Introduktion till idrottens metabolism
Matens väg genom kroppen
Maten vi äter är sammansatt av ett stort antal ämnen där de näringsämnen som vi
behöver för livets uppehälle ingår. För att dessa ämnen skall nå sitt mål inne i
varenda cell måste maten behandlas på en rad olika sätt. Ofta måste den beredas
genom kokning, stekning osv. När vi sedan tuggar maten och låter den passera
genom magsäcken och tarmarna, bryts den ned i princip på samma sätt som när
man sågar och hugger ved. Proteinet i maten bryts ned till aminosyror, kolhydraterna
till enkla sockerarter som glukos och fruktos medan fettet emulgeras till mikrodroppar
för att kunna tas upp av tarmcellerna och föras in i blodet. Här transporteras de flesta
ämnena först till levern och därefter ut till alla cellerna i kroppen. Vissa ämnen byggs
om i levern för att passa individen. Det är först dock i den enskilda cellen som
energin frigörs och uppbyggnaden av nya ämnen och olika cellfunktioner sker.
De olika näringsämnena bryts ner i olika faser och i olika hastighet. Kortfattat kan
man säga att ”rena” kolhydrater behöver 2-3 timmar från intag till det att cellerna kan
tillgodogöra sig energiämnena. Protein tar 3-4 tim och fett ca 4-6 tim.
Kroppen består av celler
Vår kropp består av 50 till 100 biljoner celler. Cellerna omgärdas av en vätska som
innehåller de näringsämnen som cellen behöver för att fungera perfekt.
Sammansättningen på den omgivande vätskan beror helt på vad vi äter. Fel i
näringen med hänsyn till cellernas behov minskar cellens förmåga att växa och
fungera optimalt.
Näringsupptag och omvandling i cellen
Efter att kolhydrat har omvandlats till glukos tränger det med hjälp av insulin igenom
cellmembranet och vidare in i cellen där det via ett antal enzymer omvandlas till
pyrovat. Pyrovat omvandlas i mitokondrien till ATP som är cellens energi. Oanvänd
glukos upplagras som glykogen i lever och muskler.
Fettsyrorna tar sig lätt in genom cellmembranet eftersom detta till stor del består av
just fettsyror. Hög andel fettsyror bidrar till att membranets struktur tätnar och
försvårar inträngningen för glukos. Sockerhalten i blodet ökar då och signalerar om
ökad insulinproduktion för att hjälpa glukosen att kunna komma igenom
cellmembranet.
Hög andel fettsyror i cellen hämmar även bildning av PDH som är ett av
omvandlingsstegen för ATP.
Schematisk bild av en muskelcell
De kemiska processerna:
I cellen
Glukos in (med hjälp av insulin) + HK (enzym) – glukos 6
Glukos 6 + PFK – pyrovat
Oanvänd glukos omvandlas med hjälp PHOS till glykogen som lagras upp.
I mitrokondrien
Pyrovat omvandlas till ATP och vidare via PDH till Acetyl CoA i citronsyracykeln
Fettsyror in – omvandlas till Acyl CoA och går in i mitrokondrien och vidare som Acetyl CoA
in i citronsyracykeln. Hämmar, pga höga energiinnehållet, bildning av PDH. Bildar även
citrate som hämmar bildande av PFK.
Cellens andning
Cellens effektivitet står i direkt relation till dess förbränning av energin. Eftersom den
aroba förbränningen har absolut högst verkningsgrad innebär det att mängden syre
och energi som kan transporteras in i cellerna samt slaggprodukter ut är direkt
avgörande för cellens kapacitet. För syrets intransport är mängden hemaglobin
avgörande men även glukosen har god förmågan att bära O2 och CO2 –molekyler.
Med hjälp av den s.k. respiratoriska kvoten ser man att glukos kan bära 45% mer O 2
och CO2 –molekyler jämfört med fettsyror.
Respiratorisk kvot :
Glukos: C6 H12 O6 + 6O2 = 6CO2 + 6H2O = 6/6 = 1
Fettsyror: C18 H36 O2 + 26 O2 = 18 CO2 + 18 H2O = 18/26=0,69
1/0,69 = 1,45
Glukos tillför 45 % mer syre än fettsyror
Inandning = O2
Utandning = CO2
För idrottande i idrotter med maximalt energiuttag, s.k. VOmax uppstår ofta trång
sektor på såväl tillgången på ATP (energi) som syre. Där gäller det att vara mycket
noga och målmedveten i rätt kostintag.
Hjärnan består av liknande cellstruktur med den skillnaden att dessa kräver ett
renare ”bränsle” för att fungera optimalt. Glukos är det optimala bränslet för hjärnan
men den kan även fungera med alternativa reservbränslen såsom fettsyror som i
levern har omvandlats till ketoner. Verkningsgraden minskar dock vilket bl.a. märks
då andelen felaktiga beslut ökar med minskad andel glukos och ökad andel ketoner.
Vid brist på glukos bryts även aminosyror ner i levern till glykogen som i cellerna
omvandlas till glukos.
Underskott på glukos leder alltså till en ökad omvandling av fettsyror till ketoner och
aminosyror till glykogen vilket leder till en sämre effektuttag och nedbrytning av
muskler.
Ett ökat intag av fett leder då till ett minskat intag av kolhydrater (man blir mätt) och
bidrar till att glukosens genomträngningsförmåga i cellmembrabet försämras vilket i
sin tur ökar insulinpåslaget som i sin tur ökar fettcellernas inlagringsförmåga. Om
detta sker samtidigt med ett högt intag av socker sker en stor inlagring av fett i
vävnaderna eftersom insulinpåslaget pga hög blodsockerkoncentration ökar
ytterligare.
Alkohol tenderar att förbrännas snabbare eftersom det av kroppen identifieras som
ett gift och då snabbt måste oskadliggöras. Kombinationen alkohol, fett och socker är
därför den överlägset bästa metoden för att snabbt öka i vikt med hjälp av
fettinlagring.
Göran Cornelius
