Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon

Historia med Kulturanalys III VT 2009
C-uppsats
2009-08-17
Historiebruk
i historieläroböcker
från Sverige och Libanon
En undersökning av fyra gymnasiala historieläroböcker
Use of history
in history textbooks
from Sweden and Lebanon
A study of four upper secondary history textbooks
Wael Eido
Handledare: Nils Andersson
Examinator: Irene Andersson
Innehållsförteckning
1.
Inledning......................................................................................................................................... 4
2.
Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 5
3.
Bakgrund........................................................................................................................................ 6
3.1 Källor till elevers historiekunskaper.............................................................................................. 6
3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon.......................................................... 8
3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan ...................................................................... 8
3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan ........................................................................... 8
4.
Tidigare forskning ....................................................................................................................... 10
5.
Metod ............................................................................................................................................ 13
6.
Avgränsning ................................................................................................................................. 15
7.
Teori.............................................................................................................................................. 16
7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur .................................................................. 16
8.
Undersökningen ........................................................................................................................... 21
8.1 Den svenska kursplanen för Historia A:...................................................................................... 21
8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret............................................... 21
8.3 Kort presentation av böckerna ..................................................................................................... 22
8.4 Den moderna vetenskapliga historien ......................................................................................... 22
8.4.1 Förordet: ............................................................................................................................... 22
8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget: ................................................................................................................................... 23
8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ....................... 25
8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Den
moderna vetenskapliga historien. .................................................................................................. 29
8.5 Det adekvata i Historien .............................................................................................................. 29
8.5.1 Förordet ................................................................................................................................ 29
8.5.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget: ................................................................................................................................... 30
8.5.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ....................... 31
8.5.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Det
adekvata i historien. ...................................................................................................................... 38
8.6 Perspektiv på historien A ............................................................................................................ 38
8.6.1 Förordet ................................................................................................................................ 38
1
8.6.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget: ................................................................................................................................... 39
8.6.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ....................... 39
8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken
Perspektiv på historien A
. . 42
8.7 Alla tiders historia Maxi .............................................................................................................. 42
8.7.1 Förordet ................................................................................................................................ 42
8.7.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget .................................................................................................................................... 43
8.7.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken ....................... 44
8.7.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Alla
tiders historia Maxi. ...................................................................................................................... 46
9.
Analys ........................................................................................................................................... 46
9.1 Analys av förorden ...................................................................................................................... 46
9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget: ..................... 49
9.3 Analys av tabellerna .................................................................................................................... 51
10.
Diskussion och slutsatser ........................................................................................................ 55
11.
Käll- och litteraturförteckning ............................................................................................... 58
2
Sammanfattning:
‫
ل‬
Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i
gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas
påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera
förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under
det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och
verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna
studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika
tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna.
Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och
historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har
inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla
tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.
Nyckelord: Historieläroböcker, historiebruk, historiemedvetande, förord, andra världskriget,
stoffurval.
3
1. Inledning
Historia är ett ämne som berör alla människor och som knyter ihop vardagen med det
förflutna med varierande styrka beroende på kontexten med tanke på att historia ”fungerar i
samhället och påverkar människor”.1 Människor som vi umgås med är olika ur ett historiskt
perspektiv. Olikheten kan till exempel ligga i deras etniska bakgrund eller deras sociala
förhållanden som också bygger på sociala förhållanden från det förflutna.
‫
ل‬
Skolan är en av de största platserna, om inte den största, för förmedlingen av
historiekunskapen på ett globalt plan. Läromedlen i allmänhet och historieböckerna i
synnerhet utgör en viktig faktor i denna förmedlingsprocess. Innehållet i historieböckerna
varierar över tid och rum beroende på en rad faktorer. Denna variation kan betraktas som
nödvändig och givande eller som onödig och i vissa fall som missbruk av historien.
Orsakerna till denna variation i historieläroböckerna är många och konsekvenserna är kanske
fler med tanke på att eleverna är en viktig del av samhället och får en del av sitt
historiemedvetande via historieläroböckerna. Dessa elever kommer så småningom att vara
ansvariga medborgare med egen rätt till olika beslut ute i samhället varav politiska beslut
såsom att rösta vid olika val. Detta med tanke på att ämnet trots att det berör det förflutna har
en direkt koppling till flera samhälleliga frågor som berör oss i dag och i vår framtid. Roger
Johansson refererar i sin bok Kampen om historien till Raphael Samuel som menar att
”människors intresse för historia har en förklaring i att historia möjliggör för oss att bearbeta
moraliska och politiska konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.2 Ett typiskt
exempel på att historia kan vara en grund för moraliska och politiska konflikter är synen på
andra världskrigets konsekvenser såsom koncentrationslägren som än idag ifrågasätts av en
del politiker och som har väckt en rad debatter på ett globalt plan. Denna fråga handlar om
historia och historiebruk eller missbruk. Kunskapsvariationen som förkommer i böckerna har
på så vis direkta kopplingar och påverkan på vårt samhälle då denna kunskap överförs till
eleverna som i sin tur återspeglar denna kunskap och använder den som handlingsredskap i
deras beslutsfattande och ställningstagande till olika frågor i samhället. Utifrån det kan man se
hur viktigt det är att lyfta och analysera innehållet i historieböckerna för att öka förståelsen
1
Göran Behre och Birgitta Odén, Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.50.
Roger Johansson, kampen om historien Ådalen 1931, Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk
1931-2000, Lund: 2001, sid.41-42.
2
4
om hur detta varierande innehåll kan påverka eleverna och samhället i övrigt. Tanken med
denna studie är att lyfta upp likheter och skillnader mellan gymnasiala läroböcker i ämnet
historia från två länder, Sverige och Libanon. Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i
Sverige och även historieundervisningen skiljer sig på en rad punkter vilka kommer att
redovisas senare i studien. Sveriges och Libanons historia skiljer sig också en hel del vilket
också kan ha påverkat dagens historieundervisning och böckernas innehåll i stora drag i båda
länderna. Libanons geografiska placering i Mellanöstern är utan tvekan en viktig faktor till
flera historiska budskap som läggs fram i böckerna precis som Sveriges position i Europa och
tillhörigheten till Skandinavien och EU. Ett exempel på det är historieböckernas fokus i
Sverige på vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen och historieböckernas fokus i
Libanon på osmanska rikets fall. Utöver det exemplet kan man nämna och jämföra Libanons
historiska förhållande till Frankrike med Sveriges historiska förhållande med övriga
skandinaviska länder.
Faktum är att det förkommer variation i historieläroböckernas innehåll och att orsakerna till
denna variation är många. Denna studie kommer att lyfta upp och analysera en del av denna
variation för att få en bättre förståelse hur historia används i skolböckerna och hur denna
variation kan se ut.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i
dagsaktuella historieböcker från den libanesiska och svenska gymnasieskolan och hur dessa
skillnader kan påverka elevernas historiemedvetande. Detta kommer att ske genom att studera
presentationen och inkluderingen av stoff i kapitlen som berör det andra världskriget.
Brännpunkten kommer att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget
presenteras. Utöver det kommer förorden till böckerna att ingå i studien då det har visat sig att
inkluderingen av detta i studien berikar arbetet.3
Studien kommer att utföras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och
historiekultur.
Förhoppningsvis kommer resultatet att kunna ge en mer generell bild över skillnaderna och
likheterna i böckerna vad gäller presentationen av historiska händelser.
3
I den här studien skriver jag den amerikanska insatsen och med det menas USA:s insats.
5
Utifrån det hoppas jag kunna få en bättre förståelse för hur historia brukas i de gymnasiala
historieböckerna i Libanon och Sverige och som blivande historielärare få en givande
orientering över historiebrukets skillnader som kan påverka undervisningen på skolorna.
Mina frågeställningar i studien är:
Hur skiljer sig böckerna i stoffurval som inkluderats under kapitlet som berör det andra
världskriget?
Kan man utifrån förorden till böckerna observera skillnader som berörs av perspektiven
historiebruk, historiemedvetande och historiekultur?
Hur presenteras den amerikanska insatsen under andra världskriget i böckerna?
Ger böckerna olika förklaringar till den amerikanska insatsens orsaker och följder under andra
världskriget?
3. Bakgrund
3.1 Källor till elevers historiekunskaper
Som redan nämnts i inledningen är historia ett ämne som påverkar alla människor med
varierande styrka. Men faktum är att historia berör alla människor då ”vi är historia i den
meningen att historien har funnits före oss själva och har skapat betingelser som vi lever
under. Dessa betingelser påverkar vår uppfattning om oss själva och vår position i samhället
och världen”.4 Detta påverkande varierar i styrka beroende på olika faktorer varav en är
historieböckerna som eleverna använder på skolan.
På skolan och med historieböckerna som grund får eleverna den historieundervisning som
skapar hos dem en förståelse om hur det har varit förr i en rad olika ämnen. På så sätt blir
historieundervisningen på skolan en kärna i elevernas medvetande om det förflutna. I dagens
samhälle och tack vare den utvecklade tekniken, som till exempel internet, har skoleleverna
stor tillgång till att söka efter historieinformation som de är intresserade av. Media i form av
tidningar eller tv-program såsom dokumentärfilmer eller vanliga filmer kan också utgöra en
källa hos elever då de söker information om det förflutna. Källor som tidningar eller filmer
påverkar givetvis deras förståelse om vad som har hänt förr bortsett från äktheten i vad som
förs fram i dessa källor. Men dessa källor, trots deras starka påverkan och tillgänglighet, har
inte tagit över rollen som historieundervisningen har på skolan. Det är där eleverna får den
4
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,
Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, Lund: 2009, sid.44.
6
allmänna och breda synen om det förflutna som omfattar allt från forntiden till de senaste
årens historiska händelser.
Precis som många andra skolämnen utgör läroboken kärnan i undervisningen i ämnet historia.
Niklas Ammert understryker att flera undersökningar pekar tydligt på att läroboken dominerar
undervisningen på skolan och inte minst i just ämnet historia. Han nämner bland annat två
undersökningar som är Youth and History och Sture Långströms undersökning Författarröst
och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie.5 På så sätt blir det klart att historieböckerna
spelar en avgörande roll i elevernas medvetande om det förflutna och fungerar som en
kunskapsförmedlare ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta med tanke på variationen och
innehållet som finns i historieböckerna och ramarna som kursplanerna sätter. Men innehållet i
dessa böcker kan variera utifrån olika faktorer såsom tid, skribent och beroendet av läroplan
och kursplan. Den sista punkten är nog den som påverkar innehållet mest i läroböckerna med
tanke på att skribenten vill hitta en marknad för dessa böcker och att om de inte är anpassad
efter kursplanen blir det inte någon lyckad affär.
Kursplaner kan ändras med tiden i ett visst land men ser ofta, om inte alltid, annorlunda ut i
olika länder. Dessa ändringar som avspeglas i läroboken kommer att påverka elevernas
kunskaper i ämnet, något som ger läroboken en mycket central roll i elevernas kunskaper i
ämnet historia. Resultatet blir att kunskaperna inom ämnet historia som eleverna skall lära sig
via läroboken kommer att se olika ut med tanke på att tyngdpunkten i dessa böcker kan
variera beroende på bland annat politiska intressen som kan tolkas utifrån bland annat
läroplanen och kursplanen. Den politiska påverkan av innehållet i historieböckerna kan man
inte bortse ifrån då ”historia och politik alltid har varit nära förbundna med varandra.
Historieämnet kan stimulera fram tankar om nutid och framtid där demokratifrågor har en
naturlig och viktig plats”.6
Utifrån det är det av stort intresse och nytta för berörda lärare, elever och för allmänheten att
få en inblick i hur innehållet i historieböckerna kan variera mellan olika länder och hur detta
kan påverka eleverna och samhället. Denna studie kommer förhoppningsvis att tillföra läsaren
bättre förståelse om hur historia har brukats i Läroböcker från Sverige och Libanon.
5
6
Niklas Ammert i Historievetenskap och historiedidaktik, Lund: 1982, sid.293.
Sture Långström, Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet: 2001, sid.4.
7
3.2 Gymnasieskolan och ämnet historia i Sverige och Libanon
I de två följande avsnitten kommer jag att beskriva kort och undervisningssystemet på
gymnasiet i Sverige och Libanon. Detta för att ha en allmän bakgrund om hur gymnasieskolan
och historieundervisningen fungerar i båda länderna Sverige och Libanon. Redogörelsen
kommer förhoppningsvis att underlätta för läsaren att förstå hur den empiriska studien har
använts i analysdelen och på så sätt underlätta förståelsen av studien och slutsatserna.
3.3 Ämnet historia på den libanesiska gymnasieskolan
Skolsystemet i Libanon ser annorlunda ut än i Sverige och därmed skiljer sig också läroplaner
och kursplaner. Motsvarigheten till den svenska läroplanen i Libanon kallas för de allmänna
målen men kommer i denna studie att kallas för libanesiska läroplanen för att underlätta
förståelsen för läsaren. Den libanesiska läroplanen är i strukturen ganska lik den svenska och
innehåller regler och övergripande mål för skolväsendet i allmänt. De allmänna målen delas
upp i olika kategorier med olika perspektiv som omfattar ett pedagogiskt, ett nationellt och ett
socialt perspektiv. Under de olika perspektiven förtydligas det hur skolan bland annat skall
sträva efter att skapa medborgare som respekterar och deltar i processer som gynnar
jämställdhet, demokrati, solidaritet, frihet och medborgarens libanesiska och arabiska identitet
och solidaritet.7
Historieundervisningen som sker på de libanesiska gymnasieskolorna styrs också av
kursplanerna som har samma uppgift som de svenska kursplanerna. På samma sätt som i
Sverige fungerar kursplanen som en ram och en grund för vad som skall undervisas inom
ämnet på de olika kurserna. Däremot läser eleverna på gymnasiet i Libanon ämnet historia
under hela tre år oavsett vilken linje de går på.
Poängteras skall att syftet med detta arbete inte är att studera likheter och skillnader mellan
gymnasieskolan i Sverige och Libanon utan historieböckerna som används som läromedel på
gymnasiet och innehållet i dessa böcker. Därför kommer jag inte att fördjupa mig i vilka linjer
de tre inriktningarna omfattar.
3.4 Ämnet historia på den svenska gymnasieskolan
Historieundervisningen som sker på gymnasiet i de svenska skolorna idag styrs i första hand
av läroplanen och kursplanen som regeringen och skolverket har lagt fram. Läroplanen
7
http://www.mehe.gov.lb/Templates/HomePage.aspx?PostingId=4 Lebanese Republic Ministry of education and
higher education 2009-05-08.
8
fungerar som en allmän vägledning för skolväsendet då ”läroplanen anger vad
gymnasieskolan har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund
för undervisningen”8. Exempel på det är att det betonas tydligt i läroplanen att ”verksamheten i
skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.9
Detta visar tydligt att läroplanen utgör en grund för verksamheten inom gymnasieskolan som
sker i Sverige. Kursplanerna däremot fungerar mer som en klar och konkret vägledning inom
varje ämne då ”Kursplanerna anger målet för undervisningen i varje enskilt ämne och kurs”10
varav en är historia. Med hjälp av kursplanen vet både läraren och eleven vilka mål som
eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs. På så sätt blir kursplanen den allra viktigaste
ramen och utgångspunkten för undervisningen inom varje specifikt ämne. Läroboken som
fungerar som ett mycket viktigt läromedel i undervisningen berörs direkt av kursplanen då
skolor inte är intresserade av läromedel som inte hjälper eleven att nå målen eller som inte
gynnar undervisningen på ett sätt som överensstämmer med kursplanen.
I Sverige hör historia inte till kärnämnen som är de obligatoriska ämnen som alla
gymnasieelever skall läsa oavsett vilket program de än går. Detta resulterar i att det inte är alla
elever som läser ämnet på gymnasiet. Historieundervisningen i Sverige är uppdelad i tre
kurser som är historia A, historia B och historia C. Bland de sjutton nationella program som
finns i Sverige är Historia A ett obligatoriskt ämne i endast fyra av dessa program.11 Fyra
program har historia A bland de valbara kurserna och de resterande nio programmen erbjuder
inte ämnet historia inom kursutbudet. Det är ett fåtal program som erbjuder historia B och C inom
kursutbudet och båda två är inte obligatoriska i något av de nationella programmen.
12
I tabellen
nedan kan man se vilka program som har Historia A som obligatoriskt, valbart eller icke
erbjudet ämne:
8
http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09.
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94,Ödeshög:2006, sid.3.
10
http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09.
11
Se bifogad tabell.
