RUOTSI TOISENA KIELENÄ (SVENSKA SOM ANDRASPRÅK)
De elever vilkas modersmål inte är finska, svenska eller samiska får undervisning i svenska som
andraspråk antingen helt eller delvis i stället för läroämnet svenska som modersmål.
Utgångspunkten för läroämnet svenska som andraspråk är elevens inlärningssituation: eleven lär sig
svenska i en svensk eller tvåspråkig miljö och hans eller hennes mångsidiga kunskaper i svenska
utvecklas så småningom vid sidan av hans eller hennes eget modersmål. Lärokursen för svenska
som andraspråk skiljer sig från läroämnet svenska som modersmål i mål, innehåll och metoder.
Det centrala målet för undervisningen i svenska som andraspråk är att hjälpa eleven att nå sådana
kunskaper i svenska att han eller hon kan studera alla läroämnen inom den grundläggande
utbildningen fullödigt och att det är möjligt för honom eller henne att fortsätta sina studier efter den
grundläggande utbildningen. Med undervisningen försöker man styra eleven till livslångt lärande så
att han eller hon så småningom kan nå sådana kunskaper i svenska som en svenskspråkig har samt
får fullvärdiga möjligheter att handla och påverka i det finländska samhället. Undervisningens
huvuduppgift är att stödja elevens uppväxt till en aktiv och balanserad medlem, både i den
finländska och finlandssvenska språk- och kulturgemenskapen och i elevens egen språk- och
kulturgemenskap. Både undervisningen i svenska som andraspråk och undervisningen i elevens
eget modersmål stärker elevens mångkulturella identitet och skapar en grund för funktionell
tvåspråkighet.
För en elev som lär sig svenska som andraspråk är svenska både medel för inlärningen och dess
objekt under hela skoltiden. Eleven lär sig svenska i alla läroämnen och undervisningen i svenska
som andraspråk förutsätter samplanering och samarbete mellan olika lärare. Lärokursen i svenska
som andraspråk skall målmedvetet utveckla elevernas kunskaper i svenska och även de övriga
läroämnena, dvs. grundläggande begrepp och ordförråd i alla ämnen i skolan.
Undervisningen skall ta hänsyn till att det tar flera år för eleven att grundligt lära sig ett nytt
språk. Undervisningsmetoder och arbetssätt bör väljas så att eleven får en möjlighet att tillägna sig
inlärningsstrategier genom vilka han eller hon aktivt kan utnyttja språkliga och kulturella impulser
både i och utanför skolan. De kommunikationssituationer som omgivningen erbjuder samt elevernas
erfarenheter och iakttagelser bildar en naturlig bas för undervisningen.
Utgångspunkten för undervisningen är elevens kunskapsnivå i svenska och inte den årskurs han
eller hon studerar i.
ÅRSKURS 1-2
ÅRSKURS 3–9
MÅL
Undervisningens huvudsyfte skall vara att eleven når så goda kunskaper i svenska som möjligt inom
språkets olika delområden före utgången av den grundläggande utbildningen. Målet är också att
eleven skall lära att känna den finländska kulturen (finländarnas levnadssätt, värden, föreställningar
mm.). Elevens ålder, skol- och erfarenhetsbakgrund samt elevens livssituation som helhet skall
beaktas vid målsättningen. Undervisningen skall ta hänsyn till att elevens kunskaper i det egna
modersmålet, skillnader mellan modersmålets och svenskans strukturer och en eventuell kulturell
distans kan påverka den tid det tar för eleven att uppnå målen.
Eleven skall
utveckla sina färdigheter i att tala, lyssna till, läsa och skriva svenska i olika
kommunikationssituationer
utveckla sin språkliga medvetenhet och språkkännedom
utveckla sitt ordförråd, få upplevelser och öka sin kulturella kännedom med hjälp av litteratur
lära sig att utvärdera sina språkkunskaper, känna till egna inlärningsstrategier samt vid behov
förändra dem så att de blir mera ändamålsenliga
lära sig att utveckla sina språkkunskaper också under lektioner i övriga ämnen samt utanför
klassrummet
CENTRALT INNEHÅLL
Vid planeringen av undervisningen skall tas i beaktande att inlärningen av svenska som andraspråk
är en helhetsinriktad process: genom att fördjupa ordförråd och öva språkets strukturer utvecklas
språkets olika delområden, kommunikationsfärdigheter samt elevens kulturella kunskaper. I
undervisningen lyfts olika delområden fram beroende på elevens språkfärdighetsprofil. Uppgifterna
anpassas efter elevens ålder, utvecklingsstadium och språkkunskaper.
