Lillsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillsjöskolan
Lillsjöskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2016 - 2017
Innehåll
Innehåll
2
Utvärdering av förra årets plan
4
Årets plan
9
Kartläggning
13
Förebyggande åtgärder
14
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
15
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling
15
Begrepp
18
Lillsjöskolans värdegrund
20
Processkarta
22
2
Lillsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vår vision:
Ingen form av diskriminering eller kränkande behandling skall förekomma inom
Lillsjöskolans verksamheter.
Verksamheten omfattar grundskolan från förskoleklass – årskurs 5 inklusive fritidshem.
Ansvariga för planen
Rektor är ytterst ansvarig för planen.
Rektor och skolans värdegrundsgrupp ansvarar för att varje år utvärdera den gällande planen och upprätta
en ny plan. Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-15
Planen gäller från
2016-09-06
Planen gäller till
2017-09-04
Personalens delaktighet
Personalen arbetar kontinuerligt med planen på konferenser. Arbetet sker genom diskussioner i mindre
grupper där frågeställningar och förslag ventileras. Personalen utvärderar planen vid vårterminens slut
med hjälp av frågeställningar. Inför kommande plan har insatserna analyserats och utvecklingsområden
fastställts. Nya mål och åtgärder skrivs in i kommande plan.
Den färdiga planen delges personalen i början av höstterminen.
Specialpedagog, skolkurator samt tre pedagoger ingår i värdegrundsgruppen som tillsammans med rektor
leder värdegrundsarbetet på skolan.
Elevernas delaktighet
Eleverna görs delaktiga i planen på höstterminens första klassråd. Klasslärarna håller vid klassråd
diskussioner för att få idéer och synpunkter i värdegrundsarbetet. Det innefattar också samtal om
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling som sedan förs vidare till elevrådet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På höstens första föräldramöte presenteras Lillsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling och Lillsjöskolans värdegrundsdokument. Föräldrarna ges vid detta tillfälle möjlighet att
samtala och diskutera.
3
Utvärdering av förra årets plan
Rektor och värdegrundsgruppen har utvärderat planen tillsammans med större delen av personalen
utspritt på alla personalkategorier. Detta skedde i början på höstterminen i stället för vårterminen som
planerat.
Delaktighet och förankring av planen
All personal har under en arbetskväll gått igenom planen diskuterat utifrån diskrimineringsgrunderna.
Man har fått tycka till och komma med förslag till förändringar och förbättringar.
Detta till skillnad mot förra årets plan där fritids och förskoleklassen känt sig utanför arbetet med
Likabehandlingsplanen
Eleverna har diskuterat och utarbetat ordningsreglerna både gällande skolan i stort samt klassreglerna.
Samtal och genomgångar kring planen på fritidssamlingar och under skoltid.
I några klasser har planen skickats hem i andra klasser hänvisade man, efter genomgång, till skolans
hemsida. Samtal och presentation av planen har skett på höstens föräldramöte.
Främjande insatser
Har skett kontinuerligt i klasserna där vi utifrån diskrimineringsgrunderna men även utifrån övrig
värdegrund lyft frågor och diskuterat med eleverna. Många främjande och bra insatser har gjorts på
Lillsjöskolan under året. Många av dessa ingick tidigare och gör så även nu som en naturlig del i
verksamheten vilket är bra. Likabehandlingsarbetet och övriga värdegrundsfrågor ska genomsyra all
ordinarie verksamhet.
Värdegrundsarbetet ingick dock ofta utan att vi reflekterade nämnvärt över det. Det var något som bara
fanns där.
Det handlar om våra pedagogers tysta kunskap och att bli medvetna om våra förmågor och färdigheter vi
använder för att främja, förebygga och åtgärda.
Att dokumentera det vi gör, reflektera och delge andra ökar medvetenheten om sin egen förmåga och ökar
kvalitén på vårt likabehandlings och värdegrundsarbete på hela skolan. Vad vi gör, hur vi gör och varför.
