Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande

Inledning
På varje förskola/skola i kommunen finns en handlingsplan för att motverka alla former
av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling, samt främjande av
likabehandling. Arbetet med likabehandlingsplanen ska präglas av ett helhetstänkande
och integreras med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt
utvärderas och följas upp. Likabehandlingsarbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det
blir känt i verksamheten, samt hos barns och elevers vårdnadshavare.
Rektor är ytterst ansvarig för att det inte förekommer någon form av kränkning eller
särbehandling och alla som arbetar inom förskolan/skolan har ett eget ansvar att följa
planen.
Det här är vår handlingsplan på Granö småbarnsskola.
Vår vision:
“Vår verksamhet ska vara lärorik, rolig och trygg. Barnen ska mötas av vuxna som
ser varje barns möjligheter. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt
för kränkande behandling. Den som uppger sig ha blivit kränkt måste tas på allvar.”
Alla barn/elever och vuxna ska känna sig trygga, bemötas och behandlas med respekt.
Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling. Detta gäller för alla barn och
vuxna som vistas i vår verksamhet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.(se bilaga 1)
Vi vill i denna plan informera om hur vi aktivt jobbar med frågor som rör
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, på såväl individ-, grupp och
verksamhetsnivå. Denna plan ska vara känd av alla barn/elever, personal och
vårdnadshavare så att vi tillsammans ska kunna förebygga uppkomsten av kränkningar
och trakasserier samt främja likabehandling.
Nulägesanalys av verksamheten
Granö småbarnsskola är en integrerad förskole- , skol-, och fritidsverksamhet. Vi har
detta år 27 barn/elever i åldrarna 1-8 år. Vi är en liten verksamhet och all personal
känner till alla barn. Både i vardagen och på personalmöten informerar vi och delger
varandra information om det är något som måste observeras särskilt. Genom att arbeta
tematiskt över åldersgränserna vill vi ge barnen goda möjligheter till lärande, utveckling
och respekt för varandra. I samråd med barnen/eleverna sätter vi årligen upp regler för
hur vi vill att vår miljö ska vara. Dessa regler återkopplar vi till och diskuterar
regelbundet. Vi har även föräldramöten terminsvis och ett föräldraråd där vi aktivt
bemöter föräldrars synpunkter. Detta läsår har vi elva barn/elever färre än föregående år,
vilket medfört en omstrukturering av lokaler. Under förra året upplevde vi att 3-4åringarna hade allt för lite utrymme, vilket medförde många onödiga konflikter. Genom
att denna grupp (nu 4-5-åringar) nu bytt till större lokaler hoppas vi kunna möta deras
behov på ett bättre sätt. Vi vill under året att barnen ska få större utrymme att utveckla
sina olika intressen. Därför kommer vi under läsåret att pröva oss fram med olika
gruppkonstellationer, samt olika sätt att utnyttja lokalerna. Vi vill ge barnen bättre
lekmöjligheter och om behov finns kunna erbjuda en stunds lugn och ro i avskildhet.
Huvudansvariga: Susanne och Gun-Inger.
Huvudrubrikerna i likabehandlingsplanen är:
Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt
att förebygga, upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.

Visa i ord och handling att alla är lika mycket värda. Ge pojkar och flickor lika stort
inflytande

Vara öppna och positiva till olikheter och ha fortlöpande diskussioner om etik,
förhållningssätt och arbetssätt.

Arbeta med värdegrundsfrågor.

Ha rutiner för ingripande i akuta situationer enligt plan för kränkande behandling
(se bilaga 2 och 3) och se över regler och rutiner regelbundet.

Vara goda förebilder i vårt sätt att tala och agera.

Vara där barnen/eleverna är. Ha uppsikt över platser där barn/ elever befinner sig
och identifiera otrygga platser.

Uppmuntra positivt beteende.

Fundera och reflektera över material vi använder och över lokalernas utformning
samt användningsområden.