12
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=21&id=52&extraId=
2009-05-09.
9
9
Obligatorisk
Valbar
Erbjuds ej
Barn- och fritidsprogrammet
Hantverksprogrammet
Bygg programmet
Estetiska programmet
Medieprogrammet
Elprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet Energiprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet
Fordonsprogrammet
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Naturbruksprogrammet
Hotell-
och
restaurangprogrammet
Handels- och
administrationsprogrammet
4. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för forskningsläget inom området som berör
jämförandet av olika historieböcker, undersökningar om historieundervisningen och
läromedelsanalys i ämnet historia.
I boken Ungdomar tycker om historia och politik redovisar Sture Långström i en omfattande
studie resultatet från tre svenska undersökningar som gjorts mellan 1994 och 2000. Ungdomar
från Sverige har fått svara på en del frågor via enkätundersökning om ämnet historia och
historieundervisning och tagit ställning till en rad politiska frågor.
Långström förklarar i sin bok att begreppet historiemedvetande utgör en utgångspunkt i
undersökningen och diskuterar begreppet i det första kapitlet. Historiemedvetande är enligt
Långström ett ”samspel mellan dåtid, nutid och framtid som orsakas av människors
handlingar”.13 Denna förklaring stämmer väl överens med Aronssons, Anderssons och
Ammerts syn på historiemedvetandet som det kommer att visa sig i teoridelen då alla pekar på
kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. I undersökningen som Långström har gjort har
13
Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet: 2001, sid.10.
10
frågorna i enkäterna genomsyrats av en dåtids- nutids- och framtids anda. Jag kommer i detta
arbete att endast beröra de frågor som har med historieundervisningen och historieböckerna
att göra. Därför tar jag upp tre frågor från undersökningen som gjorts 2000. De tre frågorna
är:
1. Vilka sätt att möta historien tycker du om?
2. Vilka sätt att möta historien litar du på?
3. Vad händer vanligen på dina historielektioner?14
Resultatet från undersökningen visar att läroböcker är det sätt som eleverna tycker minst om
då det gäller frågan om viket sätt att möta historien man tycker om. Detta trots att eleverna
svarade på den tredje frågan att det vanligaste som händer på historielektionerna är att man
använder läroboken. Elevernas svar på den andra frågan tyder enligt Långström på att de litar
på historieböckerna som källa till deras kunskaper men de tenderar att besöka museer och
historiska platser då de är mer pålitliga enligt eleverna som deltagit i undersökningen.
Långström påpekar att elevernas svar på den tredje frågan ”visar att undervisningen inte i
dessa avseenden motsvarar de intentioner och krav som finns i kursplanerna” men påpekar att
”både svensk och utländsk forskning har visat att en stor del av undervisningen är
läroboksstyrd”.15
Utifrån detta resultat kan man se att läroboken är det hjälpmedel som används mest vid
historieundervisning och att kunskapen som eleverna får grundar sig till stor del på böckernas
innehåll. Variationen på innehållet leder på så vis till en variation i kunskapen som eleverna
tar till sig. Detta har Långström tagit upp också då han beskriver att elevernas kunskaper
bygger till stor del på läroboken med tanke på att ”den traditionella triangeln läraren –
läroboken – eleven är det som fullständigt dominerar historieundervisningen”.16 Vidare
fastslår Långström utifrån undersökningen att ”förändringsaspekten och kopplingen mellan de
olika tidsformerna är exempel på historiemedvetenhet”.17 Men han påpekar samtidigt att
undersökningen inte kan säga något om kvaliteten på historiemedvetenheten utan fastslår att
eleverna använde sina kunskaper i historia för att besvara frågorna och gjorde en koppling
14
Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.49-54.
Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.54.
16
Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.188.
17
Sture Långström. Ungdomar tycker om historia och politik, sid.170.
15
11
utifrån dessa kunskaper mellan det förflutna, det som händer idag, och det som kan hända i
framtiden.
Ett examensarbete vars syfte är att bland annat undersöka hur dagsaktuella historieböcker från
gymnasieskolan i Sverige och USA skiljer sig i presentation, inkludering och sortering av
stoff visar att skillnaderna är stora. Studiens brännpunkt ligger på franska revolutionen och
andra världskriget. Resultatet pekar på att de amerikanska böckerna innehåller mer material
men att de inte utmärker sig nämnvärt i jämförelse med de svenska böckerna ifråga om
struktureringens stil förutom sorteringen under andra världskriget då de amerikanska
böckerna är mer utförliga i struktureringen.18
En C-uppsats från Högskolan i Halmstad grundar sig också på jämförelse mellan
historieböcker från två länder, Sverige och Ungern, men dock inte läroböcker. Syftet med
uppsatsen var bland annat att få en inblick i hur öst och väst tolkar samma fenomen som i
denna studies fall var första korståget. Utöver det skulle studien också undersöka om politiska
ideologier påverkade vad som skrevs om just första korståget och hur beskrivningen har
förändrats över olika tidsperioder. I studiens resultat påpekar författaren att synen på
korstågets orsaker har förändrats över tid vilket han förklarar med att historiesynen har
förändrats efter andra världskriget. På så vis visar författaren att det finns gemensamma
förändringar som har skett i böckerna från båda länderna och att dessa förändringar beror på
en förändrar historiesyn. Exempel på det är att böckerna från både Sverige och Ungern
karakteriseras av nationalism. Denna likhet mellan böckerna innehåller dock en skillnad inom
sig då 1910-talets böcker från Ungern anses innehålla mer nationalism än de svenska
böckerna vilket författaren förklarar med att det kan bero på att Ungern var drabbat av det
första korståget. En annan skillnad som författaren pekar på är att de svenska böckerna från
1990-talet är mer lättlästa än de ungerska böckerna då de innehåller svårlästa texter.19 Det
sammanfattade resultatet från studien visar att historiesynen, religionen och politiska
ideologier påverkar innehållet i historieböckerna. Denna påverkan är bundet av tidsfaktorn
och som det redan nämnts var exempelvis nationalism en dominerande faktor under 1910talet.
18
Engström Andreas En analys av svenska och amerikanska historieböcker för gymnasiet, Karlstads universitet,
Institutionen för samhällsvetenskap 2006. http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:6710 200905-11.
19
Bölöni Andras, Bilden av det första korståget En komparativ studie om svenska och ungerska historieböcker
1910-2006, 2008. Högskolan i Halmstad Institutionen för humaniora, 2008
https://dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/2831/1/kandidat-korstag2009.pdf 2009-05-11.
12
5. Metod
Som redan har framkommit handlar den här studien om att jämföra olika historieböcker med
varandra. Jag kommer att använda en komparativ metod med syftet att belysa skillnader och
likheter i de valda avsnitten från böckerna. Denna metod är ”ett grundläggande vetenskapligt
arbetssätt, så även inom historieforskningen”.20 Metoden går ut på att ställa ”(minst) två olika
enheter av samma art mot varandra, till exempel två olika historiska utvecklingsförlopp eller
två olika sociala system”.21 I denna studie kommer böckernas innehåll att ställas mot varandra
och på så sätt utgöra två enheter av samma art. Som det redan nämnts kommer brännpunkten
att ligga på hur den amerikanska insatsen under andra världskriget presenteras i böckerna,
förorden och stoffurvalet i de berörda kapitlen. Under arbetets gång visade det sig att
inkluderingen av förorden och stoffurvalet skulle berika arbetet och underlätta förståelsen för
läsaren om hur historiebruk förekommer och används i böckerna. I den del av studien som
behandlar stoffurvalet är det förintelsen som utgör en av de stora skillnaderna och därför har
det lyfts upp i undersökningen och analysen.
Den komparativa metoden delas in i två delar, den maximala överrensstämmelsens metod och
den maximala skillnadens metod. I den maximala överrensstämmelsens metod ”väljer man
undersökningsobjekt som skiljer sig mycket från varandra och söker den avgörande likheten
trots alla skillnader”.
22
I den maximala skillnadens metod gör man motsatsen då man söker
”objekt som är så lika som möjligt och spårar upp den eller de avgörande olikheter som finns
trots likheterna”.23 Innan jag satte igång med denna studie hade jag snabbläst de svenska och
de libanesiska böckerna flera gånger. Syftet var att skapa en övergripande bild över innehållet
i böckerna och få en insyn i hur de skiljer sig åt för att kunna utveckla idén som jag hade och
utföra denna studie. Under denna tid uppmärksammade jag att trots att böckerna skiljde sig
mycket från varandra, då de är på olika språk och skrivna i olika länder, så innehöll de många
likheter. Samtidigt uppmärksammade jag att trots att böckerna var så lika, då de tillhör samma
undervisningsämne, så fanns det stora olikheter i innehållet, vilket är huvudpoängen med
denna studie. Därför kan jag inte påstå att denna studie har följt den maximala skillnadens
metod eller den maximala överrensstämmelsens metod däremot är det en blandning av båda
dessa metoder som kommer att användas. Dessa likheter och skillnader kommer att jämföras
20
Stellan Dahlgren och Anders Florén, Fråga det förflutna En introduktion till historieforskning, Lund: 2000,
sid.195.
21
Knut Kjeldstadli, Fråga det förflutna, Lund: 2003, sid.252.
22
Knut Kjeldstadli, sid.252.
23
Knut Kjeldstadli, sid.252.
13
med varandra utifrån förutsättningen att böckerna har framställts för att verka som
kunskapsförmedlare till skolelever.
Utöver likheter och skillnader som man kan jämföra i olika material kan man välja mellan två
sätt att studera dessa skillnader och likheter på. Det ena sättet är att man gör en kvalitativ
undersökning där fokus ligger på att tolka och analysera materialet man har fått utifrån den
empiriska studien då ”kvalitativa metoder är inriktade på tolkning av materialet; med dem
analyserar och värderar forskaren verbalt källuppgifter”.24 Det andra sättet är det kvantitativa
sättet där analys av sifferdata är den mest betydelsefulla då forskare ”med hjälp av de
kvantitativa metoderna matematiskt och statistiskt analyserar siffermässigt formulerade
data”.25 Men även om man följer den kvantitativa metoden kan man inte utesluta den
kvalitativa då den kvantitativa inte säger mycket utan en analys och en tolkning av resultatet.
Detta innebär att den kvalitativa metoden kommer att genomsyra hela den empiriska studien
och analysdelen. I denna studie kommer båda sätten att användas vilket är förekommande i
olika historiska undersökningar med tanke på att ”kvantitativa och kvalitativa angreppssätt
kan kombineras; det är faktiskt det normala i en vanlig historisk undersökning”.26 Den
kvantitativa metoden i denna studie kommer bland annat att beröra ett antal rubriker och sidor
i de valda kapitlen i böckerna. Detta på grund av de stora skillnaderna som finns i böckerna ur
denna aspekt och för att dessa skillnader som är i form av kvantitativ data är en viktig skillnad
som kännetecknar böckerna.
Till den kvalitativa delen hör två arbetssätt, ett induktivt och ett deduktivt. Den hypotetiskt deduktiva metoden går ut på att man utgår från en allmän teori eller hypotes och ”ställer upp
mera preciserade hypoteser och från dem logiskt avleder (’deducerar’) satser som testas mot
observationer eller som används för att förklara observationerna”.27 Den induktiva metoden
innebär att man ”utgår ifrån iakttagelser i materialet och bygger upp empiriska
generaliseringar utifrån dem”.28 Den induktiva och deduktiva metoden är med andra ord
varandras motsatser. I denna studie kommer den induktiva metoden att användas då
Kjeldstadli understryker att ”för dem som endast vill beskriva en enskild situation ligger den
induktiva metoden närmast”.29 Böckerna som jag har använt från både Sverige och Libanon
kan inte återspegla hur alla andra historieböcker från båda länderna förhåller sig till teorin jag
24
Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180.
Stellan Dahlgren, Anders Florén, sid.180.
26
Knut Kjeldstadli, sid.176.
27
Knut Kjeldstadli, sid.181.
28
Knut Kjeldstadli, sid.181.
29
Knut kjledstadli, sid.181.
25
14
använder och därmed är resultatet från denna studie inte aktuellt för någon generalisering.
Däremot kommer resultatet från denna studie att beskriva hur de studerade böckerna förhåller
sig till varandra utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur.
Poängteras skall att detta inte betyder att denna studie utesluter den deduktiva metoden då
”det inte finns någon rent induktiv metod, eftersom ingen forskare går till ett material
förutsättningslöst eller helt utan hypoteser eller förutfattad mening om vad detta kan ge”.30
Under teoridelen har jag redogjort för begreppen historiebruk, historiemedvetande och
historiekultur vilka kommer att vara utgångspunkten för denna studie.
Texten i de libanesiska böckerna är givetvis skriven på arabiska. Därför har jag i vissa fall
använt nätlexikon som hjälpmedel för översättning från arabiska till svenska. I första hand är
det ett nätlexikon som har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling och som jag har
använt för direkt översättning från arabiska till svenska.31 I de fall där jag inte kunde översätta
direkt från arabiska till svenska fick jag översätta från arabiska till engelska och vidare till
svenska. I dessa fall använde jag också ett nätlexikon för översättningen från arabiska till
engelska.32 Ett tredje lexikon som jag använde för översättning från engelska till svenska
utöver lexikonet från Myndigheten för skolutveckling är nätlexikonet Tyda.33 Problem som
uppstod under översättningen berodde till stor del på att ord i det arabiska språket kan inneha
mer än en betydelse som är lätt att blanda med andra betydelser. Vid sådana fall översatte jag
från arabiska till svenska och från arabiska till engelska och sedan från engelska till svenska
för att kontrollera att översättningen stämmer med den arabiska texten.
6. Avgränsning
Som redan nämnts kommer studien att fokusera på historieböcker från Sverige och Libanon.
Jag har valt två böcker som används vid undervisningen i Historia A i Sverige och två böcker
som används vid undervisningen i Historia A på gymnasiet i Libanon. Att jag just valt
Historia A beror på att det är den kursen som läses mest på gymnasiet i Sverige i jämförelse
med B- och C-kursen och för att kunna utföra en djupare studie med tanke på tidsfaktorn och
för att hålla mig inom ramen för en c-uppsats. Det var meningen från början att studera
mellankrigstiden, andra världskriget och efter krigstiden men efter att ha satt igång med
arbetet insåg jag att det skulle bli alldeles för stort och ytligt. Jag hade börjat skriva om hur
30
Knut Kjeldstadli, sid.181.
http://lexin2.nada.kth.se/sve-ara.html.
32
http://www.alburaq.net/dictionary1/transform.cfm.
33
http://tyda.se/.
31
15
andra världskriget presenteras i två böcker och då överskred jag 35 sidor. Därför bestämde jag
mig för att fokusera på ett visst ämne som presenteras i båda böckerna, vilket blev den
amerikanska insatsen
under andra världskriget då denna insats påverkade hela
krigsutvecklingen och beskrivs i alla fyra böckerna. Att jag just valt böcker från Libanon och
inget annat land beror dels på att jag själv kommer från Libanon och kan det arabiska språket
både i tal och skrift och dels på att jag har tillgång till läromedel från just Libanon.
7. Teori
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för begreppen historiebruk, historiemedvetande och
historiekultur i och med att dessa begrepp kommer att vara den teoretiska utgångspunkten för
denna studie. Historieundervisningens roll kommer även att beröras i teoridelen då läroböcker
i stort sätt utgör en grund i undervisningsprocesser och i historieundervisningen.
7.1 Historiemedvetande, historiebruk och historiekultur
Vikten av historia kan variera hos olika människor beroende på kontexten. De allra flesta
människor som en gång suttit bakom en skolbänk har blivit undervisade i historia oavsett
vilken skolan de gick i eller vilket land de bott i. Det jag vill framföra med den punkten är att
skolan är den plats där historia brukas i stora skalor av flera hundra miljontals människor. I
boken
ut
med
historien
upplyser
Kim
Salomon
att
”SYNEN
PÅ
HISTORIEUNDERVISNINGENS mål och syfte kan förstås på en mer generell nivå sägas
handla om synen på kulturvetenskapens samhälleliga roll och nytta.”34 Han lyfter upp tre
uppfattningar som rådde i Sverige under 1900-talet och som berör ”kulturvetenskapernas
samhälleliga roll och nytta”. Dessa tre uppfattningar är den idealistiska, den pragmatiska och
den emancipatoriska uppfattningen. Den emancipatoriska uppfattningen berör mest denna
studie då den pekar på historiens samhälleliga nytta från en kritisk synvinkel samt bygger ett
underlag för politiskt och moraliskt ställningstagande som kopplas till ett historiskt
medvetande.35 Salomon understryker att många historiker betonar att man genom ett historiskt
medvetande kan ”öka elevernas möjlighet till självbestämmelse, öka deras intresse för att
deltaga aktivt i det politiska livet och göra det möjligt för dem att kunna påverka sin
vardag.”36
34
(RED) Lars Edgren & Eva Österberg, Kim Salomon i Ut med historien! Sju historiker om historieundervisningens
uppgifter idag, Malmö: 1992, Sid.125.
