EUROPAPARLAMENTET
2004
2009
Utskottet för framställningar
26.9.2008
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Angående: Framställning nr 0255/2003, ingiven av Gérard Keysers (fransk medborgare), om
en påstådd dubbelbeskattning av kapital
1.
Sammanfattning av framställningen
Framställaren påstår sig vara utsatt för dubbelbeskattning av kapital i Frankrike och i Belgien.
Han betalar skatt i Frankrike, vilket han accepterar. Han håller dock inte med om den andra
skatten som han betalar i Belgien därför att han i det landet har ställning som försäkrad, vilket
gör att han är skyldig att bidra till en fond vars syfte är att stödja pensionssystemet.
2.
Tillåtlighet
Framställningen förklarades tillåtlig den 17 oktober 2003. Kommissionen har uppmanats att
lämna upplysningar (artikel 192.4 i arbetsordningen).
3.
Kommissionens svar, mottaget den 3 juli 2006
Framställaren är bosatt i Frankrike där han är skyldig att betala skatt och sociala avgifter.
Hans kapitalinkomst omfattas bland annat av ett uttag av sociala avgifter på 2 procent1 som
betalas till den franska nationella åldersförsäkringskassan (Caisse nationale d’assurance
vieillesse) för löntagare. Eftersom framställaren dessutom uppbär pension (lagstadgad) och
försäkringsförmåner (tilläggspension) som utbetalas av den nationella belgiska
pensionsmyndigheten (Office National des Pensions, ONP) omfattas framställaren även enligt
den belgiska lagstiftningen på området av en solidaritetsavgift som beräknas på hela hans
belgiska inkomst.
1
Sedan den 1 juli 2004 2,3 procent.
CM\745332SV.doc
SV
PE376.464 REV II v03-00
SV
Om uttaget av sociala avgifter i Frankrike1 har samma funktion som de belgiska
solidaritetsavgifterna anser framställaren att denna “dubbelbeskattning” utgör en
diskriminering av honom.
Den nationella belgiska lagstiftningen2
Sedan januari 1995 föreskriver den belgiska lagen att en solidaritetsavgift ska tas ut på
bruttosumman av de förmåner som en person uppbär från Office National des Pensions
(ONP), oavsett om förmånstagaren är bosatt i landet eller inte. Avgiftssatsen, som är
progressiv upp till högst 2 procent, fastställs med beaktande av alla pensionsinkomster,
lagstadgad pension och tilläggspension, belgiska och utländska ränteinkomster, periodiska
utbetalningar och bidrag som utgår i form av kapital (som konverteras till en fiktiv
månadsränta). Den avgiftssats som fastställs på detta sätt tillämpas på de ovannämnda
inkomsterna, som har belgiskt ursprung. Den därigenom beräknade avgiften dras i sin helhet
av från enbart det lagstadgade pensionsbelopp som betalas av ONP. Avgiften, som är ett
bidrag till finansieringen av det belgiska socialsystemet, dras av3 vid fastställandet av den
beskattningsbara inkomsten i Belgien.
Kommissionens synpunkter
Den dubbelbeskattning, som uppkommer genom att sociala avgifter tas ut både i
bosättningslandet och i det land som pensionen härrör från, medan den person som uppbär
pensionen per definition inte samtidigt kan uppbära förmåner från två
socialförsäkringssystem, kan eventuellt strida mot principen om fri rörlighet för personer
inom den inre marknaden (artiklarna 18, 39 eller 43 i EG-fördraget, beroende på
omständigheterna)4. Kommissionen anser därför att denna dubbelbeskattning bör undvikas.
Till att börja med undrar kommissionen om den belgiska avgift som föranlett framställningen
trots sin sociala funktion på grund av sin beskaffenhet inte är att jämställa med en
inkomstskatt som tillämpas på alla belgiska ålderspensioner, oavsett om pensionen utbetalas
till en person som är bosatt i landet eller inte.5 I det sistnämnda fallet kan den sammanlagda
1 Det verkar inte som om Frankrike tar hänsyn till den belgiska källskatten vid beräkningen av framställarens
inkomstskatt.
2
Lag av den 30 mars 1994 om sociala bestämmelser, MB 31.3.1994, som trädde i kraft den 1 januari 1995 och
har ändrats flera gånger sedan dess, Internet: http://www.juridat.be/cgi_loi/legislation.pl.
3
Avgiftsbeloppet dras av från det förmånsbelopp som utbetalas av ONP vid fastställandet av det
beskattningsbara beloppet.
4
Principen att endast en lagstiftning är tillämplig i ärenden som gäller social trygghet fastställs i artikel 13 i
rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när
anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade lydelse
(konsoliderad version), EGT L 28, 30.1.1997.
5
Vad beträffar de franska socialavgifternas (CRDS och CSG) fiskala beskaffenhet hänvisas till EG-domstolens
dom av den 15 februari 2000 i målen C-34/98 och C-169/98, kommissionen mot Frankrike, REG 2000, s. I-995
och s. I-1049.
