Vår lokala likabehandlingsplan 2017
Vena skola
På Vena skola arbetar vi tillsammans för att alla ska kunna gå till förskoleklass,
skola och fritidshem med glädje och förväntan. För att nå detta arbetar skolan
med trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och ett gemensamt
ansvar.
Rektor, Vena skola
Vena skolas likabehandlingsplan är en plan för likabehandling enligt 3 kap 16
§ diskrimineringslagen (2008:567) och samtidigt en plan mot kränkande
behandling enligt 6 kap 8 § skollagen (2010:80)
Upprättad 2016-12-06
Innehåll
Inledning..................................................................................................................................... 3
Vision ......................................................................................................................................... 3
Till dig som elev ......................................................................................................................... 3
Till dig som vårdnadshavare ...................................................................................................... 3
Befogade tillsägelser .................................................................................................................. 3
Främjande arbete ........................................................................................................................ 3
På individnivå ......................................................................................................................... 4
På gruppnivå ........................................................................................................................... 4
På verksamhetsnivå ................................................................................................................ 4
Kartläggning ............................................................................................................................... 5
Analys ......................................................................................................................................... 5
Våra mål kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ...... 5
Förebyggande arbete .................................................................................................................. 6
Åtgärder då elev/elever kränker eller trakasserar elev/elever .................................................... 8
Åtgärder då personal kränkt eller trakasserat elev/elever ....................................................... 9
Ansvarsfördelning ...................................................................................................................... 9
Kompetensutveckling ............................................................................................................... 10
Skola och fritidshem ............................................................................................................. 10
Kommunikationsplan ............................................................................................................... 10
Arbetsplan ................................................................................................................................ 11
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
3 (16)
Inledning
Syftet med en likabehandlingsplan är att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling i skolan. Rektor, lärare, vårdnadshavare och elever ska hjälpas åt
att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg skolmiljö i den aktuella
verksamheten. I planen står det vad skolan ska göra för att eleverna ska behandlas på lika
villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vision
ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna!
På Vena skola är vi trygga och bryr oss om varandra.
Till dig som elev
-
Som elev har du olika rättigheter och skyldigheter utifrån din ålder och mognad.
Som elev har du rätt till utbildning i en trygg miljö.
Som elev ska du utifrån mognad och ålder ta personligt ansvar för studier och
arbetsmiljö.
Som elev ska du både möta och själv visa hänsyn och respekt för dina medmänniskor.
Som elev har du i förhållande till din ålder och mognad rätt till inflytande och
möjlighet att påverka genom att aktivt delta i planering och utvärdering av
undervisning och aktiviteter.
Till dig som vårdnadshavare
Om du misstänker att ditt barn utsätts för kränkande behandling eller utsätter någon annan för
kränkande behandling, ber vi er kontakta barnets klassföreståndare, fritidspersonal eller rektor
på skolan. För barnens bästa är det viktigt att alla hjälps åt och har ett gemensamt ansvar.
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen.
En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan
uppleva det som kränkande. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja
likabehandling s.5 utgiven av DO, BEO och Skolinspektionen).
Främjande arbete
På Vena skola arbetar vi för att alla har lika värde och behandlas med respekt. Öppenhet,
delaktighet och trygghet är också viktigt i vår vardag. Vårt arbete utgår från detta.
Alla vuxna och alla barn har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för
en god inlärningsmiljö.
4 (16)
På individnivå
Skola och fritidshem
- Arbetar för elevinflytande/elevmedverkan genom t.ex. elevråd.
- Inför utvecklingssamtalen har vi enskilda diskussioner med eleverna om hur de
uppfattar sin situation på skolan.
- Vuxna är tillsammans med eleverna under lunch och raster samt före och efter skoltid.
- Elevhälsoteam finns att tillgå för enskilda elever och som ett bollplank för pedagoger.
På gruppnivå
Skola
-
-
Vuxna äter lunch med eleverna.
Klassråd, elevråd och matråd. I dagordning finns en punkt om trygghet med.
Personal har uppsikt i omklädningsrum och duschrum vid idrott.
Vi har ett ämnesövergripande tematiskt arbetssätt och arbetar åldersintegrerat i
elevgrupperna. Detta skapar goda relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och
personalen. Det här ger ökad förståelse för varandras olikheter utifrån
diskrimineringsgrunderna.
Varje termin arbetar vi med frågor som rör likabehandlingsplanen.
Elever och personal har arbetat fram ordningsregler (Bilaga 2).
Vi har en temadag på våren där eleverna redovisar sitt arbete om hur vi kan öka
tryggheten för alla på skolan.