35
Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, (RED) Lars Edgren och Eva Österberg, Ut
med historien, Lund 1992 sid.126.
36
Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning sid. 126.
16
Historiemedvetandet är direktkopplat till skola och undervisning då begreppet har ”sedan
1990-talet spelat en nyckelroll i målformuleringar för historieämnet i utbildningssystemen”.37
Begreppet historiemedvetande illustrerar enligt historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann
relationen som råder mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen av samtida situationen
och perspektiv på framtiden.38 Båda tolkningarna och förklaringarna som Salomon och
Jeismann ger visar att ett historiemedvetande är till stor nytta för elever och samhället i övrigt.
Salamons syn på elevernas självbestämmelse, deltagandet i det politiska livet och påverkandet
av vardagen kan inte ske utan grunder som i det fallet utgörs i vad Jeismann förklarar som en
tolkning av det förflutna som leder till en förståelse av samtiden och som är påverkande på
framtida beslutstagande som berör allt från det privata till stora politiska frågor. En annan mer
övergripande förklaring av historiemedvetandets roll är att ”historiemedvetande och
historiemedvetenhet utvecklats för att fånga kopplingarna mellan dåtid, nutid och framtid”.39
Denna relation mellan dåtid, nutid och framtid är ett faktum som man dagligen lever med i
samhället även om man inte funderar över detta förhållande eller ser det som en process som
är baserad på historiemedvetandet. Bo Andersson betonar i boken Vad är historiedidaktik? att
historiemedvetandet som vi bär med oss, medvetet eller omedvetet, är ”ett medvetande som vi
kontinuerligt tillägnar oss i öppen dialog med andra i vår omvärld eller genom en inre dialog
med oss själva”.40 Ur denna aspekt kan man se en koppling mellan historiemedvetandet och
historieläroböckerna då läroböckerna enligt Niklas Ammert utgör ”en del av den
socialisationsprocess där människors syn på dåtid, nutid och framtid skapas”.41
Alla människor har ett intresse för historia även skolelever oavsett om man är intresserad av
historia som ett skolämne eller ej. Detta intresse kan förklaras med att historia som skolämne
eller som händelser i det förflutna ”möjliggör för oss att bearbeta moraliska och politiska
konflikter, både i det dagliga livet och i samhället”.42 På så sätt blir vårt sätt att bearbeta
moraliska eller politiska frågor ett resultat av vår kunskap om det förflutna och vidare bildar
denna kunskap en grund för vår framtid då våra beslut om nutiden och framtiden baseras på
den. Ett exempel som illustrerar hur denna relation uppstår är Sveriges medlemskap i EU och
37
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktikens teori, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är nu,
Lund: 2009, sid.47.
38
Klas Göran Karlsson, sid.48.
39
Peter Aronsson, Historiebruk – att använda historia, Lund:2008, sid.67.
40
Bo Andersson, Vad är historiedidaktik?, Göteborg: 2004, sid.44.
41
Niklas Ammert, Finns då (och) nu (och) sedan?, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, i Historien är nu,
sid.275.
42
Roger Johansson, Kampen om historien Ådalen 1931. Sociala konflikter, historiemedvetande och historiebruk
1931 – 2000, Lund: 2001, sid.40.
17
framtida val om ett införande av euron i Sverige. Människorna som bor i Sverige varav en del
utgörs av skolelever har erfarenhet av ett utanförskap och ett medlemskap i EU.
Utanförskapet är en del av det förflutna medan medlemskapet är en del av det förflutna,
nutiden och framtiden. Ett införande av euron i Sverige är en fråga som berör framtiden men
som inte kan uteslutas från nuvarande och tidigare erfarenheter om medlemskapet i EU. På så
vis kommer ett beslutsfattande att byggas på tidigare erfarenheter och basera sig på det
förflutna direkt eller indirekt. Eleverna på skolan lär sig bland annat genom historieböckerna
vad EU- medlemskapet innebär för Sverige och ett eventuellt införande av euron i Sverige.
Det de lär sig från böckerna baseras i första hand på det förflutna och skapar ett
historiemedvetande som förbereder dem inför kommande politiska beslutstagande som i
exemplet är ett införande av euron i Sverige. I exemplet blir historiemedvetandet beroende av
historiebruket då just detta medvetande inte kan existera om inte en specifik historia har
förmedlats till eleverna och då är det inte tal om något annat än historiebruk. Klas-Göran
Karlsson understryker att
Historien betraktas som ett skafferi ur vilket man kan hämta olika tårtbitar som man kan ställa i
nutidens tjänst/…/ I en föga reflekterad historieundervisning kan historia på så sätt få enkla
avskräckande eller uppmuntrande funktioner, utan att den historiska dimensionens intellektuella
potential tillvaratas.43
Skillnaderna som finns i historieböckerna på gymnasieskolor från olika länder avspeglar de
olika tårtbitarna som skall ställas till nutidens tjänst.
Dessa skillnader får rollen som
avskräckande eller uppmuntrande funktioner beroende på när och hur de används. På så sätt
blir historiemedvetandet ett resultat av historiebruket och ur detta kan man se att
historiemedvetande och historiebruk är direkt kopplade till varandra då ett historiemedvetande
inte kan existera utan ett historiebruk med tanke på att ”ett visst urval av historiekulturen
iscensätts i ett historiebruk och formerar ett historiemedvetande”.
44
Detta historiebruk kan
också få en form av missbruk som till exempel ”politiskt bruk för totalitära syften”.45 Det kan
också användas i ett gott politiskt syfte som till exempel ”skolans fostran av demokratiska
medborgare”.46 Skolan är som redan nämnts en plats för bland annat överföringen av historisk
kunskap som varierar beroende på olika faktorer varav politiska ideologier. Aronsson
beskriver historiebruk som ”de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma
43
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,
Historien är nu, Lund: 2009, sid.67.
44
Peter Aronsson, sid.18.
45
Peter Aronsson, sid.95.
46
Peter Aronsson, sid.95.
18
bestämda meningsskapande och handlingsorienterande helheter”.47 Denna beskrivning
stämmer mycket väl med skolmiljön där eleverna blir mottagare för processerna som formar
olika meningsskapande och handlingsorienterande helheter. På så sätt blir skolan och
historielektionen med läroboken i spetsen den plats eller process där historiebruket blir synligt
då en viss förvald historia ur ett visst perspektiv förmedlas till eleverna antingen via läraren
eller via läroboken. Aronsson betonar vidare att ”ett historiebruksperspektiv betyder en
medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang som iscensätter det förflutna i
samtiden”.48 Utifrån Aronssons historiebruksperspektiv blir läroböckerna som används vid
historieundervisningen ett tydligt exempel på hur variationen på urvalet i böckerna styr
historiemedvetenheten hos eleverna. Historiemedvetandet förklaras av Aronsson som ”de
uppfattningar av sambandet mellan dåtid, nutid, och framtid som styr, etableras och
reproduceras i historiebruket”.49 Utöver de två begreppen kopplar han in begreppet
historiekultur som han förklarar med ”de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden
med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman
relationen mellan dåtid, nutid och framtid”. Som det framkommit ovan understryker han att
”ett visst urval av historiekulturen iscensätts i ett historiebruk och formerar ett
historiemedvetande”.50
Klas- Göran Karlsson har också förklarat begreppet historiekultur efter att ha diskuterat
begreppet historiedidaktik som han kopplar till historiebruk. Han menar att historiedidaktik
”handlar om förmedling av historia”51 och att historiedidaktik är ett sätt att bruka historia då
han konstaterar att ”det senaste dryga decenniets samhällsutveckling har visat att historia kan
brukas och faktiskt brukas på flera olika sätt”.52 Ett av dessa sätt är det historiedidaktiska som
han utvecklar vidare då han skriver om den historiedidaktiska kommunikationskedjan som
omfattar ”aktörer som är både avsändare, förmedlare och mottagare av historia”.53 Denna
kedja omfattar enligt Karlsson olika kanaler varav många är de traditionella såsom
utbildningssystem och massmedier eller moderna kanaler såsom filmer och dataprogram.54
47
Peter Aronsson sid.17.
Peter Aronsson sid.72.
49
Peter Aronsson sid.17-18.
50
Peter Aronsson sid.18.
51
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, (Red) Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander,
Historien är nu, Lund: 2009, sid.34.
52
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.55.
53
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34.
54
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34.
48
19
Han skriver vidare att en sådan kommunikationskedja som är ”byggd kring historia kan man
kalla en historiekultur”.55
Ur dessa förklaringar som framkommit ovan kan man se att de tre begreppen historiekultur,
historiebruk och historiemedvetande är starkt kopplade till varandra. Historiedidaktik är som
det förtydligats ett sätt som ingår i ett historiebruk. Alla dessa begrepp är synliga i
skolväsendet och just vid historieundervisningen där innehållet i läroböckerna avspeglar ett
historiebruk då ett visst urval av historiekulturen aktiveras för att skapa ett visst
historiemedvetande. I modellen nedan kan man se en illustration som sammanfattar
kopplingen mellan historiebruk, historiekultur och historiemedvetande. Denna studie kommer
som redan framkommit att belysa historiebruket som förekommer i historieläroböcker och
som är knutet till två olika historiekulturer från Sverige och Libanon och som utgör en del av
den process där eleverna bildar och utvecklar sitt historiemedvetande.
Historiekultur
Källor, artefakter, ritualer,
sedvänjor mm
Historiemedvetande
Historiemedvetande
Bildas i en process där
utgångspunkten är
historiekulturen och där
uppfattningar från dåtid,
nutid och framtid
reproduceras i ett
historiebruk
Historiebruk
Läroböcker, filmer, muntliga
källor, museer, romaner mm
55
Klas-Göran Karlsson, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys, sid.34
20
8. Undersökningen
I den här delen av studien kommer jag att redovisa kursplanen för Historia A i Sverige och
Kursplanen för det andra läsåret på gymnasiet i Libanon då det andra världskriget skall
undervisas under detta läsår enligt den libanesiska kursplanen. Jag kommer också att kortfattat
presentera de fyra böckerna som studien omfattar. Utöver det kommer jag att redogöra för den
amerikanska insatsen under andra världskriget i de fyra böckerna och sammanfatta
författarnas urval av kapitel och avsnitt som berör det andra världskriget i fyra tabeller där
varje boks stoffurval presenteras i en tabell för sig själv.
8.1 Den svenska kursplanen för Historia A:
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
•
Känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen
•
Förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp
•
Kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska
förändringsprocesser
•
Kunna beskriva det historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den
historiska kunskapens tidsbundenhet
•
Kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv
•
Kunna formulera sina tankar i historiska frågor.
8.2 Den libanesiska kursplanen för ämnet historia i det andra läsåret
1. Mellankrigstiden (1918-1939)
Versaillesfreden - Nationernas Förbund och dess arbete, - Europa efter
Versaillesfreden – fascismen – nazismen - kommunismen
Finanskrisen 1929:
Uppkomsten av finanskrisen i USA och effekten av den i Europa och Japan konsekvenserna av finanskrisen och metoderna att behandla den.
Politiska konflikten:
Avväpningskonflikten och Tysklands avhopp från Nationernas Förbund Inbördeskriget i Spanien - Italien och Al Habasha - Tyskland och Österrike -
21
Tyskland och Tjeckoslovakien (Munich konferensen) - konflikten i polen - ( skall
pekas på at NF misslyckades att lösa konflikten).
2. Andra världskriget
3. Världen efter andra världskriget
FN:s uppkomst - kampen mellan kapitalismen och kommunismen - koreanska
rörelsen - kommunismen vinst i Kina – Koreakriget - Kolonialismens sönderfall
och friheten för kolonierna - Pakternas politik - Bandungkonferensen.
8.3 Kort presentation av böckerna
Den första svenska boken heter Perspektiv på historien A. Boken innehåller 472 sidor och
behandlar historien i en kronologisk ordning från forntiden fram till början av 2000-talet.
Tyngdpunkten i boken ligger på de två senaste århundradena. Kapitlet som behandlar det
andra världskriget består av 10 sidor.
Den andra svenska boken heter Alla tiders historia Maxi. Boken innehåller 580 sidor och
behandlar också så som den första svenska boken historien i en kronologisk ordning från
forntiden fram till början av 2000-talet. Kapitlet som behandlar det andra världskriget
innehåller sju sidor.
Den första libanesiska boken heter Den moderna vetenskapliga historien. Boken innehåller
198 sidor och behandlar endast mellankrigstiden, andra världskriget och efterkrigstiden.
Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 59 sidor.
Den andra arabiska boken heter Det adekvata i historien. Boken innehåller 186 sidor och
behandlar också så som den första libanesiska boken mellankrigstiden, andra världskriget och
efterkrigstiden. Kapitlet som behandlar det andra världskriget innehåller 76 sidor.
8.4 Den moderna vetenskapliga historien
8.4.1 Förordet:
Boken Den moderna vetenskapliga historien börjar med ett förord av författarna där de
beskriver kortfattat bokens innehåll och pekar på vikten av förståelsen av det förflutna då de
skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa grunden för
förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden”.56 Författarna betonar också vikten av
56
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
22
historia då de understryker att historia är en viktig faktor i ”skapandet av en mogen människa
och en god medborgare”.57
Vidare poängterar författarna att de har följt kursplanen noga och att de har sökt efter och
använt pålitliga källor för att ge eleverna ”en balanserad kunskap som förbereder eleverna
inför provet och som erbjuder den fordrade historiska kunskapen”.58 I slutet av förordet tackar
författarna alla som har bidragit med råd för att kunna framställa den nya upplagan av boken
och de hoppas på ett fortsatt samarbete ”för att höja kunskapsnivån och förbättra arbetet, och
detta är en tjänst för läran och för Libanon”.59
8.4.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget:
I tabellen nedan kan man se vilka kapitel i boken som behandlar det andra världskriget och
den amerikanska insatsen under andra världskriget. Det som är skrivet i fetstil är namn på
kapitel och det som är skrivet med normalstil är namn på mindre avsnitt i kapitlen. Observera
att jag har inkluderat ett kapitel från mellankrigstiden i tabellen. Detta beror på att det
kommer att underlätta förståelsen av analysen då det förkommer stora skillnader i val av
rubriker vad gäller ett av dessa avsnitt. Mer förklaring till det kommer i analysdelen.
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Mellankrigstiden
Nazismen
Nazityskland
Hitlers inrikes politik
a) Diktatoriska nazismen
b) Hitler och kyrkan
c) Den starka armén
d) Propagandan
och
förberedningen av ungdomarna
e) Tillämpning av den nazistiska
politiken
f) Propaganda i tjänsteekonomi
g) Kooperativa system
h) självförsörjningen
Världen under andra världskriget 19391945
Kriget i Polen
Den internationella situationen
Konflikten kring Danzig och den polska
korridoren
57
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
59
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
58
23
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Den moderna vetenskapliga historien
Styrkebalansen och stridens utveckling
Ländernas ståndpunkter
Västfronten
Kriget i norra Europa
Kriget i Nederländerna, Belgien och
Frankrike
De tyska styrkornas överlägsenhet
Stridernas utveckling
Vapenstillestånden mellan Frankrike och
Tyskland
Slaget om Storbritannien
Det politiska och militära läget i
Storbritannien sommaren 1940
Stridens utveckling
Kriget kring medelhavet
Kriget i Balkan
Motiven till det
Stridens utveckling
Kriget i norra Afrika
Intresseområdenas
delning
kring
medelhavet sommaren 1941
Anfallet mot Sovjetunionen
Skälen till anfallet
Den tyska planen för anfallet
Den sovjetiska planen för försvaret
Stridernas utveckling
Vändpunkten: Stalingrad
USA i Kriget
Den amerikanska ståndpunkten kring
kriget
Kriget i fjärran östern
De allierade tar initiativet
Slaget vid El Alamein
De allierade i Marocko
Slaget om Tunisien
De allierade i Sicilien och Mussolinis fall
De allierade i Italien
Normandiestriden
och
Frankrikes
befrielse
Det inre motståndet mot tyskarna
De allierades konferenser under kriget
Teheran
Jalta
Potsdam
Slutet på kriget och dess resultat
Slutet på kriget
Tysklands kapitulation
Japans kapitulation
Krigets resultat inom det:
Humanitära
24
Ekonomiska
Sociala
Vetenskapliga
Politiska
8.4.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken
Den amerikanska insatsen under andra världskriget dyker första gången upp i boken i kapitlet
som heter Anfallet mot Sovjetunionen. I slutet av det kapitlet har författarna skildrat de
allierades hjälp till Sovjetunionen under andra världskriget. Där framkommer det att USA,
Storbritannien och Sovjetunionen kom överens bland annat om att Sovjetunionen varje månad
skulle få 400 flygplan och 500 pansarvagnar. Författarna nämner också att parterna bestämde
att USA skulle sända 23 000 ton amerikansk aluminium utöver övrigt material och råvaror
som Sovjetunionen skulle få från de allierade i väst.
