Utvärdering av fjolårets plan

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Med främjande, åtgärdande
och förebyggande handlingsplaner
Svensby skola och fritidshem
INFJÄRDENS SKOLOMRÅDE
LÄSÅRET 2014/2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDUPPGIFTER
2
ANSVARIGA FÖR PLANEN
VÅR VISION
VÅRT MÅL
FÖRANKRING AV PLANEN
3
ELEVERS DELAKTIGHET
VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET
PERSONALENS DELAKTIGHET
UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN
4
FRÄMJANDE INSATSER
5
MÅL OCH UPPFÖLJNING
KONTINUERLIGT VÄRDEGRUNDSARBETE
KARTLÄGGNING
7
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
9
MÅL OCH UPPFÖLJNING
ÅTGÄRD
UTVÄRDERING AV 2014/15 ÅRS PLAN
10
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
12
ANSVAR
14
KONTAKTUPPGIFTER
15
DEFINITIONER ENLIGT DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN
16
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
17
LAGAR
19
LITTERATUR
20
TILLBUDSRAPORT
21
TRIVSELREGLER
22
TRIVSEL OCH TRYGGHETSENKÄT
23
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-3 samt fritidshem
Ansvariga för planen
Elisabeth Hortlund, Rektor
Anne-Christine Lundmark, Fritidspedagog
Karin Lundberg, Fritidspedagog
Mona Dahlberg, Klasslärare
Vår vision
Skolan rustar eleveran för framtiden. I detta ingår kunskaper och färdigheter, förståelse för
och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Alla ska behandlas med respekt och enligt principen om alla människors lika värde. Detta är
en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling.
Vårt mål
Alla elever och vuxna på Svensby skola ska känna glädje och trygghet, de ska trivas och
känna samhörighet med kamrater och personal. I vår skola ska ingen utsättas för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vi vill skapa goda relationer mellan
alla på skolan och goda relationer mellan hem och skola. Alla i skolan, elever och vuxna ska
få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen personlighet och förmåga. Vi förväntar oss att lärare
och elever når höga resultat i sitt arbete. Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas
vardag. Alla ska uppmuntras att våga prova något nytt och alla ska våga misslyckas.
Planen gäller från
2014-10-01
Planen gäller till
2015-09-30
2
Förankring av planen
Innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt Infjärdens
skolområdes värdegrund presenteras för elever på klassråd och elevråd. Lärarna och
fritidspedagogerna samtalar med eleverna om vad planen verkligen innebär för alla i skolan.
Vårdnadshavare informeras om planen och värdegrunden på föräldramöten och en uppdaterad
version av planen finns tillgänglig på respektive enhets hemsida.
Elevernas delaktighet
Eleverna deltar i arbetet genom klassråd, elevråd och upprättande av trivselregler. Varje år
görs en kartläggning av trivsel och vilka problemområden som finns genom att eleverna
besvarar en trygghetsenkät samt genom enskilda intervjuer. Specifika frågor ställs till de
elever som går på fritids.
Resultatet av trygghetsenkäten presenteras för eleverna och ligger till grund för planen mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Resultaten från trivselenkäten jämförs med föregående år och nya åtgärder formuleras
tillsammans av elever, personal och vårdnadshavare.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna informeras på föräldramöten och samrådsforum om planen mot
diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna informeras även om
trygghetsteamets arbete i skolan.
Vårdnadshavarna informeras om resultatet av enkäten och intervjuerna. Kartläggningen
jämförs med året innan och nya åtgärder utformas. Det här utgör grunden till planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
Personalens delaktighet
En arbetsgrupp som består av trygghetsteamen från skolorna Svensbyn, Böle och Lillpite
(Infjärdens skolområde) samt rektor har utarbetat planen. Dessa informerar och diskuterar
nuläget av klimatet med kollegiet vid arbetsplatsträffar.
Trygghetsteam, på respektive skola, intervjuar samtliga elever och sammanställer
trygghetsenkäterna. Svaren av enkäten och intervjuerna presenteras för den övriga personalen.
Svaren jämförs med föregående år. Utifrån resultaten formuleras eventuella nya åtgärder
tillsammans med elever och vårdnadshavare och används i det fortsatta förebyggande arbetet
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta utgör grunden till planen
mot diskriminering och kränkande behandling.
