Det fortsatta arbetet
för ett socialt
hållbart Malmö
Inriktning för Malmö stad från 2014
2
Innehåll
s7
Förord
s8
Besluten i korthet
s9
Inledning
s 12
Vad händer nu?
s 14
Ledarskap och arbetsmetoder
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. s 24
Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen
och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i
alla verksamheter
Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet
Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation
Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet
Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och
högskola kring metodutveckling
Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram
Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem,
nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller
för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget
Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats
social innovation
Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer
och samverkansformer med högskola och universitet med förslag
på arbetsmodeller
Lärande och utbildning
10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader
11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna
12. Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetensoch personalförsörjning
13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetens-
utvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet
14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn
15. Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i
Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan
stärkas för gymnasiet.
16. Kartlägg vilka barn som inte går i förskola och följ upp dessa
s 40
17. Kartlägg barngrupperna i förskolan efter sammansättning och behov för
att på sikt minska barngrupperna
18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola
19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola
20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser
21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål
22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen
23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal
i fritidshemmen
24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen
25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i
arbete eller studier upp till 25 års ålder
26. Utred behov av utbyggnad och personalförstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser
27. Gör en uppföljning av alla nyanlända elever
28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända
gymnasieelever och beakta elevhälsans roll
29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter
30. Se över hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge
förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser
31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera
föräldrar, barn och elever
Arbete och försörjning
32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn
och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn
33. Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för
det nationella försörjningsstödet
34. Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn- och skolungdomars fritidsaktiviteter
35. Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden
36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd
37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem
38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete
39. Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i arbete
40. Fortsätt satsa på olika former av arbetsmarknadsutbildning
41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner
42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljö i upphandlingar
43. Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet i Malmö och föreslå åtgärder
44. Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk
analys av åtgärden
45. Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet
46. Integrera modeller för rekrytering av unga medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser
s 50
Boende och stadsplanering
s 58
Hälso- och sjukvård
s 66
57. Säkerställ att mödra- och barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor
58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram
59. Lyft förslag om analys av öppenvården i Malmö till Region Skåne
60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år
61. Se över erfarenheterna från forskningsprojektet Migrationens utmaningar
62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård
63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa
64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrupp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa
65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler
66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan
67. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö
68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete
Marknadsföring och spridning
s 66
47. Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser
48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav
49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande
50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö
51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar
52. Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen
53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser
54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö
55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden
56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till
sammanlänkande områden
69. Utred möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Kontakt & mer info
© Malmö stad 2014
Tryckeri: Exakta
Tryckort: Malmö
Grafisk design & illustration: Tapper Geist & Markus Clemmedson
Papper: Munken Print Cream 115g och Munken Print Cream 150g
Förord
Den 5 mars 2014 antog kommunstyrelsen det omfattande ärendet kring slutrapporten
från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Det var ett för Malmö stad unikt ärende,
som bygger på ett unikt arbete och underlag.
Att tillsätta en oberoende kommission med såväl forskare som förvaltningschefer
med uppdrag att ge förslag på åtgärder var ett djärvt grepp för att ta sig an Malmös
utmaningar. När nu processen för ett socialt hållbart Malmö går vidare förväntas fortsatt
handlingskraft i samma anda.
Kommissionens slutrapport med förslag på åtgärder mot ojämlika skillnader i hälsa
i Malmö har djup förankring i forskningen och präglas av en stor bredd, både vad gäller
innehåll och involvering.
Många nämnder, förvaltningar, kommunala bolag, enskilda personer, myndigheter,
representanter för föreningar, näringsliv och andra organisationer har på olika sätt
bidragit till arbetet och många aktörer har visat att de är beredda att bidra också till det
fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det finns en stor kraft i denna uppslutning
och den ska vi ta vara på.
Med denna kortare version av kommunstyrelsens beslut om det fortsatta arbetet för
social hållbarhet, hoppas jag att fler ska kunna ta del av innehållet och dess innebörd.
Kortversionen svarar på frågor om vad som händer nu och vem som ska göra vad. De
utredningsuppdrag som ska genomföras kommer i sig att innebära att berörda aktörer
involveras och att nya samarbeten startar, i linje med kommissionens rekommendationer.
Min förhoppning är också att kortversionen ska kunna användas som underlag för
dialog, som stöd till verksamhetsutveckling och som inspiration till nya satsningar och
samarbeten framöver.
Arbetet för en socialt hållbar utveckling är en ständigt pågående process. Somliga
effekter kommer att kunna märkas snabbare, medan andra, långsiktiga effekter kommer
att ta tid.
För att kunna åstadkomma förändring måste vi alla engagera oss, ta till oss ny
kunskap och våga göra annorlunda. Därför hoppas jag att budskapet om att vi nu är
igång med arbetet för en socialt hållbar utveckling sprids riktigt brett till alla som vill vara
med och bidra.
/Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör
7
Besluten i korthet
De beslut som redovisas i det här stycket är övergripande och går inte in i detalj på vad
som faktiskt ska göras. Konkreta uppdrag och utredningar som drar igång beskrivs under
rubrikerna som följer; Ledarskap och arbetsmetoder, Lärande och utbildning, Arbete och
försörjning, Boende och stadsplanering samt Hälso- och sjukvård .
Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars att
• ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att etablera
en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra
samhällssystemen mer jämlika,
•
ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att förändra
processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning,
•
anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta kommissionens
slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar gjorda i föreliggande
ärende i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet,
•
uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för politiska beslut i enlighet
med de i ärendet redovisade uppdragen till stadskontoret, samt leda kommunens
fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och att årligen återkomma
till kommunstyrelsen med rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet
fortskrider, utifrån varje åtgärd i matrisen, samt
•
ur kommunstyrelsens anslag till projekt och utredningar avsätta 3,5 miljoner kronor
på årsbasis under 2014 till stadskontoret för bemanning, samordningsinsatser,
kommunikationsinsatser och för att undersöka möjligheterna för EU-finansiering för
det fortsatta arbetet, samt att beakta fortsatt finansiering i budget 2015.
8
Inledning
Bakgrund: Från kommission till beslut
I maj 2010 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att tillsätta en kommission för ett socialt
hållbart Malmö med uppdrag att ta fram strategier för att minska strukturella skillnader
i hälsa i staden. Folkhälsoutvecklingen hade då, år efter år, visat på stora skillnader i
hälsa och medellivslängd mellan olika grupper i Malmö, trots insatser som syftade till att
minska skillnaderna. Idag skiljer det nästan fem och ett halvt år i medellivsländ mellan
män i två områden i Malmö och sex år mellan hög- och lågutbildade och skillnaderna
har ökat under de senaste decennierna.
Utmaningarna som Malmö arbetar med krävde nya grepp och kommunstyrelsen
valde därför att ta hjälp av forskare och lokala experter för att gå till botten med
orsakerna och därmed få fram de bästa lösningarna.
År 2008 kom Världshälsoorganisationen (WHO) ut med rapporten Closing the
gap in a generation, som uppmanade världens länder att sätta frågan om minskade
hälsoskillnader högt på den politiska agendan och gav förslag på åtgärder. Rapporten
visade med stor tydlighet och vetenskaplig grund att faktorer som utbildning, inkomst
och social status spelar en avgörande roll för människans hälsa och välbefinnande samt
att det går att påverka faktorerna och därmed minska ojämlikheten i hälsa. Kommission
för ett socialt hållbart Malmö, eller Malmökommissionen, är en av världens första lokala
kommissioner för jämlikhet i hälsa, som följer i WHO:s spår.
Den politiskt oberoende Malmökommissionen bestod av 14 kommissionärer
där både forskare och praktiker fanns representerade. Kommissionärerna var alla
experter inom olika områden, vilket syftade till att skapa förutsättningar för en bättre
helhetsförståelse för Malmös problem och potentialer.
Kommissionen arbetade i tre faser där den första handlade om att ta fram
vetenskapliga underlagsrapporter, för att beskriva Malmös utmaningar och problem ur
olika perspektiv, förklara vilka mekanismer som påverkar hälsan och ge förslag på vad
som kan göras. Sammanlagt publicerades 32 rapporter.
Nästa fas handlade om dialog. Seminarier, möten och workshops hölls för att
diskutera innehållet i rapporterna och för att tillsammans med andra aktörer komma
fram till de bästa lösningarna och hur de skulle kunna genomföras i Malmö. Över 2 000
9
personer bidrog på olika sätt med underlag till slutrapporten, som var det sista steget.
I mars 2013 avslutade kommissionen sitt arbete och presenterade slutrapporten
Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa för kommunstyrelsen, som
i april samma år godkände rapporten och beslutade att skicka den vidare på remiss och
gav stadskontoret i uppdrag att samordna den fortsatta arbetsprocessen.
120 instanser inom och utom Malmö stad gavs möjlighet att besvara remissförfrågan och
närmare 70 av dem gav synpunkter på kommissionens rekommendationer och svarade på
frågor som till exempel hur förslagen kan tillämpas i den egna organisationen, deras syn på
genomförbarhet överlag och vilka åtgärdsförslag som ansågs vara särskilt angelägna.
Stadskontoret i Malmö stad arbetade under tiden med att ta fram ärendet med
förslag till kommunstyrelsen om fortsättning på arbetet efter kommissionen. Ärendet
kallas Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö – nu fråga om förslag
på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling och bygger på
stadskontorets samlade bedömningar av cirka 70 remissinstansers synpunkter
och Malmökommissionens 74 åtgärdsförslag. Merparten av remissinstanserna
ställde sig mycket positiva till kommissionens slutrapport och de två övergripande
rekommendationerna. De lyfte samtidigt fram perspektiv som de tyckte saknades
i rapporten. Svaren som kom in har visat på ett stort engagemang för Malmö och
malmöbornas framtid. Många instanser uttryckte sin angelägenhet om att vara en del av
det fortsatta arbetet.
Det här är en sammanfattande version av ärendet, som kommunstyrelsen i Malmö
antog den 5 mars 2014. Här redovisas inte remissinstansernas synpunkter separat, utan
endast den samlade bedömningen. Remissinstansernas kommentarer samt respektive
svar i sin helhet finns dock i den ursprungliga tjänsteskrivelsen, som går att ladda ner på
www.malmo.se/kommission.
Varför ska vi arbetA för minskade hälsoskillnader i Malmö?
Malmökommissionen konstaterar i sin slutrapport att en god och jämlikt fördelad
hälsa är en förutsättning för att ett samhälle ska klara av att växa på ett hållbart sätt;
socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Enligt både FN:s mänskliga rättigheter och nationell
lagstiftning ska kommunens arbete utgå från alla människors lika värde och rättigheter,
där rätten till god hälsa är en grundläggande del.
Skillnader i hälsa som har sitt ursprung i samhällsstrukturer är per definition
påverkbara. Eftersom vi kan påverka strukturerna menar Malmökommissionen och dess
föregångare, bland annat WHO, att det är etiskt oförsvarbart att inte göra det.
Kommissionen konstaterar att ojämlika förutsättningar och växande skillnader kan
skapa oro och polarisering, minskat förtroende för samhällsinstitutioner och försvagad
delaktighet i samhället.
Dessutom konstaterar kommissionen att skillnader i hälsa kostar mycket pengar, både
direkt genom höga kostnader för stödinsatser, och indirekt genom produktionsbortfall
på grund av sjukfrånvaro och för tidig död. Den årliga kostnaden för ojämlikhet i hälsa i
Malmö uppgår till mellan tre och sju miljarder kronor, enligt kommissionen.
Vad skapar jämlik hälsa?
Forskningen visar tydligt att skillnader i hälsa till stor del beror på människors olika
förutsättningar i livet, till exempel vad gäller skolgång, bostadsmiljö, inkomst och
arbetsmiljö. Dessa faktorer kallas hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen
poängterar vikten av ett perspektivskifte där samhället går från att påverka individuella
val och livsstil till att rikta insatser mot de bakomliggande orsakerna.
Kommissionen använder begreppet ”proportionell universalism” för att beskriva att
åtgärder för en mer jämlikt fördelad hälsa bör vara universella, det vill säga erbjudas alla,
men samtidigt anpassas i omfattning och utformning till de personer och grupper som
har störst behov.
10
Malmös utmaningar och potentialer
Malmö är en snabbt växande stad. Globala, regionala och nationella förändringar
påverkar Malmö och malmöborna på flera sätt. Globala konjunkturssvängningar,
förändringar i de nationella sociala stödsystemen, urbanisering och migration är några
exempel på företeelser som spelar roll för hur vardagen för Malmöbon ser ut.
För att hantera de strukturella förändringar som sker, betonar kommissionen att det
behövs ett perspektivskifte som bland annat innebär att kommunen måste betrakta
många av de insatser som görs i ett längre perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna
av en social investeringspolitik går sällan att finna inom ramen för ett budgetår eller en
mandatperiod. Tvärtom, att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som WHO beskriver
det, en generation.
Ett perspektivskifte handlar också om förändrade attityder. Synen på samhället, på
Malmös roll i globaliseringen och på de människor som bor här spelar stor roll för hur väl
staden lyckas med ambitionen att nå en socialt hållbar utveckling. Både kommissionen
och stadskontoret anser att en stor del av malmöborna har stora, underutnyttjade resurser
i form av till exempel globala kontakter, språkkunnighet och interkulturell förmåga,
kunskaper som är nödvändiga att ta tillvara för att kunna minska skillnaderna i hälsa.
Befolkningsrörelser i Malmö
Kommissionens underlag visar att en halv miljon människor har bott i Malmö åtminstone
något enstaka år mellan 1990 och 2008. Det visar att Malmö är en attraktiv stad att flytta
till. Samtidigt väljer många att begränsa sin tid i Malmö, något som är särskilt tydligt
bland barnfamiljer.
Flödet in och ut ur staden och den förändrade befolkningssammansättningen
betyder att de projekt och initiativ som syftar till att minska ojämlikheten i livsvillkor
och hälsa i Malmö ständigt mäter sina resultat i förhållande till en befolkning i rörelse.
Geografin, som ofta är utgångspunkten för mätning av utveckling i Malmö, kvarstår. Men
människorna i det geografiska området varierar. För att få en rättvisande bild av resultatet
kopplat till en insats måste uppföljningen ske både på individ- och verksamhetsnivå och
i ett geografiskt sammanhang.
11
Vad händer nu?
Uppdrag och utvecklingsområden
I denna del beskrivs de beslut som fattats av kommunstyrelsen om hur Malmö stad ska gå
vidare med arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade hälsoskillnader. Besluten
bygger på Stadskontorets samlade bedömning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och
ca 70 remissionsinstansers synpunkter.
Vad betyder rubrikerna?
Varje åtgärd följs av Malmökommissionens
ursprungliga åtgärdsförslag följt av
åtgärdsnummer och sidhänvisning
till slutrapporten.
Bedömning:
Innebär en kort bedömning av
åtgärdsförslaget som även tar hänsyn till
remissinstansernas synpunkter samt lyfter
det som särskilt bör beaktas eller tillföras i
redan pågående arbete. Texten beskriver
bakgrunden till beslutet och kan innebära
nya uppdrag, förstärkt utvecklingsarbete
eller konstaterande om att det redan pågår
arbete i linje med Malmökommissionens
åtgärdsförslag.
Utredningsuppdrag:
Innebär ett nytt uppdrag från
kommunstyrelsen till stadskontoret eller
anmodan från kommunstyrelsen till andra
nämnder och bolag. Varje uppdrag ska
redovisa åtgärdsförslag, tidsplan samt
kostnadsberäkning och finansieringsförslag.
Utvecklingsområde:
Innebär att ett område bör utvecklas/
intensifieras med utgångspunkt i
stadskontorets bedömning och förslag.
Pågående arbete:
Redan beslutade insatser/uppdrag i linje
med Malmökommissionens åtgärdsförslag.
12
Ansvarig:
Den instans som ska utföra ett uppdrag
eller ansvarar för ett utvecklingsarbete eller
pågående arbete.
Återkoppling/uppföljning:
Här framgår när och på vilket sätt insatsen
kommer att följas upp. Det kan ske
genom befintliga redovisningssystem,
genom enskild återkoppling direkt till
kommunstyrelsen eller genom den årliga
uppföljningen till kommunstyrelsen av
samtliga insatser som stadskontoret ska
sammanställa.
