Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och
Handlingsplan vid kränkande behandling
Falkviksgårdens skola
Gäller from 20151020– 20161020
Innehållsförteckning
1. Lika behandlingsarbete – varför det?
3
2. Regelverk
3
3. Definitioner
3
4. Diskrimineringsgrunder
4
5. Falkviksgårdens policy mot diskriminering och annan kränkande behandling
5
6. Uppföljning av åtgärder från förra läsåret
5
7. Falkviksgårdens regler
5
8. Kartläggning och nulägesanalys
6
9. Handlingsplan och ansvarsfördelning
10
10. Förebyggande arbete
10
11. Handlingsplan vid mobbning och kränkning
12
2
1. Likabehandlingsarbete – varför det?
Likabehandlingsarbete handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Det handlar om att skapa en skola fri
från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har visat att
systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. Skolan
ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling
(enligt skollagen). Planerna kan sammanföras till en (som vi gjort på Falkviksgårdens skola), så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många
fördelar med att föra ihop planerna eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter
och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för alla elevers lika värde.
2. Regelverk
Diskrimineringslagen (2008:567) 1 §
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).
Skollagen (2010:800) 6 kap 1-16§
Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 1-2 kap
Behandlar skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer.
3. Definitioner
Diskriminering
Någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet och kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Lagen
förbjuder sex former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier och
instruktioner att diskriminera.
Trakasserier
Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon
eller några av diskrimineringsgrunderna.
Annan kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
3
4. Diskrimineringsgrunder
Etnicitet:
En persons hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Etnicitet är vad jag själv känner att jag har för etnicitet eller etniciteter. Alla människor har en eller
flera etniciteter.
Religion eller annan trosuppfattning:
Åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism.
Kön:
Det juridiska kön man har, alltså det som står i folkbokföringen. I Sverige finns de juridiska könen kvinna eller man, och när man föds så blir man tilldelad
antingen kvinna eller man som juridiskt kön. Man kan få lov att ändra ditt juridiska kön. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar även personer som
avser att ändra eller har ändrat sitt juridiska kön.
Sexuell läggning:
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Funktionsnedsättning:
Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått under ens liv, eller kan förväntas uppstå.
Ålder:
Uppnådd levnadslängd.
Könsidentitet och könsuttryck:
Könsidentitet är vilket kön man känner sig som (och är) och könsuttryck är hur man vill uttrycka sitt kön, till exempel genom kläder och kroppsspråk.
Lagen skyddar mot diskriminering av personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som bryter mot de normer (osynliga regler) som finns kring kön i
samhället. Dessa normer säger att det endast finns kvinnor och män och de säger även hur vi ska bete oss och klä oss om vi tillhör eller uppfattas tillhöra ett
visst kön. Exempelvis att man skyddas om man inte identifierar sig som kvinna eller man, eller klär sig på ett sätt som inte följer de förväntningar som finns
i samhället på hur en person som är eller uppfattas som ett visst kön ska klä sig.
4
5. Falkviksgårdens policy mot diskriminering och annan kränkande behandling
Falkviksgården ska erbjuda alla en god fysisk och psykisk arbetsmiljö, som ger möjlighet till utveckling, lärande och social gemenskap.
Alla på Falkviksgården ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett kön, etnisk eller social tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Alla ska mötas med respekt och värdighet av varandra. Vi tar helt och hållet avstånd från
handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla människors lika värde i överensstämmelse med diskrimineringslagen och skollagen och
vi ska arbeta förebyggande för att främja elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och trakasserier. Falkviksgårdens personal ska
tillsammans med föräldrar och elevhälsa utreda och vidta åtgärder om en elev utsätts för diskriminering eller trakasserier.
6. Uppföljning av åtgärder från förra läsåret:
På klassråd och på elevrådets togs emellanåt upp att det var konflikter på fotbollsplanen när man skulle dela in lagen. Lag delas in av rastvärd vid behov vid
fotbollsplanen och band i två olika färger hjälper till att visa vilket lag man spelar i. Rastvärdarna syns bra med sina gula västar och barnen är mer
medvetna om att de kanske måste påkalla uppmärksamhet av vuxen om denne är upptagen med annat som händer ute på gården. Rastvärdarna kan bli bättre
på att komma ihåg sina tider de ska vara rastvärdar på.
Äldre elever bestämmer över yngre vid olika lekställen, då är det är bra om man går till en rastvärd och får hjälp när man inte kan lösa det själv.
Ibland är det svårt att spela med samma regler. Personal avsätter tid vid behov för att gå igenom spelregler t ex för King. Det framkommer från eleverna att
i sandlådan leker man oftast bra.