Kapitlet som följer efter heter USA i kriget. Författarna delar in kapitlet i två avsnitt med
rubrikerna:
1. Den amerikanska ståndpunkten kring kriget
2. Kriget i fjärran östern
I det första avsnittet som heter Den amerikanska ståndpunkten kring kriget framgår det att det
fanns två åsikter i USA kring kriget i Europa då författarna skriver att ”de konservativa, och
de amerikanerna med tyskt och italienskt ursprung och en del av högeraktivister och
kommunister” ville hålla USA utanför kriget medan ”det demokratiska partiet under ledning
av Roosevelt ville hjälpa de allierade, därför att det finns gemensamma intressen och mål som
binder ihop USA och de folk som följer fria politiska system.”.60
Det framkommer att det fastställdes två nya lagar som ledde till att USA fick hjälpa de
allierade. Författarna skriver att den 3 november 1939 fastställdes det en lag som heter ”betala
och ta (cash and carry) och som tillät den amerikanska ledningen att sälja vapen till vilket
land som helst med villkoret att kostnaderna skulle betalas kontant och att transporten skulle
60
Den moderna vetenskapliga historien sid.106
25
ske på det köpande landets ansvar”.61 Författarna beskriver att den andra lagen fastställdes i
mars 1941 efter att USA ansåg att axel Berlin-Rom-Tokyo kunde påverka de amerikanska
intressena. Det framkommer att lagen blev känd som Lån och uthyrningslagen och att lagen
gick ut på att presidenten fick ”sälja, ge bort eller hyra ut vapen, ammunition och strategiska
medel till vilket land som USA:s intressen tjänar på att hjälpa”.62 Författarna förklarar vidare
att de allierade fick en enorm militärhjälp av USA till en summa som motsvara 50 miljarder
dollar. I slutet av avsnittet beskriver författarna att det skedde ett historiskt möte mellan
Roosevelt och Churchill där man lade stadgarna för Atlantdeklarationen. Författarna nämner
fyra stycken av deklarationens stadgar som berör frihet, ekonomi, utveckling av
livsstandarden för människorna och avståndstagandet från att använda militära medel för att
lösa konflikter mellan länder.
Det andra avsnittet som heter Kriget i fjärran östern, delas in i två avsnitt med rubrikerna:
A. Skälen till konfrontationen mellan USA och Japan
B. Konfrontationens faser
I det första avsnittet förklarar författarna att det fanns direkta och indirekta skäl till kriget
mellan Japan och USA. Bland de indirekta nämner författarna finanskrisen 1929 som ledde
till att militära extremister kom till makten och att den japanska expansionen i fjärran östern
skadade de amerikanska intressena samt att USA försökte försvaga den japanska militära
makten genom att hindra framkomligheten av olja och råvaror till Japan. Utöver det nämner
författarna att USA anslöt de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna i fjärran
östern under lening av generalen Mack Arthur.
Till de direkta skälen nämner författarna det japanska anfallet mot Pearl Harbor samtidigt som
de beskriver det ganska utförligt. Det framkommer att anfallet kom utan någon förvarning och
att mer än 108 amerikanska flygplan förstördes och att mer än tre tusen amerikanska soldater
dödades. Det framkommer också att de japanska förlusterna blev 29 förstörda flygplan, 55
dödade soldater och en ubåt. Vidare framför författarna att USA förklarade Japan krig och att
Tyskland och Italien tre dagar senare förklarade USA krig vilket ledde till att kriget blev ett
världskrig. I den sista delen i avsnittet förklarar författarna att kriget mellan USA och Japan
delas in i tre faser.
A. Japans överlägsenhet
61
62
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.106
Den moderna vetenskapliga historien sid.106
26
B. Den japanska expansionen stoppas
C. Amerikansk överlägsenhet
Författarna bekräftar att japanerna hade en överlägsenhet i den första fasen samtidigt som de
ger en kort beskrivning över den japanska expansionen. Den andra fasen innebar enligt
författarna ett stopp på den japanska expansionen och författarna påpekar att slagen vid
Midway och Korallhavet påverkade krigsutvecklingen mycket då slaget vid Korallhavet
stoppade den japanska expansionen medan slaget vid Midway ändrade på krigsutvecklingen
till USA:s fördel. Författarna beskriver att den tredje fasen startar i början av 1943 då de
amerikanska soldaterna successivt började avancera tillsammans med de allierade fram till
krigsslutet 1945 då Japan kapitulerade.
I kapitlet som följer och som heter De allierade tar initiativet, dyker den amerikanska insatsen
upp igen i avsnittet som heter De allierade i Marocko. Läsaren får i detta avsnitt en översikt
över krigsutvecklingen i norra Afrika. Det framkommer i det avsnittet att 100 000
amerikanska och brittiska soldater landsteg på de marockanska och algeriska kusterna och
författarna understryker att detta utgjorde den första amerikanska direkta inblandningen i
kriget med syftet att befria Europa. Författarna understyrker att denna operation var av stor
vikt och att den utgjorde en startpunkt för kommande aktioner i södra Europa.
I det avsnitt som heter De allierade i Sicilien och Mussolinis fall, påpekar författarna att den
amerikanske generalen Patton ledde en av de trupperna som invaderade ön. Utöver det
nämner författarna ingenting om den amerikanska insatsen i detta kapitel förutom att tre
amerikanska divisioner deltog i landsättningen som skedde i södra Frankrike den 15 augusti
1944.
I näst sista kapitlet som heter De allierades konferenser under kriget, ger författarna en allmän
beskrivning över de tre konferenserna som ägde rum i Teheran, Jalta och Potsdam och delar
kapitlet till tre delar med rubrikerna:
A. Teheran
B. Jalta
C. Potsdam
Författarna ger inte den amerikanska insatsen något eget utrymme i detta kapitel utan framför
i texten att Roosevelt och Churchill träffades flera gånger under krigets gång. Författarna
påpekar i det första avsnittet, Teheran, att ”Roosevelt insisterade att träffa Stalin ”63 och att
63
Den moderna vetenskapliga historien sid.124
27
det första mötet mellan de tre ledarna Roosevelt, Stalin och Churchill ägde rum i den iranska
huvudstaden Teheran. Vidare påpekar de att Roosevelts synvinkel inte stämde med den
brittiska då han ansåg att ”Europas roll var över i världen och att USA och Sovjetunionen
skulle ta över den rollen”.64 Det framkommer också att Roosevelt behandlade de båda ledarna
olika och att han kom närmare Stalin än Churchill.
I det andra avsnittet, Jalta, framkommer det att de amerikanska och brittiska intressena inte
stämde med varandra. Författarna pekar på att Roosevelt ville hålla Storbritannien och
Frankrike utanför kriget mot Japan vilket ledde till att han i hemlighet kom överens med
Sovjetunionen att de skulle gå in i kriget mot Japan efter Tysklands fall och att de båda skulle
dela landvinningarna mellan sig. Författarna betonar vidare att Roosevelt” föredrog att
samarbeta med ryssarna då han ansåg att de utgjorde en mindre fara än de europeiska
länderna”.65
I slutet av avsnittet som behandlar Jaltakonferensen förklarar författarna att Roosevelt la fram
ett förslag om att bilda ett internationellt råd som hindrar framtida krig samtidigt som
författarna ger en kort beskrivning över rådets roll och inre organisation. Det framkommer att
alla tre kom överens om att USA skulle kalla till ett möte efter kriget för att bilda det organet.
I början av det sista avsnittet, Potsdam, påpekar författarna att relationen mellan USA och
Sovjet försämrades efter att Sovjet inte höll vad man hade kommit överens om i de förra
konferenserna. Det framkommer att USA representerades av President Truman efter
Roosevelts död. Utöver det förklarar författarna att man kom överens om att bilda ett råd som
representeras av stormakternas utrikesministrar ”USA, Storbritannien och Sovjetunionen, och
vid behov kallas även Frankrike och Kina, och detta är för att förbereda för kommande
fredsavtal med de stater som krigade vid Tyskland sida”.66
Det sista kapitlet som behandlar andra världskriget i boken heter Slutet på kriget och dess
resultat. I det kapitlet får inte USA ett stort utrymme utan författarna beskriver krigslutet och
resultatet av kriget i allmänt. Författarna nämner USA:s insats vid tre tillfällen. Det första är
när de framför att amiralen Dönitz undertecknade Tyskland villkorslösa kapitulation med den
amerikanska generalen Eisenhower. Det andra tillfället är när de skildrar krigsutvecklingen
mellan Japan och USA och framför att Japanerna fortsatte kämpa hårt trots stora motgångar
och trots att de allierade hade varnat Japan efter Jalta konferensen att ett farligt vapen skulle
64
Den moderna vetenskapliga historien sid.124
Den moderna vetenskapliga historien sid.127
66
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.130
65
28
sättas in i kriget. Det framkommer att amerikanerna hade överfört en grupp tyska forskare till
USA för att bli klara med tillverkningen av atombomben som tyskarna hade börjat med.
Författarna skriver att då Japan avvisade den amerikanska varningen ”fällde ett amerikanskt
plan den första atombomben över staden Hiroshima (6 augusti) och efter tre dagar fällde
amerikanerna en bomb till över staden Nagasaki vilket ledde till att Japan kapitulerade utan
villkor”.67
Det tredje tillfället som författarna nämner USA:s insats under kriget i det kapitlet är när de
beskriver att ”Europas dominans minskade, så pass mycket att Storbritannien och Frankrike
inte längre utgjorde de två mäktiga länderna i världen, utan denna dominans flyttades utanför
Europa, USA och Sovjetunionen trädde fram”.68
8.4.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i
boken Den moderna vetenskapliga historien.
Författarna har valt att ha ett kapitel som behandlar USA:s inblandning i kriget både politiskt
och militärt. I det kapitlet har författarna skildrat USA:s ståndpunkt kring kriget innan anfallet
på Pearl Harbor och gett en ganska utförlig bild över de inre meningsskiljaktigheterna som
fanns i USA. Utöver det får läsaren en ganska klar bild över de tvisterna som fanns mellan
USA och Japan både före och efter konfrontationen då författarna pekar på direkta och
indirekta orsaker. Författarna har beskrivit utvecklingen av kriget mellan USA och Japan
ganska utförligt. Den amerikanska insatsen i Europa ges inte lika stort utrymme som i kriget
mellan Japan och USA. Det framkommer att de amerikanska trupperna deltog i striderna i
norra Afrika och att generalen Patton ledde en av styrkorna som invaderade Sicilien. Även
generalen Eisenhower insatser nämns i boken. Konferenserna som skedde under kriget
beskriver författarna allmänt och den amerikanska rollen i konferenserna ges inte någon
speciell beskrivning som skiljer sig från beskrivningen av de andra ländernas insatser. I det
sista kapitlet som behandlar slutet på kriget diskuterar författarna kort atombombernas följder
och pekar på den nya rollen som USA fick i världen.
8.5 Det adekvata i Historien
8.5.1 Förordet
Boken Den adekvata i historien börjar med kursplanen för det andra gymnasiala året. Ett
förord följer där författarna presenterar förändringar som har skett i den nya upplagan då de
67
68
Den moderna vetenskapliga historien sid.134
Den moderna vetenskapliga historien sid.138
29
påpekar att boken är försedd med ”nya historiska kartor, förklaringsbilder och frågor för att
pröva förståelsen hos den lärda om händelserna och hur pass den lärda har upptagit kunskapen
och lagrat den i sitt minne”.69 Författarna har även markerat att bokens innehåll stämmer väl
överens med kursplanens krav och mål. I slutet av förordet understryker författarna att de
tackar alla lärare för alla råd de har fått och som hjälpte till i att framställa boken och att de
ser fram emot ett fortsatt samarbete och kontakt med lärarna och påpekar att ”allt är en tjänst
till vår växande generation och vårt älskade fosterland Libanon”.70
8.5.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget:
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Andra världskriget
Invasionen av Polen och Polens fall
Skälen till den tyska invasionen av de
polska landområdena
Tyska – Ryska närmandet
Krigsutbrottet
Ländernas ståndpunkter kring Tysklands
anfall mot Polen
Stridernas utveckling
Skälen till Polens fall
Västfrontens kollaps
Styrkebalansen vid västfronten
Tyskland anfaller Danmark och Norge
Frankrikekriget
Slaget om Storbritannien (Operationen:
Sjölejon)
De brittiska förberedelserna
Den tyska planen
Skälen till misslyckandet av den tyska
planen
Kriget vid Medelhavsområdet
Kriget i Balkan
Kriget i norra Afrika
Förändring i styrkebalansen
Det tyska anfallet mot Sovjetunionen
(operationen: Barbrosia)
Skälen till det tyska anfallet mot
Sovjetunionen
Stridernas utveckling
Det adekvata i historien
USA går in i kriget
Omständigheterna som hjälpte till i USA:s
inträde i kriget
69
70
Det adekvata i historien sid.7
Det adekvata i historien sid.7
30
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
Det adekvata i historien
USA kommer allt längre från neutraliteten
USA närmar sig kriget
Kriget i fjärran östern
Skälen till tvisten mellan USA och Japan
Japans snabba framryckning
Slutet på den japanska framryckningen
USA motsatta framryckning
Invasionen av Italien
Invasionen av Sicilien
Mussolinis fall
Den tyska reaktionen
Italienfronten öppnas
De allierades anfall på väst- och östfronten
Östfronten
Västfronten
Tysklands och Japans kapitulation (slutet
på andra världskriget)
Kriget i Tyskland
Japans kapitulation
De allierades konferenser under kriget
Teherankonferensen (28 november – 2
december 1943)
Jaltakonferensen (4 – 11 februari 1945)
Potsdamkonferensen (17 juli – 2 augusti)
8.5.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken
Den amerikanska insatsen under andra världskriget dyker först upp i boken Det adekvata i
historien i kapitlet som heter Kriget vid Medelhavsområdet under rubriken Förändring i
styrkebalansen. I det avsnittet framför författarna att det 1942 skedde viktiga förändringar i
den militära styrkebalansen. Författarna understryker att den amerikanska insatsen i kriget
påverkade den militära styrkebalansen. De pekar på de amerikanska truppernas insatser på
olika fronter utan att nämna någon front vid namn samt den ekonomiska och militära hjälpen
som USA gav till Storbritannien och Sovjetunionen. Författarna nämner i det avsnittet också
att den amerikanska presidenten Roosevelt bestämde tillsammans med Churchill planen för
landsättningen i Marocko och Algeriet. Det framkommer även att den amerikanske generalen
31
Eisenhower ledde operationen i Marocko och Algeriet som ledde till de tyska styrkornas fall i
norra Afrika och som bäddade för invasionen i Italien.
Den amerikanska insatsen dyker upp igen i kapitlet som heter ”USA går in i kriget”.71
Författarna har delat in kapitlet till mindre avsnitt med rubrikerna:
1. Omständigheterna som hjälpte till i USA:s inträde i kriget
2. USA kommer allt längre från neutraliteten
3. USA närmar sig kriget
Det första avsnittet som heter Omständigheterna som hjälpte till i USA:s inträde i kriget,
delar de vidare in avsnittet i två mindre avsnitt med rubrikrena:
A. Den amerikanska neutraliteten
B. Den allmänna amerikanska opinionen, anpassningen till de allierade
I avsnittet Den amerikanska neutraliteten beskriver författarna att USA sedan krigsutbrottet
1939 höll sig till Monroedoktrinen som lades fram 1823 och som ”uppmanar USA att inte
blanda sig i de europeiska angelägenheterna och som avvisar en europeisk inblandning i de
amerikanska angelägenheterna”.72 Det understryks att just den här politiska synvinkeln blev
känd som den amerikanska neutraliteten.
