Bilder om Ekonomi Fil - TFE

EN ÖVERSIKT ÖVER ÄMNESOMRÅDET
EKONOMI – MILJÖEKONOMI – GRÖN
EKONOMI – EKOLOGISK EKONOMI
En översikt över ämnesområdet ekonomi –
miljöekonomi – grön ekonomi – ekologisk
ekonomi
KAPITEL 1
En introduktion
NÅGRA EKONOMISKA SYSTEM
Privat ägande
Kollektivt ägande
Centraliserade beslut Kapitalistisk
planekonomi
(Nazi-Tyskland)
Socialistisk
planekonomi
(Sovjet)
Decentraliserade
beslut
Socialistisk
marknadsekonomi
(Jugoslavien Kina?)
Kapitalistisk
marknadsekonomi
(USA – EU)
ÄMNET NATIONALEKONOMI

Mikroekonomi


Frågeställningar om
individens beslut och
vilken effekt dessa beslut
har på fördelning av
knappa resurser
Makroekonomi

Handlar om aggregerade
fenomen –
konjunktursvängningar,
finansmarknad, tillväxt
och arbetslöshet
TRE FRÅGOR SOM DET EKONOMISKA
SYSTEMET MÅSTE BESVARA
Vilka varor och tjänster ska tillverkas och i vilka
kvantiteter
 Vem sak tillverka dessa varor och tjänster och
hur ska de tillverkas
 Vem ska konsumera varorna och tjänsterna

ALTERNATIVKOSTNAD, MARGINALNYTTA
Begären är obegränsade men resurserna
begränsade
 Man tvingas välja mellan olika alternativ
 Varje val innebär att annat väljs bort
 Det som bestämmer vad man väljer är
MARGINALNYTTAN – Vad är ytterligare en
hamburgare värd?

DET EKONOMISKA KRETSLOPPET
DET EKONOMISKA KRETSLOPPET –
ALTERNATIVT SYNSÄTT
ETT ANNAT SÄTT ATT BESKRIVA DET
EKONOMISKA KRETSLOPPET
MARKNADSEKONOMISKA
UTGÅNGSPUNKTER
Prismekanismer överför information till
konsumenter och producenter och hjälper dem
med ekonomiska beslut
 Prismekanismen skapar incitament –
prissignaler kring löner kan fungera som
incitament för utbildning
 Prismekanismen bestämmer vem som får vad av
det som produceras – prismekanismen
bestämmer inkomstfördelningen

NORMATIV ELLER POSITIV

Positiv




Vad händer med oljepriset om…
Vad händer med sysselsättningen om…
Hur har inkomst och fördelning utvecklats
Normativ
Bör skatten sänkas
 Bör oljeproduktionen öka
 Har inkomstskillnaderna blivit för stora

TRE GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN

Mer är bättre


Marginalnyttan är avtagande


Människor har preferense för materiellt välstånd och
för fritid och föredrar mer av dessa framför mindre
Vinsten av att få ännu mer avtar ju mer man redan
har
Sociala preferenser
Människor bryr sig inte bara om sin egen situation
utan även om andra
 Neoklassisk teori utgår som regel endast från
antagande 1 och 2

RATIONALITET OCH EFFEKTIVITET
En individ sägs vara rationell om han eller hon
väljer det altenativ som maximerar den egna
förväntade nyttan
 En fördelning av resurser är (pareto-)effektiv om
man inte kan förändra fördelningen så att
åtminstone en får en sämre nytta – det finns
många effektiva fördelningar och effektivitet har
inget med rättvisa att göra

TRE SÄTT ATT SE PÅ HÅLLBAR
UTVECKLING
Business as usual – införliva retoriken, men
behåll praktiken NEOKLASSISK EKONOMI
 Modifiering inom ramen för existerande politisk
ekonomiskt system MILJÖEKONOMI
 Beredskap att överväga radikala förändringar i
rådande politiskt ekonomiskt system
EKOLOGISK EKONOMI, INSTITUTIONELL
EKONOMI

