MÅL- OCH RESURSPLAN
Mål- och resursplan 2016
samt flerårsplan för 2017-2018
EKONOMI
Dnr 2015/KS0271
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ......................................................................................... 3
BAKGRUND ......................................................................................... 3
KONJUNKTURLÄGET OCH KOMMUNSEKTORNS EKONOMI ............. 3
NULÄGE .............................................................................................. 4
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING
OCH RESURSTILLDELNING ............................................................ 6
STYRMODELL ..................................................................................... 6
VISION 2020 ........................................................................................ 7
STRATEGISKA OMRÅDEN ................................................................... 7
INRIKTNINGSMÅL OCH PRIORITERADE MÅL.................................... 8
FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV.................. 8
MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ..................................... 9
EKONOMISKA DIREKTIV .................................................................... 9
KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - DE VI ÄR TILL FÖR ............ 11
EKONOMI........................................................................................... 17
EKONOMIN I LILLA EDET ................................................................ 17
SKATTESATS, TAXOR OCH AVGIFTER ............................................. 18
SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG ........................................... 19
RESULTATBUDGET 2016 - 2018 ....................................................... 19
BALANSBUDGET ............................................................................... 20
FINANSIERINGSBUDGET ................................................................... 20
INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN ............... 22
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 2
INLEDNING
Bakgrund
Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun
och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet
är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom
får instruktioner för årets verksamhet.
För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål
och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges.
För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser,
förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets
kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via ett
antal prioriterade mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på
detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut.
Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för
kommunens brukare ur ett ”fågelperspektiv”. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska
resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta
begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen.
Konjunkturläget och kommunsektorns ekonomi
Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling.
Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt lyfter något fortsätter den relativt starka
utvecklingen i både USA och Storbritannien. I år fortsätter det att gå trögt för den för svensk
export så viktiga nordiska marknaden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling.
Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och
2016. Vilket, med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas inte kan betraktas
som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en
svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten.
Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka.
Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna
fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar vi med ett något lägre
sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark
inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt
fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det
finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och Sveriges kommuner och
landsting, SKL, räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa
år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med
extremt låg produktivitetsökningstakt räknas det med en viss uppgång i produktiviteten. Det
innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft
hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning
som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande.
Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 3
arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att
arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en
nivå som bedöms vara förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att
löneökningarna efter hand kommer att
öka mot nivån 3,5 procent.
Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i
pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget
kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för
pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor
minskning av statsbidraget. Justerat för detta ökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2
procent 2015 och 2016. Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att
befolkningen nu ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare
har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000talet. I år och nästa år är ökningstakten mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock
ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets
genomsnitt.
SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida
ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från
och med 2017 räknar de med att kommunerna måste höja skatten med 40 öre och landstingen
med 48 öre, jämfört med dagens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar
1 procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av
riksdagen. Ändå förutsätts en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är
ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån 1 procent som andel av skatter och statsbidrag är
betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha och innebär att
soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar.
Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer betydligt högre krav på
kommunernas och landstingens ekonomi. Enligt en långsiktig trend har kostnaderna i
kommunerna och landstingen ökat med cirka 1 procent utöver vad demografin kräver.
Sektorn går nu dessutom in i en period som blir alltmer ekonomiskt ogynnsam när det gäller
hur fördelning mellan åldersgrupperna i befolkningen utvecklas. Kostnaderna för demografin
ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Barn och gamla är de
personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommuner och landsting. Fram till 2030
ökar antalet personer som är 80 år och äldre med drygt 60 procent. Samtidigt ökar andelen
personer i åldern 20–64 år, som föranleder de lägsta kostnaderna, bara med 3 procent.
Regeringen har i sin vårproposition avsatt ekonomiska medel för att stärka
utbildningsverksamheten, likväl som äldreomsorgen. Denna avsättning sker via riktade
statsbidrag som får eftersökas av kommunerna. En höjning av ungas sociala avgifter aviseras
och kompensation kommer att lämnas för det.
Nuläge
Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en
utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än
vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut
genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 4
Under 2014 hade Lilla Edets kommun en befolkningsökning med 1,6 %. Vid utgången av året
fanns det 13 031 invånare, vilket är en ökning med 202 stycken.
Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en
samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i
norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i
närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan
många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan
klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av
varandra.
I kommunen finns det grundskolor som har svårt att bedriva en effektiv och hög kvalitativ
verksamhet. Därför har utbildningsnämnden beslutat om en omstrukturering av verksamheten.
