Tågarpskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: År F-6 och Fritidshem
Läsår: 2016/2017
1
Verksamhetsformer som omfattas av planen
År F-6 och Fritidshem
Ansvariga för planen
Ledning och arbetslagsledare
Vår vision
På Tågarpskolan är alla elever trygga. Skolan är fri från diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling.
Planen gäller från
2016-08-20
Planen gäller till
2017-07-30
Läsår
2016/2017
Elevernas delaktighet
Elevrådet ska vara med i fastställande av planen. Alla elevrådsrepresentanter diskuterar
planen i sina klasser under klassrådstid.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Skolråd två ggr/termin.
Personalens delaktighet
Personalkonferens och arbetslag. I Trygghetsteamet ingår representanter från ledning och
arbetslag.
Förankring av planen
Till elever på elev- och klassråd, till föräldrar via skolråd, till personal i arbetslag.
Likabehandlingsplanen kommer att finnas tillgänglig för elever, personal samt
vårdnadshavare i Vklass
2
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering har skett i arbetslag, i elevrådet samt i skolråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, personal, elever samt föräldrarepresentanter i skolråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Rastvakter har delvis fungerat. Brister finns vid personalfrånvaro. Nolltolerans mot
kränkande språkbruk och kränkande handlingar. Detta har personal eftersträvat men de
gemensamma konsekvenserna behöver utarbetas och bli tydligare.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-13
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärdering ska göras av personal, elever och föräldrar. Forum för detta är arbetslagsmöte,
elevråd, klassråd samt skolråd.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor och arbetslagsledare
3
Främjande insatser
Namn
Främja förståelse för olika etniska tillhörigheter
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
På Tågarpskolan ska alla elever vara trygga. Alla individer såväl elever, föräldrar och
personal ska oavsett etnisk tillhörighet känna sig accepterade och välkomna.
Uppföljning: I det dagliga mötet. Diskussion i arbetslagen hur man kan belysa likvärdighet i
etnisk olikhet och hur detta kan förmedlas till elever i klassrum.
Insats
I klassrumssituation ska klassens mångfald belysas och berika den undervisning som
sker. I klassrumssituation kommer etniskt tillhörighet även att ingå vid olika
värdegrundsdiskussioner som återkommer varje vecka i varje klass. Inom musik kommer
olika sånger att sjungas på olika språk. FN:s barnkonvention kommer att vävas in i
undervisningssituationer vid minst fyra gånger under ett läsår.
Inom fritidsverksamhet ska "Förenta Tågarpskolan" synliggöras genom elevgjorda flaggor
som ska representera olika länder.
Det finns många "naturliga situationer" inom skolan där våra likheter/olikheter kan
belysas som till exempel vid olika högtider och hur man firar det i Sverige och i andra
länder.
Skolans personal ska reagera och agera mot beteende/uttalande som kränker individers
etniska tillhörighet på något sätt.
Ansvarig
Lärare, fritidspedagoger, elevassistenter samt övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-06-13
4
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
På skolan finns ett Trygghetsteam. I Trygghetsteamet ingår specialpedagog, kurator, två
lärare samt en lärarassistent.
Trygghetsteamet gör vid läsårsstart upp en arbetsgång för läsåret. Detta förs in i skolans
"årshjul". Under höstterminer genomförs en trivselenkät för samtliga elever på skolan.
Blanketter sammanställs och återkoppling sker till var och en av arbetslagen. Under våren
genomförs ytterligare en trivselenkät. Vårterminers trivselenkät är kommungemensam.
Personal, elever och föräldrar medverkar i den kommungemensamma trivselenkäten. Under
vårterminer genomförs en trygghetsvandring. Varje klass går med sin klasslärare för att
identifiera trygga och otrygga platser/områden såväl ute som inne. Resultat av
trygghetsvandring sammanställs av elevrådet och återkopplas sedan till övriga elever i de
olika klasserna.
I det dagliga arbetet är vuxnas observationer både utomhus och inomhus av betydelse. All
personal på Tågarpskolan har som uppgift att reagera och agera mot all form av kränkande
behandling. Kränkningar dokumenteras på blankett av person som bevittnat händelse. När
situation uppstår kring ett kränkningsärende, mobbning finns på skolan fastställda rutiner
för hur ärendet ska hanteras och dokumenteras. Rutiner finns tillgängliga på Vklass samt har
förankrats i samtliga arbetslag.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Skolan har ett elevråd som via klassrådsmöten tar upp för elever viktiga ärenden som går
vidare i en demokratisk process. I elevrådet finns elevrepresentanter från varje klass F-6.
Inom elevrådet finns undergrupperna matråd, miljöråd, utbildningsråd, städråd och
idrottsråd.
Alla elever på skolan har möjlighet att svara på trivselenkäter som genomförs hösttermin
och vårtermin.
Alla klasser genomför tillsammans med klasslärare en trygghetsvandring, vilket innebär att
elever får möjlighet till att utpeka trygga och otrygga platser såväl ute som inne. Elevråd
sammanställer trygghetsvandringens resultat och väljer ut punkter som de önskar att
förbättra. Vid behov bokar elevrådsrepresentanter möte med skolans rektor för att till
exempel äska pengar för något som främjar ökad trygghet och trivsel.