INSTITUTIONELL EKONOMI

Institutionell ekonomi –
konflikter mellan dem som arbetar och den som inte
arbetar,
 konflikter mellan kapital och kreativitet,
 pengar som statusbyggare,
 jämlikhet fördelning,
 allmänintresse,
 allmänt ägande,
 Staten som konjunkturöverbryggare (Keynes,
Myrdal)


Helhetsperspektiv istället för reduktion
KAPITEL 2
Neoklassiskt nationalekonomi grunderna
RATIONELLA OCH SUVERÄNA INDIVIDER
Konsumenter har bestämda åsikter – preferenser
 Individen maximerar sin nytta – välbefinnande,
välfärd -givet budgetrestriktioner
 Välbefinnandet är ett mått på i vilken grad
preferenserna är tillfredställda

RATIONELLA PROCUCENTER
Av alla tänkbara tillverkningsalternativ väljer
producenten den metod och den volym som ger
honom den största vinsten
 Producenten maximerar sin vinst givet den
tillgängliga produktionsteknologin

NYTTA OCH KOSTNAD
Varans värde har ett samband med en persons
välbefinnande
 Efterfrågekurvan anger hur mycket pengar en
person är beredd att avstå från för att förvärva
en extra enhet av varan
 Detta kallas den marginella betalningsviljan


På samma sätt ger utbudskurvan information om
en viss varas marginalkostnad – dvs hur mycket
det kostar att producera ytterligaren en enhet av
varan
UTBUD

Mängden som bjuds ut beror på




vad kunden är beredd att betala
Faktorpriser
Produktionsteknologi
Lagar och regleringar
EFTERFRÅGAN
Efterfrågad kvantitet = den mängd som en
konsument är villig att köpa till ett visst pris
under en viss tidsperiod
 Efterfrågan beror på









Priset,
inkomst
förmögenhet,
pris på andra varor,
samk o preferenser,
information/desinformation om varan och andra
varor,
offentliga regleringar,
förväntningar på prisutveckling
EFTERFRÅGEKURVAN
Utgående från den vertikala
visar grafen vilken
varumängd som efterfrågan
som finns vid ett visst pris
 Utgående från den
horisontella axeln visar den
marginalla betalningsviljan
kr

b1
efterfrågan
b2
varumängd
m1
m2
EFTERFRÅGAN
Sambandet mellan
pris och köpvilja kallas
efterfrågan
 Kurvan lutar nedåt Ju lägre pris desto
större efterfrågan

kr
UTBUDSKURVAN
Visar utbudet vid ett
visst pris
 Visar
marginalkostnaden
vid tillverkning av en
viss mängd enheter
 Marginalkostnaden
vid en viss
tillverkningen får
INTE vara större än
marginalintäkten

p4
utbud
p3
varumängd
m3
m4
UTBUD
Sambandet mellan
varans pris och den
mängd som produceras
kallas utbud
 Ju högre pris desto
större utbud

JÄMVIKT

I diagrammet finns
bara en punkt där
köpviljan och viljan
att sälja är lika stora
- där råder jämvikt
mellan utbud och
efterfrågan
FÖR HÖGT PRIS GER STORT UTBUD – PRISET
SJUNKER OCH EFTERFRÅGAN ÖKAR –
PROCESSEN GÅR MOT JÄMVIKT
Pris
Efterfrågan
Utbud
100
10
Mängd
FÖR LÅGT PRIS GER STOR EFTERFRÅGAN,
UTBUDET ÖKAR OCH PRISET STIGER
Pris
Efterfrågan
Utbud
100
10
Mängd
INKOMSTÖKNING
Pris
Utbud
100
10
10+∆
Mängd
HÖJDA SKATTER
Utbud efter höjning av
faktorpriser
Pris
Utbud
100
10-∆
10
Mängd
Utbud efter höjning av
faktorpriser
ELASTICITET
Pris
In-elastisk efterfrågan
Utbud
100
10
Mängd
EFEKTIVITET
Nationalekonomin ser samhället som summan av
två grupper – konsumenter och producenter –
dessa gör bedömningen av vad som är BRA
 Paretokriteriet – en situation är bra om ingen
person kan få det bättre utan att någon annan
därigenom får det sämre
 Jämvikt är önskvärd – alla jämvikter på en
marknad med fri konkurrens är effektiva –
välfärds teorins första huvudsats

