Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Marshallöarna 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Marshallöarna har omkring 62 000 invånare (juli 2007) och består av fem öar
och 29 atoller. Landet är en parlamentarisk demokrati med starka band till
USA.
Författningen är uppbyggd enligt amerikansk förebild. Regeringen respekterar i
regel mänskliga rättigheter (MR), men det förekommer att påverkan från
regeringen leder till självcensur bland medierna i frågor som anses politiskt eller
kulturellt känsliga. Regeringen har även försökt utöva inflytande över
rättssystemet genom lagstiftning och administrativa åtgärder.
Andra rapporterade MR-problem i landet rör förhållandena i fängelserna, våld
mot kvinnor och barn, samt brister i arbetsrätten.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av de centrala internationella konventionerna på MR-området har
Marshallöarna endast ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter
(1993), samt tillträtt konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW), mars 2006.
Marshallöarna har inte tillträtt någon av ILO:s (International Labour
Organisation) konventioner.
Landet rapporterade senast i december 2004 till kommittén för konventionen
om barnets rättigheter.
2
Marshallöarna skulle ha rapporterat till kommittén för konventionen för
avskaffning av all diskrimening mot kvinnor (CEDAW) i april 2007.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Lagen förbjuder tortyr och inga rapporter om att tortyr förekommer är kända.
Fängelseförhållandena motsvarar inte internationellt godtagbar standard. Enligt
uppgift råder dålig säkerhet, dålig ventilation och renhållning och bristande
tillgång till utomhusaktivitet.
Regeringen tillåter årliga besök av oberoende MR-observatörer och
journalister.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades år 1986.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Inga rapporter om politiskt våld eller politiskt motiverade försvinnanden är
kända.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
De civila myndigheterna utövar effektiv kontroll över landets säkerhetsstyrkor.
Lokal och nationell polis lyder under Justitieministeriet. Polistjänstemän har
inte rätt att bära vapen. Isolerade fall av poliskorruption har rapporterats.
Åtalade personer har möjlighet att välja mellan prövning av professionella
domare eller sammansatt domstolsnämnd. Åtalade har rätt till eget val av
juridiskt ombud. Staten bekostar försvarsadvokater för åtalade personer som
inte själva kan stå för kostnaden.
Chefen för Högsta domstolen är en utländsk medborgare som tillsätts på tio år.
Det förekommer inga rapporter om frihetsberövande på politiska grunder.
3
7. Straffrihet
Det förekommer inga rapporter som tyder på att straffrihet skulle vara ett
utbrett problem.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet är lagstadgade och
respekteras generellt. Det förekommer dock att påverkan från regeringen leder
till självcensur i medierna i frågor som anses politiskt eller kulturellt känsliga
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Marshallöarna är en konstitutionell demokrati. Landets verkställande,
lagstiftande och dömande grenar regleras i konstitutionen. Den lagstiftande
grenen består av ett parlament med 33 medlemmar (Nitijela) och ett råd av
hövdingar (Iroji) med en i första hand konsultativ roll i frågor rörande
traditioner och sedvänjor.
Allmänna och fria val tillämpas. Valsystemet är komplicerat och delvis grundat
på ägande av land. Inga restriktioner förekommer mot bildande av politiska
partier. Presidenten väljs av en majoritet i parlamentet för en fyraårig
mandatperiod. Utlänningar har enligt lagen inte rätt att bedriva politisk aktivitet
i landet.
I enlighet med det fördrag, ”The Compact of Free Association”, som ingicks
då landet blev självständigt ansvarar USA för Marshallöarnas försvar och
nationella säkerhet. Det amerikanska försvaret opererar på en stor militärbas på
Kwajaleinatollen. Den nationella och lokala polisen har ansvar för rikets
interna säkerhet.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Den mycket höga arbetslösheten på Marshallöarna, omkring 30 procent, är ett
stort problem. Minimilönen är fastställd till två dollar i timmen både i
offentliga och privata sektorerna. Minimilönen ger dock inte möjlighet till
dräglig levnadsstandard. Ingen lag reglerar maximalt antal arbetstimmar.
Arbetsmiljö-, arbetssäkerhets- och arbetshälsolagar saknas. Ingen lag ger
4
anställda rätten att protestera mot farliga eller hälsovådliga arbetsförhållanden
utan risk för deras anställning.