Viktigt att tänka på vad man säger till varandra. Den vuxne ska vara tydlig om vad som är tillåtet och hjälpa barnen så de kan ta ansvar för sina handlingar.
Den vuxne ska i samtal med barnen utgå från ”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
När det gäller trygghet och studiero har vi fortlöpande aktivt arbete med ”Likabehandlingsplan” samt styrdokumenten ”Skollag” och ”Läroplan, LGR 11”.
Skolans regler skickas hem till föräldrarna för underskrift att man tagit del av dessa tillsammans med sitt barn. Alla är överrens om att
onsdagsförmiddagarna då Cissi och Mickan haft ”lekrast” där man fått prova på olika lekar har varit jättebra!
7. Falkviksgårdens regler
- vi lyssnar på varandra och hjälper varandra. Vi är ärliga och står för vad vi gjort.
- vi är positiva mot varandra och vi har nolltolerans mot mobbning.
- vi kontaktar en vuxen om det händer något där vi behöver hjälp.
- vi visar varandra respekt och hänsyn samt använder ett vårdat språk.
- vi ansvarar för att arbeta i skolan och göra vårt bästa. Vi ska vara ute på rasterna och komma i tid till lektionerna.
- vi ska vara rädda om skolans saker och lokaler samt vara rädda om och hålla ordning på sina egna.
-vi ska bära hjälm när vi åker inlines, skateboard, skridskor eller cykel.
-vi hänger upp ytterkläder, keps och mössa och ställa upp skorna på anvisad plats.
-mobiltelefoner, elektroniska spel eller andra spel får stanna i skolväska/bänken eller helst hemma. Skolan ansvarar inte för dessa saker.
-vi använder de datorprogram/appar som skolans kontrakt gäller för.
-vi tar lagom mängd mat i matsalen och pratar i samtalston med elever vid samma bord.
-vi torkar av bordet efter oss när vi ätit klart och torkar upp på golvet om vi tappat något..
- ibland kan vi äta godsaker på skolan, men det är den vuxne som bestämmer när/om det ska göras.
5
8. Kartläggning och nulägesanalys
Kullen
Fotbollsplanen
Osams, ”kaxiga”,
fula ord, bråk
Ojämna lag, bråk om
lagen. Fula ord.
Tacklingar. Man säger
elaka saker. Regler
följs inte.
Lekplats vid
flaggstången
Kinagungan - osams
om vilken som ska
stå upp eller ligga
ner. Klätternätet –
sägs dumma saker,
man trängs. Osämja
vid rutschkanan.
Lekplats vid
ettornas klassrum
Bråk om turordning
vid gungorna. Fula
ord. Man tränger sig
vid stängerna och
vid ”vågengungan”.
Vad vill vi uppnå?
”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
Elever
-Ta ansvar för vad man gör och vad man säger.
-Våga säga ifrån till kamraterna.
- Spring inte ifrån konflikten utan försök reda ut bråk själv, men be om hjälp av en vuxen när man inte kan lösa det.
- Respektera de regler som gäller som vi tillsammans kommit fram till.
Personal
-Snabb och tydlig markering från personalen vid kränkning
-Personal som är rastvärdar är uppdelade på olika sektioner av skolgården och använder gul väst så eleverna tydligt ser den
vuxne.
-Tydliga regler om var man får vara
- Tydliga gränser om vad som är tillåtet
-Ge barnen förutsättningar för att ta ansvar för sina handlingar
-Att i samtal med barnen utgå från ”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara
mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
-
6
Buskarna vid
Katamaranen
Bråk om vilka som
ska vara där.
Saker som sägs,
t ex ”nollor”
Många säger fula
saker, t ex ska vi
inte kalla
förskoleklassbarnen
för nollor.
Kingrutorna
Olika regler mot
olika kompisar.
Bråk om vilka
regler som gäller.
Blir arga och kastar
bort bollen. Säger
dumma saker.
Vad vill vi uppnå?
”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
Elever
-Ta ansvar för vad man gör och vad man säger.
-Våga säga ifrån till kamraterna.
-Be om hjälp av en vuxen när man inte kan lösa det själv.
- Respektera de regler som gäller som vi tillsammans kommit fram till.
Personal
-Snabb och tydlig markering från personalen vid kränkning
-Personal som är rastvärdar är uppdelade på olika sektioner av skolgården och använder gul väst så eleverna tydligt ser den vuxne.
-Tydliga regler om var man får vara
- Tydliga gränser om vad som är tillåtet
-Ge barnen förutsättningar för att ta ansvar för sina handlingar
-Att i samtal med barnen utgå från ”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara
mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
7
Buskarna vid
Katamaranen
Bråk om vilka som
ska vara där.