I muntlig framställning betonas till en början förståelsen, senare betonas exakta, idiomatiska och
stilistiska uttryck. För inlärningsprocessen i läsning och skrivning kan vid behov användas mera tid
i de fall då eleverna först lär sig läsa och skriva på ett annat språk än det egna modersmålet. Likaså
är det sannolikt att processen fördröjs om bokstäverna och/eller läsriktningen är annorlunda än i det
egna modersmålet.
Reception
att öva sig i att förstå det situationsbundna vardagsspråkets centrala ord och fraser
att öva sig i att förstå och lyssna på anvisningar och handla enligt dem
att öva sig i att känna igen svenskans rytm, betoning och intonation (att upptäcka ord- och
satsgränser, att skilja mellan fråge- och påståendesatser m.m.) samt att lyssna på ljudens
kvalitet och längd, och muntligt producera svenska enligt en given modell
att lära sig lyssna till sagor, historier och berättelser som ger upplevelser samt större
språkkunskap
att öva sig i att lyssna till tydligt standardspråk i olika medier
att lära sig att aktivt lyssna till andra talare och sådana fiktiva texter och faktatexter som är
lämpliga för elevens ålder samt att ställa frågor, dra slutsatser och göra sammandrag
att lära sig att upptäcka och förstå skillnader mellan talat och skrivet språk samt variationen i
det talade språket
Tal
att lära sig vardagliga fraser; att benämna, fråga och svara samt att göra talet mer flytande
med hjälp av rim, ramsor och sånger
att öva sig i att producera svenskans språkljud, ljudkombinationer, betoning och intonation
att uppmuntra till att uttrycka sina behov, känslor, kunskaper och åsikter samt att reflektera
att öva sig i att beskriva och berätta det sedda, hörda och lästa
att utveckla lust och förmåga att använda språk i olika interaktions- och servicesituationer
samt att öva artighet och sådant språkbruk som är typiskt för svenska seder och bruk
att lära sig att hålla ett förberett muntligt föredrag
att öva sig i att fatta ett gemensamt beslut genom förhandling och konstruktivt samtal
Läsning
att upptäcka och öva sambandet mellan ljud och bokstav.
att stimulera den språkliga medvetenheten genom att laborera utgående från morfem, ord, satser,
meningar och texter.
att automatisera den mekaniska läsförmågan och övergå från högläsning till tystläsning samt att
uppmuntra läslusten.
att lära sig att iaktta sin egen läsning och sin förståelse av textens innehåll.
att utnyttja sambandet mellan ord och bild i begreppsinlärningen.
att utveckla färdigheter att söka och använda information samt tillgodogöra sig olika slags
källor.
att bekanta sig med och utnyttja ändamålsenliga lässtrategier för att nå en god läsförståelse.
att tolka och utvärdera olika slags fiktiva texter och faktatexter. Analysera tryckta och
elektroniska texter från olika medier
att bekanta sig med olika slags litteratur från Finland, Norden och andra länder
att bekanta sig med sagor, dikter, berättelser samt litteratur i form av bild, film och teater
att lära känna skönlitterära genrer
att analysera strukturen i ett litterärt verk
att utvecklas till en aktiv och kritisk läsare
Skrivning
att lära sig att dela upp talet i ord och orden i morfem, fonem och grafem.
att skriva ljudenligt stavade ord. Småningom upptäcka svenskans skriftspråkskod och inse att
stavning och uttal kan stå i konflikt med varandra.
att öva sig i att forma stora och små bokstäver och bokstavskombinationer samt att hitta rytmen
i skrivandet.
att lära sig typalfabetet och öva sig i att skriva skrivstil samt lära sig att skapa texter med hjälp
av ordbehandlingsprogram.
att parallellt med lästräningen, utnyttja konkret material, egna föreställningar och erfarenheter
som stimulans till eget skrivande.
att lära sig skrivregler och öva rättskrivning. Särskilt uppmärksammas ljudstridiga och
sammansatta ord, kort och lång vokal, dubbelteckning, användning av stor och liten bokstav
samt interpunktion.
att utvecklas till en mångsidig textförfattare, som i skrift kan förmedla sina kunskaper och
erfarenheter. Producera olika slags texttyper; beskrivande, berättande, informerande,
rapporterande, argumenterande, analyserande och reflekterande samt fiktiva texter.
att arbeta process- och målinriktat med textproduktion. Experimentera med ord, satser och
meningar i syfte att kommunicera med andra.
att öva sig i att referera och sammanfatta texter, göra anteckningar och skriva protokoll.