Två övergripande
rekommendationer
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
gav i sin slutrapport två övergripande
rekommendationer till Malmö stad, som
kommunstyrelsen ställer sig bakom.
Etablera en social investeringspolitik som kan
utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra
samhällssystemen mer jämlika
samt
Förändra processerna genom att skapa
kunskapsallianser och demokratiserad styrning
Bedömning:
En social investeringspolitik och förändrade
processer genom kunskapsallianser och
demokratisk styrning är två beståndsdelar
som är ömsesidigt beroende av varandra.
En social investeringspolitik måste
bygga på ett arbetssätt som innehåller
kunskapsallianser och en fördjupad
demokratiserad styrning. Konkret
innebär det att skapa interna och externa
samarbetsformer och processer som både
förtydligar och möjliggör gemensamma
prioriteringar och skapar mer långsiktighet
i beslutsfattandet. Det är lika viktigt att
kunskapsallianser skapas inom Malmö
stads organisation, mellan och inom
nämnder, förvaltningar och bolag, som
med externa aktörer.
Malmö stad behöver se möjligheterna
i ökat samarbete med andra aktörer och,
inom ramen för hela sin budget, säkerställa
att alla beslut grundar sig i väl övervägda
och gemensamma prioriteringar som syftar
till en socialt hållbar utveckling med fokus
på minskade skillnader i hälsa.
Kommissionen beräknar att den totala
kostnaden för ojämlikhet i hälsa uppgår till
mellan tre och sju miljarder kronor per år i
Malmö. Därför är det motiverat, både ur ett
etiskt och ur ett ekonomiskt perspektiv, att
styra budgeten mot att minska ojämlikhet
i hälsa.
Att öppna beslutsprocesserna för
fler aktörer ses som positivt, både ur
ett delaktighets- och kvalitetssäkringsperspektiv. I kunskapsallianser som skapas
är det viktigt att deltagandet bygger på
ömsesidighet och i så stor utsträckning
som möjligt på jämlika villkor. Det
kräver gemensamma målbilder och en
gemensam förståelse för vilka problem
som ska hanteras. Det ställer höga krav på
flexibilitet inom kommunen och förutsätter
att det finns vilja och förmåga att formulera
nya mål när ny kunskap skapas.
Pågående uppdrag
Tre utredningsuppdrag för hållbarhet
I samband med att Malmökommissionens
slutrapport godkändes av
kommunstyrelsen i april 2013 fick
stadskontoret följande uppdrag:
• Att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya kompletterande
mått på samhällsutveckling. Här ingår
att ta fram en förstudie till en hållbarhetsredovisning som ska inkludera mått inom
välfärds- tillväxt- och miljöområdet.
13
• Att utreda möjligheterna för framtagande
av kommungemensamma modeller för
samhällsekonomiska /hälsoekonomiska
beräkningar. Uppdraget innebär en
kartläggning av modeller för samhällsoch hälsoekonomiska utvärderingar och
beräkningar som tagits fram av andra
kommuner, regioner och externa aktörer,
samt interna och externa samarbeten och
nationella initiativ som Malmö bör ta del av.
• Att utreda hur sociala investeringar kan
integreras i budget 2015.
Resultat och förslag på fortsatt arbete
presenteras för kommunstyrelsen
våren 2014.
Rapport om diskrimineringens
betydelse för hälsan
I samarbete med Malmö högskola tar
Malmö stad fram en underlagsrapport
som beskriver vad forskningen säger om
diskrimineringens betydelse för hälsan
samt ger förslag på hur Malmö kan
utveckla arbetet mot diskriminering för
att minska ojämlikhet i hälsa. Rapporten
ska presenteras för kommunstyrelsen
våren 2014.
Ledarskap och
arbetsmetoder
Inom området för ledarskap och arbetsmetoder finns åtgärder kopplade till styrning,
metodutveckling och samverkan.
Övergripande kommentarer:
Ett utvecklat ledarskap och förbättrade arbetsmetoder är avgörande för ett framgångsrikt
fortsatt arbete för minskade skillnader i hälsa i Malmö. Det är därför angeläget att öka
medvetenheten hos politiker, chefer, ledare och medarbetare kring ambitionen om
en socialt hållbar utveckling i Malmö. Det gäller även för ledare utanför Malmö stads
egen organisation. Kommissionens underlag ger oss goda förutsättningar till ökat
ansvarstagande och förnyad förståelse för Malmös förutsättningar och utmaningar.
Kunskapen om holistiskt ledarskap behöver stärkas hos politiker och tjänstepersoner.
Det holistiska synsättet ger möjligheter att utveckla det offentliga ledarskapet så att
sammanhangen mellan lokalt, regionalt, nationellt och globalt tydliggörs. Denna
ledarskapsutveckling stärks när beslut grundar sig på väl underbyggda analyser och mål.
Ledare behöver även utvecklas i sin roll att leda medarbetarna i arbetet och att skapa
engagemang och delaktighet. En nyckelfaktor är fokusering på utveckling av arbetssätt
och processer. Politiker och tjänstepersoner, inom och utom kommunen, behöver få
möjlighet att arbeta på nya sätt i bredare kunskapsallianser och gränsöverskridande
konstellationer som minskar stuprörsfenomenet.
Uppföljnings- och analysstrukturer måste också skapas för att tydliggöra hur insatser
förhåller sig till de övergripande målsättningarna. Processen för social hållbarhet
måste betraktas som en process vars innehåll och former inte kan definieras av Malmö
stad ensamt. Det fortsatta arbetet behöver vara föremål för en bred involvering där
kommunen tillsammans med andra aktörer gemensamt definierar arbetsformer för att
aktivt främja en socialt hållbar utveckling.
14
15
1. Gör en översyn av
kommunfullmäktiges beslut
om Barnkonventionen och ge
förslag på utvecklat arbete för
att stärka barnrättsperspektivet
i alla verksamheter
Utveckla arbetet med att säkerställa att
barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska
beslut (1.1.1.1, s. 56)
Bedömning:
Det pågår arbete i åtgärdens riktning
exempelvis utifrån Jag bor i Malmö – Policy
för ungas inflytande och Barnkonventionen –
handledning för politiker och tjänstemän.
Arbetet behöver utvecklas och stärkas
väsentligt och ambitionsnivån bör vara
hög. Arbetet med barnrättsperspektivet
bör ses som ett brett värdegrundsarbete
i kommunens verksamheter, både där
barnen själva, och där vuxna som fattar
beslut som påverkar barnen, befinner
sig. Barnrättsperspektivet bör integreras i
beslutsprocessen innan beslut är fattade.
Utredningsuppdrag:
Gör en översyn av Kommunfullmäktiges
beslut om Barnkonventionen –
handledning för politiker och tjänstemän
och förutsättningarna i befintliga
strukturer. I en sådan översyn bör det
ingå förslag på hur arbetet framöver ska
utvecklas och organiseras för att stärka
barnrättsperspektivet i alla Malmö stads
verksamheter. Utredningen bör vara
förvaltningsövergripande och även beakta
civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör
läggas på det intersektionella perspektivet
och på möjligheterna att utveckla former
för barnkonsekvensanalyser.
I detta sammanhang vill stadskontoret
även uppmärksamma möjligheten att
stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads
verksamheter genom de politiska mål
som formuleras.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland
annat övriga förvaltningar och med
civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen under våren 2015
2. Skala upp arbetet med
brukarinflytande som en del
av kvalitetsarbetet
Inkludera regelbundna kvalitativa
levnadsundersökningar i processerna
(3.1.1.1, s 131)
samt
Genomför regelbundet återkommande
levnadsundersökningar för att kartlägga
dolda kompetenser och andra potentialer i
lokalsamhället (2.2.2.5, s. 111)
Bedömning:
Levnadsundersökningar beskrivs i
kommissionens rapport som en typ av
kunskapsallians som genom intervjuer
med malmöbor utvecklar den typ
av kvalitativ kunskap om människors
levnadsvillkor, som inte finns i
databaserna.
Det är positivt att kvalitativa uppgifter
kring malmöbornas livsvillkor används
i arbetet kring social hållbarhet. Med
kvantitativ data går det att få reda på
hur mycket eller hur stor andel, men
med kvalitativ data går det att få tillgång
till vad eller hur. Med kvalitativ data går
det att beskriva och förstå fenomen
och sambanden dem emellan och få
16
ta del av erfarenheter, upplevelser och
uppfattningar. Dessutom ger det ett
mervärde eftersom det ger tillgång till
sammanhang som hittills varit okända
och information om orsakerna till en viss
upplevelse. Kvalitativ och kvantitativ data
ger tillsammans en tydligare bild av ett
utfall än vad de gör enskilt.
Att kartlägga dolda kompetenser är
viktigt och Malmö stad som arbetsgivare
behöver utvecklas för att i högre grad
uppmärksamma exempelvis interkulturell
kompetens. I övrigt är det centralt att
Arbetsförmedlingen tar sitt ansvar
gällande denna typ av åtgärder i och med
deras uppdrag. I samband med detta är
det också viktigt att lyfta att civilsamhället
kan utgöra ett stöd i arbetet.
Det är viktigt att syftet med
levnadsundersökningar tydliggörs
i de fall då metoden ska användas
inom den kommunala verksamheten.
Att samla in ytterligare data som
inte är brukarfokuserad utan präglas
av mer allmänna och övergripande
frågeställningar ställer stora krav på hur
informationen hanteras och hur den
används i efterföljande analys.
Utvecklingsområde:
Inom den kommunala verksamheten
förs dagligen dialog mellan personal och
brukare, vilket möjliggör en bättre bild av
malmöbornas levnadsvillkor. Samtidigt
är kommunens verksamheter ofta för
belastade för att kunna tillvarata den mer
kvalitativa informationen. Det behöver
således skapas förutsättningar för att i
mötet mellan personal och brukare bättre
ta tillvara den kvalitativa kunskapen om
brukares levnadsvillkor- och situation.
Ökat brukarinflytande ska vara en del
av kvalitetsarbetet.
Under 2013 pågick projektet Ökat
brukarinflytande inom Individ och
familjeomsorgen med syfte att hitta former
för framtidens brukarinflytande. En rapport
av arbetet kommer att färdigställas under
våren 2014.
Ansvarig:
Stadskontoret och berörda nämnder
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
3. Skala upp arbetet med kollegiala
granskningar och utveckla modeller för
en lärande organisation
Inför kollegiala granskningar som metod
för att utveckla organisationsformer med
självständigt lärande (2.2.3.3, s. 114)
samt
Använd kollegiala granskningar för att göra
arbetsorganisationerna mer lärande och
för att långsiktigt utveckla kunskaperna om
arbetslivet
(3.1.1.2, s. 132)
Bedömning:
Kollegiala granskningar förespråkas
som metod i Malmö stads organisation.
Metoden är en tillgång i stadens
verksamhetsutveckling för att i större
utsträckning belysa hur vi tar oss an saker
och vilka strukturer som finns, snarare
än innehållet och det vi ska behandla.
Att förändra strukturer är en betydligt
mer omfattande process än att ändra
sakinnehåll. Och det är just den typen av
förändringar som måste ske för att kunna
arbeta med att utveckla ett socialt
hållbart Malmö.
En variant av metoden har använts i
programmet Framtida Ledare. I det
har deltagarna fått i uppdrag att
arbeta som internkonsulter alternativt
genomföra uppdrag och analyser utifrån
frågeställningar som verksamheten vill
ha belysta. Att arbeta med kollegiala
granskningar skapar erfarenhetsutbyte
och möjlighet till helhetsperspektiv i
uppdraget vilket i förlängningen blir till
nytta för malmöborna.
Utvecklingsområde:
Det är angeläget att denna typ av arbete
skalas upp och att modeller utvecklas
kring lärande organisation och kollegiala
granskningar utifrån verksamheternas
behov. Denna utveckling bör stödja ett
gränsöverskridande arbetssätt.
Ansvarig:
Stadskontoret tillsammans med
övriga förvaltningar och representanter
för civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
17
4. Utveckla former för samverkan med
civilsamhället kring social hållbarhet
Stärk samverkan med civilsamhället och
dra fördel av dess potentialer till att skapa
sociala innovationer
(2.2.4.1, s. 115)
Bedömning:
Kommissionens slutrapport och
underlagsrapporter tydliggör och
understryker behovet av att fler aktörer än
idag samverkar för att kunna åstadkomma
en långsiktigt hållbar utveckling.
Civilsamhället fyller och kan fylla många
roller i denna utveckling, exempelvis
gällande delaktighet, kunskapsspridning
och genom sin potential att skapa sociala
innovationer. Civilsamhället erbjuder i flera
avseenden insatser som kompletterar de
offentliga. Civilsamhället möjliggör också
mobilisering av frivilligkrafter som kan bli
bärare av Malmös positiva utveckling.
Både remissinstanser och stadskontoret
menar i sin bedömning att det finns
en återhållsamhet inom Malmö stad
som blir till hinder för kreativa möten
mellan det offentliga och civilsamhället.
Samtidigt bedrivs ett omfattande arbete
av civilsamhällets aktörer i Malmö
och det finns flera forum som samlar
civilsamhällets aktörer. Dessa forum är
ibland i egen regi och ibland i samverkan
med andra aktörer såsom Malmö stad,
Region Skåne och Malmö högskola.
På den regionala nivån har Region
Skåne formella överenskommelser med
civilsamhället. Remissinstanser lyfter
behovet och möjligheten i att skapa
liknande typer av överenskommelser med
Malmö stad. Här kan nämnas att Malmö
stad påbörjat ett sådant arbete genom
att Sociala resursnämnden beslutat om
avsiktsförklaringar med ett antal föreningar
som beviljats organisationsbidrag.
Syftet med dessa är att säkra kvalitet
och långsiktighet i samarbetet mellan
kommunen och den ideella sektorn.
Samarbetet kan bli fruktbart när tydliga
överenskommelser görs om mål, syfte och
hur förväntade resultat ska redovisas. Från
civilsamhällets sida ges ett starkt uttryck
för att den potential som civilsamhället
har inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning
i arbetet för ett socialt hållbart Malmö.
De efterlyser på olika sätt en starkare
samverkan med Malmö stad.
Utredningsuppdrag:
Utveckla former för samverkan kring
social hållbarhet. Ett tätare samarbete
med civilsamhället kan ses som en
del av kommissionens övergripande
rekommendation att demokratisera
styrningen. För att det ska ske på ett
framgångsrikt sätt är det av stor vikt att
det sker en transparent diskussion om hur
samarbetet framöver kan se ut och hur det
kan formaliseras utifrån de olika parternas
roller och ansvar.
18
För att civilsamhället ska bli en
varaktig samarbetspartner förutsätts
ibland finansiering av överbyggnader
som komplement till det frivilligarbete
som bedrivs. Det finns därför anledning
för Malmö stad att se över möjligheter till
modeller för denna finansiering utöver
vad som görs idag. Det bör ses som ett
sätt att skapa goda förutsättningar för
ett gemensamt arbete snarare än ett
byråkratiskt hinder. I sammanhanget är det
också viktigt att föra en diskussion utifrån
ett maktperspektiv.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
övriga förvaltningar, civilsamhället, Region
Skåne, näringslivet och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
5. Utred förutsättningarna för att
stärka samarbetet med universitet och
högskola kring metodutveckling
Använd följeforskning i såväl projekt som
ordinarie verksamhet för att utveckla
kunskaperna om problemen, lösningarna,
begreppen och sammanhangen
(3.1.1.3, s. 132)
samt
Använd forskningscirklar
för kunskapsproduktion och
verksamhetsutveckling grundad i
deltagarnas egna problemformuleringar
(3.1.1.3, s. 132)
Bedömning:
Att använda följeforskning på det sätt
som åtgärden föreslår är positivt. Som ett
komplement till att forskare involveras
för att utvärdera satsningar i efterhand
kan följeforskning dessutom skapa
möjligheter för kontinuerlig förbättring.
Genomgående i kommissionens underlag
tydliggörs att Malmö stad behöver bli
bättre på att ha en överblick över vad som
pågår och fatta väl underbyggda beslut,
något som följeforskning kan bidra till.
Även forskningscirklar är ett värdefullt
verktyg, som tillsammans med kollegiala
granskningar och följeforskning utgör
metoder med syfte att utveckla kunskap,
finna samverkansformer och kvalitetssäkra
arbete och uppföljning i organisationen.