I det andra avsnittet som heter: Den allmänna amerikanska opinionen, anpassning till de
allierade, beskriver författarna att opinionen i USA delades in i tre delar vilka är: ”De
neutrala, de lojala mot axelmakterna och de lojala mot de allierade, den amerikanska
presidenten var anhängare till de som var lojala mot de allierade”.73 Vidare påpekar
författarna att västfrontens snabba fall framför tyskarna och tyskarnas anfall mot
Storbritannien påverkade den allmänna synen på kriget då många ansåg att USA inte borde
stå still och titta på hur ”de europeiska staterna föll den ena efter den andra i Tysklands
grepp”.74
I det andra stora avsnittet under rubriken: USA kommer allt längre från neutraliteten, har
författarna delat upp avsnittet i Fyra mindre avsnitt:
A. Ändringen av neutralitetslagen
71
Det adekvata i historien sid.78
Det adekvata i historien sid.78
73
Det adekvata i historien sid.79
74
Det adekvata i historien sid.79
72
32
B. Havannalagen
C. Lån och uthyrningslagen
D. Atlantdeklarationen – samarbetet mellan USA och Storbritannien
Under rubriken Ändringen av neutralitetslagen berättar författarna att de amerikanska
intressena skadades av neutralitetslagen samtidigt som de påpekar att ”utifrån en motivation
av medkänsla med de allierade utfärdade den amerikanska kongressen den 3 oktober 1939 en
ny lag som blev känd som: betala och ta (cash and carry)”.75 Författarna förklarar att lagen
tillät länder i krig att köpa vapen från USA med villkoret att betala kontant och att inte
transportera vapnen på amerikanska fartyg.
I det andra avsnittet som heter Havanalagen förklarar författarna kortfattat att president
Roosevelt meddelade det amerikanska folket att Monroedoktrinen innebär att USA skall
försvara hela den amerikanska kontinenten och att detta ”strider emot att låta de franska och
nederländska kolonierna hamna i nazisternas händer”.76
I det tredje avsnittet som heter Lån och uthyrningslagen förklarar författarna att den
amerikanska kongressen i mars 1941 utfärdade en ny lag som blev känd som lån och
uthyrningslagen och som ”tillät den amerikanska presidenten att sälja, transportera, byta, hyra
eller låna ut vilka försvarsvapen som helst till varje nation som han anser att försvaret av den
intresserar USA”.77 Det framkommer att Storbritannien, Ryssland, Kina och Grekland fick
nytta av den lagen och att USA å andra sidan drog också nytta av lagen då USA fick använda
de brittiska baserna i Bahamas, Jamaica och franska Guyana och andra ställen i 99 år. I slutet
av avsnittet framför de att den amerikanska hjälpens kostnader uppgick till 50 miljarder
dollar.
Under den fjärde rubriken Atlantdeklarationen – samarbetet mellan USA och Storbritannien,
beskriver författarna att Roosevelt och Churchill skrev under deklarationen efter ett möte
tillsammans. Det framkommer att Sovjetunionen och nio andra regeringar som befann sig i
exilen skrev under deklarationen senare. I slutet av avsnittet presenterar författarna fem
punkter ur deklarationen som berör världsfreden, avståndstagande från krig vars syfte är
landexpansion, världsekonomin och överenskommelsen om att krossa och förgöra nazismen.78
75
Det adekvata i historien sid.81
Det adekvata i historien sid.81
77
Det adekvata i historien sid.81
78
Det adekvata i historien sid.82
76
33
I det tredje större avsnittet söm heter USA närmar sig kriget delar författarna avsnittet i två
delar:
A. Förebyggande åtgärder
B. Pearl Harbor och krigsförklaringen
I det första avsnittet som heter Förebyggande åtgärder betonar författarna att USA verkligen
vidtog förebyggande åtgärder. De påpekar bland annat på att USA la beslag på axelmakternas
fartyg i de amerikanska hamnarna, frös axelmakternas medborgares konton i de amerikanska
bankerna och att de utfärdade en lag som går ut på att bomba axelmakternas fartyg så fort de
kommer in i det amerikanska territorialvattnet. 79
I det andra avsnittet som heter Pearl Harbor och krigsförklaringen skriver författarna att den
verkliga orsaken till utvecklingen i förhållandet mellan USA och Japan är den amerikanska
hjälpen till Chiang Kai-Sheks arméer i Kina som stred emot Japan. Utöver det påpekar de på
att Japan ville hindra den hjälpen för att kunna ockupera brittiska kolonier som de var
intresserade av. Författarna skildrar utvecklingen mellan Japan och USA och förklarar att
Japan anslöt sig till axeln Berlin-Rom som tack vare det blev Berlin-Rom-Tokyo och att USA
svarade med ännu mer ekonomisk hjälp till Kina. Vidare beskriver författarna att japanerna
försökte tjäna tid genom att starta diplomatiska förhandlingar med USA och att japanerna den
7 december 1941 utan någon förvarning anföll den amerikanska flottbasen i Pearl Harbor
vilket ledde till att USA förklarade Japan krig. Det framkommer att Tyskland och Italien tre
dagar senare förklarade USA krig vilket ledde till att kriget nådde alla världsdelar förutom de
sydamerikanska delarna.80
Den amerikanska insatsen dyker också upp i de kommande kapitlen men inte i lika stor
utsträckning som i kapitlet som heter USA går in i kriget. Kapitlet som följer heter Kriget i
fjärran östern. Detta kapitel delas upp i fyra avsnitt med rubrikerna:
1. Skälen till tvisten mellan USA och Japan
2. Japans snabba framryckning
3. Slutet på den japanska framryckningen
4. USA: s motsatta framryckning
79
80
Det adekvata i historien sid.82
Det adekvata i historien sid.83
34
Det första avsnittet som heter skälen till tvisten mellan USA och Japan delar författarna in till
fyra mindre avsnitt med rubrikerna:
A. Japans vilja att expandera
B. Japans går in i axeln Berlin-Rom-Tokyo
C. Mottagna åtgärder mot axelmakterna
D. Tvisten över intresseområden
I dessa fyra avsnitt sammanfattar författarna vad som framkommit i kapitlet innan och
understryker att tvisterna som uppstod mellan Japan och USA beror i första hand på
ekonomiska intressen samt USA: hjälp till Kina. I slutet av det sista avsnittet påpekar
författarna att Japan anföll Pearl Harbor eftersom de ville säkra vägen till oljan och gummit
som finns i Filippinerna, Malaysia och Indonesien.
I det andra avsnittet som heter Japans snabba framryckning delar författarna avsnittet till tre
mindre avsnitt:
A. Japan ockuperar Indokina
B. Indonesiens ockupation
C. Filippinernas ockupation
I de två första avsnittet nämner författarna ingenting alls om USA. I det tredje avsnittet
förklarar författarna att den amerikanska generalen Mack Arthur hade befälet över de trupper
som skulle beskydda Filippinierna men att landet kapitulerade i maj 1942.
I det tredje avsnittet som heter Slutet på den japanska framryckningen delar författarna in
avsnittet i två mindre avsnitt under rubrikerna:
A. Den första amerikanska segern
B. Slaget vid Midway
I det första avsnittet som heter Den första amerikanska seger förklarar författarna kort att de
amerikanska trupperna lyckades besegra japanerna vid ett avgörande slag om Nya Guinea
under ledning av generalen Mack Arthur.
I det andra avsnittet som heter Slaget vid Midway förklarar författarna att de amerikanska
styrkorna upptäckte tidigt de japanska fartygen och att deras flygplan såg till att dessa fartyg
sjönk efter ett amerikanskt anfall vilket var en stor katastrof för den japanska flottan.
35
Författarna beskriver slaget som ”en vändpunkt i kriget och att Japan aldrig reste sig i kriget
efter slaget vid Midway”.81
I det fjärde avsnittet som heter USA: s motsatta framryckning delar författarna avsnittet i fyra
mindre avsnitt:
A. Den amerikanska planen
B. Rubbningen i styrkebalansen
C. Filippinernas ockupation
D. Indokinas ockupation
I det första avsnittet som heter Den amerikanska planen förklarar författarna att den
amerikanska planen gick ut på att driva ut japanerna från öarna i stilla havet fram tills de
skulle lyckas ockupera Japan. Det framkommer att flygplanen och krigsfartygen skulle bomba
alla flygplatser och hamnar i alla öar.
I det andra avsnittet som heter Rubbningen i styrkebalansen betonar författarna att USA
byggde en mycket stark havsflotta medan japanerna inte kunde göra det efter de stora
förlusterna. Vidare påpekar författarna att det fanns ett bra samarbete mellan Roosevelt,
Churchill och Stalin medan axelmakterna saknade detta samarbete.
I det tredje avsnittet som heter Filippiniernas ockupation beskriver författarna kortfattat att
Filippinierna föll 1945 framför den amerikanska offensiven som leddes av generalen Mack
Arthur.
I det sista avsnittet som heter Indokinas ockupation nämner författarna ingenting alls om USA
utan det som står i centrum är de brittiska framgångarna som skedde i Indokina.
I kapitlet som följer och som heter Invasionen av Italien nämner författarna ingenting alls om
USA eller de amerikanska trupperna förutom att den amerikanske generalen Patton lyckades
komma in till staden Messina i Italien och att generalen Eisenhower som ledde anfallet mot
Sicilien Lyckades efter 38 dagar att ockupera Sicilien. Författarna har under beskrivningen av
utvecklingen i kriget använt begreppet de allierade utan att nämna vilka länder som deltog i de
olika slagen.
I kapitlet som följer och som heter De allierades anfall på väst- och östfronten nämner
författarna ingenting om USA förrän i slutet av kapitlet där författarna skildrar anfallet mot
81
Det adekvata i historien sid.90
36
Normandie. Det framkommer att efter Teherankonferensen bestämde de allierade att
generalen Eisenhower skulle leda anfallet mot Normandie. Utöver det får läsaren reda på att
amerikanska och brittiska fallskärmssoldater förstörde tyska vägar för förstärkning, slog ut de
tyska kommunikationsanläggningarna och skapade kaos bland de tyska försvarsstyrkorna. Det
framkommer också att den amerikanska - brittiska fallskärmsstyrkan hade i uppdrag att säkra
ett brohuvud för de allierade som de allierade kunde använda vid landsättningen av trupperna.
I det nästsista kapitlet som heter Tysklands och Japans kapitulation (slutet på andra
världskriget) beskriver författarna att den amerikanska presidenten Truman ansåg att kriget
mot Japan måste avslutas så fort som möjligt. Det framkommer att Truman och Churchill
under Potsdamkonferensen sände en varning till Japan där det framgår att Japan måste
kapitulera utan villkor annars kommer USA att använda ett mycket farligt vapen i kriget mot
Japan.
Vidare påpekar författarna att president Truman efter att Japan hade ignorerat
varningen beslutade att använda atombomben mot Japan. Författarna framför vidare att ett
amerikanskt flygplan fällde den första atombomben över Hiroshima 6 augusti 1945 och att tre
dagar senare fälldes den andra bomben över Nagasaki vilket ledde till Japans kapitulation. I
slutet av avsnittet påpekar författarna på att amerikanerna hade satt hårda krav på Japan efter
att landet kapitulerat och nämner bland annat att Japan inte fick tillverka vapen och att landet
tvingades lämna ifrån sig alla sina kolonier.
I det sista kapitlet som heter De allierades konferenser under kriget, skildrar författarna de tre
konferenserna som skedde i Teheran, Jalta och Potsdam. Författarna ger inte den amerikanska
insatsen något avsnitt för sig själv utan skildrar vad som hände i konferenserna i allmänt och
nämner att USA, Storbritannien och Sovjetunionen deltog i konferenserna.
I början av kapitlet understryker författarna att president Roosevelt ansåg att ”den europeiska
rollen i världen var över och att USA och Sovjetunionen skulle ta över den rollen vilket ledde
till att han kom närmare Stalin än Churchill som han behandlade med försiktighet”. 82 Utöver
det påpekar de att president Truman representerade USA i Potsdamkonferensen efter
president Roosevelts död. I slutet av kapitlet förklarar författarna att de allierade kom överens
att bilda ett råd där USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina skulle delta och
vars syfte var att lägga fram fredsfördragen med de länder som kämpade vid Tysklands sida.
82
Det adekvata i historien sid.116
37
8.5.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i
boken Det adekvata i historien.
Författarna har i två kapitel beskrivit ganska utförligt den amerikanska insatsen i kriget med
fokus på USA:s insats mot Japan både före och under den direkta amerikanska militära
inblandningen i kriget. Författarna har diskuterat USA: ståndpunkt kring kriget innan landet
blev militärt inbladat i kriget och pekat på de inre meningsskiljaktigheterna som fanns i
landet.
I övriga avsnitt har den amerikanska insatsen inte belysts mer än andra länders insatser.
Författarna har valt att nämna generalerna Arthur och Eisenhower vid deras namn samt
beskriva deras militära roller och insatser under kriget. Den amerikanska insatsen på
västfronten har inte getts något större utrymme utan författarna har nöjt sig med att upplysa
läsaren om att USA deltog i striderna på västfronten. Konferenserna som skedde under
krigstiden beskrivs i allmänt av författarna och den amerikanska insatsen i konferenserna ges
inte något extra utrymme i jämförelse med andra länder.
8.6 Perspektiv på historien A
8.6.1 Förordet
Boken börjar med ett förord där författarna presenterar bokens innehåll och syftet med den.
Författarna pekar på att historieämnet har tilldelats ett ganska begränsat utrymme på det nya
gymnasiet vilket kan ställa författarna inför problemet att hitta den rätta balansen mellan mål
och medel. Det framkommer att boken är omfattande och att ”elever och lärare måste välja ut
vissa tidsavsnitt eller ämnesområden för utförigare behandling medan andra partier bara
berörs översiktligt”.83 Författarna lyfter upp i förordet att de ”försöker ge en fyllig
framställning, där både den berättande och analyserande sidan av historieskrivningen får
utrymme”.84 Utöver det förklarar författarna att ”tyngdpunkten i framställningen ligger på
Europa”85 och tidsmässigt ligger den på de senaste två hundra och särskilt på 1900-taltet med
tanke på att det samhälle vi lever i växt fram under den tiden. Vidare påpekar de att
européernas möten med andra kulturer har varit av stor vikt att skildra i boken. Det
framkommer också att varje avsnitt i boken följs av tips på filmer och romaner som anknyter
till innehållet och att varje kapitel avslutas med en kortfattad sammanfattning av kapitlet. I
slutet av förordet skriver författarna att de hoppas at boken ”ska bli till nytta och glädje i
83
Hans Nyström & Örjan Nyström, Perspektiv på historien A, Särslöv: 2007, sid.4
Perspektiv på historien A, sid.4
85
Perspektiv på historien A, sid.4
84
38
gymnasiets historieundervisning och att den ska väcka ett intresse som blir kvar även efter
skoltidens slut”.86
8.6.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget:
Perspektiv på historien A
Perspektiv på historien A
Perspektiv på historien A
Perspektiv på historien A
Från krig till krig
Andra världskriget
Blixtkriget
Tyska erövringar i norr och väster
Slaget om Storbritannien
Krigsområdet vidgas
Sovjet angrips och USA går in i kriget
Stillahavskriget
Motoffensiven
Det totala kriget
Förintelsen
Antisemitismens historia
Isolering och utstötning
Från massavrättning till dödsfabriker
Hur var det möjligt
Norden under andra världskriget
Från fredspolitik till försiktig neutralitet
Finlands tre krig
Danmark och Norge under ockupation
Neutralitet med undantag
Anpassning eller motstånd
Avspärrning och ransoneringar
Svensk flyktingpolitik under kriget
Kallt krig och kolonial frigörelse
Det kalla kriget
Från samförstånd till konflikt
8.6.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken
I kapitlet som heter Andra världskriget dyker USA upp i bilden först i avsnittet som heter
Krigsområdet vidgas. Författarna förklarar i det avsnitt att Storbritanniens motstånd var helt
beroende av de krigsmaterial och livsförnödenheter som levereras från USA till
Storbritannien. Det framkommer att Hitler försökte blockera vägen för dessa leveranser med
hjälp av minor och tyska ubåtar som blockerade de brittiska farvattnen men poängterar att
detta sjökrig ”stärkte emellertid bara den amerikanske presidenten Roosevelts beslutsamhet
86
Perspektiv på historien A, sid.4
39
att bistå Storbritannien, trots att en stark inhemsk opposition, de så kallade isolationisterna,
ville att USA skulle stå strikt neutralt”.87 Författarna utvecklar inte varför isolationisterna
ville att USA skulle hålla sig neutralt eller vilka de representerade. Däremot förklarar
författarna att Hitlers förstärkte alliansen med Japan ”till en formlig militärpakt” vars syfte var
att ”varna USA och att öppna en ny front mot Storbritannien”.88 Vidare framför författarna att
Japans expansionspolitik kom i konflikt med amerikanska intressen då de hänvisar till att
japanerna under 1940 erövrade ”Franska Indokina och riktade blickarna mot Filippinierna och
det nederländska kolonialväldet i Indonesien”.89 Författarna kommenterar utifrån dessa
händelser att ”det europeiska kriget var på väg att bli ett världskrig”.90
Avsnittet som följer heter Sovjet angrips och USA går in i kriget. I det avsnittet nämns det
faktiskt ingenting alls om USA. Författarna beskriver i detta avsnitt utvecklingen av kriget på
östfronten från det att Tyskland angrep Sovjetunionen fram till den sjätte arméns kapitulation
efter slaget vid Stalingrad. Författarna betonar att detta slag var avgörande för
krigsutvecklingen och påpekar i slutet av avsnittet att ”vid det laget hade också en andra
avgörande förändring inträffat i kriget”91 utan att beskriva i detta avsnitt vad det var för
förändring. Däremot förklarar det i avsnittet som följer och som heter Stillahavskriget.