TOTALA INTÄKTER = 10X100=1000 KR
PRODUCENTÖVERSKOTT = TOTALA INTÄKTER –
RÖRLIGA KOSTNADER
Pris
Efterfrågan
Utbud
100
Producentöversko
tt
Rörliga
kostnader
10
Mängd
NETTOKONSUMENTÖVERSKOTT
Pris
Efterfrågan
100
Utbud
konsumentöverskott
10
Mäng
d
NYTTA
Mer är bättre
 Varor kan ersätta varandra helt eller delvis
 Varor kan komplettera varandra helt eller delvis

INDIFFERENSKURVAN
Antal vara 1
Loka
Antal vara 2
Bröd
Ramlösa
Korv
MARKNADSMODELL

Perfekt konkurrens





Stort antal köpare och säljare
Homogen produkt
Fritt in- och utträde
Perfekt information om priser och teknik
Ingen makt på marknaden
NATIONLRÄKENSKAPERN

BNP=Y=C+I+IL+G+NX






C=privat konsumtion
I=investeringar
IL=lagerinvesteringar
G=offentliga utgifte och investeringar
NX=nettoexport
Försörjningsbalans tabell 3.1
FÖRSÖRJNINGSBALANS
TILLGÅNG
MILJARDE
R
% av BNP
ANVÄNDNING
MILJARDE
R
% av BNP
BNP
3157
100
Privat konsumtion
1467
46
Import
1477
47
Privata investeringar
519
16
Lager
10
0,2
Offentlig kons, invest
931
29
Export
1711
54
Summa
4634
Summa
4634
BNP PER CAPITA - SVERIGE
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
1840
1860
1880
1900
1920
1940
1960
1980
2000
2020
ALTERNATIVA MÅTT PÅ UTVECKLING
Gross National Happiness
 Human development Index
 Grön BNP

KAP 4
Neoklassisk ekonomi i relation till miljö- och
resursfrågorna
EKONOMERS SYN PÅ MILJÖFRÅGORNA 1

Begrepp som…




Råvaror
Miljö
Hållbarhet
Naturresurs
Finns i regel inte i den
nationalekonomiska
litteraturen
EKONOMERS SYN PÅ MILJÖFRÅGORNA 2

Det finns miljöproblem men dessa löses av
Tillväxt och marknadsekonomi
EKONOMERS SYN PÅ MILJÖFRÅGORNA 3

Det finns problem, men dessa kan lösas genom
justering av marknadsmekanismerna
EKONOMERS SYN PÅ MILJÖFRÅGORNA 4

Den ekonomiska teorin måste förändras i
grunden om miljöfrågorna skall lösas
EKONOMERS SYN PÅ MILJÖFRÅGORNA 5

Det kanske inte ens är ekonomin som bär på
lösningen – vi måste tänka om kring tillväxt och
välfärd
DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA
Den ekonomiska definitionen av en resurs är att
den har ett värde
 Värdet bestäms på marknaden
 Många ”resurser” har ingen marknad och därför
inget värde


Naturen och miljön är därför ingen resurs som
ingår inte i det ekonomiska systemet
DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA
Miljön värderas utifrån människans
intressen (antropocentriskt)
 En god miljö är gynnsam för människan
och erbjuder överlevnad och helst
bekvämlighet
 Det antropocentriska synsättet är
entydigt och beprövat
 Miljön betraktas i sin fysiska gestalt –
inte ur socialt, kulturellt eller andligt

DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA
Ekologisk insnävning motarbetar
lösningen av de stora frågor
 Tillväxt ger utrymme för rättvis
fördelning, motverkar
massfattigdom

DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA
En BNP-tillväxt som baseras på åderlåtning av
resurser är inte hållbar i det långa loppet
 Naturresurserna är inte bara reproducerbara –
de kan till och med förbättras (exempelvis
övergång från havsfiske till odling eller från
regnskogsgummi till gummiplantage
 En reduktion i resursbasen kan kompletteras
med andra typer av kapital

DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA
Man kan inte visa att tillväxt och
ekonomisk aktivitet resulterar i
försämrad miljö
 Miljöförstöringen är inte störst i rika
länder utan i de fattiga ej
industrialiserade länderna
 Rikedom leder till en villighet att avstå
från miljöpåverkande produkter

DEN TRADITIONELLA NEO-KLASSISKA
SYNEN PÅ MILJÖFRÅGORNA

Det fysiska realkapitalet och humankapital kan
ersätta natur- och miljöresurser






Genmanipulerade organismer
Plantage
Odlingsmetoder
Konstkväve
Solenergi
Fast/mobil telefoni (koppar)
DISKONTERING
Kostnaderna förknippade med klimatförändring
(eller vilken annan miljöstörning som helst) beror
på diskontot
 Det är bättre med en krona dag än en imorgon
 Med diskonto 10% halveras värdet på sju år
 En hög diskontering minskar effekten av
åtgärder idag
 Framtida kostnader – några tiondels promille av
BNP

TVÅ LÖSNINGAR
Etablera och förstärka äganderätten
 Måttfulla offentliga regleringar

KAPITEL 3
Marknadsmisslyckanden och svagheter i
neoklassisk teori
ALLA VAROR PASSAR INTE PÅ EN MARKNAD

Marknadsvaror kan vara av olika typer




Exkluderbara, någon äger nyttigheten – alternativet
är icke-exkluderbart där ägandet är otydligt
Rivalness, varje enhet kan användas av bara en
person, kan vara kvalitativ, kvantitativ eller rumslig
– mat, kläder, bilar, hem. Alla flöden från lager är
rival, medan lagret i sig är vara rival or not rival
Non-rival goods är exempelvis gatubelysning, public
art, climate stability, vackra vyer – nonrival goods är
inte lämpligt för marknaden
Congestible – mättnad exempelvis vägnät
BARA VISSA VAROR PASSAR PÅ
MARKNADEN
Excludable
Nonexcludable
Rivalitet
Marknadsvaror, mat,
kläder
”Open-access regimes”
– Oceanfiske, bete,
naturresurser utan
tydlig ägare
Icke-rivalitet
Information – baserad
på monopol – kunskap
om teknik, läkemedel
etc. Kabel TV, elnät,
telenät
Offentliga nyttigheter –
Fyrar, gatubelysning,
vissa
ekosystemtjänster,
försvar
Congestible
” en resurs som finns i
övermått vid låg
efterfrpgan och brist
vid hög efterfrågan”
Vägnät – vägtullar
Vägar utan avgifter,
nationalparker
OFFENTLIGA VAROR OCH PRIVATA
Marknadsvaror
produceras
om minst en person är
beredd att betala.
Offentliga nyttigheter är
värda att producera om alla
individer tillsammans är
beredda att betala
BARA VISSA VAROR PASSAR PÅ
MARKNADEN
Marknadsekonomin
fungerar
effektivt endast för
nyttigheter som är
exkluderbara och rival
Transaktionskostnaderna
måste vara noll
Informationen om pris och
prestanda fullödig
MARKNADSMISSLYCKANDEN –
ABIOTISKA RESURSER – EXTERNA EFFEKTER

Fossila bränslen är ”rival” och ”exkluderbara” och
kan allokeras effektivt av marknaden
MARKNADSMISSLYCKANDEN –
EXTERNA EFFEKTER

Fossila bränslen är ”rival” och ”exkluderbara” och
kan allokeras effektivt av marknaden MEN

Användningen av fossila bränslen orsakar externa
kostnader på lokal, regional och global nivå
MARKNADSMISSLYCKANDEN –
KOMMANDE BRIST

Fossila bränslen är ”rival” och ”exkluderbara” och kan
allokeras effektivt av marknaden MEN