Utgångspunkten för detta beslut har varit att förbättra förutsättningarna för eleverna att nå de
uppsatta kunskapsmålen.
Standarden på det kommunala vägnätet är i stort behov av ny beläggning och nyanlagda vägar
är i behov av en toppbeläggning för att få en långvarig slityta på vägbanan. Mängden gator,
GC-vägar och grönområden ökar, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs.
Omfattningen av omhändertagna barn och ungdomar är större än vad den varit på flera år och
arbetssituationen inom individnämndens verksamhetsområde är mycket pressat.
Kommunen har stora investeringsbehov. Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning,
inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, IT-utrustning samt gator och vägar. Bland annat finns ett ingånget avtal med
Trafikverket om anläggande av en cirkulationsplats, som innebär bidrag till statlig
infrastruktur. Självfinansieringsgraden av investeringarna är låg, vilket innebär att kommunen
måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital
bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 5
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING
OCH RESURSTILLDELNING
Styrmodell
Vision 2020
Strategiska områden
Inriktningsmål
Prioriterade mål
MoR- plan
Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild:
KF/KS
KF/KS
Nämnd
Nämnd
Verksamhetsplan
Nämndens egna mål
Uppföljning och analys
Förvaltning
Förvaltning
Verksamhet
Verksamhet
Detaljbudget
Enhet
Enhet
De vi är
till för
Arbetsplan
Kommunfullmäktige fastställer kommunens:
o Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd.
Under 2006 fastställdes visionen för år 2020.
o Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås.
o Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast
att uppnå under den närmaste mandatperioden.
o Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det
kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda
visionen.
o Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör
kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och
innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska
resurser.
Nämnderna fastställer:
o Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker
arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör
verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna
mellan nämndens verksamheter.
o Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen.
Förvaltningschefen fastställer:
o Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade
ekonomiska resurserna.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 6
Enheten/respektive ansvarsområde fastställer:
o Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska
bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av
mål, konkretiserade till den specifika enheten.
Vision 2020
Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd.
Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020.
Växtkraft | Välbefinnande | Stolthet | Identitet
Strategiska områden
För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige
identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska
områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan.
Medborgarkraft får vi genom att:
•
•
•
•
uppmuntra medborgarnas initiativkraft
skapa utrymme för medborgarnas inflytande
skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv
öka integrationen och ta till vara dess möjligheter
Samarbete över gränserna får vi genom att:
•
•
skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen
hitta fasta samarbetspartners
Attraktiv livsmiljö – goda boenden får vi genom:
•
•
•
ett aktivt miljöarbete
att återskapa utsikterna
att kombinera boende med intressen
Goda kommunikationer får vi genom att:
•
•
identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses
påverka Västtrafik och Trafikverket
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 7
Rätt kommunal service får vi genom att:
•
•
•
erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar
skapa ordning & reda
aktivt arbeta med omvärldsbevakning
Högre utbildningsnivå får vi genom att:
•
•
väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning
locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende
Inriktningsmål och prioriterade mål
För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet
som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk
hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det
dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena.
Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder
kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta
med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska,
Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under
året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall
kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att
konkretisera fullmäktiges prioriterade mål.
FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV
En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt
för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de
framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation.
För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av
inriktningsmål och prioriterade mål.
För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för
ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett
ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av
samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter
och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens
redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 8
Mål för god ekonomisk hushållning
Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om
vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet
och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp prioriterat mål a.
Inriktningsmål
Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi.
a
Prioriterat mål
Utveckla uppföljning och analysarbete avseende
kvalitet och ekonomiskt utfall.
Mätning/målet uppfyllt
När särskilda uppföljningar och
analyser påbörjats inom någon av
kommunens nämnder
(controllerfunktion).
För att kommunen ska ha ett handlingsutrymme vid svängningar av intäkterna samt skapa
förutsättningar att minska låneskulden krävs ett starkare resultat än vad de senaste åren bjudit
på.
Inriktningsmål
Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad.
b
Prioriterat mål
Redovisat resultat är lägst 0,5 % av
verksamhetens nettokostnad.
Mätning/målet uppfyllt
När kommunens ekonomiska
redovisning visar att målet
uppfyllts.
En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av
hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och
förvaltningar:
Ekonomiska direktiv
1. Anvisade resurser skall hållas
Varje nämnd har ansvaret inför kommunfullmäktige och kommunstyrelse att hålla
verksamheten inom anvisade ekonomiska resurser. Nämnden är alltså skyldig att vidta
och/eller initiera förändringar i kommunens målsättning, verksamhetsutbud och
servicenivåer om så erfordras.