Malmö stad ingår redan idag i flera
framgångsrika forskningscirklar, bland
annat inom skola och trygghetsarbete.
Det behövs kompetens på central
nivå för kommunövergripande metodutveckling gällande kunskapsallianser,
forskningscirklar och hantering av
följeforskning. Många gånger behövs
även ett kvalificerat stöd i mötet mellan
verksamhet och forskning för att gynna
kunskapsutbytet. En sådan funktion måste
ha ett tydligt uppdrag och mandat att
driva utvecklingen.
Det finns även ett behov av att se
närmare på resursfrågan. Kostnaden för
följeforskning kan vara en begränsande
faktor, samtidigt som den behöver
ställas mot det faktum att kvalitet
och arbetsformer kan stärkas både
inom ordinarie verksamhet och
särskilda satsningar. En utvidgning av
forskningscirkelmetodiken förutsätter att
det skapas tydliga riktlinjer kring ekonomi,
deltagande och ansvarsförhållanden.
Utredningsuppdrag:
Utred förutsättningarna för att stärka
samarbetet med universitet och högskola
i avseenden som rör metodutveckling
enligt resonemanget ovan.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland
annat Malmö stads övriga förvaltningar,
civilsamhället och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
6. Säkerställ att alla chefer har ett
helhetsperspektiv och att kunskapen
från Malmökommissionen beaktas i
ledarskapsprogram
Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar
utveckling (3.1.2.1, s. 132)
Bedömning:
Åtgärden är synnerligen viktig. Ett
framgångsrikt ledarskap i offentlig
sektor bygger på demokratiska grunder
som synliggörs i förmågan att motivera
medarbetarna utifrån uppställda
målbilder och ett likvärdigt bemötande av
medborgarna. Snarare än att konkurrera
med andra aktörer inom offentlig sektor
eller civilsamhället måste en ledare i
det offentliga finna samarbetsformer
som stärker inte bara den egna
verksamhetens väg mot målet utan även
samarbetspartnerns. Detta ledarskap
behöver förstärkas både på politiker- och
tjänstepersonsnivå.
Utifrån den komplexitet som råder i
19
Malmö och som beskrivs i kommissionens
rapport tydliggörs kraven på ett
demokratiskt ledarskap. Ett sådant krävs
för att nå en utveckling som innefattar
flera aktörer som strävar åt samma håll
utifrån sina olika kompetenser.
För att utveckla ett ledarskap
som möjliggör en hållbar utveckling
krävs ett styrsystem som tydliggör
de övergripande målbilderna och att
ekonomiska resurser för att nå dessa mål
avsätts. För att utveckla det offentliga
ledarskapet med fokus på Malmö stad
har således kommunfullmäktige en viktig
roll i att formulera förväntningar i mål och
uppföljning som säkerställer en hållbar
utveckling av staden.
Malmö stads chefer ska leda
sin verksamhet så att den blir en
bidragande del till ett hållbart Malmö.
Chefens uppdrag behöver därför
tydliggöras, ledarskapet utvecklas och
chefsförsörjningen säkerställas. Malmö
stad behöver ha en tydlig vision för
ledarskapet med fokus på uppdrag,
värdegrund och holistiskt ledarskap.
Slutsatserna i kommissionens rapport är
viktiga utgångspunkter i detta arbete. En
gemensam syn på chefsuppdraget och
ledarskapet ska återspeglas i introduktion,
utvecklingsprogram och andra satsningar
för ledare.
Kontinuerlig utveckling av
strategier för chefsförsörjning krävs
för att säkerställa att Malmö stad är
en attraktiv och hållbar arbetsgivare.
Goda förutsättningar för chefs- och
ledarskapet, kompetensutveckling och
karriärmöjligheter är några exempel på
viktiga områden. Det ska vara attraktivt att
arbeta som chef i Malmö stad på
alla nivåer.
Pågående arbete:
Idag genomförs både kommunövergripande
och förvaltningsspecifika ledarutvecklingsprogram för chefer i Malmö stad. Det
är angeläget att det i alla program och
aktiviteter framgår att chefer har ett
helhetsperspektiv, det vill säga ser sig
själva och sin verksamhet som en del i
helheten kring utmaningar och möjligheter
i Malmö stad. Detta ställer krav på
ledarskapet men också på förutsättningar i
styrmiljö och organisation.
För att skapa en gemensam plattform
i utvecklingsarbetet för ett ledarskap
med helhetsperspektiv som leder till nya
arbetsformer kan erfarenheter från tidigare
Engagemang för Malmö-program tillvaratas.
Det behöver också säkerställas
att den kunskap som genererats av
kommissionen och inom ramen för
ärendet, beaktas i utvecklingen av nya
ledarutvecklingsprogram utifrån ett
holistiskt ledarskap samt att samarbete
med universitet och högskolor etableras.
Ansvarig:
Stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
7. Utveckla holistiska styrinstrument
genom nytt styr- och ledningssystem,
nya mått på samhällsutveckling utifrån
övergripande hållbarhet, modeller
för samhälls- och hälsoekonomiska
beräkningar samt integrering av sociala
investeringar i budget
Utveckla holistiska styrinstrument
(3.1.2.2, s. 133)
samt
Utveckla nya och kompletterande mått på
samhällsutvecklingen som relaterar till en
övergripande hållbarhet
(3.1.2.3, s. 133)
Bedömning:
Som nämnts i föregående åtgärd är det
viktigt att organisationen säkerställer att
alla verksamheter och medarbetare ser sin
del i helheten. Det krävs ett kontinuerligt
och hårt arbete för att ett verkligt holistiskt
styrinstrument ska komma på plats,
bibehållas och utvecklas. Att styra staden
ur ett mer mångfacetterat perspektiv än
idag kommer att kräva öppenhet och vilja
till förändring både inom nämnder och
förvaltningar.
Det är av stor vikt att ett visionsarbete
kommer till stånd som kan peka ut
riktningen för den fortsatta utvecklingen.
Pågående arbete
Det arbete som påbörjats kring ett nytt
styr- och ledningssystem ligger i linje
med åtgärderna.
20
Stadskontoret har även, som
nämnts under rubriken pågående
uppdrag (s13), fått i uppdrag av
kommunstyrelsen att utreda möjligheten
till en hållbarhetsredovisning med nya,
kompletterande mått på samhällsutveckling, att utreda möjligheterna för
framtagandet av kommungemensamma
modeller för samhälls-ekonomiska/
hälsoekonomiska beräk-ningar samt
att utreda hur sociala investeringar kan
integreras i budget 2015.
Arbetet med dessa uppdrag
kompletterar det nya styr- och
ledningssystemet och kan tillsammans
möjliggöra ett holistiskt styrsystem. I detta
betonas betydelsen av att ta fram nya
mått på samhällsutveckling som spänner
över alla hållbarhetsdimensioner.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2014
Ansvarig:
Stadskontoret i samverkan med
berörda aktörer.
8. Se över möjligheten för Malmö
stad att ansluta sig till Mötesplats
social innovation
Vidareutveckla en infrastruktur för social
innovation och urban integration
(3.1.3.1, s. 134)
Bedömning:
Denna åtgärd är övergripande i förhållande
till övriga åtgärder inom området ledarskap
och arbetsmetoder. Den ringar in åtgärder
om ökad samverkan, metodutveckling,
skapandet av gemensamma plattformar
och mötesplatser. Åtgärden knyter också
an till hur det fortsatta arbetet för social
hållbarhet bör organiseras.
Därför utgör de beslut som gäller
samverkan med andra myndigheter,
högskola och universitet, civilsamhället
och näringslivet ett viktigt led i att skapa
förutsättningar för social innovation och
urban integration. I sammanhanget är det
viktigt att lyfta Områdesprogrammen, som
utgår från uppdraget att arbeta innovativt
på lokal nivå i Malmö. Det finns även ett
stort antal satsningar, som exempelvis
Tillväxt Malmö, Uppstart Malmö och
Innovationsplattform Syd som kan fungera
som goda exempel att bygga vidare på
eller dra lärdom av.
Staden bör dessutom se över
möjligheterna att ingå i arbetet kring
det nationella forumet Mötesplats social
innovation för att kunna dra nytta av
den kompetens som mötesplatsen kan
förmedla och det stöd den kan utgöra för
Malmö stads fortsatta arbete för
social hållbarhet.
Utredningsuppdrag:
Ta fram en kostnadsberäkning och
bedömning av möjligheten att ansluta sig
till Mötesplats social innovation.
Ansvarig:
Stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
21
9. Gör en översyn av befintliga
forsknings- och utvecklingsstrukturer
och samverkansformer med högskola
och universitet med förslag på
arbetsmodeller
Uppdra åt ledamöter från Malmökommissionen att tillsammans med
Malmö stad, Region Skåne och intresserade
lärosäten att skapa ett gemensamt organ
för genomförande och uppföljning av
Malmökommissionens arbete
(3.1.3.2, s. 134)
Bedömning:
Det krävs en mängd olika typer av
konstellationer som inom olika områden
och på olika sätt kan hantera frågor som
handlar om social hållbarhet och minskade
hälsoskillnader. Redan idag finns det flera
strukturer som kan användas och förstärkas
för att det fortsatta arbetet ska kunna
utvecklas i rätt riktning. I detta sammanhang
är det återigen viktigt att framhålla att det
krävs ett tydligt ledarskap och en struktur för
det fortsatta arbetet.
Stadskontoret ser ett stort behov av
att även det fortsatta utvecklingsarbetet
för social hållbarhet präglas av goda och
täta relationer till högskola och universitet,
och att kommunens roll som beställare
av forskning måste stärkas. På samma sätt
behöver kompetensen inom kommunen
höjas för att utveckla kunskapen om den
”översättningsprocess” som sker när forskning
ska omsättas praktiskt.
Forskning bör ligga till grund för framtida
prioriteringar. Det är viktigt att det då finns
strukturer inom kommunen som kan sprida
och tillgodogöra sig aktuell forskning som
handlar om social hållbarhet och hållbarhet
i stort.
Det finns idag en rad olika former för
hur kommunen arbetar med forskningsoch utvecklingsfrågor. Formellt sker det
till exempel inom Malmö stads interna
FoU-verksamheter och inom ramen för
Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Under 2012 och 2013 har Malmö stad
deltagit i ett partnerskap tillsammans med
Botkyrka och Eskilstuna för att starta ett
lokalt Unescocentrum. I december 2013
fick centret formell Unescostatus genom
ett erkännande i svenska Unescorådet.
Verksamheten är tänkt att ge Unescos
globala fredsuppdrag lokala avtryck
genom en samverkansplattform där civila
samhället, offentlig sektor och lärosäten
kan arbeta främjande och lösningsinriktat i
lokala sammanhang.
Utredningsuppdrag:
Gör en översyn av befintliga forskningsoch utvecklingsstrukturer och
samverkansformer med högskola och
universitet med förslag på befintliga
eller nya arbetsmodeller som aktivt kan
främja det fortsatta arbetet för en socialt
hållbar utveckling.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
övriga förvaltningar, civilsamhället och
lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
22
23
Lärande och
utbildning
Inom området lärande och utbildning finns åtgärder som är kopplade till förskolan,
grundskolan, gymnasiet och fritidshemmen.
Övergripande kommentarer:
Fokus på barn och ungas livsvillkor och lärande samt satsningar inom området är
centralt för en positiv samhällsutveckling. Malmö stads nya organisation för förskolan,
grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen går i linje med kommissionens
rekommendationer. Målet med den nya organisationen är ökad likvärdighet, ökad
måluppfyllelse och bättre förutsättningar för att möta de nya utmaningar som Malmö har
med en snabbt växande befolkning samt stora behov av personal med rätt kompetenser
och utbyggnad av lokaler.
Det är viktigt för det fortsatta arbetet att skolan ses som en del av det omgivande
samhället. Utifrån ett helhetsperspektiv på Malmö krävs samverkan mellan många
nämnder, förvaltningar, civilsamhället och näringsliv, inte minst för att förbättra flickors
och pojkars levnadsvillkor, skolresultat och för att stärka deras sociala kapital.
24
25
10. Gör en årlig redovisning
av skolnämndernas behov
och kostnader
Genomför en grundlig inventering
av resursbehov i stadens
utbildningsinstitutioner åtföljt av en
finansieringsplan (2.1.1.1, s 81)
Pågående arbete:
En samlad beskrivning av långsiktiga
behov och kostnader redovisas inom
ramen för kommunens budgetberedning.
Bedömning:
Genom det utvecklingsarbete som sker
i de nya skolförvaltningarna och utifrån
Skolinspektionens beslut från oktober
2013 med krav på åtgärder, finns en
relativt god bild av vilka brister och behov
som finns i verksamheten.
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden
samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
11. Utveckla det systematiska
kvalitetsarbetet i skolnämnderna
De stödjande kunskapsstrukturerna i staden
måste stärkas (2.1.1.2, s 81)
Bedömning:
Kvalitetsarbetet inriktas på att de nationella
målen i läroplan och skollag uppfylls,
vilket borgar för att utbildningen vilar
på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i enlighet med kommissionens
åtgärdsförslag.
För att stärka arbetet ytterligare
bör kommunstyrelsens uppsiktsplikt
i förhållande till det systematiska
kvalitetsarbetet betonas.
I kommissionens slutrapport står det att
”Malmö stad bör arbeta fram vetenskapligt
grundade framgångskriterier för Malmös
skolor som komplement till betygsresultat
att använda för att synliggöra skolors
styrkor och svagheter på olika plan.”
Pågående arbete:
Det pågår en utredning kring framtida
funktion och uppdrag för CPI (Centrum för
Pedagogisk Inspiration) och FoU Malmö
Utbildning. Utredningen utgår från de
nya skolförvaltningarnas behov och
arbetssätt och syftet att öka kvalitet och
måluppfyllelse i samtliga verksamheter.
På kommunstyrelsens uppdrag har
föreskolenämnden och grundskolenämnden tagit fram en modell för det
systematiska kvalitetsarbetet, som utgår
från skollagens krav. Implementering av
modellen pågår.
Det är viktigt att använda andra
mätobjekt än bara betyg, eftersom en
skolas betygsnivå inte per automatik säger
någonting om ifall skolan bedriver god
undervisning eller inte.
26
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden
samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen 2014
12. Ta fram en kommungemensam,
långsiktig strategi för kompetensoch personalförsörjning
Personal som arbetar i stadens
utbildningsinstitutioner måste ha en
hög kunskapsnivå och möjligheter till
professionell utveckling. Fortsätt satsa
på kompetensutveckling, det som kallas
Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos
lärare på alla nivåer för att klara övergången
till ny skollag, läroplaner och kursplaner
(2.1.1.3, s. 81)
Bedömning:
Inom både förskolans och grundskolans
verksamheter pågår ett arbete i linje med
förslaget. Den nya skolorganisationen
skapar möjligheter att sätta lärandet i
centrum bland annat med hjälp av de
nyinrättade karriärtjänsterna; förstelärare
och lektor. Genom sin strategi och
handlingsplan för att öka andelen
förskollärare till 55 procent år 2015 och
65 procent år 2020, har kommunen en
uttalad ambition att öka kunskapsnivån
och ge möjligheter till professionell
utveckling.
Gällande en fortsättning av
Skolsatsning 2012 bör utredningen om
organiseringen av FoU Malmö Utbildning
och CPI inväntas innan beslut fattas
eftersom FoU Malmö Utbildning har varit
drivande i satsningen.
Mot bakgrund av behovet av
att säkerställa hög kompetens samt
åtgärdsförslagen kring minskade
barngrupper i förskolan respektive
fritidshemmen krävs en fördjupad analys
av medarbetarnas kompetens, behov
av kompetensutvecklingsinsatser och
nyrekrytering. Detta uppdrag ligger
främst hos berörda nämnder och
förvaltningar, men det finns möjligheter
till kommungemensamma modeller
för kompetensanalys samt IT-system för
kompetenskartläggningar.
Andra angelägna åtgärder är att
vidareutveckla samarbetet med högskola
och universitet för att säkerställa
kompetensförsörjningen på sikt. Även
möjligheter till arbetsmarknadsoch kompetensväxlingsprojekt
behöver utredas.
Det är positivt att Malmö högskola
i sitt remissvar tydliggör att de har
beredskap och vilja att göra speciella
utbildningsinsatser i samverkan med
kommunen. I dagsläget finns fler
sökande till förskollärarutbildningen i
Malmö än antal platser. Det är därför
angeläget att förskoleförvaltningen,
grundskoleförvaltningen och gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen
intensifierar samarbetet med Malmö
högskola och andra högskolor eller
universitet om hur Malmö stads
kompetensbehov inom skolan ska
kunna tillgodoses.
