NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR
REHABILITERING AV PERSONER MED
GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Bakgrund
En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation.
För en vuxen person med grav hörselnedsättning är ofta behoven stora och de
individuella lösningarna komplexa. En grav hörselnedsättning kan försämra den
kommunikativa förmågan och orsaka en ökad grad av isolering. Det kan ge negativ
påverkan på upplevd livskvalitet och psykosocial hälsa(Abrams, Chisolm, & McArdle,
2002; Arlinger, 2003; Carlsson et al., 2015).
I rehabiliteringsarbetet med denna grupp har hörselvården en viktig roll för att
underlätta möjligheterna för en person med grav hörselnedsättning att delta i önskade
situationer och aktiviteter. För att underlätta rehabiliteringsarbetet av personer med
grav hörselnedsättning har föreliggande rekommendation tagits fram för
omhändertagande och kunskapsutbyte. Arbetet har sin grund i det nationella
kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning.
Definition:
Grav hörselnedsättning (HNS) hos vuxna kan definieras utifrån ett hörseltest,
tonaudiogram, där tonmedelvärdet (TMV4) är 70 dB eller sämre på bästa örat eller att
maximal taluppfattning (SAME) är sämre än 30% på bästa örat.
I Sverige beräknas finnas mellan 10 – 15 000 personer som har en grav HNS.
Barn-/vuxendöva ingår i gruppen grav hörselnedsättning.
Mål med rekommendationen
Målet med denna rekommendation är att bidra till att personer med grav
hörselnedsättning får en god vård. Denna rekommendation kan även användas som
underlag till lokala/regionala vårdprogram. Rekommendationen är framtagen utifrån
aktuell forskning och beprövad erfarenhet och bygger på kunskapsläget då
rekommendationen tagits fram och kommer regelbundet att revideras.
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Kvalitetsregister
I Sverige finns för hälso- och sjukvården Nationella Kvalitetsregister
(http://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/kvalitetsregisternatione
lla.1431.html och http://www.kvalitetsregister.se) för att möjliggöra förbättringsarbete.
Kvalitetsregistret - Grav hörselnedsättning vuxna - är ett av de nationella
kvalitetsregistren som finns inom Öron-, Näs- och Halssjukvård i Sverige.
Syftet med kvalitetsregistret – grav hörselnedsättning vuxna, är att göra en kartläggning
av patientgruppen i landet avseende demografiska data, rehabilitering och livskvalitet
samt att studera effekten av givna vårdåtgärder. Genom öppna nationella jämförelser
syftar registret till att säkra tillgången till jämlik vård och rehabilitering i landet.
Registret utgör också en bas för ett fortlöpande förbättringsarbete inom
hörselrehabilitering för gruppen .
Kvalitetsregistret ger möjlighet till att studera ett stort antal variabler, där tre av de
viktigaste är;
1. nytta av hörselvårdens insatser
2. andel som deltagit i utvidgad rehabilitering
3. PIRS, (Problems Impact Rating Scale) en skattningsskala som anger hur mycket
hörselnedsättningen påverkar det dagliga livet
Där målet bör vara att de personer vi möter har nytta av våra insatser (>80% av
personerna), att minst 80% har fått tagit del av utvidgad rehabilitering samt att värdet i
PIRS ligger lägre än 70. I kvalitetsregistret definieras utvidgad rehabilitering genom att
man i rehabiliteringsprocessen blivit omhändertagen av flera yrkeskategorier (minst 3)
alternativt deltagit i grupprehabilitering. Vår rekommendation är att Kvalitetsregistret
utgör en grund i rehabiliteringsarbetet med gruppen vuxna med grav hörselnedsättning.
Läs mer om Kvalitetsregistret på www.entqualitysweden.se!
Evidensbaserat omhändertagande
Den vård som erbjuds till personer med grav hörselnedsättning bör grunda sig i evidens
för att säkerställa att personen får bästa möjliga omhändertagande. Detta kan illustreras
med figur 1 på nästa sida. Den professionelle är den sammanhållande länken mellan de
olika ingående delarna och bedömer tillsammans med personen lämpligaste
rehabiliteringsåtgärd. Beslutet om rehabilitering grundas både på individuella och
kontextuella faktorer samt utifrån vetenskap och klinisk kunskap.
”Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa
tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar – som ett komplement
till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal.” (SBU)
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Personens situation,
erfarenhet, önskemål
Den
Kontextuella
professionelles
faktorer, t.ex.
Bästa tillgängliga
expertis
lagar och riktlinjer
kunskap
Figur 1. Delarna i den evidensbaserade beslutsprocessen. (Socialstyrelsen, 2012)
ICF – International Classification of Functioning, Disability and Health
ICF (på svenska Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa) är framtaget av WHO, och har två olika funktioner. Dels att vara en teoretisk
modell för att studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dels att fungera som ett
klassifikationssystem där båda utgår från en biopsykosocial modell, där man önskar
skapa en helhetsbild av personens livssituation. Med denna modell studeras vilka
möjligheter och hinder som ökar respektive minskar personens förmåga att klara sin
situation. Modellen består av sex komponenter som alla bidrar till en persons funktion;
kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer och
personfaktorer (Se figur 2). Denna modell är väl lämpad att använda i
rehabiliteringsarbetet med personer med grav hörselnedsättning. Läs gärna mer på
Socialstyrelsens hemsida om ICF.
Figur 2. ICF – biopsykosocial modell
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Rehabiliteringsprocessen
För personer med förvärvad eller medfödd grav
hörselnedsättning är arbetet utifrån evidensbaserad
praxis av stor vikt för att underlätta och förbättra
personens möjligheter till en god hörselsituation.
SKL (Sveriges Kommuner och landsting) publicerade
2008 rapporten Hörselrehabilitering för vuxna där en
lämplig rehabiliteringsprocess presenterades som bygger
på ett arbete från HRF, se figur 3. I texten nedan
presenteras vad som, utifrån vår patientgrupp,
är lämpliga insatser och åtgärder. För att bemöta
personens behov är det av stor vikt att genomföra
en behovsanalys/behovsbedömning som sedan leder
fram till en individuell åtgärdsplan. Behovsanalysen
kan med stor fördel genomföras utifrån den
Figur 3. Rehabiliteringsprocessen (HRF, 2009)
teoretiska modellen i ICF och kvalitetsregistret.
Diagnostik bör genomföras med regelbundenhet, så fullständigt som möjligt. Det
innebär ton och tal- audiogram, gärna både med respektive utan hjälpmedel.
Tonaudiogram bör om möjligt testas med både luft och ben samt obehagsnivåmätning.
Talaudiogram, antingen tal i tyst eller tal i brus, utifrån patientens förutsättningar.
Debut av hörselnedsättning/grav hörselnedsättning samt möjlig ärftlighet bör
efterfrågas i samband med audiometriska mätningar.
Behovsanalys är en förutsättning för en god rehabilitering (NZAS, 2008).
Behovsanalysen bör innehålla kartläggning av bakgrundsfakta, inklusive eventuell
progression av hörselnedsättning, för personen samt nuvarande situation vad gäller
kommunikationsform, sysselsättning, familjesituation, fritidsintressen etc. Använd
gärna Kvalitetsregistrets kartläggningsenkät/checklista som underlag för samtalet.
Dessutom bör behoven i de olika situationerna kartläggas noggrant, vad som är viktigast
att fokusera på för att öka personens möjligheter till delaktighet och aktivitet.
Viktigt att vara observant på eventuella ytterligare funktionsnedsättningar, som ex.vis
syn, motoriska svårigheter, kognitiva problem, eller andra sjukdomar/funktionshinder.
Men också att se vilka möjligheter och underlättande faktorer som finns hos personen
själv eller i omgivningen och som kan underlätta situationen.
Viktigt att kontrollera att personen med grav hörselnedsättning har ersättningar de har
rätt till, som handikappersättning, att de har hjälpmedel både individuella och
hörseltekniska hjälpmedel som dörr/telefon, brandlarm, och även
kommunikationshjälpmedel, som ex.vis text/bildtelefon.