Inför respektive nämnd har förvaltningen ansvar för att bedriva verksamheten så att
resurstilldelningen inte överskrids. Förvaltningen skall fortlöpande hålla nämnden
underrättad om den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelsen kommer att ha
regelbundna träffar med nämnderna för uppföljning av dess verksamhet.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 9
2. Större strukturella verksamhetsförändringar
Alla beslut om större strukturella verksamhetsförändringar eller förändringar som är
principiellt viktiga för kommunens utveckling och ekonomi fattas av kommunfullmäktige.
Detta innebär att nämnder har stort ansvar och frihet inom sitt område och först då beslut
får mycket stora konsekvenser för kommuninvånarnas service ska beslut lyftas till
kommunfullmäktige. Beslut fattas efter yttrande eller förslag från ansvarig nämnd. På
motsvarande sätt fattas investeringsbeslut av fullmäktige. Nya verksamheter skall
finansieras genom omprövning av befintliga verksamheter. Vid alla beslut om ny eller
utökad verksamhet skall finansiering redovisas.
3. Nämnderna får inte spara på varandras bekostnad
Ifall en nämnds sparförslag leder till ökade kostnader för annan nämnd skall berörd
nämnd och kommunstyrelsen informeras före beslutet. Den totala nettobesparingen och
dess konsekvenser blir vägledande om förslaget skall genomföras.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 10
KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för
Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra
och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i
Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med stopp i Lödöse,
innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men
kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett
var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att ”det är nära hem”. Med
utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt
befolkningsökning.
Nedan redovisas de sex strategiska områdena och de inriktningsmål och prioriterade mål som
vi anser ska vara prioriterade under året. För att det ska ligga mer kraft bakom genomförande
och uppföljning av målen så utses en nämnd som ansvarar för respektive mål. Då ett mål
omfattar fler nämnder än den ansvariga anges det särskilt.
Medborgarkraft
Kommunen ska arbeta med utveckling och förnyelse av det demokratiska arbetet. Dialogen
med medborgarna behöver förstärkas och nya former för information, dialog och möten måste
utvecklas för att öka samspelet mellan politiker, kommuninvånare och kommunens
förvaltningsorganisation. Möten behöver göras intressantare för att bättre ta till vara den
mångfald av synpunkter och kompetens som deltagarna har.
Inriktningsmål
Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga.
1.
2.
Prioriterat mål
Vidareutveckla en aktiv
medborgardialog som ökar möjligheten
för medborgarna att delta i kommunens
utveckling.
Mätning/målet uppfyllt
KKIK mått 14 ”Hur väl möjliggör
kommunen för medborgarna att delta i
kommunens utveckling”.
Ansvar: Kommunstyrelsen
Skapa en attraktiv, modern och
När en utredning genomförts och arbetet
tillgänglig mötesplats och ett
påbörjats avseende hur en tillgänglig
kunskapscentrum med biblioteket som en mötesplats och ett kunskapscentrum kan
central ingående del.
utformas.
Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden
Lilla Edets kommun ska vara en kommun som skapar förutsättningar för att kvinnor och män,
flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utgångspunkten
är de nationella målen för jämställdhetsarbete. Kommunen har också undertecknat CEMRdeklarationen - den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på
lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att
använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 11
Inriktningsmål
I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
3.
Prioriterat mål
Kommunen ska arbeta för en jämställd service
till medborgarna.
Mätning/målet uppfyllt
När åtgärder utförts i nämnderna i
enlighet med det prioriterade målet
och med utgångspunkt från
kommunens jämställdhetsstrategi.
Ansvar: Kommunstyrelsen
Samarbete över gränserna
Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Demografin
utmanar - andelen äldre kommer att öka kraftigt. Vi som lever i en region av tillväxt får också
nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår nuvarande befolkning. Kraven på
våra tjänster ökar, både från våra invånare men även från tillsynsmyndigheter likväl som
staten. Alla dessa nya behov kan inte mötas med nya pengar.
Vi måste därför se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt, vilket varit en
väsentlig orsak till att arbetet inom SOLTAK:s-kommunerna uppstått. Att arbeta vidare i
soltaksanda är av största vikt för oss.
Inriktningsmål
Samverka över kommungränserna.
4.
Prioriterat mål
Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en
övergång till Räddningsförbund tillsammans
med Tjörns och Stenungsunds kommuner.