Ett utvecklingsområde på Lillsjöskolan sa vi då.
Vi har under förra läsåret schemalagt något vi kallat livskunskap 3ggr/mån samt klassråd den fjärde
gången . Där har vi, i olika hög grad och omfattning, jobbat främjande kring likabehandlingsgrunderna och
värdegrundsfrågor för att motverka förekomsten av trakasserier och kränkningar. Medvetenheten över
vad vi gör, hur och varför har ökat under läsåret i och med schemaläggning och dokumentation.
Verksamheten skulle redovisas till rektor en gång i månaden men så har det inte blivit i den utsträckning
vi önskat. Redovisningen/dokumentationen kan förbättras ytterligare och vi ser det fortfarande som ett
utvecklingsområde på Lillsjöskolan.
Vi har i klasserna 1-5 haft besök av en tjej som tidigare varit mobbad. Hon berättade om sina tråkiga
erfarenheter från sin tidigare skolgång och hur hon till slut med hjälp av vuxna så småningom slapp
mobbningen och kunde gå vidare. Det blev mycket gripande möten i klasserna och engagemanget var
4
stort bland elever och personal. Efter föreläsningarna fick alla möjligheter att ställa frågor. När människor
med egna erfarenheter kommer till oss och berättar blir det i högre grad mer verkligt, engagerande och
äkta.
Det har inte fungerat med tre stycken rastvärdar/rast under läsåret. Vid vissa tillfällen har det varit för få
rastvärdar ute.
Övriga planerade aktiviteter som öppet hus, nobellunch , friluftsdagar och läxläsning har genomförts som
planerat och fungerat utmärkt.
Gränsen mellan främjande och åtgärdande kan ibland vara hårfin, så och i denna plan och under
utvärdering av främjande insatser som följer finns inslag av förebyggande.
I stort behöver vi utveckla det främjande arbetet mot diskrimineringsgrunderna på Lillsjöskolan.
Främja likabehandling oavsett kön
I en klass har vi tittat i leksakskataloger och hur de ser ut. Finns det kill- och tjejleksaker? Vilka färger har
leksakerna och varför. Finns tjejer och killar utplacerade vid speciella leksaker?
I anslutning till det diskuterades även tjej och kill-idrotter.
I övrigt har man i klasserna fört diskussioner kring genusfrågor och vad som händer i klasserna och
grupperna gällande detta.
Erfarenheten att killar generellt får mer talutrymme än tjejer har lett till att man i klasserna drar kulor eller
glasspinnar med barnens namn för att jämna ut talutrymmet.
Vi har i klasserna haft tjej och killsnack kring detta något som upplevdes som positivt bland eleverna.
Riktade observationer samt någon form av föreläsning har inte blivit av. Vi strävar efter en förbättring
under kommande läsår.
Danspatrullen är bra för att man blandar barn i olika åldrar och de får dansa och röra varandra.
Däremot finns där ett stereotypt könsmönster i dansundervisningen att killar är killar och tjejer är tjejer och
beter sig därefter.
Vissa blir även över efter uppbjudning, en del drar sig undan och vill inte vara med.
Vi har fortfarande en del kvar att jobba med på Lillsjöskolan kring den här diskrimineringsgrunden.
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
I alla årskurser har man vid olika tillfällen diskuterat människors lika värde oavsett ursprung.
Vi har tittat på filmer, Lilla aktuellt och utifrån det samtalat om hur det ser ut i andra länder. Vi har läst
böcker om likheter och olikheter utifrån etnisk tillhörighet och sedan haft efterföljande diskussioner.
Vi har haft föreläsning för årskurs 3-6 av två fd flyktingar som berättade för eleverna om sina erfarenheter
och vad de varit med om. Det föregicks av lektioner i klassrummen där man lärde sig mer om länderna
som personerna flytt ifrån. Efter föreläsningen fick eleverna ställa frågor och diskussionerna fortsatte i
klassrummen efteråt. I anslutning till detta såg vi ett inslag ur Rapport som handlade om en återöppnad
skola i staden Ramadi i Irak som tidigare varit IS kontrollerad.