Användningen av fossila bränslen orsakar externa kostnader
på lokal, regional och global nivå

Fossila bränslen är icke-förnybara – förbrukning
orsakar brist för kommande generationer.
KRITIK AV NEO-KLASSISKA MODELLEN
ALL TILLVÄXT ÄR INTE POSITIV
MARKNADSMISSLYCKANDEN
MÄNNISKOSYN

Homo economicus
Omättnad - vad vi vill ha är mer, av samma sak eller
nya saker
 Perfekt rationell - hög kunskapsnivå, stabila
preferenser
 Perfekt självisk – man ser bara till sitt eget intresse

MARKNADSMISSLYCKANDE
KONSUMTION LEDER INTE TILL ÖKAD LYCKA
Det är…






Mental och fysisk hälsa
Tillfredsställande och tryggt arbete
Stabila familjeförhållanden
Sociala nätverk
Frihet
Moraliska värden
…Som leder till lycka
MARKNADSMISSLYCKANDE –
EKONOMISK UTVECKLING SKAPAR INTE LYCKA

Välfärden beror snarare på politiska beslut än
ekonomiska
VÄLFÄRDEN BEROR SNARARE PÅ
POLITISKA BESLUT ÄN EKONOMISKA
KAPITEL 5
Miljöekonomi
TILLVÄXTENS GRÄNSER

Pessimisten tänker så här:


Optimisten tänker så här:


jorden är ett begränsat system – tillväxten
begränsad, eftersom ökad tillväxt medför ett ökat
resursuttag
marknaden kommer att se till att resurserna aldrig
tar slut – tillväxten kan fortgå obegränsat
Miljöekonomen har en tankevärld som liknar
optimistens men pekar på inverkan av
marknadsmisslyckanden och söker medel att
eliminera eller korrigera dessa
VARFÖR MILJÖEKONOMI
Ekonomi och ekologi ömsesidigt beroende
 Resurshushållning – avvägning och växling
mellan humankapital, realkapital, naturresurser
 Knappa resurser kan leda till nyttjandekonflikter
 Hushållningsprinciper


Miljöekonomin bygger på klassisk ekonomisk teori –
utgångspunkten är den perfekta marknaden
SAMHÄLLETS
PRODUKTIONSMÖJLIGHETSKURVA
BNP
A
B
C
Miljökvalite
t
KONFLIKT MELLAN OLIKA INTRESSEN
Fisk
ΔFisk
ΔPapper
Papper
VEM SKA BETALA
MC = kostnad
för fiskeföretaget
att fånga en viss
mängd fisk
kr
B
B = små
utsläpp = dyrt
att rena, liten
nackdel för
fisket
A
MB =
marginalkostnad
en för
förorenaren att
minska sina
utsläpp
Utsläpp
A = stora
utsläpp =
billigt att rena,
stor nackdel
för fisket
RONALD COASE
Problemet med externa
kostnader är en följd av
oklara
äganderättsförhållanden.
Problemen löses i princip av
att äganderättsreformer.
 FAST i praktiken blir
transaktionskostnaderna
stora

VEM SKA BETALA
Betalningsvil
ja
Ersättningsk
rav
ATT VÄRDERA MILJÖVAROR
Steg 1 – skatta effekterna i fysiska termer dB,
mg …
 Steg 2 – överför fysiska enheterna till någon ny
skala – exempelvis pengar
 Steg 3 Välj det projekt (inklusive
nollalternativet) som ger störst netto – den
högsta samhälleliga vinsten

BRUKARVÄRDE, OPTIONSVÄRDE,
EXISTENSVÄRDE
BRUKARVÄRDE timmer, bananer, gummi,
kaffe, kakao, rekreation, fågelskådning –
indirekta brukarvärden i form av filmer
litteratur foton
 OPTIONSVÄRDE möjlighet att besöka en skog
eller nationalpark –
 EXISTENSVÄRDEN – har ett värde för en
person trots att han aldrig kommer att besöka
området – omtanke om andra kulturer eller
kommande generationer

DIREKTA OCH INDIREKTA METODER
Direkta metoder bygger på intervjuer och
enkäter
 Indirekta metoder