Tänk på att denna grupp uppfyller de nationella hörselkriterierna för cochleaimplantat
(CI)! (Socialstyrelsen, 2011)
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen och HRF´s rehabiliteringsprocess ska varje
patient erbjudas att en rehabiliterings- eller åtgärdsplan upprättas. Denna plan bör ta
sin utgångspunkt i den genomförda behovsanalysen och det bör ske vid varje ny
rehabiliteringsinsats. Rehabiliteringsplanen ska belysa vilka insatser/åtgärder som är
tänkta att underlätta måluppfyllelse i enlighet med behovsanalysen. Planen ska
upprättas i samarbete mellan den professionelle och personen med hörselnedsättning
och ta hänsyn till medicinska, tekniska, pedagogiska och psykosociala åtgärder. På detta
sätt ökar förutsättningarna för förståelse, motivation och delaktighet i rehabiliteringen
(SKL, 2008). Ett exempel på en rehabiliteringsplan finns i bilaga 2.
Läkarbesök bör erbjudas personen för att fastställa specifik diagnos och prognos.
Medicinska rehabiliteringsbehovet ska identifieras likaså personens allmänna
medicinska status. Sjukskrivningsbehov identifieras, där Försäkringskassans
rehabiliteringskedja beaktas. Personen bör erbjudas läkarbesök med regelbundenhet.
Tidsintervallet kan variera beroende på personens önskemål och klinikens
förutsättningar.
Rehabilitering som genomförts tidigare bör kartläggas tillsammans med
pågående/planerad rehabilitering. Utgå gärna ifrån Kvalitetsregistrets
kartläggningsenkät/checklista. Andra formulär lämpliga att använda i kartläggningen av
en patients situation kan exempelvis vara COSI, HHIA/HHIE.
Vår rekommendation är att personer med grav hörselnedsättning ska rehabiliteras inom
teamverksamhet för utvidgad/fördjupad rehabilitering. Fördjupad hörselrehabilitering
arbetar tvärprofessionellt och utifrån personens behov. Rekommendationen är att
personen ges möjlighet att utifrån sina specifika behov träffa lämplig yrkeskategori
såsom t.ex. audionom, fysioterapeut, ingenjör, kurator, läkare, psykolog, pedagog,
tekniker eller tinnitusterapeut.
Hörselrehabilitering för personer med grav hörselnedsättning kan bestå av olika typer
av åtgärder som erbjuds utifrån bedömning av patientens individuella behov. (Se även
Rehabiliteringshjulet i HRF´s årsrapport från 2009.)
På nästa sida listas exempel på olika rehabiliteringsinsatser. Dessa kombineras utifrån
varje enskild persons behov men också utifrån de resurser som finns hos respektive
vårdgivare. Vid behov remitteras personen vidare till annan vårdgivare.
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Individuell rehabilitering
Tekniska åtgärder:
- Hörapparatanpassning; konventionell hörapparat, benförankrad
hörapparat, kokleaimpantat (CI).
- Övriga tekniska hjälpmedel, exempelvis varseblivningssystem, text/bildtelefon, trådlös kommunikation mm.
- Information om funktioner/användning av hjälpmedel
Medicinska åtgärder:
- Medicinsk rehabilitering
- Sjukskrivningsärenden
Pedagogiska åtgärder:
- Information om t.ex. hörsel, kommunikationsstrategier, tekniska
hörhjälpmedel, CI, mm.
- Hörträning
- Kommunikationsformer som t.ex. tal, teckenspråk, tecken som AKK
(tidigare TSS)
- Tolkmetoder som t.ex. skrivtolk, teckentolk
Psykologiska åtgärder:
- Samtal t.ex. kris-, stödjande-, motiverande samtal.