5
Det var uppskattat både från föreläsare och skolan. Antalet elever blev dock för stort under föreläsningen
och alla kunde inte tillgodogöra sig föreläsningen på ett önskvärt sätt. Det blev svårt att höra, göra sig hörd
för vissa. Vi vill gärna fortsätta med någon typ av föreläsning under kommande läsår men då årskursvis i
klassrummen för att få mer närhet och större möjlighet att ta till sig vad som sägs och kunna ställa frågor.
Främja likabehandling oavsett religion och annan trosuppfattning
Vi har i årskurserna arbetat med de olika religionerna både i SO och runt högtider.
De har sedan diskuterat och pratat om detta med eleverna om likheter, olikheter, rättigheter och även
vilka svårigheter det finns kring detta i världen. Det aktualiserades extra inför FN- dagen.
Årskurs fem har arbetat med alla fem religionerna följt av redovisningar och diskussioner.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Arbetslagen har planerat, genomfört och utvärderat det dagliga arbetet gällande de elever de har med
funktionsnedsättningar för att inga elever ska känna sig diskriminerade. Det har rört elever med
hörselnedsättning där vi ofta anlitat vår specialpedagog med inriktning på hörsel som med jämna
mellanrum träffat eleverna samt även stöttat och handlett personalen så att såväl det praktiska med
hörseltekniken fungerar som att deras egen identitet stärks.
Det har hänt och varit lätt till att elever inte velat använda hörapparater, att de inte sagt till när tekniken inte
fungerat, att de inte sagt till när de blivit trötta för att de inte velat sticka ut eller vara annorlunda.
Det här har vi tillsammans med elevhälsans specialpedagog med inriktning på hörsel, jobbat på och gjort
en del framsteg. Vi är inte riktigt framme men närapå. Vi jobbar vidare med detta där problem fortfarande
kvarstår.
Inom det neuropsykiatriska området har vi tillrättalagt och anpassat verksamheten så de med
funktionsnedsättningar inom området ska få samma möjligheter som de andra både under raster och
undervisningstid. Det handlar om anpassningar som tex alternativ kunskapsredovisning, digital utrustning,
anpassad studietid mm samt särskilt stöd i form av extra lärare/resurs stöd.
I de flesta fall har övriga elever, med elevens/vårdnadshavare tillåtelse, fått information och därmed ökad
förståelse för funktionshindren. Det har skett genom informativa filmer, personal samt information av
eleverna själva i den mån som ansetts lämplig.
Trakasserier har vid ett tillfälle förekommit på Lillsjöskolan mot handikapp. Något som berörd personal
genast tog tag i både i klassen och i personalgruppen. Det ledde till omedelbara förbättringar men ett riktat
främjande arbete kring funktionsnedsättningar ska ske på Lillsjöskolan under denna termin.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning.
Klasslärarna, i alla klasser, har diskuterat språkbruket kring sexuella läggningar med sina respektive
elever vid flera tillfällen under läsåret under vår schemalagda "Livskunskap".
I årskurs fem var skolsköterska och skolkurator och pratade om olika sexuella läggningar.
Vi har också under kill- och tjejsnack tagit upp olika sexuella läggningar vilket har varit positivt och
uppskattat bland eleverna.
6
Främja likabehandling oavsett könsuttryck eller könsidentitet
Har inte funnits med i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling tidigare men kommer
hädanefter att göra det.
Vi har i några klasser läst normbrytande böcker som Kalle som lucia och Prinsessan Kristalla som vill gifta
sig med en flicka som inte är av kungligt blod. Efter läsningen har diskussioner kring böckerna förts i
elevgrupperna om att följa sitt hjärta och inte outtalade normer som finns i gruppen, skolan och samhället.
Vad en tjej/kille ska göra och hur en tjej/kille ska se ut är ytterligare saker som aktualiserats i samband
med luciafirandet på Lillsjöskolan där vi delvis hade ett normbrytande luciatåg. Det har även gällt
diskussioner i klasser gällande tjejers och killars klädsel och allas rätt att själva välja de kläder som de vill
ha på sig.