I det avsnittet börjar författarna med att berätta om det japanska anfallet mot USA:s flottbas i
Pearl Harbor den 7 december 1941 och påpekar att anfallet ”slog ut större delen av den
amerikanska flottan”.92 Författarna understryker att anfallet mot Pearl Harbor såg till att
isolationisterna förlorade sitt inflytande i opinionen. Författarna beskriver vidare att världens
ekonomiskt starkaste land, USA, drogs in i kriget efter det japanska anfallet i Pearl Harbor.
Utöver det markerar författarna att ”maktbalansen på ett avgörande sätt hade förskjutits till
nackdel för axelmakterna”.93 Det framkommer att Tyskland förklarade USA krig några dagar
efter det japanska anfallet. Vidare förklarar författarna att USA lyckades slå ut den japanska
hangarflottan i ett stort sjöslag vid Midwayöarna i juni 1942 och understryker att
amerikanerna efter det slaget fick ”ett strategiskt överläge som gjorde att de gradvis, ögrupp
för ögrupp, kunde tränga tillbaka japanerna.
87
Perspektiv på historien A sid.330
Perspektiv på historien A sid.330
89
Perspektiv på historien A sid.330
90
Perspektiv på historien A sid.330
91
Perspektiv på historien A sid.332
92
Perspektiv på historien A sid.332
93
Perspektiv på historien A sid.332
88
40
I avsnittet som följer och som heter Motoffensiven resonerar författarna kring
krigsutvecklingen efter USA:s inträde i kriget då de skriver att ”i och med att det tyska
anfallet på Sovjet körde fast och USA inträdde i kriget var nazismens öde beseglat”.94 De
skriver kortfattat att amerikanska och brittiska trupper drev ut axelmakterna ur ”Nordafrika
och landsteg på Sicilien”.95 Författarna går sedan vidare till invasionen i Normandie och
berättar att de amerikanska och brittiska trupperna avancerade under hårda strider västerifrån
efter landsättningen på den franska kusten. Vidare berättar författarna att offensiven fortsatte
tills Tyskland kapitulerade efter att de allierade trängde in i Berlin från båda hållen. I samma
avsnitt skriver författarna att ”segrarna i Europa frigjorde amerikanska resurser till Stilla
havet”96 där amerikanerna fortsatte sitt krig mot japanerna med stora framgångar. Det
framkommer också att Sovjet gick in i kriget mot Japan på USA:s sida. I slutet av avsnittet
skriver författarna att USA satte in ”ett nytt, okänt och fruktansvärt vapen"97 i kriget mot
japanerna för att tvinga fram en kapitulation. Det framkommer att den första atombomben
fälldes av amerikanerna över Hiroshima den 6 augusti 1945 och att Japan gav upp en vecka
senare. Författarna resonerar kring atombomberna som fälldes över Japan i avsnittet som
följer där de understryker att utvecklingen av ”tekniken att döda på avstånd med minimala
förluster” fick sin fullbordan i atombomberna som de beskriver som ”ett massförintelsevapen
som hotar hela mänskligheten”.98 Det framkommer att atombomberna som fälldes ”dödade
omedelbart 78 000 människor i Hiroshima och 24 000 i Nagasaki, men strålningsskadorna
efteråt gjorde att antalet dödsoffer steg till flera hundra tusen”.99 I slutet av avsnittet
framlägger författarna att antalet som dödades bland civilbefolkningen i Sovjet, Polen och
Jugoslavien ligger mellan 10-20 procent medan motsvarande siffror ligger kring en procent i
Storbritannien, Frankrike och USA.
I kapitlet som följer och som heter Kallt krig och kolonial frigörelse skriver författarna om
Jalta- och Potsdamkonferenserna i avsnittet som heter Från samförstånd till konflikt. Den
amerikanska rollen belyses inte på något särskilt sätt i det avsnittet men författarna framför att
USA och England i Jaltakonferensen gick med på att ”staterna i Östeuropa skulle styras av
regeringar som var vänligt inställda till Sovjetunionen”.100
94
Perspektiv på historien A sid.333
Perspektiv på historien A sid.333
96
Perspektiv på historien A sid.334
97
Perspektiv på historien A sid.334
98
Perspektiv på historien A sid.335
99
Perspektiv på historien A sid.335
100
Perspektiv på historien A sid.367
95
41
8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i
boken Perspektiv på historien A
.
Den amerikanska insatsen i andra världskriget beskrivs först i avsnittet som heter
Krigsområdet vidgas där författarna pekar på tyskarnas försök att blockera de brittiska
farvattnen för den amerikanska hjälpen då författarna pekar på det brittiska beroendet av de
amerikanska leveranserna och den amerikanska opinionen gällande kriget i Europa.
Författarna berör också tvisterna mellan Japan och USA med fokus på den japanska
expansionen och de amerikanska intressena.
Kapitlet omfattar ett avsnitt som heter USA går in i kriget men i det avsnittet förkom det
ingenting alls om den amerikanska insatsen. I avsnittet som följer ger författarna en allmän
bild över anfallet mot Pearl Harbor och hur det påverkade opinionen i USA samtidigt som
författarna pekar på att USA:s inträde i kriget ändra på maktbalansen och det ges en kortfattad
beskrivning av slaget vid Midway och hur det slaget påverkade krigsutvecklingen.
Författarna nämner vikten av USA:s inträde i kriget i avsnittet som följer också och pekar på
den amerikanska insatsen i norra Afrika och i Europa. Utöver det beskriver författarna
kortfattat att atombomberna fick Japan att kapitulera och diskuterar ytligt följderna av det nya
vapnet som USA satt in i kriget. Det framkommer även att civilbefolkningen i USA inte
drabbades lika mycket som i andra länder.
8.7 Alla tiders historia Maxi
8.7.1 Förordet
Boken som heter Alla tiders historia Maxi börjar med ett förord där författaren Hans Almgren
argumenterar för vikten av att läsa historia då han skriver att ”historien ger oss bakgrunden till
vad som händer idag, hur vi lever och hur vi tänker”.101 Han belyser vidare vikten av att läsa
historia genom att peka på några förändringar som har skett i historien och som har varit av
stor betydelse för mänskigheten. Han exemplifierar det genom att skriva att ”Slaveriet och
slavhandeln i dess råaste form är borta. Kvinnor och andra förtryckta grupper har fått det
avsevärt bättre. De koloniserade folken har gjort sig fria.102 Det framkommer att tonvikten i
boken läggs på de senaste två århundradena och att den nya upplagan har utökats med ett
extra kapitel om källkritik, källkritiska texter. Vidare skriver han att boken omfattar andra
tilläggssidor som beskriver ”forskningsdebatten i historiska frågor, ger exempel på
101
102
Alla tiders historia Maxi. Sid.3
Alla tiders historia Maxi. Sid.3
42
kontrafaktisk historia och historiebruk samt beskriver historiska hjälpvetenskaper. På detta
sätt vill Alla tiders historia Maxi möta de ökande kraven på källkritiskt tänkande”.103
Författaren betonar att det idag finns ett stort behov av källkritik med tanke på
informationsflödet från internet. I slutet av förordet skriver författaren att boken är avsedd för
2000-talets gymnasieelever. Han tackar sina elever för att de aldrig tillät honom glömma den
verkliga skoldagen och hoppas att boken ”ska bidra till att historieämnet blir skolans verkliga
glädjeämne”.104
8.7.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra
världskriget
Tabellen nedan visar vilka kapitel i boken som behandlar det andra världskriget och den
amerikanska insatsen under kriget. Det som är skrivet med fetstil är namn på kapitel. Det som
står skrivet med vanlig stil är namn på avsnitt och underrubriker i kapitlen. Jag har inte tagit
med alla rubriker som finns under kapitlet det andra världskriget då en del av dessa avsnitt
inte berör studien alls såsom Surrealismen och Funktionalismen. Observer att kapitlen som
behandlar Mellankrigstiden och Efterkrigstiden har kommit med i tabellen. Jag har avsiktligt
valt att ha med dessa i tabellen då en del av avsnitten som finns i dessa kapitel har författarna
till de andra böckerna inkluderat under kapitlet som behandlar det andra världskriget såsom
Jalta- och Potsdamkonferenserna samt förintelsen. Annars har jag bara inkluderat i tabellen de
avsnitt som berör det andra världskriget och de avsnitt som förväntas behandla den
amerikanska insatsen under kriget.
Alla tiders historia Maxi
Alla tiders historia Maxi
Alla tiders historia Maxi
Alla tiders historia Maxi
103
104
Mellankrigstiden
Förintelsen
Andra världskriget
Tyska och sovjetiska segrar
Slaget om Storbritannien
Globalt krig
Japanerna anfaller Pearl Harbor
Kriget vänder
Krigsslutet
Krigsförbrytarrättegångar
Sverige under andra världskriget
Försvar och försörjning
Tyska trupper på svenska järnvägar
Beundran, avståndstagande och avsky –
svensk opinion gentemot Nazityskland
Tidningskritik mot Nazityskland
Alla tiders historia Maxi. Sid.3
Alla tiders historia Maxi. Sid.3
43
Alla tiders historia Maxi
Riksföreningen Sverige-Tyskland För det
”nya” Tyskland
Professorer protesterar
Kulturbojkott mot Tyskland
Våra nordiska grannar under andra
världskriget
Finska vinterkriget
Fortsättningskriget
Danmark och Norge under tysk
ockupation
Tiden efter 1945
Det kalla kriget
Jalta och Potsdam
Motsättningarna ökar
Förenta nationerna
8.7.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken
Det andra världskriget beskrivs i boken Alla tiders historia Maxi på ett mycket koncist sätt.
Den amerikanska insatsen får inget eget avsnitt utan hamnar bland författarnas skildring över
krigets utveckling. USA nämns först i avsnittet som behandlar slaget om Storbritannien. I det
avsnittet framgår det att Storbritannien var ”helt beroende av leveranser från USA” för att
kunna fortsätta i kriget.105
I samma avsnitt förklarar författarna att den amerikanska
kongressen gav presidenten en fullmakt i mars 1941 som tillåter honom att ”låna eller hyra ut
försvarsmaterial till Storbritannien och andra länder som USA hade intresse av att stödja”.106
I avsnittet som heter Japanerna anfaller Pearl Harbor framför författarna kortfattat att
Churchill och Roosevelt träffades 1941 och antog Atlantendeklarationen.
Författarna
understryker att man skisserade ”en värld ’efter den slutliga förstörelsen av nazismens
tyranni’”.107 Vidare beskriver författarna att japanska självmordsbombare anföll den
amerikanska flottbasen Pearl Harbor i början av december 1941. Det framförs att en stor del
av den amerikanska Stillahavsflottan sänktes på ett par timmar utan att nämna några detaljer
alls över förlusternas form eller storlek varken för USA eller för Japan. Kortfattat berättar
författarna att Japan och USA befann sig i krig efter anfallet mot Pearl Harbor och att
Tyskland förklarade USA krig några dagar senare. Det nämns ingenting om Italiens reaktion
på anfallet och det framkommer heller ingenting som berör orsakerna till det japanska
anfallet.
105
Alla tiders historia Maxi. Sid.423
Alla tiders historia Maxi. Sid.423
107
Alla tiders historia Maxi. Sid.424
106
44
I Avsnittet som följer och som heter Kriget vänder, framför författarna kortfattat att”
amerikanerna började ta tillbaka förlorade områden” och att den japanska framryckningen
hejdades.108 Det blir inte klart vilka styrkor som hejdade den japanska framryckningen och
inte heller ger författarna någon beskrivning över den amerikanska framryckningens olika
faser och utveckling. Vidare berättar författarna lika koncist att britter och amerikaner
invaderade Sicilien och det italienska fastlandet 1943. Det ges här heller ingen beskrivning
eller utveckling alls över hur denna invasion gick till.
Författarna beskriver i nästa avsnitt som heter Krigsslutet att den amerikanska offensiven mot
Japan fortsatte efter Tysklands kapitulation. Det framkommer att ”sommaren 1945 krävde
USA, Sovjetunionen och Storbritannien att japan skulle kapitulera villkorslöst, men detta
avvisades av den japanska regeringen”.109 Författarna avslutar avsnittet med att amerikanerna
fällde en atombomb över Hiroshima den 6 augusti 1945 och att den andra atombomben
fälldes över Nagasaki tre dagar senare. Kortfattat förklarar författarna att Japan kapitulerade
efter ett par dagar och att det andra världskriget därmed var slut.
Författarna har lagt avsnittet som berör Jalta och Potsdamkonferenserna samt atombombernas
följder i den del av boken som behandlar tiden efter 1945 under kapitlet Det kalla kriget.
I det avsnitt som heter Jalta och Potsdam framkommer det att Roosevelt, Stalin och Churchill
träffades i februari 1945 i Jalta. Författarna påpekar i detta avsnitt att USA och Storbritannien
befann sig ”i en bekymmersam situation i förhållande till Sovjetunionen – Röda armén
kontrollerade redan en stor del av Östeuropa medan de brittiska och amerikanska trupperna
ännu inte hade kommit över floden Rhen”.110 Vidare förklarar de att Truman efterträdde
Roosevelt efter hans död. Det framkommer att Truman lät sitt hetsiga humör påverka
samtalen med Stalin. Utöver det framför författarna att Truman var pressad av att ”många
amerikaner av europeisk härkomst omedelbart krävde fria och demokratiska val i hela
Östeuropa”.111
Den sista delen i avsnittet som heter Jalta och Potsdam behandlas Potsdamkonferensen i
allmänt och det som framkommer om USA i denna del är att President Truman representerade
Landet och att USA skulle vara en av de ockupationsmakter som skulle kontrollera Tyskland.
108
Alla tiders historia Maxi. Sid.425
Alla tiders historia Maxi. Sid.426
110
Alla tiders historia Maxi. Sid. 454
111
Alla tiders historia Maxi. Sid.454
109
45
I avsnittet som kommer efteråt och som heter Motsättningarna ökar, diskuterar författarna
atombomberna som fölls över Hiroshima och Nagasaki efter att ha klargjort att USA,
Sovjetunionen och Storbritannien hade vid Potsdammötet krävt Japans villkorslösa
kapitulation. Det påpekas att bomberna fälldes bara några dagar efter Potsdamkonferensen.
Författarna skriver att ”president Truman motiverade bombningarna med att de förkortade
kriget och sparade många soldaters liv – de långsiktiga fruktansvärda följderna av
atombomberna framstod först senare”.112 Det framkommer inte när denna motivation kom
från President Truman. Författarna har i avsnittet som följer och som heter Förenta
Nationerna beskrivit hur FN bildades 1945 utan att ge den amerikanska insatsen något större
utrymme och utan att beskriva när idén om denna organisation dök upp första gången.
8.7.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i
boken Alla tiders historia Maxi.
I allmänt har hela skildringen av krigets utveckling beskrivits mycket koncist i boken och
likaså den amerikanska insatsen. Författarna har inte reserverat något speciellt avsnitt för den
amerikanska inblandningen utan nöjer sig med att nämna vid vissa tillfällen den amerikanska
insatsen utan att utveckla detta närmare. Författarna har betonat anfallet mot Pearl Harbor mer
än andra händelser som berör den amerikanska insatsen under kriget men även den punkten
utvecklas inte i någon större utsträckning.