Mätning/målet uppfyllt
När arbete genomförts så att
kommunens räddningstjänst
strukturerats för att övergå i ett
gemensamt räddningstjänstförbund
2017.
Ansvar: Kommunstyrelsen & Miljöoch byggnämnden
Arbetslösheten är relativt hög och det är av stor vikt att medborgarna kommer in i någon
sysselsättning om de inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Genom denna
sysselsättning kan man skapa rutiner och få en god inblick i vad som krävs i arbetslivet, vilket
ger dem större förutsättningar att konkurrera om anställningar framöver.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 12
Inriktningsmål
Medborgarnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka.
5.
Prioriterat mål
Kommunens arbetsmarknadsavdelning ska utöka
sina sysselsättningsskapande åtgärder.
Mätning/målet uppfyllt
När fler åtgärder skapas kring t ex
caféverksamhet, trädgårds- och
parkskötsel.
Ansvar: Individnämnden
Arbetsformer ska utvecklas för att effektivisera verksamheterna. Ett område där det är viktigt
att ha en tydlig helhetssyn är för att tidigt upptäcka barn i behov av stöd. Kommunen ska
därför tydligt fokusera på ett övergripande barnperspektiv för att förebygga utanförskap
genom en utvidgad samverkan och helhetssyn inom skolans, socialtjänsten och kultur- och
fritidens ordinarie verksamheter. Men även samarbete genom att verksamheterna tillsammans
fortsätter inriktningen i pågående projekt för att stödja familjer med bekymmer. Andra
alternativ kan vara projekt där vuxna och ungdomar kan genomföra olika aktiviteter och
insatser tillsammans.
Inriktningsmål
Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga.
6.
Prioriterat mål
Fokusera på ett övergripande barn- och
ungdomsperspektiv för att förebygga
utanförskap och ohälsa.
Mätning/målet uppfyllt
När samverkan och helhetssyn
utvidgats inom ordinarie
verksamheter och projektarbete.
Ansvarig: Individnämnden
Berörda: Utbildningsnämnden,
Kultur- och fritidsnämnden samt
kommunstyrelsen
Attraktiv livsmiljö – goda boenden
Kommunen ska vara en attraktiv kommun att leva, bo och verka i. Genom goda
kommunikationer via motorväg och järnväg stärker utvecklingen och ger goda förutsättningar
för att kommunen ska växa. Boenden ska upplevas stimulerande och trygga med närhet till
service och fritidsaktiviteter. Kommunens ska vara väl rustad med planer för bebyggelse av
både bostäder och verksamhetsområden.
För att tillskapa både arbetstillfällen och marknadsföring av kommunen bör turistbesöken öka.
Fler människor ska säga ”vi åker till Lilla Edet på semester”, och därigenom gynnas även våra
egna invånare.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 13
Inriktningsmål
Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun.
7.
8.
Prioriterat mål
Kommunen ska ha en långsiktig planering dels
för att tillhandahålla mark för bostäder i livets
olika skeden, dels för att tillhandahålla mark
för verksamhetsområden.
Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta
tillvara lokala förutsättningar för att främja
turism i kommunen.
Mätning/målet uppfyllt
När arbete bedrivs med utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet samt med utgångspunkt från en långsiktig planering
med inriktning på boenden för den
ökande äldregruppens behov, LSSboenden m fl.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Berörd: Omsorgsnämnden,
individnämnden och Leifab
När en översyn och en förändring
genomförts av turismfrågornas
organisation i kommunen.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Berörd: Kultur- och fritidsnämnden
Det är oerhört viktigt att de som bor och vistas i Lilla Edet kan känna sig trygga i sin närmiljö.
Ingen ska vara rädd för att vistas där de måste vistas. Att få tillgång till rätt stöd vid rätt
tillfälle kräver bland annat att kommunen samarbetar med andra organisationer, men också att
det interna samarbetet över gränserna utvecklas ytterligare.
Inriktningsmål
Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag.
9.
Prioriterat mål
Undersöka möjligheten att satsa på IT- och
teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka
möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet
så länge de önskar.
Mätning/målet uppfyllt
När en utredning genomförts
avseende vilka områden som kan
vara aktuella för införande av IToch teknikstöd för kommunikation
inom äldreomsorgen samt förslag
presenterats på möjliga
stödfunktioner.