På hösten fortsätter vi vårt arbete med att öka tryggheten på skolan. Vi träffas i augusti
för att bestämma hur vi går vidare.
Fritidshem
- Vi har fritidsråd.
- Arbetssättet på fritids har sin utgångspunkt i elevernas önskemål i enlighet med nya
läroplanen. Det utmynnar i ett tematiskt arbetsätt med barnen. På så sätt skapas goda
relationer mellan eleverna samt mellan eleverna och personal. Detta ger ökad
förståelse för varandras olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna.
- Fritids arbetar ständigt med frågor rörande likabehandlingsplanen.
- Elever och personal har diskuterat hur man förhåller sig till varandra, utifrån
likabehandling och skapat fritidsregler.
På verksamhetsnivå
Skola och fritidshem
- Skola och fritidshem arbetar med medbestämmande, hänsyn och ansvar utifrån
likabehandlingsplanen.
- Skola och fritidshem har ett samarbete som vilar på gemensamma regler och
värderingar.
- Föräldrarådsmöte hålls minst en gång per termin.
- Föräldramöte hålls minst en gång per läsår.
- Likabehandlingsplanen arbetas fram tillsammans med elever, personal och
vårdnadshavare.
5 (16)
Kartläggning
För att få reda på hur läget är på vår skola och för att få vetskap om det förekommer
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på Vena skola (grundskolan,
förskoleklass, fritidshem) genomför vi ett kartläggningsarbete.
- eleverna besvarar under höstterminen en trivselenkät som följs upp under vårterminen
(bilaga 3).
- övergripande frågor kring trivsel och arbetet med likabehandlingsplanen tas upp av
rektor på föräldramöte.
- vid förberedelse av och under IUP-arbete tar pedagogen upp trivsel- och
trygghetsfrågor med eleven,
- en kommunal elev- och föräldraenkät genomförs av elever och vårdnadshavare till
elever i alla årskurser
För att få reda på vilka insatser som ska sättas in genomförs följande:
- sammanställning av elevenkäten görs under höstterminen,
- analys och ny målformulering görs av ansvariga pedagoger under höstterminen,
- diskussion om likabehandlingsarbetet genomförs klassvis, mellan pedagoger och
vårdnadshavare på föräldramöten samt föräldraråd.
- inför utvecklingssamtalen har eleven fyllt i frågor om sin egen trivsel och social
förmåga.
- vid behov kontaktar pedagogerna elevhälsan.
Analys
Pedagoger på skolan sammanställer det insamlade materialet tillsammans. Analysen är
grunden till målformulering. Alla elever på skolan har deltagit i enkäten. Eleverna F-6 har
gjort samma enkät. Alla elever har intervjuats. Föräldrarna har haft möjlighet att ge
synpunkter på likabehandlingsplanen på föräldramöte under hösten, bl.a. har de varit
delaktiga i att ta fram skolans ordningsregler.
Analys skola…
Totalt 53 av 55 elever har svarat på trivselenkäten.
Alla elever på skolan trivs bra eller mycket bra i sin klass.
Alla elever upplever ockås att de har några eller många kompisar i klassen/skolan.
1 elev på skolan har bara en kompis att vara med på rasten men resterande har några
eller många elever att vara med på rasten.
Några få elever upplevs gå ensamma på rasten.
Det är fyra namn som återkommer på frågan om man blir retad av någon I skolan.
19 av skolans elever upplever att de ibland får dumma kommentarer/skratt eller miner
av en annan elev.
Det är fortfarande i kullen och i skogen det är oroligt och där är det lättast att vara dum
mot någon utan att en fröken ser.
Analys fritids...
Sammanställning av trygghetsenkäten på fritids HT-16
6 (16)
Fritidshemmet Lejonkulans trygghetsenkät visar mycket glada munnar och positiva
barn.
Många känner sig väldigt trygga och trivs väldigt bra på fritids.
28 st av fritidsbarnen har svarat att de ibland eller ofta får vara med och bestämma på
fritids men tre har svarat att de aldrig får vara med och bestämma. De som tycker de
får vara med och bestämma nämner t.ex. fritidsråd som en sak där de får vara med och
bestämma.
Av 31 svar så var det dessa ställen som kändes otrygga.
Inne 1
Toaletten 13
Idrottshallen 5
Skolgården 6
Matsalen 2
Samlingen 3
Med personalen 1
Det är många av fritidsbarnen som upplever det otryggt på fritids toalett vilket vi
måste försöka förbättra. Många är rädda för att låsa och kanske att någon ska komma
in när man är där.