- Copingstrategier
- Kognitiv beteende terapi (KBT)
- Mindfulness
Sociala åtgärder:
- Handikappersättning
- Anhöriginformation
- Social information och rådgivning t.ex. försäkringsfrågor/
sjukskrivningsfrågor
- Sociala stödåtgärder t.ex. intyg, ansökningar, överklagan
- Konsekvenser av ev. ytterligare funktionsnedsättningar/sjukdomar
Arbetslivsinriktade åtgärder:
- Arbetstekniska hjälpmedel: anpassning och information
- Information och samråd med arbetsplats/kollegor/försäkringskassa/
arbetsförmedling m.fl.
Övriga åtgärder:
- Avspänningsövningar – kroppskännedom
- Samverkan med andra kliniker, myndigheter och aktörer
- Information om egenvård
Grupprehabilitering:
- Gruppverksamhet, kan exempelvis handla om hörselnedsättning,
arbetshjälpmedel, kommunikation etc.
- Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK, tidigare
TSS)
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
-
Teckenspråkskurs
Aktiv Kommunikation (AK) (Hickson, Worrall, & Scarinci, 2007) Öberg
et al. (2010).
Uppföljning
Individuell rehabilitering
Tekniska åtgärder med hörapparatanpassning rekommenderas att utvärderas både
objektivt och subjektivt. Den objektiva utvärderingen rekommenderas att utföras med
hjälp av REM/IF-mätning och/eller FF-mätning. Den subjektiva utvärderingen
rekommenderas att genomföras med hjälp av utvärderingsformulär, ex.vis IOI-HA/E
eller COSI. Båda metoderna rekommenderas att kombineras med utvärdering i
samtalsform.
Uppföljning kan ske i anslutning till avslutande av rehabilitering eller som ett fristående
besök vid senare tillfälle, ex.vis efter 6-12 månader.
Kvalitetsregister
Utvärderingsenkät från Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering, 3 -6
månader efter avslutad hörapparatanpassning, om verksamheten deltar i detta.
Uppföljningsenkät från Kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning, 12 månader efter
avslutad åtgärd.
Grupprehabilitering
Utvärderingsenkät sänds ut efter varje avslutad kurs.
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Referenser:
Abrams, H., Chisolm, T. H., & McArdle, R. (2002). A cost-utility analysis of adult group
audiologic rehabilitation: are the benefits worth the cost? J Rehabil Res Dev, 39(5),
549-558.
Arlinger, S. (2003). Negative consequences of uncorrected hearing loss - a review.
International journal of audiology, 42, S17-S20.
Carlsson, P.-I., Hjaldahl, J., Magnuson, A., Ternevall, E., Edén, M., Skagerstrand, Å., &
Jönsson, R. (2015). Severe to profound hearing impairment: quality of life,
psychosocial consequences and audiological rehabilitation. Disability and
Rehabilitation, 0(0), 1-8. doi: doi:10.3109/09638288.2014.982833
Hickson, L., Worrall, L., & Scarinci, N. (2007). A randomized controlled trial evaluating the
Active Communication Education program for older people with hearing impairment.
Ear and Hearing, 28(2), 212-230. doi: 10.1097/AUD.0b013e31803126c8
HRF. (2009). John Wayne bor inte här: om hörselskadade och hörselvården i Sverige.
Stockholm: Hörselskadades Riksförbund (HRF).
NZAS. (2008). User guide to hearing needs assessment: (NZ Audiological Society).
SBU. Vad innebär evidensbaserad vård. Retrieved 2014-04-14
SKL. (2008). Hörselrehabilitering till vuxna. www.tillgangligvard.nu: Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL).
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Bilaga 1
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
NATIONELLL RIKTLINJE FÖR REHABILITERING AV
PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
Bilaga 2
Enkel mall för övergripande rehabiliteringsplan inklusive målformuleringar.
PERSONUPPGIFTER ________________________________________
MÅLOMRÅDEN INKL SPECIFIKA MÅL
OMRÅDE 1
OMRÅDE 2
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
___________________ __________________
OMRÅDE 3
_______________
_______________
_______________
_______________
_______________
_______________
_______________
PLANERADE
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
KOMMENTARER
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
Efter NLA (nordisk lärobok i audiologi) 2007.
2015-02-10
REFERENSGRUPPEN FÖR KVALITETSREGISTER FÖR GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