Kingrutorna
Olika regler mot
olika kompisar.
Bråk om vilka
regler som gäller.
Blir arga och kastar
bort bollen. Säger
dumma saker.
Vad vill vi uppnå?
”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
Elever
-Ta ansvar för vad man gör och vad man säger.
-Våga säga ifrån till kamraterna.
-Be om hjälp av en vuxen när man inte kan lösa det själv.
- Respektera de regler som gäller som vi tillsammans kommit fram till.
-Personal
-Snabb och tydlig markering från personalen vid kränkning
-Personal som är rastvärdar är uppdelade på olika sektioner av skolgården och använder gul väst så eleverna tydligt ser den vuxne.
-Tydliga regler om var man får vara
- Tydliga gränser om vad som är tillåtet
-Ge barnen förutsättningar för att ta ansvar för sina handlingar
-Att i samtal med barnen utgå från ”Den gyllene regeln” som innebär ”att vara
mot andra så som du vill att de ska vara mot dig”.
8
Matkön,
matsalen
Vad vill vi
uppnå?
Elever
Personal
Omklädningsrum
Trapporna , under
bänken vid
flaggstången och
buskarna vid
matsalen.
För mycket ljud i matkö och i
matsal. Smutsigt efter den som ätit.
Tjejerna vill inte att det ska gå att titta
in i omklädningsrummet ifrån
korridoren utanför (dörren öppnas).
Man sätter sig här när man är
ledsen.
-Lugn samtalsmiljö i matsalen.
-Alla lämnar sin matplats torkad
och ren till nästa som kommer.
-Alla ska känna sig trygga i
omklädningsrummet.
Alla hjälps åt att titta efter om
någon sitter i på dessa ställen.
När någon är ledsen lyssnar man på
den och tröstar.
-Tänka på att prata tyst och bara
med dom som är intill mig själv.
-Torka upp efter sig om man tappar
mat på golvet.
-Torka bordet efter sig.
-Ingen öppnar dörrar till
omklädningsrum annat än om man
ska gå in och/eller ut.
-Pojkarna är i sitt omklädningsrum
och flickorna är i sitt.
-Om man är ledsen går man till en
vuxen och berättar det.
-Om man ser en ledsen skolkamrat,
frågar man om man kan hjälpa
och/eller hämtar en rastvärd.
-Hjälpa till med att påminna om
någon glömmer bort. Prata om det i
klassråd och elevråd.
-Vår vaktmästare Andelko sätter
upp draperi en bir in i rummet som
skyddar för insyn.
- Personal påminner om vad vi
kommit överrens om vid behov.
-Vara vaksam på om någon sitter
här eller om någon är ledsen på
skolgården.
-Reder ut med eleven hur man kan
hjälpa.
9
9. Handlingsplan och ansvarsfördelning
Rektor
-har det övergripande ansvaret för att ta fram och följa upp planen. Ansvar för att den revideras varje år i oktober.
-ansvarar för att all personal informeras och arbetar enligt planen.
-ansvarar för att tillsammans med personal, föräldrar och elever planera så att alla former av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering
förebyggs
-ansvarar tillsammans med skolsköterska för att kränkning/mobbningsärenden följs upp och åtgärdas
Personal
-har ansvar för att arbeta för att alla elever ska känna sig trygga i alla situationer
-reagerar och agerar i alla situationer
-ser alla elever som allas ansvar under hela dagen
-föregår med gott exempel
-uppmuntrar och lyfter det som är positivt
-ansvarar för att regelbundet diskutera med eleverna på klassrådet om skolans regler, ordningsföreskrifter och Likabehandlingsplanen.
Föräldrar
-får information om skolans Likabehandlingsplan, och skolans regler. Dessa diskuteras på föräldrasamråd och föräldramöten. Föräldrar ombeds att ha en
dialog med sina barn i hemmet kring dessa frågor.
Elever
-är delaktiga och känner till innehållet i planerna genom att delta i arbetet med Likabehandlingsplanen, uppföljning och revidering. Arbetet sker genom
lärarledda diskussioner på klassråd. Synpunkter tas upp på elevrådet av elevrådsrepresentanterna.
10. Förebyggande arbete
-skolan har ett organiserat schema för vuxna rastvärdar alla raster, också innan skolan börjar dvs kl 08.00-08.15.