Ha en öppen och rak kommunikation med vårdnadshavare om barnen/eleverna och
verksamheten, såväl i det dagliga arbetet som i utvecklingssamtal och vid
föräldramöten.

Kontinuerligt göra och följa upp barnintervjuer och trivselenkäter.

Observera, dokumentera och utvärdera vårt arbete fortlöpande.

Överväga om åtgärder ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på
grupp och verksamhetsnivå.
Att utreda uppgifter, vidta åtgärder och förhindra framtida trakasserier och
kränkande behandling.

Vid akuta situationer där kränkningar mellan barn/elever förekommer är första
steget samtal med barn/elever utifrån situation och mognad.

Ökad observation på det barnet/barnen i gruppen/klassen. Diskussion i arbetslaget,
pedagog avgör när vårdnadshavare ska kontaktas.

Vid kränkning mellan personal/barn ska annan personal direkt agera. För aldrig
känsliga diskussioner mellan vuxna då barn är närvarande.

Vid grova trakasserier eller återkommande kränkningar, diskrimineringar ska rektor
samt föräldrar kontaktas direkt. Utredning samt uppföljningssamtal ska ske med
berörd personal, rektor och vårdnadshavare. Rektor är ansvarig. Vid behov upprättas
ett åtgärdsprogram.(se bilaga 4 och 5)

I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.

Utvärdera och revidera lokal arbetsplan.