PE376.464 REV II v03-00
SV
2/5
CM\745332SV.doc
effekten av avgiften och ett skatteuttag, som ur bosättningslandets perspektiv har samma
beskaffenhet, leda till dubbelbeskattning.
Så länge som direkta skatter inte är samordnade inom gemenskapen har medlemsstaterna
frihet att välja det system för inkomstbeskattning som de anser lämpligast, förutsatt att de vid
tillämpningen respekterar gemenskapsrätten och särskilt principen om icke-diskriminering.
När det gäller inkomstskatt har medlemsstaterna sinsemellan ingått bilaterala avtal för att
undvika den dubbelbeskattning som skulle kunna bli följden om deras respektive
skattelagstiftning tillämpades samtidigt.
I det föreliggande fallet hör inte den åtgärd som framställningen gäller till
tillämpningsområdet för det fransk-belgiska avtal1 vars syfte är att undvika dubbelbeskattning
av inkomster. Kommissionen anser därför att detta fall av dubbelbeskattning borde kunna
lösas genom en analogitillämpning av det fransk-belgiska avtalet från 1964.
I artikel 12 i avtalet föreskrivs att privata pensioner är beskattningsbara enbart i den avtalsstat
där mottagaren är bosatt. I artikel 18 om “inkomster som inte särskilt åsyftats” föreskrivs att
“om inte annat anges i bestämmelserna i detta avtal är inkomster som uppbärs av personer
bosatta i en av avtalsstaterna inte beskattningsbara annat än i den staten”. Om dessa
bestämmelser tillämpas analogt på den åtgärd som avses i den föreliggande framställningen,
kan beskattningen i Belgien av en pension som betalas ut till en person som är bosatt i
Frankrike anses strida mot avtalsbestämmelserna.
Med hänsyn till ovanstående har kommissionen vänt sig till de myndigheter i de båda
medlemstaterna (Belgien och Frankrike) som berörs av framställningen, för att få bekräftat att
dubbelbeskattning verkligen sker under de omständigheter som är aktuella i fallet, och i
förekommande fall uppmana myndigheterna att justera sina system för sociala avgifter för
personer som inte är bosatta i landet i enlighet med gemenskapens principer och
bestämmelserna i det ovannämnda avtalet.
Kommissionen föreslår att den föreliggande framställningen inte avslutas.
4.
Kommissionens svar, mottaget den 19 oktober 2007
I avsaknad av samordnade gemenskapsbestämmelser inom området och direkt tillämpliga
avtalsbestämmelser anser kommissionen att det tillkommer myndigheterna i de berörda
medlemsstaterna att återupprätta respekten för gemenskapsrätten genom bilaterala kontakter
och en gemensam överenskommelse.
Kommissionen skickade därför den 26 januari 2007 en skrivelse till de belgiska och franska
myndigheterna och uppmanade dessa att ta kontakt med varandra för att underlätta sökandet
efter en lösning för att undanröja den dubbla beskattningen av sociala avgifter i framställarens
bosättningsland (Frankrike) och i den stat (Belgien) som avgiften härrör från. Kommissionen
1
Avtal undertecknat i Bryssel den 10 mars 1964, godkänt genom lag nr 64-1324 av den 26 december 1964,
ratificerat i Paris den 17 juni 1965, som trädde i kraft samma dag och offentliggjordes genom dekret nr 65-672
av den 11 augusti 1965 (EGT 15, augusti 1965) (korrigerat i EGT av den 9 oktober 1965).
Publiceringsdatum i Moniteur Belge: 24.6.1965 till 4.11.1965.
CM\745332SV.doc
3/5
PE376.464 REV II v03-00
SV
understryker att i avsaknad av samordning på gemenskapsnivå behåller medlemsstaterna
behörigheten att fastställa villkoren för inkomstbeskattning för att genom avtal avskaffa
dubbelbeskattning. Kommissionen erinrar också om att medlemsstaterna i utövandet av sina
befogenheter dock inte kan befria sig från skyldigheten att respektera gemenskapsrätten, dvs. i
det fall som berörs i den föreliggande framställningen, principen om fri rörlighet för personer
(enligt artiklarna 18, 39 eller 43 i EG-fördraget, beroende på omständigheterna).
Kommissionen uppmanade de belgiska och franska myndigheterna att i förekommande fall
även beakta det fransk-belgiska skatteavtalet1 i fråga om sociala avgifter. I detta sammanhang
anser kommissionen att artikel 12 (fördelning av beskattningsrätt för pensioner) och artikel 18
(övriga inkomster) i avtalet skulle kunna tillämpas analogt enligt en vidsträckt tolkning av de
nämnda artiklarna.