Kartläggning
Vecka 40 gjorde alla klasser vår trivselenkät och i februari användes skolkartor för att kartlägga inom- och
utomhusmiljön. Trivselenkäten och skolkartorna sammanställdes och klasslärarna följde upp resultatet.
Resultatet följdes också upp av rektor, specialpedagog och värdegrundsgruppen som kring skolkartorna
utformade förslag för ökad trygghet på skolan. Återkopplingen har från vissa håll upplevts som vag och
svårigheter att nå "kärnan". Det blir lätt mycket gammalt som kommer upp i trivselenkäten och
miljökartläggningen. Mycket av det som kommer upp skulle kunna lösas på klassrådet.
Skolsköterskan har gjort hälsoenkäter med fyrorna i slutet på september samt med förskoleklass i januari.
Fyrorna fick en genomgång i klassrummet och fyllde själva i den och förskoleklassen fick hem formulär
som de fyllde i tillsammans med vårdnadshavare. Detta följdes upp med individuella samtal med alla
elever som gjort enkäterna samt föräldrarna till förskoleeleverna.
Skolsköterskan träffade även alla i årskurs två för längd och viktkontroll och hade då samtidigt ett samtal
med dem hur de hade det hemma och på skolan.
Ytterligare kartläggning har skett genom observationer gjorda av pedagoger, rektor, specialpedagog,
elevhälsans personal.
Enskilda och gruppsamtal med elever.
Elevkonferens två gånger om året där ansvarig lärare tillsammans med specialpedagog går igenom alla
elever i klassen.
Samtal med vårdnadshavare. Både inplanerade utvecklingssamtal och mer spontana samtal utifrån vad
som sker i verksamheten.
7
Förebyggande åtgärder
Så fort något har hänt har man i alla klasser direkt tagit upp problemen och rett ut dem. Det har gett gott
resultat och bitvis fungerat som främjande åtgärder.
Utifrån barn med handikapp i klasserna pratat med klassen om detta och vad som är rättvist och inte. Att
elever kan ha olika förutsättningar och utifrån det behöver olika sorters hjälp och stöd.
Efter observationer i årskurs tre visade det sig att olika grupperingar "klaner" bildats bland killarna med
motsättningar och osäkerhet som följd i elevgruppen. Ursprunget till detta var ett spel på som heter "Clash
of clans", ett spel för Androida och IOS mobila enheter. Efter ett snabbinkallat föräldra- och elevmöte löste
allt sig till det normala igen.
Det har visat sig i våra kartläggningar att de yngre på Lillsjöskolan har känt sig osäkra gentemot de äldre.
Ibland har vi kunnat hitta orsaker, ibland har det förmodligen sitt ursprung i att de är stora och kan
uppträda på ett, vad mindre kan uppfatta som ett "bullrigt" och stökigt sätt. Fokus här är dock att de yngre
känner sig osäkra till och med ibland rädda. De hamnar då i ett underläge de missgynnas på grund av sin
ålder och om inget görs är det diskriminering från skolans sida. Elever kan aldrig diskriminera andra
elever. Vi jobbade med det tidigare men initierade det i högre grad.
Ett fåtal femmor hann dock inte genomföra praktiken och det är en miss som vi drar lärdom av.
Otrygghet i skogen pga snöbollskastning har resulterat i en ny regel där vi nu förbjuder all snöbollskastning
på varandra. Det framkommer att det till största delen är en könsmaktsordning och även
åldersmaktsordning där större killar kastar på yngre elever och elever som inte vill vara med.
Rutiner för akuta situationer
Delar av personalen har känt lite otrygghet och tveksamhet kring rutinerna för att utreda och åtgärda
kränkningar och trakasserier mellan elever. Osäkerheten låg i vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske
vilka blanketter som ska användas och vad som ska dokumenteras. Vi klargjorde rutinerna förra läsåret
och har inte efter det fått något som tyder på osäkerhet kring detta.