Genom studiedagar/temadagar öka medvetenheten och kunskap om diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Information
Planen ska vara uppsatt på förskolans anslagstavla, väl synlig för föräldrarna.
Ansvarig: Personalen.
I samband med att förskolan tar emot ett nytt barn ska föräldrarna informeras om
likabehandlingsplanen. Ansvarig: Den som har huvudansvaret för inskolningen.
Ny personal samt vikarier ska alltid ta del av likabehandlingsplanen. Planen ska finnas
på hemsidan www.vindeln.se Ansvarig: Rektor.
Till dig som förälder
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om förskola och hem tar klart avstånd från
kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Misstänker du att ditt
eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling kontakta personalen. Detta
gäller inte befogade tillrättavisningar från ansvariga inom verksamheten vilka har till
syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barnen. Det kan vara svårt att ta till
sig att ens eget barn kränker andra, men om det är så, är du den som bäst kan göra något
åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet
och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta personalen.
Utredning och åtgärder vid kränkande behandling
Bilaga 2
Kartläggning:
Vad har hänt?
Den utsattes berättelse
Övrig personals iakttagelser
Andra barn/ elevers iakttagelser
DOKUMENTERA (Enkla anteckningar som stöd för minnet)
Ansvar: mentor/klasslärare/förskollärare/fritidspersonal
Analys:
Är det en konflikt?
Är det diskriminering/ kränkande behandling?
Annan form av utanförskap?
DOKUMENTERA
Ansvar: mentor/klasslärare/förskollärare/fritidspersonal
Åtgärder på individnivå:
1. Allvarssamtal med de inblandade. (se bilaga 3)
Samtal med vårdnadshavare, vid behov stöd av EHT
DOKUMENTATION via socialt åtgärdsprogram
2. Uppföljning
Ansvar: mentor/klasslärare/förskollärare/fritidspersonal
3. Om ingen förändring sker ska mobbingteamet kopplas in.
Åtgärder på organisationsnivå:
Arbete med grupper/ klasser (t ex värderingsövningar)
Klass/ skolbyte
Bryta grupper
Förstärkning av fler vuxna
Avstängning
DOKUMENTERA ( tex elevvårdskonferensprotokoll)
Ansvar: rektor
Akut situation:
Kontakta vårdnadshavare
Genomför allvarssamtal
DOKUMENTERA
Informera rektor under arbetets gång
Ev anmälan till polis och /eller socialtjänst
Ansvar: rektor/mentor/klasslärare/förskollärare/fritidspersonal
Bilaga 3
Lathund vid allvarssamtal
Steg 1
-Hej! Varsågod och sitt!
Du bestämmer var eleven ska sitta.
Sitt så att alla vid samtalet har ögonkontakt!
-Jag vill prata med dig om ”Kent”.
-Berätta vad du vet om hur ”Kent” har det här på skolan”!
-Vilken del har du själv i det hela?
 Ge tid till eleven att tänka efter.
 Uppmuntra hela tiden elevens berättelse.
 Koncentrera samtalet till saker som eleven själv har gjort.
 Berätta de saker som du vet har hänt ifall inte eleven själv tar upp det.
 Sammanfatta det eleven berättat.
Steg 2
-Finns det en konflikt mellan dig och ”Kent”?
-Är du arg på honom?
-Det som hänt är inte schysst och måste omedelbart upphöra!
 Om det finns en konflikt mellan de inblandade, hjälp dem att lösa den.
-Vad kan du göra för att ”Kent” ska få det bättre”?
 Var positiv till elevens förslag!
-Finns det någon svårighet för dig att genomföra dina förslag?
 Skriv ner förslagen!
 Berätta för eleven att du tror på att hon/han kommer att klara detta.
Steg 3
 Sammanfatta elevens förslag.
 Fråga när eleven tänker göra det.
 Bestäm ny tid.
 Berätta att du kommer att prata med ”Kent” innan och att du ska ha koll på situationen
framöver.
Steg 4
 Om inga resultat uppnåtts efter samtalet och uppföljning kontaktas elevhälsan.
Bilaga 4
Utredning och åtgärdsprogram vid kränkande behandling
Datum: ………………………………………Utredare: ………………...........................
Utsatt barn : ………………………………… Skola:………………................................
Ansvarig rektor :……………………………………….....................................................
Närvarande vid samtalet:…………………………………………………………………
Vem har uppmärksammat problemet:……………………………………………………
Person som har utfört kränkningen:……………………………………………………...
Händelseförlopp/Nuläge:…………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………............................................................................................................
Mål:………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
………………....................................................................................................................
Åtgärder – så här arbetar vi:
Ansvarig:………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
………………....................................................................................................................
Underskrifter:
……………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
Datum för uppföljning och utvärdering:…………………………………………………
Bilaga 5
Uppföljning av åtgärdsprogram vid kränkande behandling.
Datum: …………………………………………………… Utredare:…………………
Utsatt barn:…………………………………………………Skola:………………......
Ansvarig rektor:…………………………………………………………………………
Närvarande vid samtalet:…………………………………………………………………
Hur har det gått? / Är målet uppnått?
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………............................................................................................................
Åtgärder – så här arbetar vi:
Ansvarig:……………………..
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
………………....................................................................................................................
Ärendet ej avslutat:
Datum för uppföljning:………………………………………………………………......
Ärendet avslutat:
Datum:……………………………………………………………………………………
Underskrifter:
……………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………
Bilaga 1
Definition av diskrimineringsgrunderna.

Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan skall också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella
trakasserier.

Könsöverskridande identitet eller uttryck
Transexuell är en person som upplever sig vara ”motsatt” kön jämfört med sitt
biologiska kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer köns- uttryck som anses
bryta mot normen för barnets biologiska kön eller som har syskon som är transexuella
skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.

Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var
och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har ett ansvar att arbeta mot
rasism och främlingsfientlighet.

Religion och annan trosuppfattning
Enligt läroplanen ska alla föräldrar kunna lämna sitt barn till förskolan/skolan
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den
andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till
kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att
uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla
dessa rättigheter.Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har som
grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. De
anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid
födseln, har uppstått senare i livet eller förväntas uppstå. Begränsningen av
funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har
däremot ingen betydelse.
Exempel på funktionshinder som kan märkas mer eller mindre i olika situationer är
allergier, diabetes, dyslexi, hörsel- och synskador, ADHD eller aspergers syndrom..

Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.
Förskolan måste arbeta mot homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en
medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en
stark negativ syn på homosexualitet eller på homo – och bisexuella människor. En
homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika
rättigheter.
LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
GRANÖ SMÅBARNSSKOLA
2011 – 2012