3
Utvärdering av fjolårets plan
Hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av fjolårets plan har gjorts i Trygghetsteamet, på arbetsplatsträffar och i elevråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektor, pedagogisk personal och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 20113/14
Vi har under fjolåret arbetat förebyggande där all pedagogisk personal tagit sitt ansvar vilket
inneburit att vi arbetat fram bra rutiner för att tidigt ta tag i problem eller konflikter. Vi har
samtalat och utrett missförstånd och konflikter när det funnits behov av detta och tagit kontakt
med vårdnadshavarna när behov funnits.
Rastvärdssystemet har fungerat väl, lämplig bemanning och all personal är ute i tid för att
möta eleverna när de kommer ut på rast. Vi har sen en tid tillbaka sett till att förskoleklassens
elever inte gått ut på lunchrast före 11.00, så att de tar sig tid att äta i lugn och ro samt att
personalen hinner ut i tid att möta dem.
Såväl personal som elever har bidragit med tips på rastaktiviteter. Röris är en av dessa.
Personalen har uppmärksammat att eleverna leker mycket på rasterna och utemiljön har
utvecklats för att få fler lekrum, därför har det tillsammans med eleverna byggts en buss, en
solaltan, ett stall, en trähäst, en tankstation och en tippi.
Inköp utifrån elevernas önskemål via elevrådet är gjorda.
Rastboken som upprättades för ett par år sen har inte fungerat, vilket vi anser bero på att det är
väldigt få konflikter mellan eleverna detta läsår. Vi lägger därför den åt sidan till dess den
behövs igen.
Samtal tillsammans med eleverna är genomförda för att göra dem delaktiga i sitt ansvar att
minska surret i klassrummen, men detta är en insats som är återkommande.
Personalen har strävat efter att i samtal trygga eleverna i att de alltid har rätt att säga vad de
upplever. Elevinflytande är viktigt att arbeta med och dessutom årets fokusområde på fritids.
Personalen har tillsammans med eleverna sett över toalettbesökssituationerna så att eleverna
kan känna sig trygga och eleverna säger till om de vill ha en dörrvakt när de besöker toaletten.
All personal har uppmärksammat de elever som uttryckt att de upplevt att de inte alltid hade
någon att vara med på fritids. Personalen har uppmuntrat dem att bjuda in varandra att vara
med, när de ser att någon är ensam. Fler kontakter mellan eleverna har utvecklats.
Årets plan ska utvärderas senast:
2015-06-10
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen av Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska göras av
trygghetsteam och redovisas för pedagogisk personal vid en arbetsplatsträff.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor ansvarar för att planen utvärderas.
4
Främjande insatser
Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Inga elever
ska känna sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet är
kontinuerligt, utan förekommen anledning och riktas till alla elever.
Mål och uppföljning
Alla elever ska veta vem de skall vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
All pedagogisk personal ska medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs.
Alla ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla människors lika värde.
Ingen ska utsättas för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling.
Alla vårdnadshavare ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir
ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Kontinuerligt värdegrundsarbete
Pedagogerna är rastvärdar ute på rasterna tillsammans med eleverna.
Det avsätts pengar ur budgeten för att kontinuerligt köpa in nytt lekmaterial.
Det finns en bok i personalrummet för att kunna anteckna om det varit någon incident på
rasten.
All pedagogisk personal ger eleverna möjlighet att träna sin förmåga till empati och respekt
för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och
personlig stil.
Pedagogerna lägger stor vikt vid att skapa arbetsro i elevgrupper och i klassrum.
Pedagogerna använder metoder såsom värderingsövningar och dramaövningar för att belysa
olika värdegrundsfrågor.
All pedagogisk personal skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och
intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller
olika etnicitet.
I början av höstterminen har vi en höstdag där eleverna i tvärgrupper har olika aktiviter i
skogen, i syfte att lära känna varandra och att samarbeta.
Skoljoggen gemomförs under höstterminen och Lilla Vasaloppet på vårterminen.
Fritidsavdelningarna arbetar kontinuerligt med samarbete i tvärgrupper, i syfte att eleverna
ska våga och välja att vara tillsammans.
Eleverna deltar även i en Friluftseftermiddag där de tillsammas genomför olika aktiviteter, i
syfte att våga delta och stötta varandra oavsett prestation.