Någon är rädd för att det bara finns en toalett och att man kanske inte kan hålla sig tills
den är ledig och några tycker att det är jobbigt att den ligger i hallen där det är många
barn som befinner sig ibland.
Våra mål kring arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling
Utifrån analysen av kartläggningen har vi kommit fram till följande mål
- Att stärka sammanhållningen mellan alla elever på raster och under lektionstid.
- Att eleverna skall känna sig trygga på toaletterna.
- Att stoppa användandet av dumma, nedsättande ord och uttryck bland eleverna.
Förebyggande arbete
För att nå de uppsatta målen i vår likabehandlingsplan har vi valt att arbeta på följande sätt
under läsåret:
Att stärka sammanhållningen på raster och under lektionstid:
- vi fortsätter med upprustningen av skolgården för att möjliggöra fler roliga aktiviteter.
- utomhuspedagog erbjuder planerade aktiviteter och lekar under utvalda raster varje
vecka.
- vi i personalen samtalar om regler och eftersträvar ett gemensamt konsekvent
förhållningssätt gentemot eleverna.
- tillsammans reviderar vi ordningsreglerna för skolan.
- vi har gemensamma temadagar för hela skolan.
Att stoppa användandet av kränkande ord och uttryck:
7 (16)
-
vi tillåter aldrig dumma kommentarer eller miner och all personal agerar då detta
förekommer.
vi samtalar om olikheter och allas lika värde.
personalen avbryter barn som retas, säger dumma kommentarer och gör miner och ber
dem sluta. ”Vi använder inte de orden på vår skola” eller ”på vår skola säger vi
trevliga ord till varandra” är bra repliker.
Vi tar upp användandet av dumma ord och uttryck på föräldramöten och föräldraråd
för att höra vårdnadshavares idéer och tankar.
Att eleverna skall känna sig trygga vid toalettbesök.
- Vi pratar med eleverna om hur vi kan få toaletterna mer trivsamma.
8 (16)
Åtgärder då elev/elever kränker eller trakasserar elev/elever
Om en i personalen får kännedom om att elever utsätts för kränkande behandling eller
trakasserier arbetar vi enligt följande:
Vuxen som blir vittne till kränkande eller trakasserande behandling, avbryter
genast handlingen och pratar med de inblandade. Den vuxne ansvarar för att, vid
behov, övrig personal eller ansvariga vuxna blir informerade. Om ärendet är ett
likabehandlingsärende eller inte diskuteras i personalgruppen omgående.
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en
elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med
verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn.
Rutiner vid anmälan om kränkande behandling eller diskriminering
1. Personalen gör anmälan till och/eller kurator och rektor samma dag som den får
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling. http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankandebehandling/
2. Kurator eller rektor skriver anmälan om kränkande behandling och mailar till ansvarig
rektor.
3. Rektor gör skyndsamt anmälan till huvudman på blanketten ”Anmälan om kränkande
behandling”
4. Rektor är ansvarig för att utredningen påbörjas och utförs skyndsamt.
Rutiner och ansvarsfördelning vid utredning
Rektor leder utredningsarbetet.
Skolans likabehandlingsgrupp genomför utredningar med elever.
Rektor genomför utredning med personal och föräldrar.
Rektor/kurator sammanställer utredningen utifrån utredningsunderlag.
Rektor beslutar utifrån vad utredningen visar om kränkning har skett eller inte.
Blanketten ”utredning efter anmälan om kränkande behandling” skickas till huvudman
av rektor.
Kopia av anmälan och utredning förvaras i den kränkta elevens mapp, rektors ansvar.
Om kränkning har skett vidtas nödvändiga åtgärder grundade på utredningen i det
enskilda fallet.
Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att förvissa sig om att kränkningarna har
upphört.
Uppföljning med berörda sker inom ca 2 veckor efter att kränkningsanmälan gjorts.
Därefter görs åter en uppföljning inom 3 – 6 månader.
9 (16)
Åtgärder då personal kränkt eller trakasserat elev/elever
Den som fått kännedom om att personal kränkt eller trakasserat elev/elever vänder sig
till rektor. Detta dokumenteras av den som fått kännedom om att kränkningar eller
trakasserier uppstått. Vid kännedom om händelse som kan vara kränkande behandling
anmäl till rektor på blankett http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-omkrankande-behandling/
Rektor gör anmälan om misstänkt kränkning till huvudman.
Rektor samtalar med berörda parter. Dokumentation ansvarar rektor för.
Resultatet av samtalet med berörda redovisas för berörda ansvariga vuxna. Rektor
ansvarar för informationen.