Faktorproduktivitet
Inkomstförluster
Återställande kostnad
Skyddsutgifter
Resekostnadsmetoden
Fastighetsvärdemetoden
BNP – HAR MÅNGA BRISTER
Hushållsarbete räknas inte in
 Fördelningsaspekter reflekteras inte
 Värdet av fritid ingår inte
 Miljöskador finns inte med
 Naturresurser behandlas ofullständigt
 Brottslighet och andra sociala aspekter finn inte
med

MILJÖJUSTERAD BNP = MNP

MNP = konsumtion + nettoförändring av
realkapitalstocken – löpande miljöskador +
nettoförändring av naturkapitalstocken +
justering av värdet för fritid
EKONOMISKA STYRMEDEL
Administrativa och tekniska styrmedel (krav på
en viss teknologi – katalysatorer) – säger HUR
målet skall nås - metodbaserade
 Den andra typen är incitamentsbaserade eller
ekonomiska – säger INTE HUT målet ska nås –
resultatbaserade

KVANTITATIV REGLERING
Kr
Miljöskadekostnad
ReduktionskostnadUtsläppsmängd utan
reglering
Miljöförbättrin
Utsläpp
gs-kostnad
Utsläppsmängd med
reglering
MILJÖSKATTER - ARTHUR PIGOU

Inför en skatt som uppgår
till värdet av den negativa
externa effekten som det
förorenande företaget
bidrar med
PIGOU





Miljöskatter: Skatter på koldioxid, bensin och andra ämnen
som förorenar är en vanlig åtgärd för att åtgärda
miljöproblem.
Drogskatter: Skatter på droger såsom tobak och alkohol
används för att minska konsumtionen och därmed de problem
med sjukdomar och brottslighet som kan följa med droger.
Dessa skatter kan ofta vara höga.
Trängselskatter: Skatter på begränsade vägytor kan minska
överanvändning av vägar i storstäder. Väganvändningen kan
effektiviseras genom att den fördelas jämnare över tid.
Reklamskatter: Den sociala nettonyttan med mer reklam kan
vara negativ om marginalvinsterna med reklam fördelas
ojämnt, om reklamen innehåller dålig information och om
marginalnyttan med reklam är avtagande.
Fastighetsskatt: Skatt på fastigheter, om den är relaterad till
marknadspriset, kan skapa en koppling mellan prishöjningar
och utbud som ökar effektiviteten på fastighetsmarknaden.
UTSLÄPPSRÄTTER
Ett tak sätts för hur stora utsläppen får vara,
baserat på ekosystemets gränser
 Utsläppsrätterna fördelas ”rättvist”
 Handel med utsläppsrätter ger en
kostnadseffektiv utsläppsreduktion

KAPITEL 6
Institutionell ekonomi
INSTITUTIONELL EKONOMI
Institutionell ekonomi – målet är ett väl
fungerande samhälle med tydliga spelregler i
form av informella institutioner (normer och
värderingar) och av formella institutioner (lagar
och regler)
 Ekonomi kan inte studeras separat eller som
övergripande mål – marknaden är en komponent
i en helhet och utgör en del av en större
sociokulturell enhet

INSTITUTIONELL EKONOMI VS
MILJÖEKONOMI
Miljöekonomer använder ekonomiska styrmedel
för att kompensera miljöpåverkan –
Institutionella ekonomer ifrågasätter synen på
människan och ”homo economicus”
 Människan styrs av ekonomiska lagar, men
också av värderinar, normer, sedvänjor…
 Oavsett om du är konsument eller producent
påverkas du av ett sociokulturell kontext

PERSONER – INSTITUTIONELL EKONOMI
Thorstein Veblen
Klassamhället måste
inkluderas i den ekonomiska
analysen.
 The theory of the leisure
class (1899) - kritik av
överklassens egositiska
överkonsumtion –
 Empiri går före teori