Utredningsuppdrag:
Ta fram förslag till en kommungemensam
långsiktig strategi för kompetens- och
personalförsörjning som omfattar hela
Malmö stad. Förslaget ska innehålla en
modell för kontinuerlig kartläggning, analys
av kompetensbehov och uppföljning.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland
annat Malmö stads övriga förvaltningar
och bolag
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
27
13. Säkerställ att skolpersonal
i hela staden kan delta i
kompetensutvecklingsinsatser
som bygger på det systematiska
kvalitetsarbetet
Resultatet av varje skolforms systematiska
kvalitetsarbete ska ligga till grund
för hur personalens fortbildning och
vidareutbildning prioriteras
(2.1.1.4, s. 82)
Bedömning:
Det pågår ett arbete i linje med åtgärden
inom de tre nya skolförvaltningarna.
Skolnämnderna bör aktivt arbeta
för att säkerställa att personal i hela
staden har förutsättningar att delta i
kompetensutvecklingsinsatser.
Pågående arbete:
Inom förskoleförvaltningen förbereds en
modell med pedagogiska utvecklingsteam, som består av till exempel
specialpedagoger, utvecklingspedagoger,
IT- och genuspedagoger. Teamen
kommer att stödja förskolorna att bli
lärande organisationer med praxisnära
utvecklingsinsatser och sammanhållen
kompetensutveckling.
Grundskoleförvaltningen har som
ambition att utveckla kopplingen mellan
det systematiska kvalitetsarbetet och
personalens kompetensutveckling.
Fritidshemspersonalen kommer särskilt att
beaktas i kommande kompetenshöjande
insatser.
Skolorna inom gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen arbetar
sedan flera år med forskningscirklar där
medarbetare forskar i och reflekterar kring
sin egen praktik.
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden
samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
14. Utveckla formerna för delaktighet
för föräldrar och barn
Barns och ungas inflytande över vardagen
i förskola, fritidshem och skola, utifrån de
förutsättningar som råder på varje skolnivå,
ska stärkas genom att aktivt inkludera dem
i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta
gäller även föräldrainflytande
(2.1.1.5, s. 82)
Bedömning:
Att alltid låta barns perspektiv på sin
egen vardag vara en del av utvärdering
och systematisk kvalitetsutveckling följer
av skollagens och läroplanens krav på det
systematiska kvalitetsarbetet.
Pågående arbete:
Det pågår ett arbete i förskolan,
grundskolan och gymnasieskolan för
barns och elevers inflytande och det är
angeläget att arbetet ges hög prioritet.
Bland annat har det inom ramen för
det systemantiska kvalitetsarbetet
tagits fram stödmaterial för skolorna
med exempel på modeller för elev- och
föräldrainflytande. Jag bor i Malmö –
policy för ungas inflytande bör ligga till
grund för utvecklingsarbetet.
Det finns också lärdomar att dra
av den föräldrasamverkan och det
föräldraengagemang som beskrivs i
underlagsrapporten Att behålla mitt och
lära mig något nytt – föräldraengagemang
i mångkulturella miljöer (Bouakaz, 2012).
Interkulturell kunskap bland såväl
28
pedagoger som skolledare är en viktig
del för att nå framgång i arbetet.
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden
samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
15. Utred hur erfarenheterna från
Bunkeflomodellen kan integreras
i Malmös grundskolor samt hur
samarbetet med idrottsföreningar kan
stärkas för gymnasiet
Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt
med hälsorelaterade frågor genom att
ämnet Idrott och Hälsa förstärkt ges till
samtliga elever vid Malmö stads skolor
(2.1.1.6, s. 82)
sådant införande lägga stor vikt vid
jämställdhetsperspektivet så att
den utökade undervisningen och
utövningen kan gynna pojkar och flickor
i lika omfattning.
Bedömning:
Forskning pekar tydligt på den fysiska
rörelsens betydelse för hälsan. God fysik
och god motorisk förmåga kan också
bidra till högre måluppfyllelse i skolan.
Skolan som hälsofrämjande arena och
betydelsen av fysisk aktivitet och lek
inomhus såväl som utomhus lyfts fram i
skolans läroplaner.
Kommissionens förslag ligger i linje
med inriktningen i det forskningsprojekt
som gick under namnet Bunkefloprojektet,
som tydligt visade att rörelse och
motoriska övningar är viktiga för den
positiva kunskapsutvecklingen. I den hälsoekonomiska bedömning
som kommissionen låtit göra av
Bunkeflomodellen visas att ett införande
av daglig idrott i samtliga Malmös
grundskolor skulle öka det potentiella
produktionsvärdet med 59 miljoner
kronor under den 10-årsperiod som följer
efter fullgången grundskola. Analysen
visar också att den högre utbildningsnivå
som åtgärden visats leda till skulle bidra
till att reducera ohälsokostnaderna
med 56 miljoner kronor. Dessa värden
sammantaget överstiger de cirka 16
miljoner kronor som personal- och
lokalkostnaderna uppgår till för att
genomföra åtgärden.
Införandet av daglig idrott i samtliga
grundskolor i Malmö stad bedöms
som positivt. Det är viktigt att vid ett
Utredningsuppdrag 1:
Utred hur erfarenheterna av
Bunkefloprojektet systematiskt kan
integreras i skolornas arbete för ökad
måluppfyllelse, både inom ämnet Idrott
och Hälsa med utgångspunkt ifrån att
rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan
ingå även inom ramen för övriga ämnen
och i organiserade aktiviteter under och
efter skoldagen
Ansvarig:
Grundskolenämnden i dialog med bland
annat Malmö högskola och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
Utredningsuppdrag 2:
Utred möjligheten att stärka samarbetet
mellan gymnasieskolorna och lokala
idrottsföreningar i syfte att erbjuda
eleverna möjlighet till idrotts- och
hälsoaktiviteter efter skoldagens slut.
Ansvarig:
Gymnasie- och vuxenutbildnings
nämnden i dialog med bland annat
Malmö högskola och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
29
16. Kartlägg vilka barn som inte går i
förskola och följ upp dessa
Kartlägg vilka barn som står utanför
förskoleverksamheten följt av ett aktivt
uppsökande och anpassad information till
föräldrar som inte har sina barn i förskolan
(2.1.2.1, s.85)
Bedömning:
Enligt skollagen ska barn erbjudas
förskola även i andra fall än då föräldrarna
förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga
för annat barn eller är arbetslösa om de av
fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling i form av
förskola. Kommunen har därför ett särskilt
uppdrag att aktivt söka upp dessa barn.
I en kommun med Malmös socioekonomiska struktur är detta av största
vikt. Barn som inte deltar i förskolan
får inte samma möjlighet till den
kunskapsmässiga eller sociala utveckling
som andra barn har. Som framgår av
skollagen rör det också andra områden än
de rent kunskapsrelaterade. För barn som
inte vistats länge i Sverige är det av största
vikt att de får delta i aktiviteter och bland
annat utveckla sitt språk.
Kommissionen redogör för att
cirka 800 (cirka 25 procent) av de totalt
3 195 femåringarna inte var inskrivna i
förskolan i Malmö år 2010, vilket framstår
som anmärkningsvärt. Uppgifter från
Skolverket visar dock att endast 6
procent av femåringarna i Malmö inte
var inskrivna i förskolan två år senare,
2012. Det är dock fortfarande relevant
att kartlägga vilka barn som står utanför
förskoleverksamheten; hur deras
socioekonomiska situation ser ut och
vilka bakomliggande orsaker som finns till
föräldrarnas val.
Pågående arbete:
Förskoleförvaltningen har genomfört en
analys av kommissionens uppgift om
barn som inte är inskrivna i förskolan.
Utifrån kartläggningen och det aktiva
uppsökande som förskolenämnden
planerar behövs i dagsläget inget
ytterligare uppdrag gällande åtgärden.
Ansvarig:
Förskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
17. Kartlägg barngrupperna i förskolan
efter sammansättning och behov för
att på sikt minska barngrupperna
Barngruppernas storlek i Malmös
förskolor ska minska. Ett första mål är att
barngrupperna för barn i åldrarna 0-3 inte
ska överstiga 15 (2.1.2.2, s.85)
Bedömning:
Relationen mellan förskolepersonal och
barn pekas i kommissionens slutrapport
ut som den viktigaste kvalitetsaspekten
för förskolan. Minskade grupper för de
minsta barnen är angeläget. Samtidigt
är det viktigt att lyfta att det kan vara
problematiskt att fastställa en exakt siffra
vad gäller antal barn per avdelning då det
kan ta fokus från vikten av barngruppens
sammansättning med tanke på till
exempel ålder och behov.
Även personaltätheten spelar stor
roll, särskilt för de allra minsta barnen.
Forskning visar att en personal per tre
30
barn är rimligt för att skapa så goda
förutsättningar som möjligt för de minsta
barnen. I Malmö går det i dagsläget
en personal på fem barn. Därför är
det viktigt att aktivt arbeta för att öka
personaltätheten i Malmö stads förskolor,
särskilt i de grupper där de minsta
barnen vistas.
Kommissionens hälsoekonomiska
analys av åtgärdsförslaget visar att en
minskning av småbarnsgrupperna till
max 15 barn/grupp skulle innebära en
merkostnad på 124 miljoner kronor, eller
ungefär 41 miljoner kronor per årskull.
Minskade barngrupper och ökad
personaltäthet innebär också ett ökat
behov av utbildad personal och lokaler.
Detta i en verksamhet som under de
närmaste åren även förväntas växa
enligt prognoser om ett ökat antal barn
i förskoleålder. Åtgärd 12 innehåller
en redogörelse för hur frågan om
kompetensförsörjning kan hanteras.
Pågående arbete:
Det pågår ett arbete i Malmös förskolor
med att kartlägga barngruppernas
sammansättning i förhållande till
ålder och behov. Den bör ligga till
grund för det fortsatta arbetet. I det
fortsatta utvecklingsarbetet bör också
rekommendationerna i kommissionens
slutrapport och underlagsrapporter
gällande storleken på barngrupper och
personaltäthet i förskolan beaktas.
Ansvarig:
Förskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
18. Fortsätt satsningarna på
språkutveckling inom förskola och
grundskola
Tidig och återkommande uppföljning
av barns språkutveckling följt av tidiga
stödåtgärder vid behov. Gäller både svenska
språket och andra modersmål (2.1.3.1, s. 89)
Bedömning:
Det pågår ett utvecklingsarbete inom
både förskole- och grundskolenämnden
som går i linje med åtgärdsförslaget.
Pågående arbete:
I den nya förskoleorganisationen ska
specialpedagoger kopplas till varje
utbildningschefsområde. De kan bidra
med uppföljningar av barnen och
handledning av personalen i att stödja
barnen i deras utveckling.
Inom grundskoleförvaltningen pågår
det insatser kring tidig uppföljning och
stöd av barns språkutveckling inom
Skolsatsning 2012. Vid tillsättning av så
kallade förstelärare är det meriterande
om försteläraren har kompetens i
språkutvecklande ämnesundervisning.
Ansvarig:
Förskolenämnden och
grundskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
31
19. Fortsätt satsa på
kompetensutvecklingsinsatser inom
språk och läs- och skrivprocessen i
förskola och grundskola
Riktade kompetensutvecklingsinsatser
på förskolor och skolor med många barn
från flerspråkiga miljöer och i synnerhet
på 1-3 skolor med låg måluppfyllelse. All
undervisande personal ska ha kompetens
i läs- och skrivprocessen samt språklig
medvetenhet. Om denna kompetens saknas
ska kompetensutveckling göras obligatorisk
(2.1.3.2, s.89)
Pågående arbete:
En särskild satsning under 2012-2014
innebär att nya praktiska arbetssätt
och metoder kring modersmålsstöd
implementeras. Varje förskola
måste dessutom uppmärksamma
modersmålsstöd i sitt systematiska
kvalitetsarbete. Även inom grundskolan
pågår utvecklingsinsatser.
Bedömning:
Inom Skolsatsning 2012 pågår nya
insatser för att skapa goda flerspråkiga
förskolemiljöer.
Utvecklingsområde:
Det måste säkerställas att lärare
ges möjlighet att delta i särskilda
fortbildningsinsatser på dagtid. Det är
också viktigt att förskollärare och lärare får
en god kompetens inom dessa områden
redan under utbildningen.
Den här typen av kompetensutvecklingsinsatser bör hanteras inom de
berörda nämndernas strategier och inom
den långsiktiga strategin i åtgärd 12.
Ansvarig:
Förskolenämnden och grundskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
20. Följ upp studieresultat för att ge
rätt stödinsatser
Tidig och kontinuerlig uppföljning av
studieresultat som vid behov följs upp med
adekvata stödinsatser
(2.1.3.3, s.89)
Bedömning:
Enligt skollagen ska det systematiska
kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de
nationella målen för utbildningen.
Pågående arbete:
Åtgärden är en del av skolans
grunduppdrag. Inom det systematiska
kvalitetsarbetet har det också skapats
möjligheter för skolorna att tidigare och
oftare följa upp elevernas måluppfyllelse i
förhållande till de nationella målen. Kravet
innebär att huvudmän, förskole- och
skolenheter systematiskt och kontinuerligt
ska följa upp verksamheten, analysera
resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla
utbildningen. Detta förutsätts ske i Malmö.
Här är det särskilt viktigt att lyfta Malmö
stads utmaning i att kunna stödja de elever
som kommer till kommunen sent under
sin skolgång. Det handlar inte enbart
om elever med utländsk bakgrund utan
också elever som flyttar in till kommunen
efter att ha haft en orolig skolgång någon
annanstans. Det finns elever som av olika
skäl flyttat mycket under sin uppväxt
och därmed har en otillfredsställande
skolbakgrund. Inte minst gäller detta för
familjehemsplacerade elever.
Ansvarig:
Förskolenämnden och grundskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
32
21. Fortsätt satsningen på
studiehandledning på modersmål
Samtliga elever med utländsk bakgrund
ska ha tillgång till och erbjudas
studiehandledning på sitt modersmål
(2.1.3.4, s. 89)
Bedömning:
Utifrån definitionen på utländsk
bakgrund kan det ifrågasättas om
alla elever med utländsk bakgrund
ska ha tillgång till eller erbjudas
studiehandledning på sitt modersmål.
Grunden bör istället, så som skollagen
föreskriver, vara elevens behov av detta
utifrån om de har tillägnat sig funktionell
svenska eller inte. De brister som finns
bör dock åtgärdas.
De utredningar som nu görs bör
inväntas innan eventuella ytterligare
åtgärder vidtas.
Pågående arbete:
De beslut som kommunstyrelsen
har fattat utifrån utredningen om
studiehandledning på modersmålet och
modersmålsstödet i förskolan kan bidra
till att utvecklingen går i rätt riktning.
Det gäller även kommunstyrelsens
beslut om att förskolenämnden
tillsammans med grundskolenämnden
ska utreda och förbereda en överföring
av den del av modermålsenhetens
verksamhet som riktar sig mot förskolan
från grundskoleförvaltningen till
förskoleförvaltningen.
På liknande vis har grundskolenämnden fått i uppdrag att tillsammans med gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden utreda
resterande delen av modersmålsenheten
avseende framtida uppdrag, arbetsform
och organisation.
Ansvarig:
Förskolenämnden och
grundskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
22. Utred möjligheter till mindre
barngrupper i fritidshemmen
Barngruppernas storlek i Malmös
fritidshem ska minska. Ett första steg är att
barngrupperna inte får överstiga 30 barn/
avdelning (2.1.4.1, s.91)
Bedömning:
Fritidshemmen har enligt den nya
skollagen ett tydligare uppdrag där
det står att fritidshemmet kompletterar
utbildningen i skolan. Tidigare var det
formulerat så att fritidshemmet skulle
komplettera skolan. Dessutom säger
skollagen att fritidshemmet ska stimulera
elevernas utveckling och lärande, samt
erbjuda dem en meningsfull fritid
och rekreation.