9. Analys
9.1 Analys av förorden
I det här avsnittet kommer jag att diskutera de fyra förorden utifrån perspektiven
historiemedvetande, historiebruk och historiekultur. Jag kommer inte att stanna vid varje
punkt som framkommit i den empiriska studien med tanke på uppsatsens gränser. Däremot
kommer jag att lyfta upp det som jag tycker är relevant för studien såsom författarnas syn på
ämnet historia och syftet med deras böcker. Även i de andra analysdelarna kommer jag inte
att kunna diskutera allt som framkommit i undersökningen. Jag kommer fokusera på
stoffurval som berör den amerikanska insatsen under kriget och förintelsen samt den
amerikanska insatsens presentation i böckerna.
Förorden till böckerna är ganska lika i konstruktionen då alla författare har presenterat
innehållet i böckerna i förordet. Kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid belyses i tre av
112
Alla tiders historia Maxi. Sid.456
46
böckerna med olika varierande klarhet. Den enda boken som inte berör denna koppling i
förordet är boken Det adekvata i historien. Bortsett från undantaget i boken det adekvata i
historien kan man se att det framkommer en enighet kring vikten att belysa denna koppling.
Begreppet historiemedvetande nämns inte bokstavligen i förorden men kopplingen mellan
dåtid, nutid och framtid som tas upp i de tre böckerna avspeglar vikten av historiemedvetandet
och mest tydliga med detta har författarna till boken Den moderna vetenskapliga historien
varit då de skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa
grunden för förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden”
113
. Utöver det har
författarna till den boken varit tydliga med att syftet med ämnet är att bilda en ”god
medborgare”114. Bortsett ifrån vad de menar med en god medborgare kan detta kopplas till
historiebruk med tanke på att Aronsson har skrivit att historiebruk är ”de processer då delar av
historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterande
helheter”.115 Författarna har i den punkten varit helt tydliga med att ämnet historia kommer att
sättas i bruk för att skapa det som de kallar för en ”god medborgare” utifrån den kunskap som
eleverna kommer att ta till sig via böckerna. Men detta är naturligtvis bara ett av målen som
författarna har med deras bok.
I förordet till den svenska boken Alla tiders historia Maxi pekar författarna på stora
förbättringar i samhället som avskaffningen av slaveriet, förtryckta gruppers bättre tider och
friheten för koloniserade folk. Författarna har på så sätt redan i förordet använt historia för att
peka på något som de beskriver som framsteg, något som kan kopplas till historiebruk i
politiska syften. Det är självklart att det utifrån den svenska värdegrunden förefaller som om
de exemplen som författarna nämnt som verkligen stora framsteg som har skett i världen.
Ändå har författarna valt att peka på just dessa punkter för de svenska eleverna som växt upp
med dessa värderingar. Peter Aronsson skriver att historiebruk kan förekomma i politiska
syften men som kan vara goda som till exempel ”skolans fostran av demokratiska
medborgare”.116 Men demokratin är bara ett exempel på politiska syften. Demokratin,
friheten för koloniserade folk och förtryckta gruppernas bättre tider är inget annat än en
avspegling av det svenska samhällets värdegrund och som är med andra ord politiska syften
och värderingar som dominerar i dagens svenska samhälle. Författarna har på så vis redan i
förordet markerat vilket syfte historiebruket i boken har. Detta syfte kan också kopplas till det
113
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
115
Peter Aronsson sid.17
116
Peter Aronsson, sid.95
114
47
som tagits upp i teoridelen om den emancipatoriska historieundervisningen som Salomon har
beskrivit i och med att författarna har tagit part i dessa värderingar. Salomon skriver att det
finns ett krav på partstagande för emancipatorikern men understyrker att ”detta är knutet till
överordnade värden och principer som frihet och demokrati”.117 Bengt Nilsson har i boken
Historien är nu belyst kopplingen mellan värdegrunden och historieämnet då han skriver att
historieämnet har i skolverkets kursplaner ”tilldelats ett särskilt ansvar, även om det inte
konstateras eller på något sätt reflekteras över i texten”.118 Han refererar vidare till Hans Albin
Larsson som hävdar att kursplanerna i Historia A och Historia B avspeglar den svenska
skolans värdegrund.119
I förordet till boken Perspektiv på historien A kan man uppmärksamma hur historiebruk
uppträder då det framkommer i förordet att tyngdpunkten i framställningen kommer att ligga
på Europa och på ”1900-talet då det samhälle vi själva lever i växt fram”.120 Författarna har på
så vis implementerat den process som Aronsson skrev om då han förklarade att ”ett
historiebruksperspektiv betyder en medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang
som iscensätter det förflutna i samtiden”.121 Författarna har i förordet varit medvetna om
vilket urval de har valt att lägga tyngdpunkten på samt upplyst eleverna och lärarna om detta.
I förordet till den arabiska boken Det adekvata i historien är författarna inte lika tydliga kring
syftet med historiebruket som förkommer i boken. Däremot har författarna markerat att
innehållet i boken stämmer väl med kursplanens krav och mål vilket också kan kopplas till
historiebruk då kursplanen har ett budskap som föremedlas via boken ifall boken uppfyller
kursplanens krav. Just i den här punkten som berör kursplanen har skillnaden varit synbar
mellan förorden till böckerna då det framkom i den empiriska studien att de libanesiska
författarna har varit mer noggranna med att markera i förordet att böckerna uppfyller
kursplanens krav.
Kursplanen som författarna har nämnt utgör en viktig faktor i den historiedidaktiska
kommunikationskedjan som i det fallet omfattar utöver kursplanen: Staten som avsändare,
skolan, läraren och boken som förmedlare och eleven som mottagare av historia. Med den här
historiedidaktiska kommunikationskedjan som avspeglar historiekultur och historiebruk
117
Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, sid.126
Bengt Nilsson i Historien är nu, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) sid.263
119
Bengt Nilsson i Historien är nu, sid.263. Han refererar till Hans Albin Larsson, (red.) Historiedidaktiska
utmaningar, Jönköping: Jönköping University Press 1998, sid.91
120
Perspektiv på historien A sid.5
121
Peter Aronsson sid.72
118
48
kommer eleverna att utveckla sitt historiemedvetande. Denna tolkning gäller alla fyra
böckerna då böckerna utgör som det redan nämnts en förmedlare mellan stat och elev. Att
författarna till de två svenska böckerna inte har markerat lika tydligt att böckerna lever upp till
kursplanens krav betyder inte att böckerna inte gör det. Att de libanesiska författarna har
betonat det kan helt enkelt bero på att detta underlättar marknadsföringen av böckerna i
Libanon.
9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget:
Utifrån den empiriska studien kan man uppmärksamma att den amerikanska insatsen under
det andra världskriget presenteras på olika sätt i böckerna. Den övergripande bilden som man
får är att de libanesiska böckerna är rikare i sin presentation just i denna fråga med tanke på
att författarna har ägnat ett flertal avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under
kriget medan denna insats beskrivs inte ägnas ett separat avsnitt i de svenska böckerna.
Innan jag går vidare med denna analys vill jag påminna att de libanesiska böckerna som
studien omfattar läses under det andra läsåret på gymnasiet i Libanon och inkluderar såsom
kursplanen pekat endast tre punkter som är: Mellankrigstiden, Andra världskriget och
Efterkrigstiden. De svenska böckerna omfattar i stort sätt historien från Forntiden fram till
början av 2000-talet.
Det som kännetecknar den svenska boken Alla tiders historia Maxi är att innehållet är väldigt
koncist. Författarna har beskrivit utvecklingen över kriget på ett mycket kortfattat sätt och
boken omfattar inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget. Den andra
svenska boken som heter Perspektiv på historien A beskriver utvecklingen på ett lite mer
utförligt sätt men innehåller heller inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen
under kriget. Båda de libanesiska böckerna innehåller särskilda avsnitt som behandlar den
amerikanska insatsen under kriget och de skildrar krigsutvecklingen och den amerikanska
insatsen på ett utförligare sätt än de svenska böckerna så som det framkom i undersökningen.
Att de libanesiska böckerna är mer innehållsrika behöver absolut inte betyda att innehållet i de
libanesiska böckerna påverkar eller skapar en annan förståelse hos eleverna om den
amerikanska insatsens konsekvenser. I alla böckerna framkommer budskapet att den
amerikanska insatsen hade en avgörande påverkan på krigsutvecklingen. Däremot kan
elevernas förståelse för den amerikanska inblandningens orsaker påverkas då det i de
libanesiska böckerna ges en utförligare beskrivning av den amerikanska inblandningens
orsaker i kriget. Författarna till de libanesiska böckerna pekar på både de direkta och indirekta
49
orsakerna till den amerikanska inblandningen i kriget. Exempel på det är beskrivningen av
USA:s anslutning av de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna samt USA:s
försökt att försvaga den militära regimen som hade kommit till makten i Japan före den
direkta konfrontationen mellan länderna och den amerikanska hjälpen till Chiang Kai-Sheks
arméer i Kina. I en av de svenska böckerna, Perspektiv på historien A, pekar författarna
kortfattat på att den japanska expansionspolitiken kom i konflikt med de amerikanska
intressena medan i den andra svenska boken Alla tiders historia Maxi nämns det ingenting
alls om detta. Denna skillnad kan resultera i att eleverna i Sverige och Libanon kan få
varierande kunskap om skälen som låg bakom tvisterna som fanns mellan USA och Japan. Jag
kan inte se något politiskt motiv bakom just den här skillnaden som uppstått, däremot tror jag
att utrymmet som Historia A kursen har fått i Sverige inte tillåter en fördjupning i andra
världskrigets händelser lika mycket som i Libanon med tanke på kursens omfattning och
antalet timmar som den har tilldelats i Sverige. Det som är likt i alla fyra böckerna är att den
stora händelsen, anfallet på Pearl Harbor, beskrivs i alla de fyra böckerna som den direkta
orsaken till konfrontationen mellan USA och Japan och därmed orsaken till USA:s direkta
militära inblandning i kriget. Skillnaden ligger som det påpekats i hur författarna har valt att
beskriva händelseförloppet i det anfallet och orsakerna bakom anfallet.
Att författarna till de libanesiska böckerna har ägnat särskilda avsnitt för den amerikanska
insatsen under andra världskriget kan i och för sig vara en underlättande faktor för läsaren,
som idet fallet är gymnasielever, att få en klarare bild över den amerikanska insatsens orsaker
och följder. Det är just i dessa avsnitt som den stora skillnaden mellan böckerna från Sverige
och Libanon uppstår. Men jag måste påpeka att författarna fokuserar i dessa avsnitt i båda de
libanesiska böckerna på kriget mellan Japan och USA och inte på helheten av den
amerikanska insatsen under kriget. Den militära konfrontationen mellan Japan och USA
behandlas ytligt i den svenska boken Alla tiders historia Maxi. Den andra svenska boken
Perspektiv på historien A är lite mer utförligare i beskrivningen av krigets faser mellan USA
och Japan men ger inte något större utrymme åt att beskriva krigsfaserna mellan USA och
Japan på ett utförligt sätt.
Utöver det kännetecknas de libanesiska böckerna av att de är mer utförliga i beskrivningen av
händelseförloppen vid olika slag och att de stannar vid olika personers insatser i kriget såsom
generalrena Patton, Eisenhower och Arthur. Niklas Ammert skriver att ”ett centralt uttryck för
historiemedvetande
är
insikten
om
att
människan
är
såväl
historieskapad
som
50
historieskapande, det vill säga både är och gör historia”.122 Patton, Eisenhower och Arthur
framställs i de libanesiska böckerna som historieskapande aktörer och det som utmärker dessa
tre personer är att de var generaler och deltog i de militära aktionerna. I de svenska böckerna
fäster författarna inte lika stor vikt vid att belysa olika generalers roller och insatser under
kriget. Jag tror inte alls att denna skillnad kan påverka elevernas förståelse för hur den
amerikanska insatsen påverkade utvecklingen under det andra världskriget. Som det framkom
beskrivs den amerikanska insatsen vid de olika fälten utförligare i de libanesiska böckerna
vilket kan resultera i en djupare förståelse för den amerikanska påverkan av kriget. Men i
grunden är budskapet i böckerna lika vilket kan sammanfattas med att den amerikanska rollen
var avgörande för hela kriget.
Den amerikanska politiska insatsen i de stora konferenserna som skedde i Teheran, Jalta och
Potsdam under det andra världskriget beskrivs på liknande sätt i alla böckerna då alla
böckerna skildrar konferenserna ur ett helhetsperspektiv utan att betona ett visst lands insatser
under konferenserna. Men i den svenska boken Alla tiders historia Maxi understryker
författarna i avsnittet som behandlar Potsdamkonferensen att den amerikanska presidenten
Truman motiverade atombombningarna med att de förkortade kriget och sparade många
soldaters liv. Den här punkten tas också upp i den andra svenska boken Perspektiv på
historien A då författarna också pekar på att USA ville tvinga fram en kapitulation. De
libanesiska böckerna nämner ingenting alls om motiven bakom atombombningarna men det
framkommer att Japan kapitulerade efter att atombomberna fälldes över Hiroshima och
Nagasaki. På så sätt blir budskapet detsamma i alla fyra böckerna och som sammanfattas i att
Japan kapitulerade på grund av atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.
9.3 Analys av tabellerna
Utifrån Tabellerna som finns i den empiriska studien och som presenterar kapitlen och
avsnitten som inkluderats under den del av boken som behandlar det andra världskriget kan
man få en överblick över hur den amerikanska insatsen kommer att bli synlig i kapitlen.
Utöver det kan man genom tabellerna se hur det uppstår skillnader i författarnas prioritering
av val för vilka ämnen som ska ha en egen rubrik.
I alla böcker förutom i boken Alla tiders historia Maxi har USA på något sätt fått en egen
rubrik som syftar på den amerikanska insatsen under andra världskriget. I boken Alla tiders
historia Maxi har författarna däremot nöjt sig med ett avsnitt med rubriken Japanerna anfaller
122
Niklas Ammert i Historien är nu, sid.285
51
Pearl Harbor. Självklart vet en läsare som är insatt i ämnet att anfallet mot Pearl Harbor var
riktat mot USA och däremot handlar det avsnittet om USA inblandning i kriget. Skillnaden
som har uppstått i det fallet är byggd på att de andra böckerna har valt att betona USA:s
inblandning i kriget vilket kan tolkas som att just denna inblandning utgör en viktig faktor i
beskrivningen av krigsutvecklingen medan i boken Alla tiders historia Maxi ligger denna
betoning på anfallet mot Pearl Harbor. Denna skillnad är grundad på val av perspektiv som
skall belysa krigsutvecklingen under andra världskriget. Niklas Ammert skriver i boken
Historien är nu att lärobokens konkreta funktion är att ”förmedla innehåll och perspektiv till
läsaren”.123 På ett mer konkret plan avspeglar rubriken i boken Alla tiders historia ett
perspektiv som belyser själva anfallet mot de amerikanska styrkorna medan de andra
böckerna belyser den amerikanska inblandningen som en helhet i sina rubriker.
En mycket märkbar skillnad i rubrikerna mellan de libanesiska och de svenska böckerna är att
författarna till de libanesiska böckerna har använt fler underrubriker i varje avsnitt och
detsamma gäller i avsnittet som berör den amerikanska insatsen i kriget. I de svenska
böckerna har författarna nöjt sig med en huvudrubrik till varje avsnitt. Exempel som
förtydligar skillnaden är rubrikerna i boken Det adekvata i historien där den amerikanska
insatsen har fått två huvudrubriker, den ena med tre underrubriker och den andra med fyra
underrubriker. Utifrån underrubrikerna kan läsaren direkt få en bild över innehållet i texten i
motsats till de svenska böckerna där läsaren inte kan förutsäga något om texten med tanke på
att det bara är en rubrik som presenterar texten. Men även bland de libanesiska böckerna
förekommer det en variation i detta då den andra arabiska boken, den moderna vetenskapliga
historien, omfattar endast en huvudrubrik med två underrubriker om den amerikanska
insatsen.
En annan skillnad mellan de svenska och de libanesiska böckerna och som syns mycket
tydligt är författarnas val att presentera förintelsen. I de arabiska böckerna framkommer det
ingen rubrik alls som nämner ordet förintelsen eller som pekar åt det hållet.