I åk. 1 och åk. 3 får eleverna delta i en äventyrsbana där de tränar samarbete och ledarskap.
Vi uppmärksammar olika högtider, FN Dagen, Barnrättsveckan och vad barnkonventionen
innebär.
Vi möter våren med en gemensam städdag där vi tillsammans gör vår skolgård trevlig att
vistas på.
5
Ansvarig
Ansvariga för detta är all pedagogisk personal med stöd av rektor och Trygghetsteam.
Rektorn ansvarar för att fortbilda personalen så de kan bemöta eleverna utan att begränsa
eleverna i stereotypa föreställningar.
Rast och taxi/bussvärdar
Mål och uppföljning
Alla ska känna att de har någon att gå till under rasterna. Eleverna ska känna trygghet när de
är ute eller står och väntar på bussen.
Insats
Att all pedagogisk personal alltid finnas till hands för eleverna.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Trygghetsteam
Mål och uppföljning
Trygghetsteamet ska arbeta med diskrimineringsgrunderna för att främja, förebygga och
utveckla.
Insats
Organisera likabehandlingsarbetet så att all pedagogisk personal känner sig delaktig.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Elevråd/Klassråd
Mål och uppföljning
Likabehandlings-och värdegrundsarbetet har en stående punkt på dessa möten.
Insats
Trygghetsteamet kan delta när behov finns.
Ansvarig
All pedagogisk personal
6
Kartläggning
Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, tillgänglighet och ålder.
Kommunen genomför årligen en kommunövergripande Kvalitetsenkät förelever i årskurs 3
och 5. En utvärdering för föräldrar görs vart annat år. Den återkopplas på samverkansråd
(skolråd) och föräldramöte.
Skolsköterskan genomför årligen hälsosamtal med barn i Förskoleklass.
På Svensby skola har vi regelbundna träffar i klassråd och elevråd
Årligen genomförs en Trivsel -och trygghetsenkät med alla elever, i syfte att identifiera
eventuella risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. I
denna enkät finns även frågor rörande fritidselevers trygghet och trivsel.
Trygghetsteamet har för avsikt att förbättra och utveckla enkäten så att den även innefattar
diskrimineringsgrunderna.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har fyllt i en trygghetsenkät.
Elevrådet har informerats om resultatet av kartläggningen och deltagit i analysen av den, samt
att de har informerat sina klasser.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört trygghets och trivselenkäten samt deltagit vid information gällande
plan för likabehandling och mot kränkande behandling.
Resultat och analys
Enkäterna sammanställs för varje grupp och lämnas till Trygghetsteamet för en gemensam
analys för hela skolan/förskoleklassen/fritidshemmet.
Vår Trivsel och trygghetsenkät har visat att eleverna på Svensby skola trivs bra. De enstaka
lägre skattade svaren har tagits i beaktning och presenteras nedan.
Ett fåtal elever har i enkäten uttryckt att de upplever att det ibland känns svårt att
koncentrera sig därför att det är surrigt i klassrummen.
Ett par elever upplever att det ibland kan vara lite tufft på bandyplanen.
Ett fåtal elever uttrycker att de inte alltid har någon att vara med på rasterna.
Några elever uttrycker i enkäten att de tycker att det är surrigt kring matsituationen.
Ett fåtal elever upplever att det är trångt och ibland skrikigt i omklädningsrummet, det kan
vara kallt i duschen, det är inte kul när någon knackar på dörren.
7
Ett par elever uttrycker att det kan vara otryggt vid toalettbesöken, de är rädda att någon ska
komma in.
Ett par elever uttrycker att de är rädd för någon på skolan.
Ett fåtal elever vet någon som blivit retad, utstött eller på något annat sätt blivit illa
behandlad, de beskriver vem och av vem samt vad som hänt.
Några barn beskriver i enkäten att de själva upplever att de någon gång blivit retade, utstötta
eller på annat sätt illa behandlade, de beskriver av vem och vad som hänt.
Ett par elever beskriver att de ibland känner sig otrygga under buss/taxiresan till/från skolan.
De beskriver att det kan kännas stressigt att hinna när det är halkigt, känns otryggt att kliva
på bussen ibland och ibland trängs en del i kön.
Ett par elever berättar i enkäten att det finns någon på fritids som de skulle vilja leka med
men som de inte vågat fråga om de vill.