Återkoppling sker till den som informerade rektor.
Rektor tar ställning till åtgärder i samråd med övrig ledning.
Alla ovanstående fall ska dokumenteras, arkiveras och följas upp. Rektor ansvarar för
detta.
Ansvarsfördelning
Rektors ansvar
- Rektor har ett övergripande ansvar för Vena skolas likabehandling av alla barn och
elever samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat.
-
Rektor ansvarar för att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om
likabehandlingsplanens mål och innehåll. Ingår i skolans kalendarium.
Personalens ansvar
- Att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten och
föräldraråd varje hösttermin.
-
Att alla barn och elever har kännedom om likabehandlingsplanens mål och innehåll
samt verkar för att planen följs.
-
Att engagera sig och agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara
uppmärksamma på alla olika former av kränkande behandling och diskriminering.
-
Vara delaktiga i utformandet av planen.
Elevers ansvar
- Att vara delaktiga i utformningen och innehållet av likabehandlingsplanen.
Föräldrar
- Föräldrar tar ansvar genom att samverka med skolan.
10 (16)
Kompetensutveckling
Skola och fritidshem:
-
vill få bättre kunskap i att skapa grupper med god sammanhållning
vill öka elevernas empatiska förmåga
vill utveckla synen på likabehandling, både vad gäller betydelse och hur vi arbetar
med det i vardagen,
använder sig av rådgivning från elevhälsan,
vill få möjligheter att delta i utbildningar som finns kring mobbing, trakasserier och
diskriminering. Utbildningen kan vända sig till pedagoger, elever eller
vårdnadshavare.
Kommunikationsplan
Ansvarig
Målgrupp
Informationsstrategi
Genomgång av skolans likabehandlingsplan på
klassråd i början av varje termin.
Tema kring likabehandlingsplanen varje termin.
Nya barn/elever
Presentation av likabehandlingsplanen vid
introduktion.
Personal
Genomgång av likabehandlingsplanen på ALMmöte i början av varje termin. All personal ska
erhålla en kopia av planen.
Nyanställd personal inkl. Genomgång av likabehandlingsplanen i samband
långtidsvikarier
med introduktion där även en kopia av planen
delas ut.
Vårdnadshavare
till Information om likabehandlingsplanen på
elever på skolan och på föräldramöte. Det bör även ges möjlighet till
fritidshemmet.
diskussion kring innehållet.
Vårdnadshavare
erhåller ett exemplar, alternativt informeras att
planen finns på hemsidan.
Nya vårdnadshavare
Muntlig
information
om
skolans
likabehandlingsplan och ett exemplar, alternativt
informeras att planen finns på hemsidan.
Elevråd/ Fritidsråd
Information om och diskussion utifrån
likabehandlingsplanen;
Skolan tar upp detta på elevrådet i början av varje
termin. Det är bra om elevrådet engageras i det
främjande och förebyggande arbetet.
Fritids tar upp detta på ett fritidsråd i början av
varje termin. Det är bra om fritidsrådet engageras
i det främjande och förebyggande arbetet.
Rektor
Ped.
pers
Barn/elever
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
11 (16)
Arbetsplan
När
Vad
Vem ansvarar
Januari
Likabehandlingsplanen
färdigställs. Planen gäller
från 1 jan -17 till 31 dec - 17
Rektor och pedagoger
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
Uppföljning av trivselenkät
(genomförd oktober) och
utvärdering.
Målen utvärderas och
dokumentation ses över.
Vad fungerar bra?
Vad kan vi göra bättre?
Genomgång om
likabehandlingsplanens
innehåll och syfte. På
föräldramöte tas frågor kring
trivsel och
likabehandlingsplanen upp.
Eleverna besvarar
trivselenkäter. Detta sker
genom individuella
intervjuer.
Kartläggning genomförs.
Förskoleklass – åk 6
Fritids
Individuella intervjuer.
November
December
Utvärdering av
likabehandlingsplanen finns
på dagordningen för APT
och ALM.
Analys och målformulering
Pedagoger
Rektor och pedagoger
Rektor, klasslärare och
fritidspersonal
Klassläraren
Fritidspersonalen
Rektor/arbetslagsledaren
Samtliga pedagoger
sammanställer materialet
tillsammans och formulerar
mål.
12 (16)
Bilaga 1
Definitioner av begrepp
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har
samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. I skolan är det huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera
varandra i juridisk mening.
- Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön.
-
Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett
visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder
Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldig
till trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller andra
faktorer. Kränkande behandling kan vara:
- Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda m.m.
- Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för hora, bög, idiot, cp eller liknande.
- Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar mm.
- Texter och bilder: bli utsatt för klotter, brev, lappar, E-post, sms, fotografier m.fl.
Annan kränkande behandling – ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett
barns eller elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande
behandling.
13 (16)
Bilaga 2
Ordningsregler för Vena skola, framtagna tillsammans av elever, föräldrar och
personal. Alla kommer med ett leende på läpparna till skolan. Så här gör vi: Vi följer
klassens framtagna klassrumsregler.
Vi är rädda om skolans lokaler och material.
Trappor och hissar är inga lekplatser. Gäller både inne och ute.
Vi hjälps åt att skapa arbetsro.
Vi pratar snällt till och om varandra.
Vi tar det lugnt inomhus.
På rasten är vi utomhus.
Ytterkläder används enbart utomhus.
Inneskor används enbart inomhus.
I matsalen samtalar vi lågt för att ge matro, samt använder ett gott bordsskick.
Leksaker lämnar vi hemma om inget annat är överenskommet.
Mobiler får tas med till skolan, de lämnas in till mentor under morgonsamlingen och
återfås när vi går hem.
Skolan ansvarar inte för saker som tas med till skolan.
Vi äter inte godis i skolan.
Vi är rädda om miljön och kastar inte skräp på skolgården eller i naturen.
Gyllene regeln – Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig!
Konsekvenser om inte reglerna följs:
1a. En tillsägelse.
1b. Ett samtal med eleven det gäller.
1c. Ett samtal med föräldrar.
1d. Ett möte med elev, föräldrar och berörd personal.
1e. Ett möte med elev, föräldrar, berörd personal, elevhälsa och rektor (UK).
2. Vid skadegörelse får man betala/ersätta skadan.
Vi ber er läsa igenom reglerna för skolan som är tagna på elevråd och klassråd.
Vårdnadshavare för …………………………………………………………………………
har tagit del av Vena skolas ordningsregler.
-------------------------------------------------- -----------------------------------------------------Underskrift vårdnadshavare
14 (16)
Bilaga 3
Trivselfrågor på skolan
Hur trivs du i klassen?
Har du några kompisar i klassen/skolan?
Har du någon att vara med på rasterna?
Är det någon i klassen/skolan som ofta ser ut att vara ensam på rasterna?
Blir du retad i skolan?
Får du dumma kommentarer, skratt eller miner när du säger något på
lektionerna/rasterna?
Är du själv inte snäll mot någon i klassen/skolan?
Hur är det när du väntar på bussen och när du är i bussen till och från skolan, språkval
eller hemkunskap?
Finns det någon plats på skolgården eller i skolan där det är lättare att vara dum mot
någon utan att någon ser? (Visa skolgårdskarta)
Trivselenkät på fritids
Jag blir glad..
Jag blir arg/ledsen..
Trivs jag på fritids, känner jag mig trygg?
Är jag rädd för något/någon på fritids?
Får jag bestämma någon gång?
Jag tycker om att leka med..
Är det något på fritids som jag inte tycker om?
Vad skulle jag vilja lära mig på fritids?
Jag är bra på (nämn sex olika saker)..
Om jag fick ha en önskedag på fritids, vad vill jag att vi ska göra då?
Fritids har också en trygghetsenkät där barnen får fylla i olika sorters munnar,
beroende på hur trygga de känner sig i olika miljöer på fritids. Miljöerna är inomhus,
på skolgården, på toaletten, i matsalen, i gymnastiksalen, på samlingen och med
personalen. Munnarna barnen får välja på är glad, mittemellan och ledsen.
Fråga till vårdnadshavare
ALLA går till Vena skola med ett leende på läpparna!
Hur tycker ni som vårdnadshavare att personalen på skolan ska arbeta för att nå denna vision?
15 (16)
Bilaga 4
Datum:_________________
Namnteckning:_____________________________________
Jag blir glad_________________________________________________________________
Jag blir arg/ledsen____________________________________________________________
Trivs jag på fritids, känner jag mig trygg?__________________________________________
Är jag rädd för något, känner jag mig otrygg?_______________________________________
Får jag bestämma någon gång?__________________________________________________
Jag tycker om att leka med______________________________________________________
Vad tycker jag om att göra på fritids?_____________________________________________
Vad skulle jag vilja göra/lära mig?______________________________________________
Jag är bra på:
_____________________________________________
16 (16)
Bilaga 5
Trygg
Inne
Otrygg
____________________________
På skolgården _____________________
På toaletten
_____________________
I matsalen
_____________________
I idrottshallen _____________________
I samlingen
_____________________
Med personalen_____________________