Akuta situationer
Det har varit tre fall av kränkande behandling. Personal på skolan har följt rutinerna och kränkningarna
upphörde
8
Årets plan (2016-2017)
Främjande insatser
Vad gäller främjande insatser för att stärka de positiva förutsättningarna för trygghet och trivsel samt hur vi
arbetar med goda demokratiska värderingar finns vårt dokument Lillsjöskolans värdegrund. (se sid 20).
En viktig del i det fortsatta värdegrundsarbetet är att se på egna tankemönster, olika aktiviteter samt att
utifrån läromedels innehåll synliggöra stereotypa skildringar av de olika diskrimineringsgrunderna.
Främjande insatser mot kränkningar
Mål
Främja trivsel och trygghet på skolan
Insatser
Klassråd en gång i månaden där eleverna kan ta upp aktuella frågor som rör verksamheten på skolan.
Delar av klassrådsfrågorna som inte kan lösas i klassrummet går sedan vidare till ett elevråd där
representanter från klasserna träffar rektor en gång i månaden.
Ansvariga är klassföreståndare och rektor.
Likabehandling och värdegrundslektion 40 minuter i veckan de veckor när det inte är klassråd. Under
dessa timmar inryms allt arbete som är främjande mot både kränkningar och trakasserier. Det kan vara
samtalsgrupper, diskussioner, värdegrundsövningar, träna på att lyssna och berätta, trevliga stunder
tillsammans mm.
Minst ett tillfälle per läsår ska ägnas åt var och en av diskrimineringsgrunderna.
Denna verksamhet ska skriftligt redovisas till rektor två ggr/termin.
Ansvariga är klassföreståndare.
Minst tre stycken rastvärdar ute på varje rast förutom de extra rastvärdar som stöttar enskilda elever.
Ansvarig är rektor och utsedda rastvärdar.
Nobellunch i december. Fyrorna bjuder in femmorna på en Nobellunch den 10 december.
Ansvarig är fyrornas lärare.
Två stycken friluftsdagar under läsåret för alla elever på skolan.
Ansvarig är idrottslärare.
Läxläsning en gång i veckan under hela läsåret på onsdagar mellan 14.05-15.05.
Ansvarig är Lena Bäck, lärare.
Rastaktiviteter på tisdagar mellan 9.30-10.00 som anordnas av femmorna.
I första hand under höstterminen men efter utvärdering ev fortsättning under vårterminen.
Ansvarig är klasslärare.
Öppet hus en gång/ termin där barn, föräldrar och anhöriga bjuds in till skolan.
9
Ansvarig är rektor och samtliga pedagoger.
Praktik i kök och städ. Årskurs fem praktiserar två och två i köket. Årskurs fyra praktiserar två och två i
städet.
Ansvarig är klasslärare.
Åk fem besöker en och en varsin etta under en dag vid ett tillfälle och är med i verksamheten.
Ansvarig är klasslärare.
Rastvärdskap för fyror, två och två gentemot förskoleklass. Eleverna tar på sig gula västar och går ut till
förskoleklasseleverna.
Ansvarig är klasslärare
Tvärgruppsdag där eleverna delas upp i tvärgrupper från f - 5 och genomför lekar och samarbetsövningar.
Genomförs under Vt.
Ansvarig Tor-Leif Holmqvist, Carin Aili, Åke Westling.
HASP (Hälsa, Arbetsmiljö, Självkänsla, Prestation). För åk 5. Ska genomföras under Ht.
Ansvarig Erik Grelsson, Kurator Mia Hammar, skolsköterska
Klasskamratskamen i åk 1. Projekt kring kamratskap som leds av skolpsykolog Peter Leiler.
Pågår hela läsåret.
Ansvariga Peter Leiler, alla pedagoger i åk 1
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Främjande insatser mot trakasserier och diskriminering
Främja likabehandling oavsett kön
Med kön avses att någon är kvinna eller man.