Ordförråd
att öka elevens ordförråd från sådana ord som ansluter sig till elevens livsmiljö till ett ännu
mera omfattande och nyansrikt ordförråd
att lära sig under- och överbegrepp inom olika ämnesområden
att bekanta sig med skillnader mellan det fria talspråkets och standardspråkets ordförråd och
uttryck samt att lära sig också så småningom att välja ord enligt kommunikationssituationen
att fylla i luckorna i ordförrådet samt att öka ordförrådet så att det så småningom närmar sig
ordförråd hos jämnåriga svenskspråkiga elever
att stödja studierna i andra ämnen genom att öva centrala ord från olika ämnesområden
att aktivera det passiva ordförrådet genom att använda orden ofta och i olika sammanhang
Strukturer
att lära sig grundläggande kunskaper om svenska språket och dess struktur.
att lära sig ordklasser, ordböjning; genus, kongruens samt tema- och tidsformer.
att undersöka principerna för sats- och meningsbyggnad i det svenska språket.
att göra språkliga iakttagelser och laborera med språket.
att uppfatta normer för och skillnader mellan tal- och skriftspråk samt att använda standardspråk
både i tal och i skrift och känna till dialekter.
KRITERIER FÖR VITSORDET 8 VID SLUTBEDÖMNINGEN
Vid bedömningen beaktas alla språkkunskapens delområden.
Vid slutbedömningen bör beaktas att elevens språkfärdighetsprofil kan vara mycket ojämn: även om
en elev i några delområden klart kan överskrida och i några andra delområden underskrida
kriterierna för vitsordet 8 kan han eller hon trots detta bedömas med vitsordet åtta (8).
Reception
Eleven
förstår tal som i normalt tempo förs ansikte mot ansikte samt diskussioner i klassmiljö
kan följa med och förstå tydligt talat standardspråk också i andra sammanhang, t.ex. i
medier
förstår regionalt samt för åldern typiskt talspråk
känner till skillnader mellan dialekt och standardspråk samt kan upptäcka skillnader i olika
register (formalitet, förtrolighet mm.)
förstår utan besvär det centrala innehållet i faktatexter som används i olika läroämnen
kan hitta den kunskap som han eller hon behöver också i svårare texter
kan göra iakttagelser om innehåll och strukturer i skönlitterära texter både vid högläsning
och vid tystläsning
har bekantat sig med olika textgenrer, litteraturens huvudgenrer samt texter i ljud- och
bildmedier
kan använda bibliotek, informationsnät och muntlig information som informationskällor
kan använda ordböcker, också enspråkigt svenska
Att producera text i tal och skrift
Eleven
uttalar svenska förståeligt för den som är van vid svenskt uttal med främmande inflytande
får fram sitt muntliga budskap i klassmiljö
har lust och vilja att använda sina muntliga kunskaper och är inte rädd för att uttrycka sig fel
kan och vågar diskutera, komma med inlägg och motivera sina synpunkter
kan uttrycka sina tankar i skrift så att det centrala budskapet förmedlas
skriver gärna olika texter även om det kan behövas mycket tid och det kan finnas brister i
språkets strukturer
kan producera texter med hjälp av textbehandling och informationsteknik
Ordförråd och strukturer
Eleven
behärskar de nödvändiga begrepp och ord som ansluter sig till närmiljön och till olika
läroämnen
utvidgar aktivt sitt ordförråd
känner till basgrammatikens vanligaste strukturer och känner igen mera komplicerade
strukturer så att han eller hon förstår deras betydelse i en kontext
har lärt sig principer för sats- och meningsbyggnad i svenska språket och har grundläggande
kunskap om svenskans böjningssystem
kan tillämpa språkets grundregler vid formulering av sina egna uttryck och vid rättskrivning
försöker korrigera sina fel och strävar efter grammatisk korrekthet även om det inte alltid
lyckas
Språk och kultur
Eleven
känner till det finländska samhället, den finländska kulturen och finländska seder
förstår och uppskattar betydelsen av flerspråkighet och hur det är att leva i ett mångkulturellt
samhälle
förstår och kan relatera den finländska kulturens värden till sina egna värderingar