De franska myndigheterna svarade kommissionen genom en skrivelse den 1 mars 2007, där
de underströk att det uttag av sociala avgifter som åsyftas i framställningen föreskrivs i
artikel 1600-0F b i den allmänna skattelagen (Code général des impôts, CGI) som bara är
tillämplig på de inkomster och belopp som avses i artikel L.136-6 i lagen om social trygghet
(Code de la sécurité sociale). Det är alltså inte tillämpligt på förvärvsinkomster och
ersättningar som utgår i stället för dessa. De franska myndigheterna sade sig dock vilja ha mer
information för att undersöka om de interna reglerna och avtalsbestämmelserna tillämpas
korrekt.
De belgiska myndigheterna svarade kommissionen genom en skrivelse av den 19 mars 2007
med ett meddelande från finansministeriet som förklarade att problemet inte tillhör dess
ansvarsområde och därför överförts till socialministeriet, eftersom den tillämpliga lagen är
lagen av den 30 mars 1994 om anordnandet av solidaritetsavgifter för pensioner.
Kommissionen har gjort en informell påminnelse eftersom den inte fått något ytterligare
meddelande.
Kommissionen föreslår att det formella svaret från de berörda belgiska myndigheterna
inväntas innan den slutliga bedömningen görs och en eventuell överträdelsetalan inleds mot
Frankrike eller Belgien i enlighet med förfarandet i artikel 226 i EG-fördraget.
5.
Kommissionens svar, mottaget den 26 september 2008
Per kurir den 25 januari 20082 ingav framställaren nya upplysningar om tillämpningen av en
dubbel solidaritetsavgift i EU på den pension som han får från Belgien. Efter att ha flyttat från
Frankrike till Tyskland anser framställaren att den dubbla beskattningen av pensionen nu
härrör från den samtidiga tillämpningen av belgisk och tysk lag. Denna dubbelbeskattning
utgör enligt framställarens mening ett brott mot gemenskapsrätten.
1
Solidaritetsavgifter ingår inte uttryckligen i tillämpningsområdet för det fransk-belgiska avtalet av den
10 mars 1964 i syfte att undvika dubbelbeskattning av inkomster.
2
Överlämnat till kommissionen den 11 mars 2008.
PE376.464 REV II v03-00
SV
4/5
CM\745332SV.doc
KOMMISSIONENS ANALYS
Efter en djupgående analys av frågan måste kommissionen konstatera följande:
För det första är framställaren för närvarande bosatt i Tyskland och därför är det den
staten som har rätt att beskatta räntor och pensioner som uppbärs av personer som
skattemässigt är bosatta på dess territorium. I det aktuella fallet är bosättningslandets
beskattningsrätt förenlig med bestämmelserna i det bilaterala avtal om undvikande av
dubbelbeskattning som ingåtts mellan Tyskland och Belgien, och särskilt med
artikel 11.1 vad gäller räntor och artikel 18 vad gäller pensioner.
I enlighet med den gällande tyska lagstiftningen är “solidaritetsskatt”
(Soldaritätszuschlag) inte en social avgift i samma bemärkelse som den
solidaritetsavgift som man i Belgien tar ut på pensioner. Det rör sig snarare om en
tillkommande skatt på 5,5 procent på fysiska personers och bolags inkomster. För att
beräkna det beskattningsbara underlaget beaktas inkomster av alla slag som uppbärs
av skatteskyldiga som är bosatta i landet. Uppbörden av denna skatt, som infördes
1995 och förutsattes finansiera kostnaderna för den tyska återföreningen, har ett
allmänt solidaritetsmål och därför är skatten av en annan beskaffenhet än en egentlig
social avgift.
På grundval av ovanstående måste kommissionen konstatera att framställarens pension
omfattas av två skatteuttag, den ena i ursprungsstaten (Belgien) och den andra i
bosättningslandet (Tyskland) med olika mål.
På gemenskapsrättens nuvarande utvecklingsnivå finns det inte någon samordning mellan
EU-medlemsstaterna när det gäller direkt skatt. I enlighet med EG-domstolens rättspraxis1
behåller medlemsstaterna för närvarande sin behörighet att fastställa villkoren för
inkomstbeskattning för att i förekommande fall genom avtal undanröja dubbelbeskattning.
Under utövandet av sin beskattningsbehörighet får dock de nationella myndigheterna inte
befria sig från skyldigheten att respektera gemenskapsrätten.
I det aktuella fallet anser kommissionen inte att någon överträdelse av gemenskapsrätten kan
konstateras eftersom de två berörda medlemsstaterna tillämpar skatteuttag av olika
beskaffenhet. Om Belgien skulle tillämpa ett skatteuttag som liknar den tyska
Soldaritätszuschlag kan den dubbelbeskattning som härrör från den samtidiga tillämpningen
av två skatter undanröjas eller mildras genom avtalsinstrumentet, särskilt enligt artikel 23 i det
ovannämnda belgisk-tyska avtalet.
SLUTSATS
På grundval av ovanstående kan kommissionen inte ingripa till förmån för framställaren.
1
Se bland annat EG-domstolens dom av den 14 december 2006, C-170/05, Denkavit, och den rättspraxis som
nämns i punkt 43 i denna.
CM\745332SV.doc
5/5
PE376.464 REV II v03-00
SV