Mål
Fortsätta arbetet med elevernas och personalens genuskunskap. Främja elevers lika rättigheter oavsett
kön.
Insatser
Under höstterminen kommer vi i personalgruppen fortsätta arbeta med frågor som rör genus, jämställdhet
och normkritiskt förhållningssätt. I klasserna arbetar man sedan vidare genom diskussioner och övningar.
Ansvarig är alla pedagoger.
Vi undviker gruppindelningar utifrån könstillhörighet i möjligaste mån. Undantaget sexualundervisning.
Ansvarig är alla pedagoger.
Vi är uppmärksamma på om det ena eller det andra könet får större eller mindre talutrymme och
uppmärksamhet . För att fördela talutrymmet kan olika tekniska verktyg användas som tex glasspinnar
med barnens namn på.
10
Ansvarig är alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
Mål
Visa att alla människor har lika värde oavsett ursprung.
Insats
I det vardagliga skolarbetet, använda media eller läromedel för att belysa olika etniska tillhörigheter på ett
normkritiskt förhållningssätt.
Ansvarig är alla pedagoger.
Till en eller några klasser bjuda in någon med en annan etnisk bakgrund som kan berätta om tiden före
Sverige. Varför hen kom till Sverige samt prata likheter och olikheter.
Ansvarig är värdegrundsgruppen.
Under delar av vecka 42 eller 43 jobba kring punkter i barnkonventionen både praktiskt och teoretiskt och
på en för barnen lämplig nivå. Vilka punkter ur konventionen vi jobbar med i klasserna meddelas senare
av VGG.
Arbetet sätts upp/ställs ut utanför klassrummet på valfria platser i skolan med klassens namn.
Ansvarig är värdegrundsgruppen och alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Med trosuppfattning menas religion som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som t ex
buddism eller ateism.
Mål
Att eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad det innebär och känna till olika religioner.
Insats
Med ett normkritiskt sätt uppmärksamma seder och traditioner som är knutna till de stora
världsreligionerna. Arbetet är kopplat till läroplanen och ser olika ut beroende på årskurs.
Klasslärarna planerar och dokumenterar arbetet.
Ansvarig är klasslärarna.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
11
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Mål
Anpassa lärmiljön samt de gemensamma aktiviteterna och hur de ska utformas så att alla elever kan delta.
Ingen ska känna sig diskriminerad eller särbehandlad.
Insats
Arbetslaget planerar, genomför och utvärderar det dagliga arbetet så att ingen elev ska känna sig
särbehandlad och att undervisningen är tillgänglig för alla.
Ansvarig är alla pedagoger.
Under tiden för paralympics uppmärksammar det på det vis man finner det lämpligt.
Ansvarig är alla pedagoger
Under idrotten och under lektions/fritidstid utöva aktiviteter där man fingerar olika funktionsnedsättningar
som tex synskada, hörselnedsättning mm.
Ansvarig är idrottslärare och övriga pedagoger.
Till en eller några klasser bjuda in någon med en funktionsnedsättning som kan berätta om sin situation
och delge sina erfarenheter.
Ansvarig är värdegrundsgruppen.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Mål
Att personalen och elever ska ha kännedom om olika sexuella läggningar samt tillämpa ett normkritiskt
förhållningssätt i undervisningen.
Insats
Klasslärarna ska i årskurs 4 och 5 ta upp hetero, homo och bisexualitet integrerat i ämnen som
samhällskunskap, svenska och historia.
Fritidshemspersonal och klasslärarna i alla årskurser samtalar med eleverna om språkbruk runt olika
sexuella läggningar.
Ansvarig är alla pedagoger.
12
Skolsköterskan har "pubertetssnack" med årskurs fyra och fem och tar då upp dessa frågor.
Ansvarig är skolsköterskan.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.
Med könsidentitet menas en identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat
liknande förhållande med avseende på kön.
Mål
Fortsätta arbetet med elevernas och personalens kunskap i ämnet. Synliggöra och ifrågasätta normer.