I underlagsrapporten God kvalitet
i fritidshem – grund för elevers lärande,
utveckling och hälsa (Ludvigsson
och Falkner, 2012) redogörs behovet
av att minska grupperna i Malmös
fritidshem. Författarna menar att det
i längden är orimligt att bedriva en
fritidshemsverksamhet av god kvalitet
i elevgrupper som i Malmö består av i
snitt 39,8 barn i olika åldersgrupper på
knappt två heltidsanställda. Ett riktmärke
bör, enligt forskarna, vara 20-25 elever per
två lärare, men antalet elever bör styras
av barngruppens sammansättning med
tanke på till exempel ålder och behov.
Det är mycket viktigt att personaltätheten
samt andelen personal med
pedagogisk högskoleutbildning i
fritidshemmen ökar. Detta ställer krav
på ökade resurser. Det ställer även
höga krav på implementeringen av de
kompetensförsörjningsstrategier som
nämnts tidigare (se åtgärd 12).
Grova uppskattningar som
grundskoleförvaltningen gjort visar att det
krävs ett tillskott på ungefär 450 anställda
i Malmös fritidshem för att uppnå samma
personaltäthet som i skolan, vilket skulle
innebära en ungefärlig årskostnad på 170
miljoner kronor.
33
Skolinspektionen påtalar i sitt beslut
efter uppföljningen av tillsynen i Malmö
kommun att elever i kommunens
fritidshem som av olika skäl är i behov av
särskilt stöd i sin utveckling inte får det
särskilda stöd de behöver. Myndigheten
anser också att det finns brister i
fritidshemmen som innebär att elever
inte ges likvärdiga förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.
Antalet barn på fritidshem i Malmö
har ökat och bedöms fortsätta öka. Det
är en utmaning redan idag att upprätthålla
kvaliteten på fritidshemmen, både resursoch lokalmässigt. Grundskolenämnden
framförde detta i budgetskrivelsen för 2014,
men resursbehovet tillgodosågs inte.
Kunskapen om varför fler äldre barn
(10-12 år) går på fritidshem jämfört med
andra kommuner behöver öka för att
utveckla verksamheten utifrån äldre
barns behov, erfarenheter och intressen i
förhållande till läroplanens uppdrag.
Utredningsuppdrag:
Utred barngruppernas storlek
på fritidshemmen utifrån
rekommendationerna i kommissionens
slutrapport och underlagsrapporter.
Ansvarig:
Grundskolenämnden i dialog med bland
annat stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
23. Utred möjligheten att öka
andelen högskoleutbildad personal
i fritidshemmen
Andelen högskoleutbildad personal ska öka
i Malmös fritidshem. Ett första mål är att
75 procent av fritidshemspersonalen har
högskoleutbildning och på sikt all personal
(2.1.4.2, s. 91)
Bedömning:
Grundskolenämnden genomför ett
utvecklingsarbete som går i linje med
åtgärdsförslagets syfte. Det är viktigt
att öka andelen högskoleutbildad
personal i fritidshemmen och det är
prioriterat i grundskoleförvaltningens
personalförsörjningsplan. Den övergripande
kompetensförsörjningsstrategin under
åtgärd 12 bör stötta denna inriktning.
Det finns också anledning att se över behov
av kompetensutveckling hos rektorer
kring fritidshemmens uppdrag och om
fritidspedagogikens specifika kvaliteter.
Pågående arbete:
Grundskolenämnden utreder möjligheter
att öka andelen högskoleutbildade på
fritidshemmen.
Ansvarig:
Grundskolenämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar
för fritidshemmen
Inrätta minst en heltidstjänst med
ansvar för fritidshem på den nya
grundskoleförvaltningen (2.1.4.3, s.91)
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Bedömning:
Grundskolenämndens initiativ att
inrätta en särskild utvecklingsfunktion
för fritidshemmen ligger i linje med
åtgärdsförslagets syfte.
Ansvarig:
Grundskolenämnden
34
25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som
varken är i arbete eller studier upp till
25 års ålder
Permanenta Ungdomsuppföljningen vid
Vägledningscentrum i Malmö samt tillför
resurser för arbetet med att följa upp,
informera och motivera ungdomar till
studier och/eller praktik (2.1.5.1, s.93),
samt
Utvidga det kommunala
informationsansvaret upp till 25 år (2.2.2.6 ,
s.111)
Bedömning:
Det pågående arbetet går i linje med
kommissionens åtgärdsförslag.
Pågående arbete:
Ungdomsuppföljningen är idag placerad
under Vägledningscentrum i Malmö som
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
ansvarar för, och är till stora delar redan
permanentad.
När det gäller det fördjupade
uppföljningsarbetet har ett förstärkt
samarbete mellan Arbetsförmedlingen,
stadsområdesförvaltningarna,
Jobb Malmö och gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen inletts
under hösten 2013, med syfte att få in
unga på arbetsmarknaden. Samarbetet
handlar om att kartlägga de aktuella
ungdomarna upp till 25 år, att följa upp och
möta dessa personer för att identifiera och
erbjuda lämpliga insatser i form av arbete,
utbildning eller praktik. Ambitionen är att
arbetet ska ske nära ungdomarna, lokalt i
stadsområdena. Samarbetet är ett led i de
pågående förändringarna inom Jobb Malmö
och vilar till stora delar på de slutsatser och
rekommendationer som kommissionen gett.
Ansvarig:
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
26. Utred behov av utbyggnad
och personalförstärkning vid den
kommunala elevhälsan och ge förslag
på insatser
Genomför en kraftfull satsning på
utbyggnad och personalförstärkning
av såväl medicinskt, psykologiskt,
specialpedagogiskt och socialt utbildad
personal inom elevhälsan vid de
kommunala gymnasieskolorna
(2.1.5.2, s.93)
Bedömning:
I underlagsrapporten Gymnasieskolan –
inte en skola för alla? (Cederberg, 2012)
framkommer att den näst vanligaste
orsaken till avbrutna gymnasiestudier
är fysisk eller psykisk ohälsa, vilket gör
åtgärden angelägen. Det är också viktigt
att elevhälsan har såväl språk- som
kulturkompetens liksom att elevhälsan
och socialtjänsten har ett nära
samarbete.
Utredningsuppdrag:
Det är otydligt vad ”en kraftfull satsning på
utbyggnad och personalförstärkning” innebär.
Utifrån det är en fördjupad utredning
inom detta område nödvändig. En sådan
utredning bör ge förslag på fortsatt arbete
genom att tydliggöra vilka behov av
förstärkning som finns samt vilka insatser
som utifrån det kan ha störst förväntad effekt.
35
Ansvarig:
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
i dialog med bland annat stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne och
civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
27. Gör uppföljning av alla
nyanlända elever
Reformera systemet för mottagandet av
nyanlända elever (2.1.6.1, s. 95)
Bedömning:
Mottagandesystemet är avgörande för
en effektiv och social integration av
nyanlända elever. Kommissionen lyfter
att det finns tydliga risker med att placera
nyanlända elever i en egen skola, och
att det är en mottagningsform som
varken forskningen eller Skolinspektionen
förespråkar.
Malmö stad har trots detta, som en
lösning på Skolinspektionens kritik av
kommunens mottagningssystem, valt att
inrätta den särskilda mottagningsskolan
Mosaik för nyanlända elever i årskurs 7-9.
Det är viktigt att påpeka att Mosaikskolan
är ett frivilligt alternativ och att alla
elever har möjlighet att gå i ordinarie
skolor. Elever i övriga årskurser i
grundskolan erbjuds undervisning i
ordinarie verksamhet.
Det är mycket viktigt med en snabb
övergång till ordinarie skola i de fall eleven
väljer Mosaikskolan. Mosaik bör ses som en
tillfällig lösning i avvaktan på att tillräcklig
kompetens skapas för mottagandet av
nyanlända elever på ordinarie skola.
Pågående arbete:
Innan beslut om hur mottagandet av
nyanlända elever i Malmö bör reformeras
bör eventuella beslut på nationell nivå och
planerade utvärderingar av Mosaikskolan
inväntas.
Utredningsuppdrag:
Gör en uppföljning av alla
nyanlända elever.
Ansvarig:
Grundskolenämnden i samverkan med
civilsamhället och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
28. Gör en kartläggning, strategi
och åtgärdsplan för nyanlända
gymnasieelever och beakta
elevhälsans roll
För varje nyanländ elev i gymnasieålder ska
en ordentlig kartläggning av förkunskaper
göras och en åtgärdsplan upprättas från första
dagen i skolan som består av en strategi för hur
eleven ska stödjas för att uppnå mesta möjliga
framgång i skolan (2.1.6.2, s.95)
Bedömning:
Det bör vara prioriterat att förkunskaper
kartläggs, åtgärdsplaner upprättas och att
nyanlända elever omgående kommer in i
ordinarie verksamheter. Åtgärdsplaner är
dessutom viktiga även för icke-nyanlända
elever med behov av en tydlig strategi för
att nå framgång i skolan. Det är av yttersta
vikt att inte enbart den kunskapsmässiga
utvecklingen kartläggs utan också den
sociala utvecklingen. Personalens kunskap
om posttraumatisk stress (PTSD) är också
betydelsefull. I sammanhanget är det även
centralt att betona att nyanlända elever inte
utgör en homogen grupp.
Pågående arbete:
Det pågår ett utvecklingsarbete gällande
språkintroduktionen inom gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden. Det är angeläget
att arbetet kring varje nyanländ elev sker ur
ett holistiskt perspektiv. I detta arbete har
elevhälsan en viktig roll. Denna åtgärd blir
därför central att beakta i utredningen som
föreslås kring hur elevhälsan kan förstärkas,
åtgärd 26.
Utvecklingsområde:
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör beakta rekommendationerna i kommissionens slutrapport och
36
underlagsrapporter gällande nyanlända
elever i gymnasieskolan.
Ansvarig:
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
29. Se över möjligheten att
förlägga nya profilskolor i områden
där det kan generera positiva
integrationseffekter
Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva skolor
i de mest utsatta områdena för att attrahera
elever från hela staden
(2.1.7.1, s.96)
Bedömning:
I sammanhanget är det viktigt att befintliga
skolor görs attraktiva och kvalitativa. I
framtiden bör det övervägas att förlägga
nya profilskolor i områden där de kan
generera positiva integrationseffekter.
Pågående arbete:
Arbetet bör beaktas inom ramen för den
lokalförsörjningsstrategi som tas fram inom
den nämndsövergripande avdelningen för
fysisk miljö inom skolförvaltningarna, vilket
också ger ett bättre helhetsgrepp kring
planering av utbyggnaden av skolor.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Ansvarig:
Grundskolenämnden
30. Utred hur negativa segregerande
effekter i skolan kan brytas
och ge förslag på hur vi kan få
socioekonomiskt blandade klasser
Se över konsekvenserna av de nyplanerade
skolornas lokalisering samt överväg en ny
struktur för grundskolornas organisering i
Malmö (2.1.7.2, s.96)
Bedömning:
Malmö stad har sedan halvårsskiftet 2013
har en ny organisation för skolan med tre
facknämnder och tillhörande förvaltningar.
I övrigt gäller närhetsprincipen samt det
fria skolvalet.
I underlagsrapporten Skolan och
staden – forskningsperspektiv på integration
och skolrelaterade klyftor i den moderna
staden (Bunar, 2012) står det att ”När det
gäller valfriheten som en delförklaring är
den säkraste slutsatsen för närvarande /…/
att det finns tendenser till att den bidrar till
ökad segregation, men att detta ytterligare
måste undersökas och analyseras innan
kompenserande politiska åtgärder sätts in
om vi vill upprätthålla en likvärdig skola.
Här vill jag hänvisa till Balls (2003)
uppmaning om att studier av valfrihetens
mekanismer och effekter allra bäst kan
förstås i den lokala kontexten.”
Det finns ett tydligt behov av att
ytterligare belysa frågan. Åtgärder för att
bryta det fria skolvalets negativa effekter
behöver identifieras.
Utredningsuppdrag:
Utred hur man kan bryta de negativa
segregerande effekterna i skolan och
ta fram konkreta förslag på hur vi får
socioekonomiskt blandade klasser.
Ansvarig:
Grundskolenämnden i dialog
med bland annat skolnämndernas
lokalförsörjningsgrupp
37
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
31. Fokusera på involvering, öppenhet
och transparens för att informera
föräldrar, barn och elever
Hitta nya vägar att sprida information om
utbildningsinstitutionernas verksamhet och
utveckling till allmänheten för att förebygga
stigmatisering (2.1.7.3, s.96)
Bedömning:
Malmö stad i allmänhet bör verka för
att det görs en nyanserad och korrekt
beskrivning av stadens verksamheter. I
skolan bör fokus läggas vid att involvera
och informera föräldrar, barn och elever,
snarare än att informera allmänheten
i vidare bemärkelse, vilket åtgärden
syftar till. Att förebygga stigmatisering
kräver i första hand att skolan håller
en genomgående hög kvalitet, men
transparens och öppenhet kring
skolans inre arbete kan också leda till
ökad förståelse för komplexiteten i
skolverksamheten samt ge bättre grund
för ökat föräldraengagemang.
Pågående arbete:
Skolnämnderna arbetar med att förmedla
en korrekt och nyanserad bild av Malmös
skolor och sprida goda exempel.
Ansvarig:
Grundskolenämnden och gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
38
39
Arbete och
försörjning
Inom området för arbete och försörjning finns åtgärder kopplade till arbetsmarknad och
försörjningsstöd inklusive mildrande åtgärder för barn.
Övergripande kommentarer:
Ett av de grundläggande problemen bakom ojämlikhet i hälsa är tillgången på arbete
och möjligheten för människor att bli självförsörjande. Att ha ett arbete påverkar
människors hälsa genom såväl förbättrad privatekonomi som ökad känsla av delaktighet.
Under 2012 fördelades cirka 900 miljoner kronor i försörjningsstöd till omkring
9000 hushåll i Malmö, varav nästan 75 procent var hushåll med långvariga bistånd. Det
viktigaste hindret för självförsörjning är arbetslöshet. Drygt 40 procent av de individer
som får försörjningsstöd i Malmö gör det på grund av att de är arbetslösa men saknar
arbetslöshetsersättning. Orsakerna skiljer sig dock åt mellan kvinnor och män.
Barn (0-18 år) och unga vuxna (18-24 år) är överrepresenterade bland de som har
försörjningsstöd i Malmö. Att växa upp i hushåll som har försörjningsstöd drabbar
barn negativt på flera sätt. Därför är det särskilt angeläget att minska barnfamiljers
långvariga beroende genom att aktivt hantera det grundläggande problemet med för få
arbetstillfällen i Malmö i förhållande till den stora grupp människor som kan arbeta, men
som saknar arbete.
Det finns också grupper som av olika sociala och hälsomässiga skäl inte har möjlighet
att arbeta och försörja sig själva, som inte täcks in av den nationella sjukförsäkringen. Det
är av största vikt att dessa människor garanteras en skälig levnadsnivå.
Då arbetsmarknadspolitiken i första hand är ett statligt ansvar är det angeläget att,
utifrån kommunens respektive statens olika roller och ansvar, intensifiera och formalisera
det kommunala samarbetet med bland annat Arbetsförmedlingen.
40
41
32. Ta fram en handlingsplan för
att minska ekonomisk utsatthet
bland barn och inför ett nytt
kommunfullmäktigemål om att
minska den ekonomiska utsattheten
bland barn
Ta fram och implementera en
kommunal handlingsplan för att minska
barnfattigdomen (1.1.2.1, s.60)
Bedömning:
Frågan om ekonomisk utsatthet bland
barn och unga är mångbottnad, men
handlar främst om att få barnens föräldrar
att bli självförsörjande.
Utredningsuppdrag 2:
Inför ett nytt kommunfullmäktigemål
att minska den ekonomiska utsattheten
bland barn.
Ansvarig:
Kommunfullmäktige
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
Pågående arbete:
Enligt beslut i kommunstyrelsen ska
barnfamiljer som haft försörjningsstöd i
mer än sex månader vara en prioriterad
grupp vad gäller insatser som syftar till att
minska kostnaden för förförsörjningsstöd
och öka förvärvsfrekvensen. Insatser kan
vara både lindrande och förebyggande
och kommunen kan och bör göra
både och.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
övriga förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen
i Skåne och med civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Utredningsuppdrag 1:
Utarbeta en handlingsplan för att minska
den ekonomiska utsattheten bland barn.