-alla är uppmärksamma på om det finns elever som ofta är ensamma, söker vuxenkontakt, har ont i magen/huvudet eller elever som ofta vill vara inne
-alla är lyhörda för elevernas egna iakttagelser
-alla medverkar till att skapa goda kontakter med föräldrar så att de får förtroende för verksamheten och kan tala om när något känns fel
-klasslärare/resurser har möjlighet att äta pedagogisk lunch med eleverna, fritidspedagogerna sitter med vid frukost och mellanmål
-använda barn- och ungdomslitteratur med förebyggande budskap som människors olika förutsättningar och behov.
-genom att lyfta fram olikheter på ett positivt sätt skapas större tolerans och förståelse människor emellan.
-all personal på skolan ska vara goda förebilder vilket kräver att man reflekterar över sitt eget handlingssätt och diskuterar med sina arbetskamrater.
-alla vuxna ska sätta tydliga och klara gränser samt reagera när något händer.
-göra eleven delaktig i skolans regler- dialog med eleven om hur vi ska vara mot varandra för att alla på vår skola ska må bra.
-involvera och uppmuntra eleven i beslutsfattande.
10
-lyfta fram värdegrundsfrågor - pedagogerna diskuterar i arbetslaget hur vi tänker kring aktning och respekt för varje människas egenvärde, människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta.
-skola/fritids ska ha ett brett utbud av lekmaterial och skapande material så eleverna kan välja att leka med det som de själva vill oavsett kön. Materialet ska
finnas tillgängligt/vara känt för barnen
-arbetslaget reflekterar över vilka språkliga begrepp som används i bemötandet av eleven.
-eleven får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten oavsett kön.
-ta vara på alla barns olikheter och se detta som en tillgång.
-visa respekt för olika religioner, kulturers seder och bruk.
-lyhörda för elevers funderingar.
-lyfta fram olika typer av familjebildningar.
-reagera genom samtal, ifall elever använder olämpliga ord mot varandra.
-anpassa den pedagogiska miljön utifrån elevens behov och förutsättningar.
-i biblioteket ska finnas barn- och ungdomslitteratur med budskap om att människor har olika förutsättningar och behov, så alla kan låna.
-diskutera med eleverna om att vi människor är olika, till utseende och vårt sätt att vara.
11
11. Handlingsplan vid mobbning och kränkning
a) barn till barn
Så här arbetar vi:
1a) Den vuxna person som
sett, eller blivit
uppmärksammad på
händelsen, samtalar med
berörda elever och vuxna
samt dokumenterar
händelsen.
4) Elevhälsoteam och
eventuell extern personal
kopplas in för ytterligare
åtgärder.
1b) Samtlig personal på
skolan samarbetar för att
motverka upprepad
kränkning. Genom ex extra
rastvakter, kompissamtal,
sociala berättelser osv.
5) Om kränkningen
fortsätter trots föregående
åtgärder eller om den är av
sådant slag, anmäls ärendet
till sociala myndigheter.
2) Vårdnadshavarna
kontaktas av personal, rektor
eller skolsköterska för att få
information om händelsen.
3) Skolan kallar till möte
med vårdnadshavare och
personal för beslut kring
ytterligare åtgärder.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning
genom samtal med de inblandade. Uppföljning
pågår så länge personal eller vårdnadshavare
anser att behov föreligger.
12
Handlingsplan vid mobbning och kränkning
b) vuxen till barn
Så här arbetar vi:
1) Den elev eller annan person
som sett, eller blivit
uppmärksammad på
händelsen, kontaktar
rektor.
3a) Om kränkningen
fortsätter trots föregående
åtgärder kontaktas
personalkontoret för vidare
utredning.
2a) Rektor samtalar med de
berörda enskilt.
3b) Om kränkningen är av
sådant slag att det bedöms
brottsligt kontaktas polisen.
2b) Elevens vårdnadshavare
kontaktas av rektor för att få
information om händelsen.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning
genom samtal med de inblandade. Uppföljning
pågår så länge personal eller vårdnadshavare
anser att behov föreligger.
13
Handlingsplan vid mobbning och kränkning
c) barn till vuxen
Så här arbetar vi:
1) Den person som blivit
utsatt för händelsen,
dokumenterar samt
kontaktar rektor.
4) Elevvårdsteamet kopplas
in för eventuella ytterligare
åtgärder.
2) Vårdnadshavarna
kontaktas av, beroende av
kränkningens art, personal
eller rektor.
5) Om kränkningen
fortsätter trots föregående
åtgärder eller om den är av
sådant slag, anmäls ärendet
till sociala myndigheter.
3) Skolan kallar till möte
med vårdnadshavare och
personal för beslut kring
ytterligare åtgärder.
Uppföljning
Skolan ansvarar för kontinuerlig uppföljning
genom samtal med de inblandade. Uppföljning
pågår så länge personal eller vårdnadshavare
anser att behov föreligger.
14