Ett par elever uttrycker att de tycker att det är för högljutt vid inneleken i förskoleklass.
8
Förebyggande åtgärder
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Mål och uppföljning
På Svensby skola skall all personal och alla elever arbeta förebyggande mot kränkande
behandling och diskriminering. Alla ska ta del av kartläggningen och arbeta utifrån vad som
framkommit i denna. För att följa upp detta tas frågan upp på klassråden och information
lämnas sedan till Trygghetsteamet. Personalen tar upp det på arbetsplatsträffar.
Åtgärd
I klassrummen
Detta har uppmärksammats av personalen och det samtalas ofta med eleverna om olika
strategier för att alla ska uppleva att det är arbetsro i klassrummen. Grupperna delas så ofta
det är möjligt.
Bandyplanen
En vuxen finns intill bandyplanen och det har pratats om regler i klasserna.
Någon att vara med på rasten
En skyllt med texten ”Leksugen” har satts upp ute på skolgården, dit kan man gå om man vill
leka och medlarna har i uppgift att kolla om någon står ensam där. I klasserna har vi
regelbundna samtal om att ingen får lämnas utanför.
Matsituationerna
I sexårsverksamheten spelas lugn och stillsam musik när eleverna ska äta. I klasserna samtalar
vi ofta om vikten av att måltiderna blir en lugn stund.
Omklädningsrummen
Det samtalas ofta om respekt för varandra och att man låter andra byta om i lugn och ro.
Eleverna ska skickas till omklädningsrummet i omgångar så att det inte blir så trångt eftersom
utrymmet är litet.
Toalettbesök
Det samtalas återkommande om att visa varandra hänsyn och respekt, genom att låta varandra
besöka toaletten i lugn och ro.
Rädd för någon på skolan
Under höstterminen upprättas ett faddersystem för att eleverna ska lära känna varandra bättre.
Någon som blivit retad eller utstött
Det genomförs samtal med berörda elever och personalen extra uppmärksamma på dessa
elever.
Själv blivit retad eller utstött
Samtal genomförs med berörda elever och personalen är extra uppmärksamma på dessa
elever.
9
Otrygga i taxin eller bussen
Det genomförs samtal i klasseran om hur man visar varandra respekt. Personal finns vid av
och påstigning vid skolan.
Någon de vill leka som de inte vågat fråga
Personalen uppmuntrar eleverna att knyta nya kontakter.
Högljutt vid inneleken i förskoleklass
Personalen samtalar med eleverna om ljudnivån.
Motivera åtgärd
Eleverna ska känna trygghet och trivsel på Svensby skola och fritids.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Datum när det ska vara klart
2015-06-30
Utvärdering av årets plan 2014/2015
Även detta läsår har vi arbetat förebyggande genom att all pedagogisk personal tagit sitt
ansvar, vilket inneburit att vi arbetat vidare med våra fungerande rutiner för att tidigt ta tag i
problem eller konflikter. Vi har samtalat och utrett missförstånd och konflikter när det funnits
behov av detta och tagit kontakt med vårdnadshavarna när behov funnits.
I klassrummen
Samtalen och gruppindelningarna har gett en klar förbättring vad gäller möjlighet till arbetsro
i klassrummen.
Bandyplanen
Personal och elever har tillsammans gått igenom regler för bandyspel. Det finns alltid en
vuxen vid bandyplanen och detta lett till att klimatet är bättre där nu.
Någon att vara med på rasterna
Skylten med texten ”Leksugen” som sattes upp ute var inledningsvis inte rätt placerad men
trots att denna flyttades anser vi inte att den fyllt sitt syfte, därför ska vi diskutera detta på
läsårets första APT. Däremot ser vi att eleverna blivit bättre på att bjuda in varandra.
Matsituationerna
Här har det skett en positiv utveckling, det har blivit lugnt och stilla vid matsituationerna.
Omklädningsrummen
Efter samtalen med eleverna om att visa respekt för varnadra har det blivit bättre i
omklädningsrummen.
Toalettbesök
Eleverna uttrycker inte längre att det känns oroligt och stressigt kring toalättbesöken, vilket
tyder på en förbättring.
10
Rädd för någon på skolan
När det gäller faddersystemet bör detta vara mer regelbundet för att ha den effekt man
eftersträvar. Detta tas upp på höstens första APT.