5
Vid varje läsårsuppstart utarbetar elever tillsammans med sin klasslärare trivselregler som
ska gälla i deras klasser och på skolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Kartläggning av enkätsvar som genomförs under höstterminen sammanställs av Trygghetsteamet och
återkopplas därefter till respektive arbetslag.
Det kommungemensamma enkätresultatet analyseras av personal på analysdagar i juni. Diskussioner
och möjliga beslut tas upp under arbetslagstid och personalmöte.
Resultat och analys
Kränkningar ska rapporteras i kommunens system via den elektroniska blankett som finns
för ändamålet. Personal som rapporterar in ett ärende har även möjlighet till att skriva ut så
att även vårdnadshavare får ta del av blankettens innehåll.
Inlämnande av kränkningsrapporter visar att kränkning har skett på skolan under året.
Skolans elevhälsoteam där skolkurator, skolsköterska, specialpedagog, rektor och
skolpsykolog ska fortsatt gå igenom inrapporterade kränkningsärende under läsåret för
uppföljning.
Vidtagen åtgärd från läsårsstart är att det fortsatt alltid finns en personal som har ansvar för
att befinna sig och ha uppsyn över "skogsområdet" under fritidsverksamhetstid.
Att personal än mer behöver fokusera på att arbeta främjande och förebyggande i mötet
med alla elever och alltid visa elever respekt för att på så sett bli den förebild som eleverna
behöver.
Skolans lärare, pedagoger och assistenter fortsatt arbetar med Ross G:s metod som
innebär konkreta redskap som personal kan använda sig av i bemötandet av barn i behov av
stöd för att utveckla sina förmågor inom bland annat kamratrelationer.
6
Förebyggande åtgärder
Namn
Motverka kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Alla elever ska känna att de duger och har samma värde oavsett etnisk tillhörighet. Skolan
ska ha ett fungerande system för kränkande behandling.
På Tågarpskolan ska alla elever vara trygga. Skolans personal ska aktivt arbeta för en skola
som är fri från kränkningar, mobbing, diskriminering eller annan kränkande behandling.
Uppföljning trivselenkät: Uppföljning kommer att ske under höstterminen i anslutning till
resultat från trivselenkät.
Uppföljning trygghetsvandring: Uppföljning kommer att sker efter det att elevråd
sammanställt resultat.
Uppföljning kommungemensam enkät: Enkäten kommer att analyseras under
junidagarna.
Åtgärd
På Tågarpskolan arbetar vi kontinuerligt med värdegrundsfrågor.
På klassrumsnivå ska det kontinuerligt arbetas med värdegrundsfrågor på olika sätt. Det
kan vara genom pedagogiskt drama, värderingsövningar, diskussionstillfällen,
kompissamtal, olika samarbetsövningar samt värdegrundsarbete i tema såväl
ämnesövergripande som enskilt.
I varje klass diskuteras det regelbundet vikten av att "vara en vän" och vad det innebär, så
kallade kompissamtal. I det förebyggande arbetet ska sådana värderingsfrågor behandlas
utan att för den sakens skull varit ursprungen från en incident. Vid ingång från rast kan det
återkommande vara en korts stunds parsamtal för att senare i klassen lyfta upp och
diskutera vad som varit speciellt trevligt under rast. Som vuxen uppträder vi som
föredöme och lär ut genom att själv visa goda exempel. Konkret visar det sig bland annat
genom att personal sitter ner tillsammans med eleverna i matsalen under frukost lunch
och mellanmål och visar eleverna att de är viktiga och att samtalsstunden har ett värde.
7
Vid eventuell konflikt samtalar lärare med berörda elever/klassen kring hur konflikten
uppstod. I samband med detta synliggörs vad som behöver förändras samt vilka
verktyg som kan tänkas behövas för att undvika liknande situationer.
Våra elever får hjälp att känna sig trygga och bekväma bland annat genom att personal
undviker situationer där val/bortval av kamrater kan ske. Det kan till exempel vara fasta
förutbestämda platser i matsal och klassrum. Vid grupparbete tar lärare ansvar över
gruppindelning.
Rastvaktsystem ska finnas. All personal ska reagera och agera mot all form av kränkande
behandling som de bevittnar. Gemensamma förhållningssätt och regler bland vuxna ska
diskuteras som sedan återspeglas i verksamhet. Rastvakt som ser en ensam
elev går omkring att försöka att fånga upp och fråga varför och kanske få med eleven i en
aktivitet som pågår om så önskas av eleven.
Motivera åtgärd
På Tågarpskolan ska alla elever vara trygga. Skolans personal ska aktivt arbeta för en skola
som är fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
På skolan uppstår kränkningsärenden. Det påvisas genom kränkningsrapporter. Det
förebyggande arbetet är därför viktig som en åtgärd mot detta.
