2015-06-11
Tokyo
Landfakta Marshallöarna
Officiellt namn:
Huvudstad:
Yta:
Folkmängd:
Befolkning:
Befolkningstillväxt:
Språk:
Religion:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Politiska partier:
Senaste allmänna val:
Nästa allmänna val:
Valuta:
Växelkurs:
BNP:
BNP/capita:
BNP-tillväxt:
Inflation:
Arbetslöshet:
Viktigaste näringar:
1
Republic of the Marshall Islands
Majuro
181,3 km2
53 158 (census 2011)1
Marshalleser, amerikaner, filippiner
kineser, australiensare, mikronesier
0,4 % (census 2011)
Marshallesiska och engelska är officiella
språk
Kristendom (övervägande protestantism)
Konstitutionell demokrati, fritt associerad
till USA
President Christoper J. Loeak (sedan 3
januari 2012)
President Christoper J. Loeak (sedan 3
januari 2012)
Aelon Kein Ad Party och United
Democratic Party (UDP)2
21 november 2011
Tredje måndagen i november 2015
US Dollar (USD)
1 USD = 8,30 SEK (juni 2015)
190,9 miljoner USD (BÅ2013)3
3 565 USD (BÅ2013)
0,5 % (2014)
1,25% (2014)
4,7% (2012)
Fiske, detaljhandel och offentlig sektor
Populationen uppskattades 2014 till runt 53 750.
Många politiker, såsom president Loeak, är inte bundna till något parti.
3
BÅ2013 infinner sig mellan oktober 2012 till september 2013. På grund av begränsad
arbetskraft inkommer rapportering först 1 år efter avslutat budgetår.
2
2(4)
Sveriges Ambassad
Tokyo
Utlandsskuld:
Bytesbalans:
Export (andel av BNP):
Exporttillväxt:
Viktigaste exportprod:
Import (andel av BNP):
Importtillväxt:
Viktigaste importprod:
Största handelspartners:
97,6 miljoner USD (BÅ2013)
Underskott på 9,4 % av BNP (2014)
37,4% (BÅ2013)
-4,0% (BÅ2013)
Kokosnötter, fisk, hantverk, kopra
101,7% (BÅ2013)
9,0% (BÅ2013)
Livsmedel, verkstadsprodukter, bränsle,
tobak
Import: USA, Japan, Thailand, Kina(2014)
Export: Japan, Sydkorea, Kina, Singapore
(2014)
Kort historik
Marshallöarna är uppkallade efter den brittiske upptäcktsresanden John
Marshall som besökte öarna i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet var
Marshallöarna omväxlande spanskt och tyskt protektorat. I början av
1900-talet ockuperades Marshallöarna av Japan, en ockupation som
varade fram till andra världskrigets slut då USA övertog kontrollen över
ögruppen. Under 40-och 50-talen använde USA öarna Bikini och
Enewetak
för
uppmärksammade
kärnvapenprovsprängningar.
Marshallöarna ingick då i FN:s förvaltarskapsområde Stillahavsöarna,
med USA som utsedd förvaltare. Marshallöarna blev en parlamentarisk
demokrati 1979 med en president som stats- och regeringschef i och
med antagandet av en konstitution. Samma år bildades den första
regeringen. 1986 ingick Marshallöarna i ett fördrag om fri association
med USA och blev därmed en självständig stat.
Utrikespolitik
Det ursprungliga fördraget med USA varade till 2003 men blev
sedermera förlängt till 2023. Avtalet garanterar bland annat ekonomiskt
bistånd i storleksordningen 1,5 miljarder USD och militärt stöd från
USA.
De
amerikanska
kärnvapenprovsprängningarna
har
påverkat
relationerna negativt men USA har betalat skadestånd till Marshallöarna.
Frågan betraktas idag som utagerad. Marshallöarna har accepterat att
överta allt ansvar för provsprängningarnas eventuella effekter i utbyte
Sveriges Ambassad
Tokyo
mot att USA fortsätter deras fria association med Marshallöarna. Utöver
den nära relationen med USA har Marshallöarna bilaterala förbildelser
med över 70 länder, däribland Sverige sedan 1992.
Marshallöarna har ett tämligen högt deltagande i internationella
sammanhang. De är bland annat medlem av FN sedan 1991,
världshälsoorganisation, internationella valutafonden och asiatiska
utvecklingsbanken. Marshallöarna har bland annat skrivit under
Kyotoavtalet, Genèvekonventionerna, fördraget om icke-spridning av
kärnvapen plus diverse miljö- och klimatavtal.
Inrikespolitik
Marshallöarna har inga formella politiska partier. Istället finns löst
sammansatta nätverk utan partistrukturer, formella plattformar eller
partikontor. De olika grupperingarna har dock deltagit i formella val
under namnen Aelon Klein Ad Party och United Democratic Party.
Parlamentet har 33 platser, med val vart fjärde år. Presidenten väljs av
parlamentet.
Arbetsprogrammet ”Vision 2018” har utarbetats av Marshallöarnas
regering. Den stipulerar en rad målsättningar med fokus på miljön och
ekonomisk utveckling.
Ekonomisk politik
Marshallöarna är fattigt och har haft en tillväxt på knappt två procent i
genomsnitt under en tio-årsperiod. Fiske, detaljhandel och offentlig
sektor utgör den främsta inkomstkällan för invånarna. En stor del av
statens inkomster kommer för närvarande från bistånd från framförallt
USA. USA har en stor militär närvaro på öarna och hyran från den
amerikanska raketbasen på Kwajalein generar närmare 20 miljoner USD
och anställer över 900 personer från Marshallöarna.
Turismen står för drygt 3% av Marshallöarnas totala BNP (BÅ2013).
Marshallöarnas statistiska byrå rapporterade 2009 att runt 7 000
besöker öarna varje år. Över 70% av dessa är affärsresor. Det finns dock
indikationer på att antalet besökare till Marshallöarna har minskat till
närmare 5 000 (2012).
3(4)
Sveriges Ambassad
Tokyo
Handelspolitik
Marshallöarna är inte medlem i världshandelsorganisation.
Marshallöarna förhandlar tillsammans med de andra Stillahavsländerna
om ett regionalt ekonomiskt partnerskapsavtal med EU.
Sveriges relationer med landet
Sveriges förbindelser med Marshallöarna är begränsade.
Sveriges ambassadör i Tokyo är sidoackrediterad på Marshallöarna.
4(4)