Ansvarig: Omsorgsnämnden
En hållbar miljö är något som inte bara Lilla Edets kommun måste arbeta med, utan det är ett
globalt ansvar. I syfte att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser behöver energianvändningen totalt och framförallt användandet av fossila energikällor minskas. Kommunen
har under lång tid gjort en hel del för att förbättra förutsättningarna för en god miljö, men det
finns mycket kvar att göra. Särskilt bör beaktas miljöaspekterna vid planering av bostadsbyggande. Kommunen har antagit lokala miljömål samt en handlingsplan för kommunens
arbete men en hållbar miljö.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 14
Inriktningsmål
Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen
som ledstjärna.
10.
Prioriterat mål
Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska
uppnås utifrån antagna miljömål samt
handlingsplan.
Mätning/målet uppfyllt
När nämnderna redovisar att de
genomfört ytterligare åtgärder i
enlighet med handlingsplanen
jämfört med föregående år.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Goda kommunikationer
Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en
utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än
vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut
genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Utbyggnaden av järnväg och
bilväg i norr-/södergående riktning har minskat restiden till/från både Göteborg och
Trollhättan. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att åka kollektivt.
Inriktningsmål
Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov.
11.
Prioriterat mål
Verka för att öka andelen resande i
kollektivtrafiken.
Mätning/målet uppfyllt
Genom att antalet resande ökat i
Västtrafiks mätningar jämfört med
föregående år.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Rätt kommunal service
Det är viktigt att kommunen använder de tillgängliga resurserna på rätt sätt. En stor del av våra
kostnader avser lokaler. Är det rimligt att vi använder en så stor andel till lokaler, eller går detta
att effektivisera? För att få svar på den frågan måste ett arbete med kartläggning och planering
genomföras.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 15
Inriktningsmål
Kommunkoncernens lokalförsörjning ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva
och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål.
12.
Prioriterat mål
Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att
uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv
lokalanvändning.
Mätning/målet uppfyllt
När arbete påbörjats i enlighet med
framtagen lokalförsörjningsplan för
kommunkoncernen.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Berörd: Leifab
Medelåldern hos kommunens anställda är hög, samtidigt som det inom vissa yrkeskategorier
är stor omsättning och svårrekryterat. För att bygga en framtida service så krävs det att det
finns personal på plats och detta är en fråga som måste komma högt upp på dagordningen
framöver.
Inriktningsmål
Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare.
13.
Prioriterat mål
Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik
som syftar till att behålla och utveckla sina
medarbetare.
Mätning/målet uppfyllt
Förbättrat resultat i
medarbetarenkäten 2016.
Ansvarig: Kommunstyrelsen
Antalet unga som engagerar sig mer aktivt i någon verksamhet på fritiden måste öka. Det är
viktigt ur ett folkhälsoperspektiv likväl som i att ge bättre förutsättningar att klara skolgången.
Vuxenidrotten bör bära sina kostnader själv, medan det krävs stöd till barn och unga för att ge
goda förutsättningar för deras engagemang.
Inriktningsmål
Verksamheten inom kultur och fritid ska skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt
kultur-, fritids- och idrottsliv.
14.
Prioriterat mål
Kommunens bidragsgivning ska främst rikta sig
till barn- och ungdomsverksamhet.
Mätning/målet uppfyllt
När en kartläggning genomförts och
arbete påbörjats avseende
fördelningen av föreningsbidrag i
kommunen.
Ansvarig: Kultur- och
fritidsnämnden
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 16
Högre utbildningsnivå
Utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna för att den enskilde ska kunna hävda sig i
arbetslivet men även för kommunens utveckling som helhet. Även de arbeten som tidigare
varit relativt enkla att få kräver idag ofta en eftergymnasial utbildning.
Lilla Edet har en utbildningsnivå som är låg jämfört med kommunerna inom
Göteborgsregionen. En fortsatt satsning på en attraktiv skola med goda resultat är en
prioriterad fråga för kommunen. Vi ska fortsätta det arbete som pågår med
kompetensutveckling av lärare.
Inriktningsmål
Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en
god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan.
Prioriterat mål
15. Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina
studier på gymnasienivå.
Mätning/målet uppfyllt
KKIK mått 18 ”Andelen behöriga
elever till något nationellt
program”.
Ansvarig: Utbildningsnämnden
EKONOMI
Ekonomin i Lilla Edet
I bokslutet för 2014 redovisade Lilla Edets kommun ett underskott med 8,6 mkr. Flera
nämnder klarade inte av att bedriva verksamheten med de ekonomiska resurser som de hade
tillgängliga. Även inledningsvis under 2015 ser det ansträngt ut för att uppnå det budgeterade
resultatet, vilket är en förutsättning för de budgeterade resurserna 2016. Stora ekonomiska
resurser har hittills lagts i exploateringsområden för bostäder, vilket ger förutsättningar för en
befolkningsökning. Eftersom befolkningen ligger till grund för både inkomster och utgifter så
är det en mycket viktig parameter i den kommunala ekonomin. Under 2014 ökade
befolkningen med 202 personer. Under 2015 bedöms det ske en inflyttning, som fortsätter
under 2016.