Någon som blivit retad eller utstött
Efter täta samtal med berörda vårdnadshavare och elever har detta upphört.
Själv blivit retat eller utstött
Efter täta samtal med berörda vårdnadshavare och elever har även detta upphört.
Otrygga i taxin eller bussen
Genom upprepade samtal med eleverna om hur de önskar att de ska vara har uttryckt att det är
lugnare på bussen.
Någon de vill leka med men inte vågat fråga
Detta har blivit bättre sen personalen medvetet uppmuntrat eleverna att knyta nya kontakter.
Högljutt vid inneleken i förskoleklass
Efter att grupperna delades i mindre grupper så ofta det varit möjligt och återkommande
samtal om ljudnivån har detta blivit mycket bättre.
11
Rutiner för akuta situationer
Arbetet kräver goda rutiner, det ska påbörjas så snart det kommit signaler om att en elev
känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Misstanke om kränkning ska tas på allvar.
Arbetet ska påbörjas så snart det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad,
trakasserad eller kränkt. Det innebär att berörd personal måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att detta upprepas. Elever och vårdnadshavare
kan alltid vända sig till rektor, trygghetsteamet samt all pedagogiskt personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Trygghetsteamet och ansvarig personal tar reda på så mycket som möjligt om kränkningen
och dokumenterar




Var sker den?
När sker den?
Hur går kränkningen till?
Vem eller vilka är inblandade?
2. Trygghetsteamet informera berörd personal samt rektor.
3. Trygghetsteamet har enskilda samtal med berörda elever.
4. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna kontaktas samma dag.
5. Dokumentation/åtgärdsplan/uppföljning




Beskrivning av händelsen dokumenteras i incidentrapport, se bilaga.
Åtgärdsplan
Uppföljning
Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering skickas av rektor till
huvudman.
6. Om kränkningen inte upphör
Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall
hjälp tas utifrån.
Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas ta
till.
12
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
Om personal misstänkts kränka barn/elever är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och
vidta vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av annan personal.
Om personal misstänkts kränka annan personal är det rektors ansvar att utreda, dokumentera
och vidta vidare åtgärder.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal mellan elev/elever och ansvarig pedagog görs regelbundet tills problemet
är löst. Ansvarig pedagog har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare.
Vid varje terminsslut gör Trygghetsteamet en utvärdering och en uppföljning av akuta
situationer av trakasserier eller kränkande behandling som eventuellt inträffat.
Rutiner för dokumentation
Blanketten, Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering, fylls i och skickas till
rektor. Detta görs av ansvarig pedagog.
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun särskild blankett ”Rapport
om våld och hot”. Vid trakasserier, diskriminering eller kränkning ska blankett ”Anmälan om
kränkning, trakasserier, diskriminering” användas. Detta görs av ansvarig pedagog eventuellt
tillsammans med inblandade elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin
underskrift.
Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till
Personalavdelningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.
13
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla (elever och vuxna) inom Infjärdens skolområde har ett ansvar att förebygga och
motverka alla former av diskriminering, mobbing och kränkande behandling samt värna om
alla människors lika värde.
Rektorn har…
det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas
och revideras. Rektor har även ansvar för att föräldrar och elever informeras. Rektor ansvarar
också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande
behandling.
Personalen har…
mycket stort ansvar för att i den dagliga verksamheten aktivt hålla värdegrundsfrågorna
levande. Personalen skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva förebilder
samt vid varje misstanke om kränkning agera aktivt. Personalen har även ansvar att informera
berörda föräldrar om kränkning skett. På varje skola finns ett Trygghetsteam som leder
arbetet.
Elever har…
ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal
och andra elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev
på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att
man funderar på hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta.
Vårdnadshavarna har…
också ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta
en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god kamrat. Är
någon i gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt
barn berättar om kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det
bra.
14
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta Rektor Elisabeth Hortlund
0911-69 72 42
070-690 43 90
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
Karin Lundberg
fritidspedagog
[email protected]
Mona Dahlberg
klasslärare
[email protected]
Anne-Christine Lundmark Nina fritidspedagog
[email protected]
Du som vårdnadshavare och elev kan alltid vända dig till barnoch elevombudet och diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
15
Definitioner enligt Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
16
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte
förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person
som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma
person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
17
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Tillgänglighet
Är det begrepp som används för att beskriva hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller
plasts fungerar för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet kan definieras som den
grund som är en förutsättning för full delaktighet och inkludering. Ett tillgängligt samhälle är
ekonomiskt, politiskt, kulturellt, socialt och fysiskt tillgängligt för alla, där utbildning utgör en
av förutsättningarna för att möjliggöra ett aktivt deltagande i samhällslivet.