PERSONER – INSTITUTIONELL EKONOMI
John Commons –
 Institutional economics (1934)
 Förhandlingar och kompromisser är
de bästa verktyg samhället har för
att skapa välfärd
 Talar för reglerad marknad,
kollektiva uppgörelser – de
kollektiva uppgörelsernas man

PERSONER – INSTITUTIONELL EKONOMI
Gunnar Myrdal
 An american dilemma, Asian
Drama
 Empiriker – kritisk till
teoretiseringen av den
konventionella ekonomin
 Ekonomin är en positiv
vetenskap, inte en normativ
 SYNLIGGÖR
VÄRDERINGAR

ELENOR OSTROM
Forskning kring förvaltning av samfälligheter,
kollektivt ägda fiskevatten skogar, beten,
bevattningsanläggningar …
 Allmänningen kan fungera enbart om kollektivets
medlemmar är delaktiga i skapade i institutionerna
som förvaltar resursen – tillit är en av de viktigaste
faktorerna för långsiktig förvaltningen av en rsurs)

INDIVIDENS KONTEXT
Sammanhang
Social
 Kulturell
 Institution
ell
 Fysisk
 Ekologisk

Identitet
Begrepp
Ideologisk
orientering
 Nätverk
 Aktivitetsm
önster Makt
• Motiv

– monetära, icke-monetära
• Relationer
– Monetära, icke-monetära
• Resurser
– Monetära, icke-monetära
• Aktiviteter
– Monetära, icke-monetära
• Roller
– Samhällsmedborgare
– Yrkesroll
– Marknadsroll
ORGANISATIONSMODELLER
Vinstmaximeringsmodell
 Intressemodell
 Nätverksmodell
 Politisk-ekonomisk

EFFEKTER OCH INDIKATORER
Flöde
Position
Monetär
BMP – Resultaträkning Likviditet Balansräkning
Icke-monetär
Antal personer som
genomgår utbildning
under en period
Utsläpp av ett visst
ämne under en period
Exploatering av
resurser under en
period
Antal verksamma
yrkesmän
Organsiationers
kompetens
Miljösituation vid en
viss tidpunkt
Markanvändning vid en
viss tidpunkt
Tillgång till resurser
CBA VS PA
Teknokrati
Demokrati
Paradigm
Neoklassisk teori
Institutionell teori
Ideologi
Tillväxt BNP
Konkurrerande
infallsvinklar
Metod
Cost-benefit-analys
(CBA)
Positionsanalys (PA)
POSITIONSANALYS
Klargör ståndpunkter
 Sök alternativ
 Likabehandling av ett antal alternativ
 Monetära och icke-monetära effekter
 Dokumentera intressenters gritiska synpunkter
 Lämna beslutsunderlag

KAPITEL 7
Ekologisk ekonomi
FÖRSLAG TILL ETT EKOLOGISKT
SORTERINGSKRITERIUM
EKOLOGISK
framgång
MONETÄRT
misslyckande
MONETÄR
framgång
EKOLOGISKT
misslyckande
EKOLOGISK EKONOMI

Ekologisk ekonomi bygger på institutionell
ekonomi men kräver att det ekologiska systemets
utgångspunkter ligger till grund för det
ekonomiska systemet/tänkandet – neoklassisk
ekonomi däremot bygger på det individuella
perspektivet
ARGUMENT FÖR EKOLOGISK EKONOMI
Tillväxt orealistiskt i ljuset av biofysiska
realiteter
 Neoklassisk teori tar inte hänsyn till
råvaruflöden och avfallshantering
 Målet ett långsiktigt hållbart samhälle – med
fokus på att tillgodose grundläggande behov
 Centralt att bevara naturresurser – befolkning
stabiliseras

DEN AKADEMISKA KARTAN
Institutionell
ekonomi
Politisk
ekologi
Sociologi
Marxistisk
ekonomi
NeoMalthusiansk
ekonomi
Fysiska
naurlagar
Klassisk
nationalekonomi
Naturresursekonomi
Termodyna
mik
villkor
Dalys
jämviktsekonomi
Neoklassisk
nationalekonomi
Miljöekonomi
EN EKOLOGISK EKONOMS VÄRLDSBILD