Bedömningen inför 2016 är att antalet kommuninvånare i både förskole- och
grundskoleåldern ökar något, medan det minskar inom gymnasieåldern. Åren därpå kommer
ökningen att tillta ytterligare bland förskoleåldrarna, medan ökningen i grundskoleåldrarna
mattas av något och gymnasieåldrarna ökar igen. Antalet i de äldsta åldrarna ökar något, och
det kommer de att fortsätta med några år framöver. Det finns stora upprustningsbehov inom
verksamheterna gator/vägar och vatten/avlopp.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 17
Kommunens ekonomiska ställning är svag. Summan av skatteintäkter och generella
statsbidrag beräknas ökar med 4,2 % inför 2016. Intäkterna inom avgiftskollektivet behöver
öka något mer än index för att undvika skattefinansiering. Ett flertal behov har inte kunnat
inarbetas i de ekonomiska förutsättningarna och det krävs att kommunens verksamhet
anpassas till de intäkter som finns. Nämnderna måste också kunna anpassa verksamheten och
omfördela resurser snabbt då behoven förändras.
I beräkningen av nämnder och styrelses ekonomiska utrymme för kommande år så har index
för prisförändringar satts till 1,6 % och index för löneutvecklingen är satt till 2,7 %. När det
gäller köpt/såld verksamhet så används en mix av dessa och där landar indexet på 2,48 %. En
effektiviseringsfaktor med 0,25 % är utlagd, likväl som riktade resursminskningar till miljöoch byggnämnden, tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen.
Behoven överstiger de tillgängliga resurserna. Kommunen måste uppvisa ett positivt resultat
för att kunna finansiera investeringar så att inte framtida generationer ska betala för dagens
konsumtion. Ett flertal prioriteringar och effektiviseringar är nödvändiga.
Summan av exploaterings- och investeringsutgifterna har det senaste året varit förhållandevis
höga. Försäljningen av färdigställda tomter rullar på och det är dags att slutföra vissa områden
likväl som det är dags att påbörja nya. Investeringsverksamheten håller även 2016 en hög
nivå, och då är det främst VA-verksamheten som är i stort behov av både ny- och
reinvesteringar, men även anskaffande av fritidsanläggningar. Då kommunen själv inte har
likviditet att klara av dessa åtgärder så kommer kapital att lånas upp under 2016 och
upplåningslånebehovet maximeras till 380 mkr.
Både ränteläget och volymen på det upplånade kapitalet påverkar hur stora resurser som
kommunen måste lägga på räntekostnader. En bedömning är att ränteläget kommer att ligga
relativt konstant de närmsta åren, då det kapital som redan är upplånat till stor del är
räntesäkrat.
Trots att det ekonomiska utrymmet är begränsat så innehåller Mål- och Resursplanen ett antal
resurstilldelningar för att uppnå måluppfyllnad. Här kan nämnas att resurser avsätts för att
kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, utvecklad uppföljning och analys,
jämställd service till våra medborgare och en bättre service till de som nyttja kommunens
tjänster.
De ekonomiska förutsättningarna har satt stora begränsningar för vad som är möjligt att
åstadkomma. Vår ambitionsnivå är högre än vad intäkterna medger men vi är övertygade om
att nämnderna kommer att göra kloka prioriteringar med tillgängliga resurser.
Skattesats, taxor och avgifter
Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37. Taxorna redovisas i särskilt dokument och
behandlas i samband med kommunfullmäktiges möte i november.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 18
Skatteintäkter och statsbidrag
Utjämningssystemen påverkas bland annat av storleken och sammansättningen på
kommunens befolkning. Budgeterade intäkter i form av utjämningssystem, generella
statsbidrag och skatteintäkter för åren 2015 – 2018 framgår av tabellen nedan.