Ansvarig:
Stadskontoret i samverkan med
berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
42
33. Ta fram en skrivelse till
regeringen och bjud in till
diskussion om riksnormen för
nationella försörjningsstödet
Inrätta ett kommunalt familjestöd
(1.1.2.2, s. 60)
samt
Höj det kommunala försörjningsstödet till
barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd
(1.1.2.3, s.60)
samt
Inled en diskussion på nationell nivå
om att höja riksnormen för nationellt
försörjningsstöd (2.2.1.2, s.102)
eget kommunalt familjestöd, men det är
av största vikt att en skälig levnadsnivå
garanteras. För att finansiera en sådan
åtgärd bör en diskussion på statlig nivå
inledas om att höja riksnormen för
försörjningsstöd.
Särskilda ansträngningar bör
också göras för att få personer med
försörjningsstöd i arbete och göra fler
malmöbor självförsörjande.
Bedömning:
Det saknas lagstöd för att inrätta ett
Utredningsuppdrag:
Ta fram skrivelse till regeringen med
syfte att bjuda in till en diskussion
om riksnormen för det nationella
försörjningsstödet.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland
annat stadsområdesförvaltningarna
och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
34. Utred och föreslå nya riktlinjer för
beräkning av bistånd kring barn och
skolungdomars fritidsaktiviteter
Inför en norm om ett schabloniserat tillägg
på årsbasis för barnhushåll med långvarigt
försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och
kulturaktiviteter (1.1.2.4, s.61)
Bedömning:
Barn och ungas förutsättningar för en
meningsfull fritid bör vara prioriterade
och är mycket viktiga för att de ska
känna delaktighet och sammanhang.
Mot bakgrund av det arbete som pågår
både lokalt och nationellt behövs inga
ytterligare beslut angående åtgärden.
Pågående arbete:
Stadskontoret fick i november 2013 i
uppdrag av kommunstyrelsen att fortsätta
utreda och föreslå nya riktlinjer för
beräkning av bistånd avseende barn- och
skolungdomars fritidsaktiviteter.
På nationell nivå förs diskussioner om
en lagändring på området med en ny så
kallad fritidspeng som riktar sig till barn
i grundskolan årskurs 4-9 och som vid
ansökningstillfället haft försörjningsstöd i
minst sex månader.
I sammanhanget bör också
fritidshemmens betydelse i att
arrangera fritids- och kulturaktiviteter
efter skoltid lyftas. Dessutom utreder
kulturförvaltningen nu möjligheten att
sänka eller inkomstpröva avgifterna till
Malmö Kulturskola.
Ansvarig:
Stadkontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
43
35. Utred förbättrade möjligheter för
barn och unga i Malmö att röra sig i
hela staden
Ge alla barn tillgång till gratis kollektivtrafik
inom staden (1.1.2.5, s. 61)
Bedömning:
Åtgärden kan bidra till att öka
integrationen i staden. Det kan
underlätta för flickor och pojkar att delta
i fritids- och kulturaktiviteter i andra delar
av Malmö än det egna bostadsområdet
och underlätta resväg till skolor utanför
närområdet.
Samtidigt är det viktigt att arbeta för
ett ökat cyklande. Det är dock inte
nödvändigtvis så att ett ökat resande
med kollektivtrafik behöver ske på
bekostnad av gång och cykling.
Utredningsuppdrag:
Undersök möjligheterna till ökad
rörlighet bland pojkar och flickor samt
gör en hälsokonsekvensbeskrivning
av olika handlingsalternativ. Beakta
de eventuella målkonflikter som finns
gällande ökat cyklande och kollektivtrafik.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland
annat grundskoleförvaltningen,
fritidsförvaltningen, gatukontoret, Region
Skåne och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
36. Nya riktlinjer för internet och
datorer för barn och unga inom
ekonomiskt bistånd
Öka tillgången till datorer och internet
i hemmet hos barnfamiljerna i Malmö
(1.1.2.6, s.61)
Bedömning:
Internet och datorer i hemmen ses
främst som en förutsättning för att ge
barn och unga möjlighet att fullt ut
kunna delta i skolarbetet. Mot bakgrund
av det arbete som pågår både lokalt och
nationellt behövs inga ytterligare beslut
angående åtgärden.
Pågående arbete:
De nya riktlinjerna för försörjningsstödet i Malmö tydliggör
socialnämndens uppdrag att särskilt
uppmärksamma behovet av dator och
internetuppkoppling. I de nationella råden
om ekonomiskt bistånd tydliggör även
Socialstyrelsen att ekonomiskt bistånd bör
ges till den hemutrustning, inklusive dator
och uppkoppling, som behövs för att ett
hem ska kunna fungera.
Ansvarig:
Stadkontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
44
37. Förändrat resursfördelningssystem
och nytt styr- och ledningssystem
Kommunen följer upp den
fördelningspolitiska utvecklingen i staden
och vidtar åtgärder för att minska och mildra
dess oönskade effekter (2.2.1.1, s.102)
Bedömning:
Det krävs ett stärkt samarbete med
regionala och nationella aktörer för att i
grunden minska eventuella, oönskade
effekter av den fördelningspolitiska
utvecklingen i staden.
Ansvarig:
Stadskontoret
Pågående arbete:
Det nya styr- och ledningssystem
som kommunfullmäktige beslutat
att utreda om samt det förändrade
resursfördelningssystemet i Malmö stad
går i linje med åtgärden.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter
för FINSAM och ta fram former för
överenskommelser med berörda
aktörer för att fler ska komma i arbete
Utveckla en integrerad modell för
sysselsättnings- och välfärdsfrågor med
nationella (FK, AF, Migrationsverket etc) och
lokala (socialtjänst m.fl.) instanser
(2.2.2.1, s.109)
Bedömning:
Det finns ett stort värde i att utveckla en
integrerad modell för sysselsättnings- och
välfärdsfrågor, i synnerhet för att komma
tillrätta med arbetslösheten i Malmö.
Genom samverkan och överenskommelser
med statliga, regionala och lokala aktörer
kan goda förutsättningar för detta skapas.
Viktiga samverkansaktörer för Malmö stad,
utöver Arbetsförmedlingen, är Region
Skåne, Försäkringskassan, Migrationsverket
och näringslivet. Det är också viktigt
att uppmärksamma civilsamhällets
möjligheter att ingå i samverkan med
sin centrala roll i att öka malmöbornas
kontaktytor, närverk och sociala kapital.
Det finns redan idag strukturer
som eventuellt kan utvecklas och
nyttjas i större utsträckning. Det sker
till exempel inom det finansiella
samordningsförbundet FINSAM.
Här samarbetar Malmö stad,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
och Region Skåne.
fokus på att få fler i arbete och att öka
delaktigheten i samhället.
Utredningsuppdrag 1:
Gör en kartläggning av FINSAM:s
utvecklingsmöjligheter, som kan lägga
grunden för fortsatt utvecklingsarbete.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
aktörerna inom FINSAM och gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen,
näringslivet och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
Utredningsuppdrag 2:
Utred hur formerna för överenskommelser
med berörda aktörer kan utvecklas med
45
Ansvarig:
Stadskontoret i samverkan med
berörda aktörer
39. Utarbeta en modell för lokala forum
med samverkande aktörer för att fler
ska komma i arbete
Flytta ut de arbetsmarknadspolitiska
insatserna till platser där människor känner
sig hemma (2.2.2.3, s.110)
Bedömning:
Arbetsmarknadsinsatser bör bedrivas
nära de arbetssökande. Att sänka
trösklarna för malmöbors kontakt med
myndigheter och för det offentliga att
öka lyhördheten gentemot invånarna
är viktigt. Remissinstanserna efterfrågar
fler och djupare samarbetsformer för att
lyckas med de egna uppdragen utifrån
malmöbornas behov. Lokala forum kan
vara ett steg i rätt riktning. Det finns
flera exempel i Malmö som går i linje
med åtgärden, som Garaget i Sofielund,
Framtidens hus på Lindängen och
Bryggan i Rosengård.
Syftet med att utveckla denna typ av
satsningar och verksamheter bör vara
att fler malmöbor får arbete och att
delaktigheten i samhället stärks.
Lokala forum bör inkludera flera
olika aktörer. Statliga myndigheter,
kommunen, näringsliv, universitet och
högskola, civilsamhälle och malmöbor
kan utifrån sina olika roller finna former
för positiv förändring för individen och för
berörda organisationer. Processen kring
det inledande arbetet är avgörande för
att skapa ett framgångsrikt gemensamt
arbete. Vikten av att skapa förståelse
och förtroende mellan de olika
aktörerna gällande uppdrag, ansvar och
förutsättningar kommer att vara centralt.
Utredningsuppdrag:
Utarbeta en modell för lokala forum.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med
bland annat Gymnasie-och
vuxenutbildningsförvaltningen, statliga
myndigheter, FINSAM, näringslivet
och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
40. Fortsätt satsa på olika former av
arbetsmarknadsutbildning
Fortsätt att stärka satsningarna på
kommunal arbetsmarknadsutbildning och
förhindra därigenom framväxten av en
låglönesektor (2.2.2.4, s.110)
Bedömning:
Arbetsmarknadspolitiska insatser bör
systematiskt integreras med arbetet
kring långsiktig kompetensförsörjning
och arbetsmarknadsutbildningen
måste på ett tydligt sätt vara
integrerad i rekryteringsprocessen och
personalförsörjningsfrågan (se vidare
under åtgärd 12). Det kräver ett nära
samarbete med Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och Malmö stads egna
verksamheter (se vidare under åtgärd 38
och tilläggsåtgärd 44.
Pågående arbete:
Malmö stad arbetar redan med olika
former för arbetsmarknadsutbildning, till
exempel genom rekryteringsutbildningar,
förberedande utbildningar och samverkan
med statliga och privata aktörer.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med
berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
46
41. Samverka med arbetsmiljöverket
kring inspektioner
Samordnad inspektion med avseende på
arbetsmiljö (2.2.3.1, s.113)
Bedömning:
Arbetsmiljöverket har erfarenheter från
tidigare gemensamma inspektioner med
andra myndigheter, men det har av olika
skäl inte fungerat som tänkt. Samverkan
sker istället genom att myndigheterna
håller varandra informerade om
planerade aktiviteter.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med
berörda aktörer
Pågående arbete:
Samverkan med kommunala myndigheter
innebär bland annat utbyte av information
kring till exempel miljö och hälsa.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
42. Fortsätt arbetet utifrån
personalpolicyn för god arbetsmiljö
samt ställ krav på arbetsmiljön
i upphandlingar
Utarbeta och implementera strategier som
främjar goda arbetsförhållanden i Malmö
stads egen verksamhet och verksamhet som
upphandlas
(2.2.3.2, s.113)
Bedömning:
I det fortsatta utvecklingsarbetet bör
Malmö stad utveckla uppföljnings- och
analysarbetet kring hur hälsa mäts och
integrera med övrig uppföljning kring
verksamhet, ekonomi med mera. Här finns
också ekonomiska incitament med möjlighet
att visa på kostnader som är kopplade till
medarbetarnas hälsa, lägre produktivitet,
högre frånvaro, rehabiliteringsåtgärder
och ökad personalomsättning. Befintliga
nyckeltal kan med fördel kompletteras
med uppföljning av upplevd hälsa hos
medarbetare via medarbetarenkät, APT och
medarbetarsamtal. Det är också angeläget
att öka insikten hos chefer om betydelsen av
god arbetsmiljö och god hälsa.
Genom att ställa krav i upphandlingar
kan Malmö stad också indirekt påverka
andra arbetsgivares arbetsmiljö. Ett godtaget
anbud till lägsta pris ska inte få negativa
effekter på de anställdas arbetsvillkor
och arbetsmiljö.
Pågående arbete:
Malmö stads personalpolicy säger att alla ska
ha en god arbetsmiljö och att kommunen
ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger
förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.
Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd
i detta systematiska arbetsmiljöarbete.
Hälsa och arbetsmiljö betonas också
i samverkansavtalet. Pilotprojektet
Förändra och förbättra den offentliga
upphandlingen där Vita Jobb-modellen
ingått är andra exempel på pågående
arbete för förbättrade arbetsvillkor genom
upphandlingsförfarandet. I projektets
slutrapport ges förslag på vidare utveckling
för att göra stadens upphandlingar socialt
hållbara.
Ansvarig:
Samtliga nämnder och bolag
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
47
43. Gör en forskarstödd fördjupning
gällande det obetalda omsorgsarbetet
i Malmö och föreslå åtgärder
Genomför regelbundet återkommande
levnadsundersökningar för att kartlägga det
obetalda arbetets omfattning (2.2.4.2, s.116)
Bedömning:
Det är viktigt att ha en bild av och
förståelse för det obetalda arbete som
utförs av män och kvinnor i Malmö.
Ett område som kommunen kan
påverka är det obetalda omsorgsarbetet.
Ett anhörigskap innebär att ge stöd, hjälp,
vård eller omsorg till någon som står en
nära och inte klarar vardagen på egen
hand. Kommuner är skyldiga att erbjuda
dessa anhöriga stöd för att motverka
ohälsa. I Socialstyrelsens befolkningsstudie
Anhöriga som ger omsorg till närstående
– omfattning och konsekvenser (2012)
ges en statistisk bild på nationell nivå,
som omräknat till Malmös mått, visar att
44 300 malmöbor ger stöd, hjälp, vård
eller omsorg till någon som står dem
nära. Det betyder att cirka 7 500 anhöriga
malmöbors möjligheter till förvärvsarbete,
inkomstnivåer och självförsörjning
påverkas av att de ger stöd till anhöriga.
Det underlag kring anhörigskap som
finns är tillräckligt omfattande att
ytterligare levnadsundersökningar för
detta syfte inte är aktuellt. Angående
levnadsundersökningar som metod, se
vidare under åtgärd 2.
Utredningsuppdrag:
Gör en forskarstödd fördjupning
gällande det obetalda omsorgsarbetet
med förslag på åtgärder. Beakta särskilt
det intersektionella perspektivet samt
påverkan på malmöbornas inkomstnivåer.
48
Ansvarig:
I dialog med bland annat lärosäten och
civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
Kompletterande åtgärder Arbete och försörjning
Många remissinstanser och stadskontoret har uppmärksammat att kommissionens slutrapport saknar tyngd gällande åtgärder som kan få fler
i arbete i Malmö. Därför preciserar stadskontoret här kompletterande åtgärdsförlag inom området arbete och försörjning.
44.
Utveckla kommunala
anställningsformer för att människor
ska gå från försörjningsstöd till
arbete och gör en hälso- och
samhällsekonomisk analys av åtgärden
Mot bakgrund av att den största andelen
försörjningsstödsmottagare saknar annan
social problematik än att de saknar ett
arbete och har svårt att komma in på
arbetsmarknaden kan en rimlig lösning
vara att skapa arbetstillfällen i den egna
organisationen.
Att anställa en person, som trots olika
insatser ändå inte fått ett arbete på den
reguljära arbetsmarknaden, kan visa sig
vara lönsamt för både arbetsgivare och
samhällsekonomin och framför allt för den
enskilda individen.
Finansiering av sådana tjänster inom
kommunen bör ske genom omallokering av
resurser från försörjningsstödsbudgeten och/
eller arbetsmarknadsmedel. Detta
går i linje med det sociala investeringsperspektivet och främjar en socialt hållbar
utveckling på kort och lång sikt. Det kan
även vara möjligt att överväga denna
anställningsform som alternativ till kommunal
upphandling av lågtröskeljobb. Ytterligare
positiva sidoeffekter kan komma om
anställningarna även knyts till hemlösa
personer.
I Malmö finns utvärderade exempel på
den här typen av anställningsform. SEF Unga
och Jobb Malmös Servicepatruller har visat att
modellen är möjlig och kan ge goda resultat
vad gäller förankring på arbetsmarknaden.
Anställningarna bör fokusera på
de prioriterade målgrupperna för
kommunala arbetsmarknadsinsatser:
•
•
Ungdomar utan avgångsbetyg från
grundskola eller gymnasium
Ansvarig:
Stadskontoret i samarbete berörda aktörer
•
Personer med språkhinder
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
•
Nyanlända som inte är själv-försörjande
och inte omfattas av etableringsreformen
Samarbetet med Arbetsförmedlingen
är centralt och åtgärden kan med fördel
integreras i åtgärden 38 (integrerade modell
för sysselsättnings- och välfärdsfrågor).