Som det har framkommit i den empiriska studien innehåller boken Den moderna
vetenskapliga historien ett avsnitt som heter Nazityskland i kapitlet som heter Nazismen i den
del av boken som behandlar mellankrigstiden. Författarna har delat avsnittet i punkter där en
av punkterna heter Tillämpning av den nazistiska politiken. Under denna punkt skildrar
123
Niklas Ammert, Finns
då (och) nu (och) sedan?, sid.275-276
52
författarna den tyska nazismen under Hitlers tid i allmänt och berör ytligt i jämförelse med de
svenska böckerna hur den tillämpades på judarna. Författarna har punktvis presenterat
Nürnberglagarna och kommenterat kort hur judarna utsattes för olika förföljelser innan
krigsutbrottet. Det nämns ingenting alls om Förintelsen och läsaren kan inte genom rubrikerna
som presenterat kapitlen och avsnitten veta att de nazistiska förföljelserna på judarna tagits
upp i boken.
Den andra arabiska boken som heter Det adekvata i historien innehåller ingen rubrik alls som
berör varken förintelsen eller den nazistiska politikens tillämpning på folket. Inte heller nämns
det någonting i texten om förföljelserna på judarna.
I den svenska boken som heter Perspektiv på historien A har författarna ett helt kapitel på sju
sidor som heter Förintelsen. Detta kapitel omfattar fyra avsnitt som det framkommit i den
empiriska studien. Den andra svenska boken som heter Alla tiders historia Maxi omfattar
också ett större avsnitt på två sidor som heter Förintelsen.
Denna märkbara skillnad i presentationen av förintelsen utgör ett tydligt exempel på hur
historiebruk kan ta olika former i historieböcker. Detta historiebruk kopplas starkt till den
svenska värdegrunden och till Libanons historia. Som det redan nämnts i denna analysdel
finns det en stark koppling mellan ämnet historia i Sverige och den svenska skolans
värdegrund. Det är ingen tillfällighet att just denna skillnad visar sig i böckerna då Bengt
Nilsson skriver:
På politiskt håll har värdegrunden betonats alltsedan statsminister Göran Persson 1997 drog igång
regeringens informationssatsning Levande historia. Denna övergick i juni 2003 i en statlig
myndighet, Forum för levande historia, med uppgift att med utgångspunkt i förintelsen ta upp också
andra brott mot mänskligheten.124
Utifrån det citatet kan man se att den svenska staten har fäst stor vikt vid att informera
det svenska folket om förintelsen och vilka konsekvenser det hade på mänskligheten.
Förintelsen hör till det förflutna och den svenska staten har ett specifikt budskap med att
belysa just den del av historien som berör förintelsen. Detta är ett tydligt exempel på
historiebruk som syftar till att skapa ett visst historiemedvetande hos det svenska folket
och hos eleverna som är en del av det svenska folket. Detta historiemedvetande stämmer
124
Bengt Nilsson i Historien är nu, sid.263. Hemsidan till Forum för levande historia:
http://www.levandehistoria.se/
53
väl med den svenska värdegrunden och därför dyker det upp så tydligt i de svenska
böckerna och i innehållsförteckningen.
I de arabiska böckerna har förintelsen inte belysts lika mycket som i de svenska böckerna och
i en av böckerna framkommer det ingenting alls om nazisternas rasistiska förföljelser mot
bland annat judarna, varken i texterna eller i innehållsförteckningarna. Jag påstår inte att det
är skillnaden på värdegrunden mellan länderna som är orsaken till denna skillnad men det är
av stor vikt att belysa att Libanon ligger i mellanöstern och gränsar till Israel och har vid ett
flertal gånger varit inblandad i militära konfrontationer med Israel. Utifrån det kan man
förvänta sig att det kan förekomma mörkläggning av judarnas historia, och detta hör till
historiebruk. Detta är inget unikt fall som berör Libanon utan det kan förkomma mellan vilka
två länder som helst som befinner sig i krig mot varandra, något som skett mellan europeiska
nationer så sent som under 1990-talet. Magnus Hermansson Adler ger ett tydligt exempel på
det då han skriver i boken Historieundervisningens byggstenar att det ”i samband med
Balkankrigen under 1990-talet upptäcktes att de krigförande nationerna helt enkelt plockade
bort motståndarens historia. Den skulle mörkläggas. Det skedde både i läroböckerna och vid
arkeologiska utgrävningar”.125
Det exemplet som han har givit stämmer i grunden med fallet i Libanon. Författarna till en av
de libanesiska böckerna har mörklagt historien om förintelsen i jämförelse med de svenska
böckerna. Medan den andra boken behandlar ämnet mycket ytligt i jämförelse med de
svenska böckerna. Som det har framkommit i undersökningen har förintelsen inte fått någon
egen rubrik i de libanesiska böckerna medan andra händelser såsom De brittiska
förberedelserna, Den tyska planen och Skälen till misslyckandet av den tyska planen har fått
egna rubriker. Detta trots att många läsare kan anse att förintelsen är ett lika stort och viktigt
historiskt ämne som de andra ämnena om inte viktigare. Denna skillnad kan vara en del av ett
politiskt historiebruk som staterna driver via skolorna och som implementeras i böckerna.
Hermansson förklarar att stater genom historien har använt historieundervisningens innehåll
på olika sätt som gynnar det egna statens intressen.126 Detta syntes tydligt i den skillnad som
förekom mellan de libanesiska och de svenska historieböckerna. Ändå vill jag vara försiktig
med slutsatsen med tanke på att varken förföljelserna på romerna, de homosexuella eller de
handikappade till exempel tas upp i de libanesiska böckerna. Men samtidigt vill jag påpeka att
125
Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik. Malmö:2004. Sid.55
126
Magnus Hermansson Adler, Historieundervisningens byggstenar. Sid.53
54
man kan ifrågasätta varför romerna, de handikappade eller homosexuella till exempel inte
belyses lika mycket i de svenska böckerna som studien omfattar utan hamnar vid sidan om.
Underrubrikerna till kapitlet som behandlar förintelsen i boken Perspektiv på historien A
inkluderar antisemitismens historia men innehåller inget avsnitt om romerna exempelvis. Hur
relevant är det att lyfta antisemitismens historia i kapitlet som behandlar det andra
världskriget? Är det inte relevant att lyfta upp och belysa ideologierna som nazisterna hade
om de handikappade och som var starkt kopplade till socialdarwinismens teorier? De
libanesiska böckerna har heller inte lyft upp förföljelserna på romerna till exempel. Därför
kan man ifrågasätta om det endast beror på politiska syften att förintelsen har belysts på olika
sätt i böckerna.
10. Diskussion och slutsatser
Syftet med denna studie har varit att studera hur historiebruk förkommer i dagsaktuella
historieböcker för den libanesiska och den svenska gymnasieskolan genom att studera kapitlet
som berör det andra världskriget med fokus på den amerikanska insatsen under kriget. Utöver
det skulle jag belysa hur skillnaderna som uppstår mellan böckerna förhåller sig till
perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studien omfattar från de
fyra böckerna en redogörelse över beskrivningen på den amerikanska insatsen i kriget, fyra
tabeller som presenterar böckernas innehåll i den del av boken som berör studien i form av
kapitel och avsnitt och författarnas förord.
Det är av stor vikt att påpeka att resultaten från denna studie inte kan generaliseras då endast
två böcker från varje land inkluderats i studien. Utöver det är det också viktigt att påpeka att
metoden som jag har använt i studien påverkar resultatet då studien kunde ha utförts med
andra metoder där man till exempel fokuserar på det kvantitativa som antal bilder och kartor i
böckerna eller utför studien med andra teoretiska utgångar som till exempel genus, etnicitet
eller nationalism. Även en kvalitativ undersökning som fokuserar på bilderna i böckerna hade
säkerligen varit av stor nytta.
Utifrån undersökningen kan man se att det förekommer flera skillnader mellan de libanesiska
och de svenska böckerna. Den första skillnaden utgjordes i det kvantitativa då de libanesiska
böckerna innehöll ett större antal sidor som behandlar det andra världskriget. Den kvantitativa
skillnaden resulterade i att de libanesiska böckerna var mer innehållsrika än de svenska
böckerna. Detta märktes i presentationen i böckerna av den amerikanska insatsen under det
andra världskriget. Vidare visade analysen att det inte framkom några tydliga skillnader som
55
påverkar elevernas historiemedvetande just i presentationen av den amerikanska insatsen
under kriget. Man kan spekulera över de svenska författarnas val att nämna motiven bakom
atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki och hur det skulle kunna påverka
elevernas historiemedvetande men utan att kunna dra en klar slutsats. Det kan vara så att
författarna försökt förfina den amerikanska bilden via historieböckerna genom att nämna de
amerikanska motiven bakom atombomberna som användes mot Japan medan de libanesiska
böckerna inte nämnt något om hur amerikanerna motiverade deras användning av
atombomberna. Samtidigt vet vi att användningen av atombomberna strider emot den svenska
värdegrunden med tanke på de katastrofala konsekvenserna som dessa bomber har på
mänskligheten och därför kan man inte dra en slutsats att författarna har använt just det
exemplet i politiska syften. Däremot var presentationen av förintelsen i böckerna mer talande
då mörkläggningen i de libanesiska böckerna kunde kopplas till politiska syften med tanke på
konflikterna mellan Libanon och Israel. I de svenska böckerna kunde denna presentation
kopplas till den svenska värdegrunden.
Analysen av förorden visade att tre av böckerna lyfte upp vikten av ämnet historia och
betonade kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. Detta kopplas som det framkom i
teoridelen till historiemedvetandet och på så vis visade författarna att böckerna som de har
skrivit genomsyras av en historiebruksanda som förmodligen kommer att påverka elevernas
historiemedvetande. Utöver det var de svenska författarna tydliga med att tyngdpunkten i
böckerna ligger på Europas historia och på de senaste två århundradena vilket också kan
kopplas till historiekultur, historiebruk och historiemedvetande. Just den här punkten kan man
utveckla och gå vidare med i forskningen och undersöka hur ett eurocentriskt perspektiv
förekommer i de svenska böckerna och hur det kan påverka elevernas historiemedvetande. I
den här studien var det svårt att inkludera det perspektivet i studien och utföra analysen
utifrån det perspektivet på grund av utrymmet som uppsatsen har. Vid flera tillfällen kan man
uppmärksamma att det eurocentriska perspektivet syns tydligt i de svenska böckerna trots att
studien fokuserade på andra världskriget.
Studiens resultat kan sammanfattas med att elevernas historiemedvetande kan påverkas olika
beroende på den kunskap som de får via böckerna. Dock har det inte förekommit några större
märkbara skillnader i den historiska kunskapen som förmedlas till eleverna i denna studie.
Den amerikanska insatsens direkta orsaker och följder är ganska lik i böckerna bortsett från
att de libanesiska böckerna var utförligare i beskrivningen. Däremot är det i sättet att framföra
denna kunskap som skillnaden syntes mer tydligt och som kopplas till den didaktiska delen.
56
Sätten som författarna har valt att framföra kunskapen på skiljer sig mer kvantitativt än
kvalitativt. I stora drag är det samma stoff som presenteras till eleverna med vissa undantag.
Den amerikanska insatsen under det andra världskriget presenterades mer tydligt i de
libanesiska böckerna och detta kopplades som det framkommit i analysdelen till variationen
på böckernas utrymme. Jag kan inte utifrån det dra en generell slutsats att de libanesiska
böckerna är mer innehållsrika i alla punkter som eleverna lär sig med tanke på att jag endast
fokuserade på kapitlet som behandlar det andra världskriget.
Jag måstet påpeka att de libanesiska böckerna liknade varandra i innehåll mer än vad de
svenska böckerna gjorde. Boken Alla tiders historia Maxi framför kunskapen till eleverna på
ett mycket koncist i jämförelse med den andra svenska boken Perspektiv på historien A. Även
den här skillnaden mellan de svenska böckerna medför att slutsatsen från denna studie inte
kan generaliseras. Det finns en hel del andra historieläroböcker som används på den svenska
gymnasieskolan så som Epos för gymnasieskolan kurs A och B, Epok, Människan genom
tiderna eller Vägar till nuet från forntiden till våra dagar. Dessa böcker har inte inkluderats i
studien och därför är det av stor vikt att påpeka att resultatet kunde ha sett annorlunda ut om
någon av dessa böcker ersatte någon av de svenska studerade böckerna. De libanesiska
böckerna som jag använde i studien har beskrivits av libanesiska bibliotekarier som de mest
använda böckerna i Libanon. Men trots det kan jag heller inte utesluta att studiens resultat
hade sett annorlunda ut om jag hade använt andra libanesiska böcker.
Slutsatsen som jag vill belysa är att böckerna utgör ett viktigt förmedlingsmedel av historisk
kunskap till eleverna och att det förekom skillnader mellan de libanesiska och de svenska
böckerna. Trots det tror jag att denna skillnad i historiebruket som blev synlig och som kan
påverka elevernas historiemedvetande inte är den avgörande faktorn för elevernas
historiemedvetande. Jag som blivande lärare kommer förhoppningsvis att utnyttja den här
studiens resultat för att kunna färga min undervisning och upplysa mina elever om hur
historiebruk förekommer i historieläroböcker med syftet att väcka det kritiska och analytiska
tänkandet hos eleverna. Jag tror att det är av stor nytta för både eleverna i Sverige och i
Libanon att kunna ta del av vad som undervisas i andra länder i gemensamma stoff såsom
andra världskriget, efterkrigstiden eller imperialismen till exempel. Som det framkom i
inledningen finns det många källor till elevernas historiemedvetande såsom internet, tidningar
eller filmer. Om eleverna på historielektionerna övas på att tänka analytiskt och kritiskt när de
läser i historieläroboken kommer de förhoppningsvis att göra det också i deras vardag när de
ser på nyheterna eller när de läser en dagstidning.
57
11. Käll- och litteraturförteckning
Källor
•
Almgren, Hans, Bergström, Börje, Löwgren, Arne, Alla tiders historia A, Malmö
2007.
•
El Alam, Jones Alam, Salamah, Mounir Elias, Gamrawe, Ziad, El Helo, Christian,
Den moderna vetenskapliga historien, andra läsåret på gymnasiet, Libanon 2008.
•
Jallol Samir, El Tawil, Walid, El Ratl, Ahmad, Badran, Ali, andra läsåret på
gymnasiet, Det adekvata i historien, Libanon 2007
•
Nyström, Hans, Nyström, Örjan, Perspektiv på historien A, Italien 2007.
Litteratur:
Adler Hermansson Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik
och ämnesdidaktik. Malmö 2004.
Ammert, Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan?, (Red) Karlsson, Klas-Göran och Zander,
Ulf, Historien är nu en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2009.
Andersson, Bo, Vad är historiedidaktik?, Göteborg 2004.
Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda historia, Studentlitteratur Lund2008.
Behre, Göran & Odén Birgitta, Historievetenskap och historiedidaktik, lund 1982.
Dahlgren Stellan & Florén Anders, Fråga det förflutna En introduktion till historieforskning,
Lund: 2000.
Edgren Lars & Österberg Eva (RED), Ut med historien! Sju historiker om
historieundervisningens uppgifter idag, Lund 1992.
Johansson, Roger, Kampen om historien Ådalen 1931. Sociala konflikter, historiemedvetande
och historiebruk 1931-2000, Lund: 2001.
Karlsson, Klas-Göran och Zander Ulf (Red), Historien är nu en introduktion till
historiedidaktiken, Ungern 2009.
Kjeldstadli Knut, Fråga det förflutna, studentlitteratur Lund 2003.
Långström, Sture, Ungdomar tycker om historia och politik, Umeå universitet 2001.
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94,Ödeshög2006, sid.3.
58
Salomon Kim, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, (RED) Edgren, Lars och
Österberg, Eva, Ut med historien, Sju historiker om historieundervisningens uppgifter idag,
Lund 1992.
Internet
http://www.mehe.gov.lb/Templates/HomePage.aspx?PostingId=4 Lebanese Republic
Ministry of education and higher education 2009-05-08
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=15&skolform=21&i
d=52&extraId= 2009-05-09
http://www.skolverket.se/sb/d/786/a/3481 2009-05-09
Engström, Andreas, examensarbete, En analys av svenska och amerikanska historieböcker för
gymnasiet, 2006. Författare:
http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:6710 2009-05-11
Bölöni Andras, Bilden av det första korståget En komparativ studie om svenska och ungerska
historieböcker 1910-2006, 2008.
https://dspace.hh.se/dspace/bitstream/2082/2831/1/kandidat-korstag2009.pdf 2009-05-11
Nätlexikon:
http://www.alburaq.net/dictionary1/transform.cfm 2009-05-13
http://tyda.se/ 2009-05-13
http://lexin2.nada.kth.se/sve-ara.html 2009-05-13
59