Belopp i tkr
2015
2016
2017
2018
Skatteintäkter
542 772
565 298
590 737
616 138
Inkomstutjämning
119 062
132 645
138 175
144 653
-9 081
-9 974
-10 073
-10 174
Regleringsbidrag/-avgift
1 185
-4 977
-6 841
-9 593
Strukturbidrag-/avgift
1 345
1 367
1 380
1 394
LSS-utjämning
-1 435
-1 754
-1 771
-1 789
Fastighetsavgift
25 677
25 672
25 672
25 672
Summa intäkter
676 525
708 277
737 277
766 301
Kostnadsutjämning
Resultatbudget 2016 - 2018
Belopp i tkr
2016
2017
2018
130 415
131 148
131 904
-814 890
-842 801
-872 157
-10 617
-11 279
-11 563
-695 092
-722 932
-751 816
Skatteintäkter
590 970
616 408
641 810
Kommunalekonomisk utjämning
117 307
120 769
124 291
3 875
3 845
3 853
-11 560
-12 890
-13 938
5 500
5 200
4 200
0,79 %
0,72 %
0,56 %
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Resultat i % av verksamhetens nettokostnad
Förutsättningarna för år 2017 och 2018 är att befolkningen ökar med 1 % varje år, vilket har
inneburit volymförändringar i förskole-/skolåldern samt till viss del även inom omsorgerna.
Utöver helårskonsekvenser av verksamheten 2016 så ingår indexförändringar baserade på
prognoser gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 19
Balansbudget
Belopp i tkr
2016-12-31
2017-12-31 2018-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar/långfristiga fordringar
400 183
425 504
450 241
3 356
2 979
2 602
Omsättningstillgångar
203 703
200 280
206 024
Summa tillgångar
607 242
628 763
658 867
Eget kapital
123 732
128 932
133 133
Långfristiga skulder & avsättning för pension
307 929
307 929
307 929
Kortfristiga skulder
175 580
191 901
217 806
Summa eget kapital och skulder
607 242
628 763
658 867
Statlig infrastruktur
Eget kapital och skulder
Finansieringsbudget
Belopp i tkr
2016
2017
2018
5 500
5 200
4 200
Avskrivningar som belastar resultatet
10 617
11 279
11 563
Minskning omsättningstillgångar
-1 798
3 423
0
Summa tillförda medel
14 320
19 902
15 763
46 600
36 600
36 300
0
0
5 744
46 600
36 600
42 044
-32 280
-16 698
-26 281
Tillförda medel
Årets resultat
Använda medel
Nettoinvesteringar
Ökning av omsättningstillgångar
Summa använda medel
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL
* Upplåningsvolymen är i budget 2015 380 mkr, men utnyttjandet är mycket lägre, vilket innebär ett minskande
rörelsekapital här.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 20
Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2016
En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2016. Kommunfullmäktige
beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive
nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året.
Nämnd/styrelse
Belopp i tkr
KF
Rev
KS
ÖFN
TN
MBN
ON
IN
UN
KFN
Vht nettok.
Finans
RESULTAT
Budget
2015
800
500
55 600
1 000
19 400
16 100
193 900
78 300
272 400
22 700
660 700
665 700
5 000
Index
Volym
Mål
Anpassn.
Övrigt
16
0
9
0
1 306 -1 620
27
0
458
798
503
0
5 606 4 150
2 056 3 000
7 044 1 859
452
-880
18 210 7 307
0
0
-18 210 -7 307
0
0
1 355
0
0
0
200
2 300
0
0
3 855
0
-3 855
-2
-1
-1 141
-3
-852
-242
-509
-215
-704
-1 056
-4 724
0
4 724
-14
-8
600
-24
795
339
-147
158
302
984
2 253
27 400
25 148
Budget
2016 Förändring
800
500
56 100
1 000
20 600
16 700
203 200
85 600
280 900
22 200
687 600
693 100
5 500
Belopp anges i tusentals kronor
Kolumnen index avser de indexförändringar som ligger med i beräkningarna, 1,6 % för
prisförändringar, 2,7 % för lönerevision och 2,48 % avseende köpt/såld verksamhet. I
Volymkolumnen återfinns de förändringar som orsakats av just beräknade förändringar i
efterfrågan och befolkningsförändringar. För att satsa på måluppfyllnad avsätts resurser till
detta i kolumnen benämnd mål. Kolumnen anpassning innehåller effektiviseringsfaktorn och
riktad återhållsamhet, medan kolumnen övrigt främst omfattas av förändrad kapitaltjänst,
förändrade skatteintäkter, finansnetto och pensioner samt tusentalsavrundningar.
Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla
sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt
utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder
förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att
nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. I ovanstående redovisning av resurser
per nämnd har bland annat följande beräkningsförutsättningar förelegat:
Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår.
En effektiviseringsfaktor läggs på samtliga nämnder, med 0,25 % av omsättningen.
