringar.
Att eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar.
Hur gör vi?
Barnen får succesivt ökat ansvar efter förmåga och utveckling. Vi uppmuntrar barnen till
egna initiativ i skolarbetet och fritidsaktiviteterna. På Spårråden uppmuntras barnen att
komma med förslag på fritidsaktiviteter, inköp av material osv.








Att eleverna ska få utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med
andra.
Hur gör vi?
Grupparbeten.
EPA (eget planerat arbete) – då får eleverna arbeta självständigt.
Forskararbeten, temaarbeten, kompislektioner, lekar.
Att genom ett historiskt perspektiv låta eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en
beredskap för framtiden.
Hur gör vi?
Vi tar upp aktuella händelser, läser ”8 sidor” med eleverna
Temaarbeten, skolans lekdagar, där vi ”leker samhälle”
Att genom ett miljöperspektiv låta eleverna få ta ansvar för den miljö de kan påverka och ett
förhållningssätt till globala miljöfrågor.
Hur gör vi?
Vi arbetar med olika miljöfrågor; källsortering, pappersåtervinning, el och vattenförbrukning.
Att genom ett internationellt perspektiv visa eleverna den egna verkligheten i ett globalt
sammanhang, för att skapa internationell solidaritet.
Hur gör vi?
Samtal, diskussioner kring nyheter.
Fadderbarn.
Temaarbete.
Att genom det etiska perspektivet främja elevernas förmåga att göra personliga
ställningstaganden.
Hur gör vi?
Likabehandlingsplan, etiska samtal
Värderingsövningar, konflikthantering.
Temadag utifrån Likabehandlingslagen.
Spårråd.
Att ge utrymme för olika kunskapsformer, såsom fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet.
Hur gör vi?
Mycket tid för träning av basfärdigheter.
EPA, temaarbete, grupparbete/individuellt arbete, forskning, litteratur.
Genomgångar i olika konstellationer.
Att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling.
Hur gör vi?
Relevanta utmaningar, växa med sina uppgifter, ökat ansvar.
Glädje o trygghet, uppåtpuffar, ömsesidig respekt.
Bejaka olikheter – man får vara som man är.
Att uppmärksamma såväl de intellektuella som de praktiska, sinnliga och estetiska
aspekterna.
Hur gör vi?
Varierande undervisningsformer.
Skrivarverkstad, skapande verkstäder, högläsning, författarbesök, matteverkstad,
studiebesök.


Att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor.
Hur gör vi?
Hälsoinformation via skolsköterskan (kost, hygien, fysisk aktivitet).
Hälsosamtal.
Att eleverna får utveckla olika uttrycksformer; drama, rytmik, dans, musicerande och
skapande i bild, text och form.
Hur gör vi?
Studiebesök.
Estetiska ämnen under skoldagen
Varierande aktiviteter på Fritids.
God miljö för utveckling och lärande
En god miljö för utveckling och lärande kännetecknas av:
 En social gemenskap där eleven bemöts med respekt.
Hur gör vi?
Vi är goda förebilder.
Vi respekterar och accepterar olikheter.
Vi har roligt.
Gruppstärkande lekar och övningar.
Nolltolerans mot nedåtpuffar.
 Trygghet, vilja och lust att lära.
Hur gör vi?
Entusiasmerar
Uppåtpuffar och beröm.
Uppmuntrar eget tänkande
Uppmuntrar barnen att våga chansa.
 Goda betingelser för elevernas bildning.
Hur gör vi?
Skapar arbetsro.
Är alltid väl förberedda
Vi arbetar i arbetslag där fler vuxna ser barnet
Avsätter ordentligt med resurser för Läromedel
 Att eleven utvecklar sin trygghet och självkänsla.
Hur gör vi?
Vi ser och pratar med alla barn varje dag och ger dem uppåtpuffar.
Eftersträvar ett tillåtande klimat där det är OK att göra fel
Vi uppmuntrar barnen att lita på sin egen förmåga.
Ger ordet även till de som inte räcker upp handen.
Jobba med självkänsla.
 Att eleven utvecklas och känner växandets glädje.
Hur gör vi?
Vi synliggör lärandet genom tårtboken och elevernas egna planeringar.
Vi ger dem utmaningar efter deras förmåga.
Vi vidtar åtgärder snabbt genom åtgärdsprogram, punktinsatser och anpassad undervisning.
Reflekterande samtal

Att eleven gör framsteg och övervinner svårigheter.
Hur gör vi?
Sätter in extra resurser vid behov
Skriver pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram.
Varje skolas utveckling
 Skolans verksamhet ska svara mot nationella målen.
Hur gör vi?
Vi arbetar efter Lgr 11
Vi har tårtböcker som är formulerade efter kursplanerna.
Individuella utvecklingsplaner.
 Huvudmannen ansvarar för detta (Fria Marias styrelse).
Hur gör vi?
Vi har en ständigt pågående diskussion kring våra olika styrdokument på styrelsemöten och
personalmöten
 Skolledningen och pedagogernas professionella ansvar är förutsättningar för skolans
utveckling.
Hur gör vi?
Vi fortbildar oss så att alla arbetslag har de kompetenser och den behörighet som krävs.
Vi har pedagogisk handledning och pedagogiska diskussioner.
Vi eftersträvar ett gemensamt förhållningssätt.
 Resultaten och verksamheten följs upp och utvärderas ständigt.
Hur gör vi?
Flera olika utvärderingar varje termin – barn, föräldrar och pedagoger
Vi följer upp och arbetar utifrån förbättringsområden.
Utvärderingar på personalmöten, husmöten och planeringsdagar.
 Nya metoder prövas och utvecklas.
Hur gör vi?
Vi tänker utanför ramarna.
Vi vågar prova nya metoder.
Strukturella förändringar inom arbetslaget för att pröva nya sätt, hitta nya lösningar.
 Detta arbete sker i ett aktivt samspel mellan skolans personal, elever och föräldrar.
Hur gör vi?
Skolråd för föräldrarna
Klass och elevråd.
Utvärderingsenkäter till föräldrar, barn, personal.
Nära dialog med föräldrar när det rör enskilda barn