Marshallöarna har inte skrivit under någon av ILO:s konventioner.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hög befolkningstillväxt och trånga boendeförhållanden i tättbebyggda
områden har gett upphov till sjukdomar som tuberkulos och lepra. Andra stora
utmaningar på hälsoområdet är utbredd fetma bland vuxna, undernäring,
rökning och alkoholism. Självmordsfrekvensen är förhållandevis hög. Med
bistånd från Förenta Staterna och WHO (World Health Organisation) görs
ansträngningar att förbättra situationen inom hälsovården. Hälsovården
subventioneras av staten.
12. Rätten till utbildning
Obligatorisk och i princip gratis undervisning erbjuds för barn mellan 6 och 14
år. Individuella skolor har dock rätt att ta ut en registreringsavgift för att stödja
verksamheten. Efter inträdesprov har omkring 300 elever, eller två tredjedelar
av alla elever som går ut grundskolan, möjlighet att ta sig vidare till gymnasium.
Utgifterna för undervisning uppgår till ca 13 procent av statens budget.
Läskunnigheten uppges vara 93,7 procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Knappt hälften av Marshallöarnas statsbudget utgörs av intäkter från USA
enligt det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet
blev självständigt 1986. Med dessa medel har landet byggt upp en
förhållandevis god hälsovård och ett allmänt utbildningssystem.
Befolkningstillväxten är samtidigt en av de högsta i världen och systemen för
hälsovård och utbildning har svårt att tillgodose alla behov. Mycket pengar har
lagts på administration och som subsidier till den förhållandevis omfattande
statliga företagssektorn.
Lagen om minimilön (för närvarande 2 US dollar i timmen) uppges
respekteras. Minimilönen anses dock alldeles för låg för att garantera en
acceptabel levnadsstandard för en arbetstagare med familj.
5
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Trots att egendom och mark liksom traditionella titlar ärvs oberoende av kön
är kvinnans roll i allmänhet underordnad mannens. Kvinnomisshandel är ett
utbrett problem. Enligt en undersökning 2003 av den enskilda organisationen
Women United Together in the Marshall Islands hade fler än 80 procent av
landets kvinnor utsatts för våld inom äktenskapet.
Det finns inga rättsliga hinder som begränsar kvinnors deltagande i det
politiska livet men traditionella attityder begränsar kvinnors inflytande.
Sexuella trakasserier är inte förbjudna i lag.
15. Barnets rättigheter
Regeringen visar beredvillighet att säkra barns rättigheter, både vad gäller
utbildning och hälsovård, men resurserna är för små för den växande
befolkningen. Den allmänna kunskapen i samhället om barnets rättigheter
uppges vara låg. Det rapporteras att omkring en femtedel av barnen inte deltar
regelbundet i skolundervisningen. Vanliga förklaringar är långa avstånd till
skolan och föräldrarnas oförmåga att betala skolavgift eller andra obligatoriska
kostnader i samband med skolgång. Det finns ingen lag som fastställer
minimiåldern för barnarbete. Barn uppges som regel inte vara sysselsatta i
avlönat arbete, men en del hjälper sina familjer inom jordbruk, fiske och
småskalig företagssamhet.
Barnmisshandel uppges vara ett växande problem.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk
tillhörighet och socialt eller nationellt ursprung är förbjudet i lag och
regeringen respekterade i stort dessa bestämmelser. Flera hundra medborgare
är icke-etniska Marshallöbor.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
6
Inga uppgifter om diskriminering på grund av sexuell läggning och
könsidentitet är kända.
18 Flyktingars rättigheter
Även om Marshallöarna inte har undertecknat 1951 års flyktingkonvention så
samarbetar landet med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) för att bistå
flyktingar och asylsökande. Något etablerat system för flyktingmottagande
finns inte i landet. Enskilda fall av asyl har tidigare beviljats.
Inga rapporter om människohandel till, inom eller från Marshallöarna är kända.
Spridda rapporter om tvångsarbete för illegalt invandrade personer förekom.
19. Funktionshindrades rättigheter
Enligt uppgift förekommer ingen lagstadgad diskriminering av personer med
funktionshinder. Lagar och byggnormer som syftar till att underlätta tillträdet
för personer med funktionshinder saknas dock.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Inga uppgifter finns att tillgå.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inga uppgifter finns att tillgå.