Vi har bara en begränsad jord till vårt förfogande

Neoklassiska ekonomer tror på ständig tillväxt med
hjälp av tekniska innovationer
EN UPPFYLLD VÄRLD

Resurserna är begränsade och mäniskor och
ekosystem påverkas långt innan gränsen nås
EN EKOLOGISK EKONOMS VÄRLDSBILD
1.
2.
3.
4.
På denna planet råder viss naturlagar som
människan inte kan sätta sig över
Första huvudsatsen - energi och materia är
oförstörbara
Andra huvudsatsen – energimängden är
konstant – men kvaliteten försämras
Timglas metaforen
EN EKOLOGISK EKONOMS VÄRLDSBILD
1.
2.
Det globala ekosystemet består av ett antal
undersystem som all hänger samman och ger oss en
co-evolutionär utveckling
Det ekonomiska systemet borde underordna sig det
ekologiska
Ekologiskt system
Sociokulturel
lt system
Ekonomiskt
system
EN EKOLOGISK EKONOMS VÄRLDSBILD
1.
2.
3.
4.
Det globala ekosystemet består av ett antal
undersystem som all hänger samman och ger
oss en co-evolutionär utveckling
Resurserna är i huvudsak inte utbytbara utan
komlementära – detta gäller särskilt
naturkapitalet varför stark hållbarhet
efterfrågas
Människan är en politisk ekonomisk varelse –
inte renodlat egoistisk
Naturen är instrumentell – synen på naturen
är antropocentrisk
EN POLITIK FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI
NEO-klassiskt svar:
 Regeringens roll är att säkerställa
marknadsmekanismerna
 Marknaden är den enda garanten för effektivt
resursutnyttjande
 Marknaden är det bästa sättet att uttrycka vars
och ens mål
EN POLITIK FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI
Ekologiska ekonomens svar:
 Marknaden kan bara hantera marknadsvaror
 Effektivt resursutnyttjade uppnås bara på
marknaden
 Marknaden kan inte hantera frågor om ”skala”
 Marknaden kan inte hantera frågor om
fördelning
 Marknaden kan inte hantera frågor om ren luft,
rent vatten, framtida generationers behov…
HERMAN DALY
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
1.
2.
3.
Economic policy always has more than one goal
and each independent goal require an
independent policy instrument
Policies should strive to attain the necessary
degree of macro-control with the minimum
sacrifice of micro-level freedom and variability
Policies should leave a margin of error when
dealing with the biophysical environment
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
1.
2.
3.
Economic policy always has more than one goal
and each independent goal require an
independent policy instrument
Policies should strive to attain the necessary
degree of macro-control with the minimum
sacrifice of micro-level freedom and variability
Policies should leave a margin of error when
dealing with the biophysical environment
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
1.
2.
3.
Economic policy always has more than one goal
and each independent goal require an
independent policy instrument
Policies should strive to attain the necessary
degree of macro-control with the minimum
sacrifice of micro-level freedom and variability
Policies should leave a margin of error when
dealing with the biophysical environment
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
4.
5.
6.
Policies must recognize that we always start
from historical given initial conditions
Policies must be able to adapt to changed
conditions
The domain of policy-making unit must be
congruent with the domain of the causes and
effects of the problem which the policy deals
(principle of subsidiary)
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
4.
5.
6.
Policies must recognize that we always start
from historical given initial conditions
Policies must be able to adapt to changed
conditions
The domain of policy-making unit must be
congruent with the domain of the causes and
effects of the problem which the policy deals
(principle of subsidiary)
DALYS SEX DESIGNPRINCIPER
4.
5.
6.
Policies must recognize that we always start
from historical given initial conditions
Policies must be able to adapt to changed
conditions
The domain of policy-making unit must be
congruent with the domain of the causes and
effects of the problem which the policy deals
(principle of subsidiary)
DALY POLICY

Scale before distribution


Sustainability is the criterion for scala
Justice is the criterion for distribution
Quantity before price
 Source before sink
 Property rights need not be private