Utredningsuppdrag:
Utveckla kommunala anställningsformer och
gör en hälso- och samhällsekonomisk analys
av åtgärden.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen,
Arbetsförmedlingen och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
45.
Skapa forum för förstärkt, gemensamt
arbete med näringslivet för social
hållbarhet
De kanaler som finns till stadens näringsliv
idag behöver utvecklas och ges hög prioritet
så att fler malmöbor kan få de jobb som
skapas i ett växande Malmö.
Utredningsuppdrag:
Med utgångspunkt i stadens
näringslivspolitiska strategi och
kommissionens slutrapport skapa ett forum
där ett förstärkt, gemensamt arbete för social
hållbarhet kan initieras.
Föräldrar i barnfamiljer som fått
försörjningsstöd i mer än sex månader
49
46.
Integrera modeller för rekrytering av
unga medarbetare i kommunens
rekryteringsprocesser
Malmö stad som arbetsgivare bör
säkerhetsställa ökad rekrytering av unga
medarbetare. Många unga med högskoleoch universitetsutbildning riskerar idag
att inleda sin yrkeskarriär med arbete som
ställer lägre krav än vad som egentligen kan
förväntas utifrån genomförd utbildning. Med
en medveten kommunal rekryteringsprocess
öppnas, som en bieffekt, andra
arbetsmöjligheter för de som idag saknar hög
utbildning.
Utredningsuppdrag:
Integrera modeller för rekrytering av unga
med syftet att i förlängningen integreras
i kommunens rekryteringsprocesser. Ett
sådant arbete kan med fördel integreras i
den kommunövergripande kompetens- och
personalförsörjningsstrategi som föreslås
i separat utredningsdirektiv. Ett sådant
arbete kan med fördel integreras i den
kommunövergripande kompetens- och
personalförsörjningsstrategi som föreslås i
separat utredningsdirektiv (åtgärd 12).
Ansvarig:
Stadskontoret i samarbete berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
Boende och
stadsplanering
Inom området för boende och stadsplanering finns åtgärder kopplade till bostadsbrist,
boendemiljö och stadens fysiska utformning.
Övergripande kommentarer:
Stadsplanering och fysiska insatser kan bidra till en ökad social hållbarhet. Det är
speciellt angeläget att unga får tillgång till egen bostad, men också att det finns
anpassade bostäder för äldre. Bostadsfrågan är komplex och kräver samverkan mellan
flera aktörer på flera nivåer. Det behövs ett nytänkande både kring nyproduktion och
befintligt bostadsbestånd.
Åtgärder kring bostadsförsörjning bör hanteras inom ramen för Malmö stads
befintliga bostadsförsörjningsprogram och arbetet behöver förstärkas.
50
51
47. Fortsätt utvecklingsarbetet för att
minska bostadsbristen och bygga fler
bostäder till rimliga priser
Minska bostadsbristen (1.2.1.1, s.70)
Bedömning:
Att ha en bostad är centralt för goda
levnadsvillkor och för att skapa en
sammanhängande och attraktiv stad.
Malmö stad har ett alarmerande problem
med hemlösheten. Med tanke på den
stora befolkningstillväxten behövs ett
ökat bostadsbyggande generellt för att
möta den ökande efterfrågan på bostäder
i Malmö.
Antalet hemlösa malmöbor med
social problematik minskar samtidigt som
antalet människor som är bostadslösa
på grund av strukturella skäl ökar. Den
gruppen har inte andra problem än att de
saknar ekonomiska förutsättningar för att
ta sig in på bostadsmarknaden på grund
av bostadsbristen.
Utöver den uppenbara bristen
ställs också krav på personer för att de
ska bli accepterade som hyresgäster.
Exempelvis accepterar inte alla hyresvärdar
försörjningsstöd som inkomst.
Bostadsbyggandet måste öka i Malmö,
vilket kräver samarbete och gemensamma
ansträngningar från förvaltningar och
bolag i Malmö stad och den privata
byggbranschen. Även forskning behöver
ingå i arbetet.
det gemensamma målet om ökat
bostadsbyggande och minskad
hemlöshet i Malmö. Ett sådant arbete
bör fokusera på att bygga nya bostäder
alternativt tillgängliggöra bostäder i det
befintliga beståndet för hemlösa, bygga
bostäder till rimliga kostnader och bygga
målgruppsanpassade bostäder för unga,
äldre, barnfamiljer och ensamhushåll.
Därutöver finns behov av särskilt
byggande för exempelvis LSS och hushåll
med särskilda behov.
Inom ramen för arbetet bör även
frågan om att försörjningsstöd ska
accepteras som en inkomst bland
privata hyresvärdar hanteras. Åtgärder
inom området Arbete och försörjning
behöver därmed ses som tätt kopplade till
denna åtgärd.
Ansvarig:
Stadkontoret i samverkan med berörda
aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Pågående arbete:
I november 2013 beslutade kommunstyrelsen att kommunen ska inleda
ett utvecklingsarbete mellan olika
förvaltningar, forskning och marknad om
hur bostäder kan produceras till rimliga
kostnader för att minska bostadsbristen i
enlighet med rekommendationerna från
Malmökommissionen.
Detta beslut skapar möjligheter
för Malmö stad att tillsammans med
byggentreprenörer i Malmö skapa
gemensamma initiativ som har
52
48. Utred möjligheten att öka
tillgången på bostäder som alla
barnfamiljer har råd med och som
uppfyller kvalitets- och miljökrav
Ta fram ett handlingsprogram för att öka
tillgången på bostäder av god kvalitet som
barnfamiljer har råd med (1.1.3.1, s.66)
Bedömning:
Bostadsmarknaden är komplex och det
är viktigt att bostadsfrågan omfattar alla
utsatta grupper i befolkningen. Bristen på
passande bostäder för barnfamiljer leder
bland annat till trångboddhet och hemlöshet
vilket gör att barn och unga även kan få
svårt att hantera skolarbetet. Kommunen
bör ha ett proaktivt angreppssätt mot
bostadsproblematiken.
Utredningsuppdrag:
Utred möjligheten att öka tillgången på
bostäder som alla barnfamiljer har råd att
bo i och som uppfyller kvalitets- och
miljömässiga krav.
Åtgärden bör ske inom ramen för
den befintliga handlingsplanen för
bostadsförsörjning. Ett av målen där är att
”Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad
som motsvarar deras behov och efterfrågan
genom en god tillgång till ett varierat utbud
av bostäder. Boplats Syd ska underlätta
förmedlingen av hyresbostäder till de sökande.”
Antidiskrimineringsperspektivet i det
befintliga programmet bör förstärkas.
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i dialog
med bland annat kommunens
organisation för bostadsförsörjning, MKB,
miljöförvaltningen och näringslivet
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
49. Utred möjligheten för
uppdragsbaserat bostadsbyggande
Etablera en ny kommunal
utförarorganisation för uppdragsbaserat
bostadsbyggande (1.2.1.2, s.70)
Bedömning:
Lagstiftningen gällande allmännyttiga
kommunala aktiebolag, som eventuellt
står i strid med åtgärden, bör beaktas i
sammanhanget.
Utvecklingsområde:
Se över behovet av att komplettera
förtätningsambitionen med att bygga
billigare bostäder på kommunal mark i
stadens ytterområden. Diskussionen om
sådana kompletteringar förs i styrgruppen
för bostadsförsörjning. Se vidare åtgärd 47.
Utredningsuppdrag:
Utred möjligheten för uppdragsbaserat
bostadsbyggande. Förstärk och förtydliga
samarbete mellan såväl kommunala
nämnder, förvaltningar och bolag,
som mellan kommunala aktörer och
den privata byggbranschen för att
gemensamt hitta innovativa lösningar
för att i synnerhet komma till rätta med
hemlösheten i Malmö, enligt åtgärd 47.
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i dialog med
bland annat övriga nämnder och bolag,
näringslivet och med civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
53
50. Förstärk barnperspektivet och
uppföljningsarbetet för barn och unga
både i social och fysisk miljö
Ta fram ett handlingsprogram för att
åtgärda brister i miljön för barn och unga i
Malmö (1.1.3.2, s.66)
Bedömning:
Innehållet i åtgärden är viktigt, men det
är tveksamt om det behövs ett separat
handlingsprogram för brister i miljön för
barn och unga.
Utvecklingsområde:
Det finns ett generellt behov av att
förstärka uppföljningsarbetet för barn och
unga för att få en samlad bild av deras
livssituation, både i den sociala och i den
fysiska miljön. De styrdokument som
redan finns behöver följas upp på ett
bättre och mer systematiskt sätt.
Att förstärka barnperspektivet i redan
befintliga styrdokument och strukturera
uppföljningsarbetet bör beaktas i
översynen av hur barnrättsperspektivet
genomsyrar Malmö stads verksamheter
och politiska beslut (åtgärd 1.1.1.1).
Ansvarig:
Samtliga nämnder och bolag
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
51. Utred hur sociala
konsekvensbedömningar kan
implementeras inför fysiska
investeringar
Inför sociala konsekvensbedömningar
som ska föregå alla beslut som rör fysiska
investeringar (1.2.2.1, s.73)
Bedömning:
Att införa sociala konsekvensbedömningar
kring beslut som rör fysiska investeringar
skapar ett mervärde eftersom alla tre
hållbarhetsdelarna då beaktas. Det är då
nödvändigt att definiera och tydliggöra
vad som menas med social hållbarhet,
liksom ekologisk och ekonomisk, och vilka
indikatorer som begreppet främst bör
inkludera. Det har nära kopplingar till arbetet
som pågår med att ta fram nya mått på
stadens utveckling.
Malmö stad deltar i det nationella
närverket för WHO:s European Healthy
Cities och stadsbyggnadskontoret har
tagit initiativ till att bilda ett lokalt nätverk.
Gruppen arbetar aktivt med frågan
om sociala konsekvensbedömningar i
stadsplaneringsprocessen och ett fortsatt
arbete bör utgå från gruppen. Det är
viktigt att gruppen utvidgas så att även
andra nämnder och förvaltningar kan ges
möjlighet att delta.
Utredningsuppdrag:
Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför
fysiska investeringar
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i dialog med
berörda nämnder och näringslivet
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
54
52. Förstärk arbetet med att
utveckla demokratiska verktyg
i stadsplaneringen
Stadsplanering ska bidra till att stärka
invånarnas delaktighet och inflytande
(1.2.3.2, s.77)
Bedömning:
Det pågår ett arbete i linje med åtgärden.
Pågående arbete:
Stadsbyggnadsnämnden arbetar
med att utveckla de demokratiska
planeringsverktygen. Övriga nämnder
har, sedan beslut i kommunfullmäktige
2012, utifrån sina respektive
verksamhetsområden ansvar för brukaroch medborgardialog i stadsområdena.
Det ger möjlighet till ökad samverkan
mellan nämnderna kring delaktighet
och inflytande.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i samverkan
med stadens nämnder och bolag
53. Fortsätt satsningen på utveckling
av lättillgängliga mötesplatser
Skapa fler lättillgängliga mötesplatser,
speciellt i områden med stor trångboddhet
(1.2.3.1, s.77)
Bedömning:
Skapande av lättillgängliga mötesplatser
kan bidra till en ökad kollektiv styrka och
ökad trygghet i Malmös olika områden.
Beroende på olika behov kan en del
mötesplatser skapa rörelse i staden medan
andra ger plats för vardagsnära möten.
Mötesplatser ska dock inte enbart
begränsas till fysiska platser utan det
finns också stor potential att genom
digital infrastruktur skapa icke-fysiska
mötesplatser som kan fylla en nog så
viktig funktion utifrån ett demokrati- och
delaktighetsperspektiv.
Det är också viktigt att skapa
generationsöverskridande mötesplatser
för alla, som kan skapa trygghet och
fungera överbryggande mellan olika
grupper i samhället oberoende av ålder.
Ett exempel på mötesplatser med bred
målgruppsdefinition finns under åtgärd 39.
Pågående arbete:
För unga, 12-25 år, finns en policy för
mötesplatser i Malmö. I en skrivelse från
majoritetens kommunalråd i oktober 2013
framgår att varje stadsområdesnämnd
i budget 2014 har i uppdrag att avsätta
två miljoner kronor av medlen per
områdesprogram för långsiktig utveckling
av mötesplatser för unga.
Ansvarig:
Samtliga nämnder och bolag i samverkan
med berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
55
54. Fortsätt och utveckla arbetet med
blandade upplåtelseformer i Malmö
Utveckla och intensifiera det framgångsrika
arbetet med att blanda upplåtelseformer,
bostadstyper, arbetsplatser och
servicefunktioner (1.2.2.2, s.73)
Bedömning:
Åtgärden går i linje med översiktsplanens
intentioner. Samtidigt är det viktigt
att det finns reella möjligheter för
malmöborna att efterfråga en bostad.
I många nybyggda bostadsområden
är upplåtelseformerna blandade,
men det garanterar inte positiva
integrationseffekter eftersom hyrorna är
för höga för många malmöbor.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Pågående arbete:
Översiktsplanens fokus ligger på att
förtäta, kompletteringsbygga och länka
samman staden.
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden,
stadsområdesnämnderna med flera
55. Gör en social
konsekvensbedömning av
projektet Amiralsstaden och fortsätt
satsningen på Bygga om-dialogen i
miljonprogramsområden
Använd fysiska investeringar som en motor
för lokal sysselsättning och urban utveckling
(2.2.2.2, s.110),
samt
Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt
– Amiralsstaden och ”Bygga om-dialogen”
(1.2.2.4, s.73)
till utmaningarna om ett billigare
bostadsbyggande och gentrifieringens
negativa utträngningseffekter. En naturlig
startpunkt för en succesiv utveckling
utmed Amiralsgatan kan vara områden
kring den tilltänkta Pågatågsstationen i
Rosengård.
Bedömning Amiralsstaden:
Barriärer kan i viss mån byggas bort
genom åtgärder i stadsplaneringen. Dock
handlar de sociala barriärer som yttrar
sig längs Amiralsgatan framför allt om
skillnader i till exempel förvärvsfrekvens,
delaktighet, trygghet och utbildningsnivå,
vilka är grundläggande orsaker till den
ojämlika hälsan.
Amiralsstaden kan ses som en del av
åtgärderna för att minska bostadsbristen. En
åtgärd av denna ekonomiska storskalighet
behöver dock på ett tydligt sätt anknyta
Utredningsuppdrag:
Gör en social konsekvensbedömning av
projektet Amiralsstaden utöver ekonomiska
och miljömässiga bedömningar. Tydliggör
i denna vilken typ av arbetstillfällen
som förväntas skapas och i vilken
omfattning med beaktande av ett
jämställdhetsperspektiv.
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i dialog med
bland annat berörda förvaltningar och
näringslivet
56
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
Bedömning Bygga om-dialogen:
Den växande bostadssegregationen är ett
av Malmös mest centrala problem. Det är
tydligt att Malmös socialt och ekonomiskt
mest utsatta befolkning till stor del bor
i miljonprogramsområden, vilket också
visar sig i statistik över medellivslängd
och relaterade hälsoproblem. Ett fortsatt
arbete med Bygga om-dialogen är
viktigt och projektets fokus på att skapa
nya samarbetsformer ligger i linje med
kommissionens ansats och kan ses som
en förutsättning för att kunna hantera
de utmaningar som Malmö står inför. I
det fortsatta arbetet är det mycket viktigt
att beakta jämställdhetsperspektivet.
Det finns en risk att de arbetsuppgifter
som blir aktuella vid upprustning och
energieffektivisering framför allt riktar sig
till män. Ett aktivt arbete för att bredda
målgruppen krävs.
Pågående arbete:
Finansieringen av Bygga om-dialogen
är säkerställd under 2014. Vid behov av
ytterligare beslut gällande det fortsatta
arbetet återkommer miljönämnden
till kommunstyrelsen.
Ansvarig:
Miljönämnden i samverkan med berörda
aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
56. Utveckla arbetet med att
omvandla fysiska barriärer till
sammanlänkande områden
Omvandla barriärer till sammanlänkande
områden
(1.2.2.3, s.73)
Bedömning:
Åtgärden går i linje med översiktsplanen.
Se även resonemanget om Amiralsstaden
under åtgärd 55.
Pågående arbete:
Översiktsplanens fokus ligger på att
förtäta, kompletteringsbygga och länka
samman staden.
