STRAMA-dag 121206
Långdragna sår – gör AB nytta?
Provtagning och
resistensförhållanden
Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
Provtagning från sår
• Undvik kontamination från omgivande hud
• Tag bort ev krustor, nekroser eller pus
• Tag prov från övergången mellan sjuk och
frisk vävnad
• Vid djupare inf kan det vara aktuellt att
aspirera sekret/pus med hjälp av spruta
Provtagningsmaterial
• Provtagningspinne och rör med
transportmedium
• Sterilt rör utan tillsats eller plomberad
spruta för ev pus
• OBS! Spruta EJ allt provmaterial i
odlingsflaskor då risk finns för överväxt av
snabbväxande bakterier
Transport
• Viktigt med snabb transport till laboratoriet
• Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport
Remissinformation
• Infektionens lokalisation
• Typ av infektion ex postop sårinfektion?
kroniskt bensår? gangrän? infektion efter djurbett?
• Ev specifik frågeställning ex Anaeroba bakterier?
• Klinisk relevant information ex diabetes eller
immunosuppression
• Antibiotika, pågående eller planerad beh
Några resistensmekanismer hos
bakterier
• Enzymatisk nedbrytning av antibiotika
ex ESBL (Extended spectrum betalactamase)
• Förandring av target/målorganet för antibiotika ex
PBP (Penicillin bindande protein)
• Minskad permeabilitet för antibiotika in i
bakteriecellen
• Ökad utpumpning av antibiotika från
bakteriecellen
Naturlig antibiotikaresistens
några exempel
• Enterokocker
resistent mot cefalosporiner och aminoglycosider
• Pseudomonas
resistent mot flertalet antibiotika
Cipro enda perorala preparatet som är användbart
• Koliforma bakterier
resistent mot penicillin och klindamycin
Förvärvad antibiotikaresistens
• Spontana mutationer antibiotikaresistens
• Selektion av resistenta stammar under
antibiotikatryck
• Spridning av antibiotikaresistensgener
- vertikal vid förökning av bakterier
- horisontell mellan olika bakterier
(till ex via plasmider)
Aktuella resistensförhållanden
•
•
•
•
•
Staphylococcus aureus
Hemolytiska streptokocker gr A
Pseudomonas aeruginosa
Enterobacteriaceae (ESBL)
Enterokocker (VRE)
Staphylococcus aureus, invasiva
isolat (EARSS) Sverige
• 2011: 0,8% MRSA (methicillin resistenta
Staphylococcus aureus)
• Mellan 2002 och 2011 har andelen MRSA
varierat mellan 0,5 – 1,0 %
• MRSA innebär resistens mot alla
betalaktamantibiotika (penicilliner,
cefalosporiner och karbapenemer)
EARSS MRSA 2010 Blododlingsisolat
Antal nya patienter med MRSA
i Örebro
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
MRSA
jan-okt
2012
46 pat
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
S aureus (%R) Örebro
sårodlingsisolat, jan-juni 2012
Antibiotika
2258 isolat (%R)
Isoxapenicillin
(ex Ekvacillin, Heracillin)
0,7%
Fusidinsyra
(ex Fusidina)
3,7%
Klindamycin
(ex Dalacin)
3,2%
SMI ResNet studien Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus
resistensförhållanden Örebro
• Antalet nya MRSA patienter mellan 40-46
per år senaste 4 åren. Ökning 2012?
• Samhällsförvärvad MRSA vanligast,
ej multiresistenta
• Sår vanligast vid klinisk infektion
• Ca hälften av nya MRSA fall upptäcks vid
kontaktspårning/screening
• Inga stora nosokomiala utbrott
Hemolytiska streptokocker gr A
%R
Antibiotika
Penicillin
Örebro jan-jun
2012, 125 isolat
0%
EARSS 2011
188 isolat
0%
Erythromycin
3,2%
3,2%
Klindamycin
2,4%
3,2%
Tetracyklin
13,3%
Pseudomonas aeruginosa (%R)
Resnet 2012 och EARSS 2011
Antibiotika
Resnet
Resnet
ca 50 isolat ca 3000 isol
Örebro
Sverige
Ceftazidime
6,0%
5,5%
EARSS
402 isolat
Sverige
5,2%
Karbapenemer
Aminoglyc
Imi:10,0%
Mer: 9,0%
5,0%
Imi: 7,1%
Mer: 5,0%
1,0%
7,2%
1,0%
Cipro
10,0%
9,6%
7,0%
Pip/tazo
9,0%
6,5%
EARSS Pseudomonas aeruginosa 2010
Blododlingsisolat Kinoloner R
E coli (%R) Örebro
urinodlingsisolat, jan-jun 2012
Antibiotika
Cefotaxime
Sjukhusvård
1380 isolat
4,1%
Primärvård
1909 isolat
2,1%
Cipro I+R
8,6%
6,4%
Trimetoprim
22,7%
19,0%
Mecillinam
6,5%
4,7%
Nitrofurantoin
1,4%
0,8%
SMI ResNet studien E coli urinvägsisolat
ESBL: Extended Spectrum
Betalactamases
• Många olika typer av ESBL-enzymer
• Andelen ESBL positiva isolat bland
Enterobacteriaceae (koliforma bakt) ökar
• E coli vanligast, Klebsiella pneumoniae nr 2
• Urin vanligaste provlokal
• Ofta multiresistenta
Antal nya patienter med ESBLpositiva isolat i Örebro
140
120
100
80
ESBL
60
40
jan-okt 2012
120 pat
20
0
2005
2006 2007
2008
2009 2010
2011
EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat
Cefalosporiner R
EARSS Klebsiella pneumoniae 2010
Blododlingsisolat Cefalosporiner R
ESBL-Carba
• ESBL-enzym som i tillägg till att bryta ned
penicilliner och cefalosporiner även bryter
ned karbapenemer
Antal nya patienter med
ESBL-carba i Sverige
16
14
12
10
8
ESBL-carba
6
Jan-okt 2012
16 pat
4
2
0
2007
2008
2009
2010
2011
EARSS E coli 2010 Blododlingsisolat
Karbapenem R
EARSS Klebsiella pneumoniae 2010
Blododlingsisolat Karbapenem R
Vancomycin resistenta
Enterokocker (VRE)
• 2007-2010 utbrott med Enterococcus faecium
vanB i Stockholm, Västmanland och Halland
• 2010-2011 utbrott med Enterococcus faecium
vanB i Västernorrland
• 2011 inga invasiva isolat med VRE i Sverige
• Jan-okt 2012 två mindre utbrott med E faecium
vanA i Jönköping och Halland (olika typer)
• 2011- okt 2012 inga VRE fall i Örebro
VRE i Örebro 2002-2012
E faecium, 14 vanB och 1 vanA
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
VRE
20022003
2005
2007
2009
2011
EARSS Enterococcus faecalis 2010
Blododlingsisolat Vancomycin R
EARSS Enterococcus faecium 2010
Blododlingsisolat Vancomycin R
Sammanfattning av resistensläget
• Staphylococcus aureus
-MRSA ökar i Sverige, främst
samhällsförvärvade, ej multiresistenta
• Hemolytiska streptokocker grupp A
-fortfarande känsliga för penicilliner
• Enterobacteriaceae
-ESBL ökar och utgör numerärt ett större
problem än MRSA