Kommunstyrelsen erhåller resurser för kostnader kopplade till ett ökat
fastighetsinnehav, viss samordning och utveckling samt bidrag till statlig infrastruktur.
Dessutom avsätts 1 355 tkr för arbete med av kommunfullmäktige beslutade
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 21
0
0
500
0
1 200
600
9 300
7 300
8 500
-500
26 900
27 400
500
prioriterade mål. Resurser avsatta för implementation av verksamhet i Soltak AB
minskas med 2 000 tkr och en dedikerad anpassning finns med 1 000 tkr.
Tekniska nämnden erhåller resurser för utökade skötselområden, men samtidigt en
riktad åtstramning med 800 tkr.
Miljö- och byggnämnden åläggs en anpassning av verksamheten med 200 tkr.
Omsorgsnämnden tilldelas resurser för volymförändringar inom både boenden,
hemtjänst och hemsjukvård. 200 tkr avsätts även för att arbeta med av
kommunfullmäktige beslutade prioriterade mål.
Individnämndens resurser avseende beslutade prioriterade mål förstärks med 2 300 tkr
likväl som resurserna för den ökade volymen placeringar/alternativa åtgärder.
Utbildningsnämnden erhåller resurser som motsvarar den bedömda
befolkningsförändringen. I och med den organisationsförändring som
utbildningsnämnden beslutat om bedöms ett ekonomiskt utrymme för utveckling
kunna tillskapas inom befintliga resurser. Regeringen har även angivit att riktade
statsbidrag inom utbildningsområdet kommer att införas.
Kultur & fritidsnämnden har haft resurser för projekt som är avslutade, och därför
återförs resurserna. Utöver detta ligger det en dedikerad anpassning med 1 000 tkr på
nämnden.
Finans innehåller ökade intäkter från skatte- och utjämningssystemen, sämre
räntenetto samt ökande pensioner.
Investerings- och exploateringsverksamheten
Investeringar
Kommunen planerar investeringar år 2016 för 46,6 mkr. Huvuddelen av investeringarna görs
inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar samt
utökning av GC-väg. Miljö- och byggnämndens utrymme avser till största delen reinvestering
av bruksfordon. Kultur- & fritidsnämndens utrymme omfattar främst anskaffning av den
konstgräsplan som Leifab har anlagt på kommunens fastighet men även att den upprättade
plan som finns kan följas och inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av
uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier.
Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken
för år 2016 fastställs till 2,4 %.
NÄMND
Kommunstyrelsen
Tekniska nämnden - skattekollektiv
Tekniska nämnden - avgiftskollektiv
Miljö- och byggnämnden
Kultur- & fritidsnämnden
Omsorgsnämnden
Individnämnden
Utbildningsnämnden
SUMMA
2016
2 800
14 900
19 400
600
7 500
800
300
300
46 600
2017
800
14 300
20 000
300
300
300
300
300
36 600
2018
800
14 300
20 000
300
300
300
300
300
36 300
Belopp anges i tusentals kronor
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 22
Exploatering
Exploateringsverksamhet är nödvändigt för att skapa nya områden för folk att bosätta sig i
och för att företagare ska ha någonstans att bedriva sin verksamhet. Tanken med ett
exploateringsområde är att det ska ligga till grund för en försäljning, men i inledningsskedet
måste kommunen finansiera de utgifter som krävs för att färdigställa områdena. Det finns idag
några områden där antalet tomter till försäljning snart är slut och nya områden måste
exploateras. Samtidigt krävs det att de försålda områdena färdigställs med slutasfalteringar.
Tabellen nedan visar vilka områden och åtgärder som prioriteras under år 2016.
Exploateringsobjekt
Ekeberg, asfaltstopp
Ekeberg, Rådjursvägen, asfaltstopp
Gossagården vägar till skol- och bostadsområde
Gossagården, Genomförande Detaljplan
Ryboholmsvägen, Skaftgatan, asfaltstopp
Stallgärdet, Vildängsvägen, asfaltstopp
Sålda tomter Ekeberg
Såld tomter skolområdet, markanvisning flerbostadshus
Övriga områden
DP Gossgården södra
Skaven 6:5 infrastruktur
SUMMA
Inkomst
Utgift
-700
-270
-800
-500
-160
-270
1 300
1 600
1 000
3 900
-1 500
-1 500
-5 700
Netto
-700
-270
-800
-500
-160
-270
1 300
1 600
1 000
-1 500
-1 500
-1 800
Belopp anges i tusentals kronor
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------Sida 23