18
Lagar
3 kap. 16 § Diskrimineringslagen (2008:567)
En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen ska
varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska
innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att
påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade
åtgärder enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
En skola vars likabehandlingsplan inte lever upp till diskrimineringslagens krav riskerar en
form av böter – ett vite. DO kan enligt 4 kap. 5 § diskrimineringslag begära att Nämnden mot
diskriminering förelägger skolan att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Årlig plan
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har
genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
19
Litteratur
DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja
likabehandling
Kajsa Svaleryd och Moa Hjertson (2012). Lika behandling i förskola & skola. Stockholm
Kina.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskola och fritidshemmet. Stockholm Edita.
Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm AB
Typoform.
Skolverket (2009). Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
Svensk författningssamling (2008:567). Diskrimineringslagen.
Svensk författningssamling (2010:800). Skollag.
20
Tillbudsraport
KRÄNKANDE BEHANDLING – TILLBUD/HÄNDELSE
Datum_________
Närvarande
Namn
Gatuadress
Postadress
Personnummer
Tel.
Mobil
Arbetsplats/skola
Arbetsledare/mentor
Rektor
Avd/klass
Tel. arbete
Tel. Arbete
Vårdnadshavare 1
Gatuadress
Postadress
Vårdnadshavare 2
Gatuadress
Postadress
Tel. hem
Tel. arbete
Mobil
Tel. hem
Tel. arbete
Mobil
Beskrivning av tillbud/händelse
Åtgärder
Uppföljning
21
Trivselregler
Låt alla vara med.
Dela med dig.
Säg snälla saker.
Hjälp varandra.
Lyssna på varandra.
Det är Quintus och Lions Quest som utgör grunden för våra trivselregler.
22
Trivsel och trygghetsenkät
Namn
Datum
1. Hur trivs du i skolan?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
Mindre bra
Dåligt
Mindre bra
Dåligt
Kommentar:
2. Hur tycker du att arbetsron är i klassrummet?
Mycket bra
Bra
Kommentar:
3. Hur trivs du med dina klasskamrater?
Mycket bra
Bra
Kommentar:
4. Känner du dig trygg i hallen innan och efter rast?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Ibland
Aldrig
Kommentar:
5. Känner du dig trygg när du är ute på rast?
Alltid
Ofta
Kommentar:
23
6. Har du någon att vara med på rasterna?
Ja
Nej
Kommentar:
7. Känner du dig trygg när du ska äta i skolan/fritids?
Alltid
Ofta
Ibland
Kommentar:
8. Känner du dig trygg när du är i omklädningsrummet och i duschen?
Ja
Nej
Kommentar:
9. Känner du dig trygg när du är på toaletten?
Ja
Nej
Kommentar:
10. Är du rädd för någon i skolan?
Ja
Nej
I så fall för vem?
24
Aldrig
11. Har du eller vet du någon annan i skolan eller fritids som blivit retad, utstött eller på
annat sätt illa behandlad?
Ja
Nej
I så fall vem och av vem?
12. Känner du dig trygg med personalen?
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Kommentar:
13. Känner du dig trygg på väg till och från skolan? (besvaras av elever utan skolskjuts)
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Kommentar:
14. Känner du dig trygg när du väntar på bussen/taxin och under resan till och från
skolan? (besvaras av elever med skolskjuts)
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Kommentar:
Tack för din medverkan!
25
15. Beskriv hur du trivs på fritids?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
Ibland
Aldrig
Kommentar:
16. Har du någon att vara med på fritids?
Alltid
Ofta
Kommentar:
17. Finns det någon på fritids som skulle vilja leka med som du inte vågar fråga?
Ja
Nej
Vem?
18. Är det något annat du skulle vilja berätta?
Kommentar:
19. Vad tycker du om innelek? (besvaras endast av eleverna i förskoleklass)
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dåligt
Kommentar:
Tack för din medverkan!
26