Ansvarig
Lärare, fritidspedagoger, elevassistenter samt övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-06-13
Namn
Könsidentitet eller könsuttryck
Områden som berörs av åtgärden
Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Varje enskild elev ska känna att de kan vara/leka/utvecklas utifrån den unika individ de är
oavsett vad de väljer att ha för kläder eller vad de leker med.
Personal ska bli medvetna om sin egen påverkansfaktorer på eleverna. Det kan vara med
tanke på förhållningsätt gentemot pojkar och flickor.
8
Åtgärd
Under året ska det bland annat göras stapeldiagram över leksaker och kön i en del klasser.
Ett stapeldiagram ska göras innan arbete om kön och könsidentitet och ett stapeldiagram
ska göras efter för att se om eleverna har ändrat uppfattningar.
Fritidspersonal kommer att ha en temadag med "udda Kläder".
Skolans kurator kommer att ha frågelådor för årskurs 5. Här har elever möjlighet till att
fråga om allt som de funderar över.
I en del klasser används reflektionsböcker, där elever har möjlighet till att reflektera över
sig själv, sitt lärande osv. Lärare lämnar respons till de elever som önskar det.
Personal ska under läsåret vara mer reflekterande gentemot sina kollegor och sig själv
med tanke på hur de bemöter pojkar och flickor i olika situationer.
Motivera åtgärd
Personal på skolan anser att det är viktigt att belysa och praktiskt visar vad som menas
med könsuttryck och könsidentitet. Det anses också viktigt att fokusera på oss själva som
personal och få syn på våra dagliga värderingar som återspeglas inom verksamheten så att
elever naturligt förhållningsätt med tanke på könsidentitet eller könsuttryck
Ansvarig
Lärare, fritidspedagoger, elevassistenter samt övrig personal.
Datum när det ska vara klart
2017-06-13
9
Rutiner för akuta situationer
Policy
Alla skall trivas på Tågarpskolan. Alla barn är allas barn! Alla ska känna sig välkomna på
Tågarpskolan. Vi är alla varandras tillgångar. Det ska råda ett tillåtande klimat.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Under höstterminen får samtliga elever på skolan besvara en trivselenkät. Klasslärare har
ansvar för att enkät görs, sammanställs och lämnas in till Trygghetsteamet. Den
sammanställs av Trygghetsteamet och återkopplas till arbetslagen. Under vårterminen finns
en kommungemensam enkät där elever, vårdnadshavare och personal besvarar frågor.
Resultat från den analyseras under analysdagarna i slutet på vårterminen. Under
vårterminen genomförs även trygghetsvandring på skolan. Klasslärare har ansvar för att
vandringen genomförs. Resultat går till elevrådet för sammanställning och återkopplas
därefter till klasserna samt arbetslagen.
Alla elever på skolan ska uppmuntras av vuxna att gå till en vuxen när en förmodad
kränkning uppstått. All personal ska tydligt reagera och agera när de ser en förmodad
kränkning. Den i personalen som upptäckt någon form av trakasseri, mobbing eller
kränkande behandling agerar mot det som observerats samt informerar klassläraren.
Särskild elektronisk blankett för dokumentation av kränkning finns. Den som observerar
kränkning är den som fyller i elektronisk blankett. För vikarie som inte har tillgång till vklass finns
utskrivna tomma blanketter för dokumentation. Vid dessa tillfällen har sedan klasslärare ansvar att
fylla i en elektronisk upplaga.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Klasslärare, fritidspedagoger, trygghetsteamets personal, skolsköterska samt rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Den i personalen som upptäckt någon form av trakasseri, mobbing eller kränkande
behandling agerar mot det som observerats samt informerar klassläraren.
Särskild elektronisk blankett för dokumentation av kränkning finns. Den som observerar
kränkning är den som fyller i den elektroniska blanketten. För eventuella vikarier som inte
har tillgång till vklass finns utskrivna tomma blanketter för dokumentation. Vid dessa
tillfällen har sedan klasslärare ansvar att fylla i en elektronisk upplaga. Två utskrifter bör
göras, en som skickas hem till vårdnadshavaren och en som lämnas till rektor. Vid behov
ringer även klasslärare hem till eleven/elevernas vårdnadshavare och informerar om
händelsen.
10
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Tala med berörd elev/elever. Beroende på vad som kommer fram går man vidare till rektor
eller den personal det gäller.
Rutiner för uppföljning
Rektor ansvarar för att åtgärder vidtas och att dessa följs upp.
Rutiner för dokumentation
Ifyllnad av blankett för kränkande behandling/incidentrapport. Blankett fylls i elektroniskt
och skickas vidare till rektor. Rektor utser utredare och blankett skickas vidare till
förvaltning.
Vid mobbningsärenden dokumenteras samtal med den som utsatts samt den som utsätter.
Åtgärder dokumenteras och rutiner för uppföljning finns. Dokument kring rutiner finns
under Trygghetsteamets flik på Vklass.
Ansvarsförhållande
Den som upptäcker kränkning är ansvarig för att dokumentation sker samt att klasslärare blir
informerad för vidare uppföljning och vid behov kontakt med vårdnadshavare.
11
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
12
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
13
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte
gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
14