Ansvarig:
Stadsbyggnadsnämnden i samverkan
med berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
57
Hälso- och
sjukvård
Inom området för hälso- och sjukvård finns åtgärder kopplade till både kommunens och
regionens ansvar gällande hälso- och sjukvård.
Övergripande kommentarer:
Det förebyggande arbetet för att minska de strukturella skillnaderna i hälsa ligger till
stor del utanför hälso- och sjukvårdens område, men det finns ändå mycket som kan
förbättras inom området för att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa.
Den kommunala uppföljningen och utvärderingen av hälsostatistik har stora
förbättringspotentialer. Ett mer integrerat samarbete med Region Skåne, lärosäten
och civilsamhället har i detta sammanhang stor betydelse. Det finns redan idag flera
befintliga samarbetsstrukturer och fokus bör ligga på att se över och stärka dessa snarare
än att skapa nya.
58
59
57. Säkerställ att mödra- och
barnhälsovården erbjuder vård på
lika villkor
Säkerställ att mödrahälsovården har
förutsättningar att erbjuda vård på lika
villkor (2.3.4.1.1, s.125),
samt
Säkerställ att barnhälsovården har
förutsättningar att erbjuda vård på lika
villkor (2.3.4.1.2, s.125)
Ansvarig:
Region Skåne
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Bedömning:
Det pågår ett utvecklingsarbete inom
Region Skåne för att säkerställa att barnoch mödravårdshälsovården erbjuder vård
på lika villkor.
Pågående arbete:
Alla barnmorskemottagningar och
barnavårdscentraler måste följa de krav
som finns i Ackreditering och Avtal för
Barnmorskemottagning och BVC inom
Hälsoval Skåne.
58. Bistå Region Skåne i arbetet
med informationsspridning för ökat
deltagande i screeningprogram
Förbättra villkoren för en socialt jämlik
mammografiscreening (2.3.4.1.3, s.125)
Bedömning:
Region Skåne bedriver ett utvecklingsarbete
som går i linje med åtgärdsförslaget.
Informationsspridning på andra språk än
svenska kan vara en framgångsfaktor för att
öka deltagandet i screeningprogrammen. Ett
samarbete mellan kommun och region
kring informationsspridningen skulle vara
positivt. Även civilsamhället kan spela en
viktig roll i arbetet.
Utvecklingsområde:
Bistå Region Skåne i arbetet med
att öka deltagandet i de olika
screeningprogrammen. Förslaget lyfts i
presidieöverläggningar mellan Malmö
stad och Region Skåne.
Ansvarig:
Stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
60
59. Lyft förslag om analys av
öppenvården i Malmö till Region Skåne
Genomför en analys av läkarbesök i
öppenvård i Malmös stadsdelar (2.3.4.1.4,
s.125)
Bedömning:
I kommissionens slutrapport framkommer
att det inte finns några skillnader i antalet
läkarbesök i öppenvård per invånare
mellan de före detta stadsdelarna, trots
att flera indikatorer visar att det finns stora
skillnader i hälsa beroende på inkomst och
utbildning. En analys av vårdutnyttjande
och den ojämlika fördelningen av
besöken är en viktig fråga för att minska
skillnaderna i hälsa.
Ansvarig:
Stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Utvecklingsområde:
Förslaget om analys av läkarbesök i
öppenvård lyfts i presidieöverläggningar
mellan Malmö stad och Region Skåne
60. Undersök möjligheten för
förebyggande hembesök som tillägg
till erbjudandet om hälsokontroll för
alla som fyllt 80 år
Erbjud hälsokontroller till alla som fyllt 80 år
(2.3.4.1.5, s.126)
Bedömning:
Ett tillägg till erbjudandet om
hälsokontroller för alla som fyllt 80 år är att
även erbjuda förebyggande hembesök till
samma grupp människor. Hembesöken
kan öppna upp för hälsoinsatser som även
omfattar de viktiga sociala dimensionerna
av hälsa, vilka kommunen har ett större
ansvar för. Syftet med både hälsokontroller
och hembesök är att få kunskap om
gruppen äldres levnadsvanor och behov,
samt att informera om kommunens och
regionens utbud av vård och omsorg.
Utvecklingsområde:
I Malmö stad genomförs förebyggande
hembesök till äldre malmöbor, men
formerna behöver ses över för att möta
kraven på evidensbaserad praktik. Förslaget
lyfts i presidieöverläggningar mellan Malmö
stad och Region Skåne
61
Ansvarig:
Stadskontoret
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
61. Se över erfarenheterna
från forskningsprojektet
Migrationens utmaningar
Förbättra den interkulturella kompetensen och
kunskaperna om sociala bestämningsfaktorers
betydelse för levnadsvanorna inom hälso- och
sjukvården (2.3.4.1.6, s.126)
Bedömning:
Det är viktigt att se interkulturell
kompetens i ett bredare perspektiv där alla
diskrimineringsgrunder inkluderas, och
att utbildning även ges till medarbetare i
andra verksamheter inom kommunen och
Region Skåne. Perspektiven bör finnas med
i kompetensutveckling, arbetssätt, metoder,
stöd och verktyg till chefer.
Vad gäller interkulturell kompetens
är samtliga chefer inbjudna att
delta i Malmö Mot Diskriminerings
antidiskrimineringsutbildning som ges
löpande i Malmö stad. Malmö stad
har också sedan år 2007 varit delaktiga
i forskningssamarbetet Migrationens
Utmaningar inom hälsa, omsorg och vård som
drivs i samverkan med Malmö högskola och
Region Skåne inom vilket ett interkulturellt
perspektiv kring vård är i fokus.
Utvecklingsområde:
Se över de erfarenheter som dragits av
forskningssamarbetet och hur de kan
tillämpas i de egna verksamheterna.
Ansvarig:
Stadskontoret och presidieöverläggningar
mellan Malmö stad och Region Skåne
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
62. Ta fram fortbildningspaket
med inriktning på sociala
bestämningsfaktorer för personal
inom mödra- och barnhälsovård
Stärk inriktningen på sociala
bestämningsfaktorerna för hälsa inom
mödra- och barnhälsovården och inom den
kommunala elevhälsan (2.3.4.2.1, s.126)
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Region Skåne.
Bedömning:
Ett fortbildningspaket kan med fördel tas
fram gemensamt av Malmö stad, Region
Skåne och Malmö högskola.
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Utredningsuppdrag:
Ta fram ett fortbildningspaket
med inriktning på hälsans sociala
bestämningsfaktorer för personal
verksam inom mödra- och
barnhälsovården samt inom den
kommunala elevhälsan.
62
63. Se över befintliga
samarbetsstrukturer för barns hälsa
Gör en översyn av samarbetsorganisation
gällande barns hälsa (2.3.4.2.2, s.126)
Bedömning:
Det finns ett behov av att se över vilka
strukturer, system och samverkansformer
som redan finns etablerade och hur de kan
utvecklas och förbättras för att säkerställa
att alla barn och unga fångas upp och
får tillgång till samma stödjande insatser.
Stor kunskap finns att hämta i flera av
kommissionens underlagsrapporter.
Utredningsuppdrag:
Utred förslaget för om att se över
befintliga samarbetsstrukturer för barns
hälsa, inklusive vilka system som kan
användas gemensamt, vilka indikatorer
som är viktiga att följa upp och vilka
analyser som måste göras. Utifrån
resultatet av en sådan utredning kan
det gemensamma arbetet för barns
hälsa stärkas.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med förskole-,
grundskole- och gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen,
sociala resursförvaltningen,
stadområdesförvaltningarna, Region
Skåne, civilsamhället och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
64. Prioritera förebyggande arbete
mot våld, omsorgssvikt och sexuella
övergrupp mot barn i översynen av
befintliga samarbetsstrukturer för
barns hälsa
Prioritera förebyggande arbete mot våld,
omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn
(2.3.4.2.3, s.126)
Bedömning:
Det pågår insatser i linje med åtgärden i
förskole- och grundskoleförvaltningen.
Regionen uttrycker en önskan om ett
utvecklat samarbete med Malmö stad
utifrån det utvecklingsarbete som pågår
inom Kunskapscentrum för barnhälsovård.
En viktig förutsättning för att förbättra
arbetet sker genom samordnade insatser.
Familjecentralerna kan vara en bra
plattform för det (se åtgärd 65).
Pågående arbete:
Förskoleförvaltningen arbetar med att
bygga upp samordnande funktioner,
rutiner och professionsstöd kring barn
som behöver särskilt stöd i sin utveckling.
De avser också att ge återkommande
processtöd och information till chefer
och medarbetare i förskolorna kring
anmälningsplikten till socialtjänsten och
samverkan med andra myndigheter och
organ kring barn som riskerar att fara illa.
Grundskoleförvaltningen har nya
strukturer för samverkan kring barn
som far illa. Utbildningscheferna för
de olika skolområdena har särskilt
ansvar att samverka med socialtjänsten
i stadsområdena. Det finns också en
förvaltningsövergripande avdelning
för stöd och samordning som har ett
samordningsansvar för elevhälsan.
Ytterligare en del av arbetet
bedrivs inom ramen för den
samverkansöverenskommelse som finns
mellan Malmö stad och polisområde
Malmö där våld i nära relationer prioriteras
och ett flertal aktörer är inblandade.
63
Utredningsuppdrag:
Förslaget beaktas inom ramen
för översynen av befintliga
samarbetsstrukturer för barns hälsa i
föregående åtgärd (63)
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med förskole-,
grundskole- och gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen,
sociala resursförvaltningen,
stadområdesförvaltningarna, Region
Skåne, civilsamhället och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen våren 2015
65. Utred möjligheter för etablering av
fler familjecentraler
Utvärdera familjecentralerna
(2.3.4.2.4, s.126)
i hela staden, men dess utformning och
frekvens bör anpassas efter olika behov.
Bedömning:
Flera utvärderingar av familjecentraler
har gjorts, både nationellt och lokalt. De
visar på många positiva effekter för både
barn och föräldrar och hur organisation
och arbetssätt bör läggas upp för bästa
möjliga effekt. Lärdomarna från de
utvärderingar som gjorts bör användas
som utgångspunkt för det fortsatta
arbetet. Enligt principen om ”proportionell
universalism” bör familjecentraler finnas
Utredningsuppdrag:
Utred möjligheterna för etablering av nya
familjecentraler.
Ansvarig:
Förskolenämnden i dialog med
stadsområdesförvaltningarna och med
Region Skåne
Utvecklingsområde:
Frågan om utvärdering och
uppföljning av familjecentralerna lyfts i
presidieöverläggningar mellan Malmö
stad och Region Skåne
Ansvarig:
Presidieöverläggningar mellan Malmö stad
och Region Skåne
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2015
66. Stärk samverkan mellan olika delar
av den kommunala elevhälsan
Etablera en gemensam ledning av
elevhälsovården (2.3.4.3.1, s.126)
Bedömning:
Det pågår ett arbete med samordning av
journalsystem mellan grundskolan och
gymnasiet, som går i linje med åtgärden.
Den nya skolorganisationen ger dessutom
goda förutsättningar för ökad likvärdighet
och samverkan.
ledning etableras. Därför är det centralt
att samverkan mellan elevhälsan inom
grundskolan och gymnasiet säkerställs.
Ansvarig:
Förskolenämnden, grundskolenämnden,
gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen årligen
Pågående arbete:
En samordnings- och utvecklingsenhet
för elevhälsan i grundskolan bildas. Det är
tydligt att utvecklingen går i den riktning
som kommissionen rekommenderar, även
om det inte innebär att en gemensam
64
67. Skapa former för kvalificerat
analysarbete av den epidemiologiska
bevakningen i Malmö
Etablera en kvalificerad epidemiologisk
bevakning av stadens hela befolkning
(2.3.5.1, s.127)
Bedömning:
Den folkhälsodata som finns idag är
underutnyttjad. Ett gemensamt arbete
bör ske för att den ska användas i större
utsträckning och den samverkan som
redan sker kan utvecklas ytterligare. En
kvalificerad epidemiologisk bevakning
skapar förutsättningar för att systematiskt
följa upp utvecklingen av hälsan i
befolkningen på ett bra sätt.
Det finns tre nyckelfaktorer för att
Malmö stad ska kunna utveckla en
sådan; hantering och analys av data,
organiseringen av ett sådant arbete
och den kompetens som krävs. Ett
flertal kompetenser är avgörande för att
utveckla en kvalificerad analys utifrån
den epidemiologiska bevakningen och
flera aktörer måste vara med, till exempel
Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället,
universitet och högskola med flera.
Det finns ett samarbetsprojekt som
startat mellan Malmö stad, Malmö
högskola, Lunds universitet och
Polisområde Malmö kring en gemensam
geodatabas. Denna bör permanentas
och ledas från stadskontoret. Det pågår
också ett arbete kring ”Koll” som innebär
att kvalitetssäkrad och gemensam
verksamhetsinformation finns samlad på
ett ställe. Dessa båda verktyg bör utvecklas
gemensamt och ses som kompletterande
system.
Utredningsuppdrag:
Skapa former för ett kvalificerat
analysarbete av den epidemiologiska
bevakningen av Malmö.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
Region Skåne och lärosäten
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
68. Använd analyser från skaderegistret
i Malmö för att omsätta till
skadeförebyggande arbete
Använd analyser från skaderegistret i Malmö
för att kontinuerligt omsätta resultaten i
praktiskt förebyggande arbete inom alla
områden
(2.3.5.2, s.127)
Bedömning:
Kunskapen om skador och olyckor är
relativt hög i Malmö stad, men ansvaret
för att förvalta kunskapen och omsätta
den till praktiskt förebyggande arbete
saknas. Det är viktigt att få till en tydlig
ansvarsfördelning och politiskt satta mål
för arbetet.
Pågående arbete:
Under våren 2013 inleddes ett arbete
kring skade- och olycksprevention i
Malmö stad med syfte att starta ett brett
skadeförebyggande arbete utgående
från det skaderegister som finns för
Malmö. Det pågår dessutom ett arbete
kring en övergripande trygghets- och
säkerhetspolicy i Malmö stad och ett
skadeförebyggande program bör ses som
en del av det.
Ansvarig:
Stadskontoret i samarbete med Region
Skåne och andra berörda aktörer
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
65
Marknadsföring
och spridning
69. Utred möjligheterna att
etablera en återkommande
internationell konferens med
fokus på social hållbarhet
Bedömning:
Intresset för Malmökommissionen
och Malmö stads arbete för social
hållbarhet är stort, både internt och
externt. Detta ställer krav på tydlig och
målgruppsanpassad kommunikation
kring såväl de beslut som kommunen
fattar med avsikt att stärka den sociala
hållbarheten, som kring de ofta komplexa
samband och orsaksförklaringar som
ligger bakom resonemangen kring social
hållbarhet och minskade skillnader i
hälsa. Utöver ett visionsarbete med
inriktning på social hållbarhet finns det
ett stort värde för staden som helhet
att utreda möjligheterna att etablera en
återkommande internationell konferens
med fokus på social hållbarhet.
Konferensen ska i så stor utsträckning som
möjligt bygga på Malmökommissionens
arbete, både i termer av kunskapsinnehåll
och av bred involvering av andra aktörer.
Utredningsuppdrag:
Ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning,
samarbetspartners, ekonomi med mera
för en återkommande och internationell
konferens på temat social hållbarhet.
Konferensen ska bygga på en fortsatt
kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte
rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd.
Ansvarig:
Stadskontoret i dialog med bland annat
näringslivet och civilsamhället
Återkoppling/uppföljning:
Kommunstyrelsen hösten 2014
Kontakt & mer info
Eva Renhammar, koordinator för social
hållbarhet i Malmö stad
Tel: 040-34 56 86
E-post: [email protected]
Lisa Janzon, kommunikatör
Tel: 040-34 77 55
E-post: [email protected]
Mer information om Malmökommissionen
och det fortsatta arbetet för ett socialt
hållbart Malmö finns på
www.malmo.se/kommission
66
Det här är en sammanfattning av de beslut som fattades av
kommunstyrelsen den 5 mars 2014 och som bygger på Malmö stads
stadskontors tjänsteskrivelse Slutrapport från Kommission för ett socialt
hållbart Malmö – nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta
arbetet för en socialt hållbar utveckling. Den innehåller 69 åtgärder,
utvecklingsområden och pågående arbeten som har sin grund i
Malmökommissionens åtgärdsförslag och synpunkter från cirka
70 remissinstanser.
67