Främja elevers lika rättigheter oavsett könsidentitet eller uttryck.
Insats
Läsa böcker kring könsidentitet och könsuttryck och sedan föra diskussioner i klassen kring detta.
Ansvarig är klassansvarig.
Insats
Att vara normkritisk i samtal och diskussioner kring könsidentitet och uttryck både bland personal och
elever och inte se det gamla traditionella pojk- och flicknormerna som det normala.
Ansvarig alla pedagoger.
Utvärdering och Uppföljning runt de främjande insatserna.
På personalträffar i slutet av vårterminen, redovisas de olika insatserna och aktiviteters genomförande.
Med utgångspunkt av detta analyseras resultatet och kommande plan görs.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Kartläggning
För att visa var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på
Lillsjöskolan.
Analysen av förra årets kartläggning visar att personalen var nöjda med metoderna och kunde identifiera
platser där eleverna kände sig otrygga. Enkätsvaren och det som kom fram runt förbättringsområden har
åtgärdats. Det finns tydliga frågeställningar som gör det lättare att identifiera otrygga platser.
Mål
All personal och elever på skolan involveras i kartläggningsarbetet för att minimera risken för trakasserier
och kränkningar.
Tydligt identifiera otrygga platser och situationer där kränkande behandling kan uppstå.
Insats
13
Metoder vi kommer att använda oss av för att kartlägga vilka risker för diskriminering, trakasserier och
kränkningar som kan uppstå är;
Trivselenkät
Trygghetskartor, inne och ute
Samtal i personalgruppen, i elevhälsoteamet och med föräldrarna
Enskilda samtal och gruppsamtal med eleverna
Egna iakttagelser i vardagen
Målinriktade observationer och spontana
Hälsoenkäter i förskoleklassen och årskurs 4 samt uppföljande enskilda samtal med skolsköterska
Enskilda samtal med skolsköterska i årskurs 2
Klasskonferenser med specialpedagog
Detta innebär att pedagogerna genomför trivselenkäten under vecka 40. I förskoleklass och årskurs 1
genomförs enkäten enskilt med muntliga frågor. I årskurs 2-5 får elever, anonymt, med hjälp av frågor
beskriva sin situation utifrån ett trygghets och säkerhetsperspektiv. Resultatet analyseras och följs upp i
klasserna.
En gång under januari/februari kommer alla eleverna i klasserna att samtala med hjälp av skolkartorna om
områden i inom- och utomhusmiljön som barnen upplever otrygga. Även detta resultat följer klasslärarna
upp och diskuterar/ åtgärdar i sina klasser.
Ansvarig är rektor, skolsköterska, värdegrundsgrupp och alla övriga pedagoger.
Utvärdering och uppföljning
Trygghetsenkäten utvärderas och följs upp av klasslärare efter genomförd aktivitet. Efter sammanställning
av rektor, specialpedagog samt skolkurator vidtas lämpliga åtgärder. Under vårterminen sammanställer
och analyserar rektor och värdegrundsgruppen resultatet av kartläggningarna. Lämpliga förslag diskuteras
med pedagogerna varefter åtgärder vidtas.
Datum när det ska vara klart
2017-06-09
Förebyggande åtgärder
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier, eller kränkande
behandling som finns på Lillsjöskolan. Åtgärderna är grundade på identifierade risker och konkreta
problem som upptäcks vid kartläggningar enligt ovan
Mål
Det ska inte förekomma kränkningar på skolan.
Alla på skolan ska ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong.
Insats
Utifrån enkäter och övrig kartläggning snarast vidta nödvändiga åtgärder på individ, grupp och
organisationsnivå. Vissa frågor kan åtgärdas direkt i klassen med eleverna medan andra behöver lyftas i
större sammanhang.
Ansvarig är rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska, alla pedagoger.
Datum när det ska vara klart
14
2017-06-09
Utvärdering och uppföljning
Insatserna utvärderas och följs upp av rektor och värdegrundsgruppen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Mål
Att personalen tidigt upptäcker trakasserier och kränkande behandling och att då skyndsamt följa de
rutiner som finns.
Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Insats
Personalen värnar om varje elevs trivsel och trygghet genom att bygga relationer och se varje elevs
behov. De är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling. Exempelvis underprestation, nedstämdhet, frånvaro och ensamhet.
Personal har god uppsikt över eleverna även under lektionsfri tid. När misstanke om diskriminering,
trakasserier eller kränkningar uppstår följs nedanstående rutiner.
Ansvarig är rektor, skolsköterska, värdegrundsgrupp och alla övriga pedagoger.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks eller trakasseras av andra
elever
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är personal på skolan som får kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att
anmäla detta till rektorn.
Dokumentation sker på tre blanketter som finns på Lillsjöskolans konferens under blanketter och
dokument. Anmälan, utredning och uppföljning.
1. Den som upptäcker eller får kännedom om något som kan vara trakasserier eller kränkande behandling
ska akut agera utifrån vad situationen kräver. Använd blanketten Anmälan. Därefter kontaktas ansvarig
personal samt rektor.
2. Ansvarig personal informerar berörda vårdnadshavare.
3. Gör snarast en utredning genom samtal med de inblandade och eventuella vittnen för att avgöra om det
handlar om kränkning/trakasserier. Ibland kan även observationer behöva göras. Under utredningen
klargörs vad som har hänt och omfattningen av det. Utredningen ska göras noggrant och dokumenteras
på blanketten Utredning. Ta reda på vem som gjort/sagt vad. När, var och hur det har hänt. Utred enskilt
och inte i grupp. Blanda aldrig ihop de som ev kränker med den utsatte. Försök träffa alla i följd utan att ge
dem möjlighet att kunna träffas mellan samtalen.
Utredningen kan, beroende på omfattning ta från någon dag upp till en vecka att göra.
4. Samtala med rektor kring vad utredningen visat.
15
5. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier har skett ska enskilda samtal genomföras med
eleven/eleverna som utfört detta. Man kan vara två vuxna som håller i samtalen. En som håller i samtalet
och en som dokumenterar. Berätta att ni vet vad eleven håller på med och ge konkreta exempel på vad ni
vet har hänt. Kräv konkreta förslag från eleven vad denne ska göra.
Jag lovar att inte kalla X för......Jag lovar att sluta knuffa X. Upprätta en skriftlig eller muntlig
överenskommelse.
Förklara att kränkningar inte accepteras av skolan och inte får förekomma enligt lag och att det genast
måste upphöra. Berätta att ni kommer att träffas igen om några dagar för att se hur det går och att du
kommer att ringa hem och berätta vad ni kommit överens om.
Dokumentera på blanketten Utredning.
6. Övriga åtgärder som bestäms, tex noggrannare uppsikt, extra personaltillsättning, hjälp av
specialpedagog, kurator psykolog mm dokumenteras på blanketten Utredning.
7. Kontakt tas med inblandade elever vårdnadshavare och berätta vad som beslutats.
Dokumentera på blanketten Utredning vilka kontakter som tagits, när och vad som sagts.
8. Skriv ner ett datum för uppföljning.
9. Informera rektor och specialpedagog och delge det som dokumenterats. Förvara i dokumentskåp.
Rutiner för uppföljning.
1. Uppföljning sker efter några dagar upp till två veckor beroende på omfattningen. Man har löpande
samtal och koll under tiden men sedan en träff, på ett i förväg bestämt datum med den som har blivit
utsatt, enskilt eller med vårdnadshavare för att se om det har blivit någon förändring. Dokumentation på
blankett Uppföljning.
2. I samråd med rektor besluta om ärendet är avfört eller inte.
3. Man håller enskilda samtal med de/den som kränkt/trakasserat.
4. Samtliga vårdnadshavare kontaktas för att delges hur det gått.
5. Om kränkningarna/trakasserierna inte upphört kallas den elev/elever som kränker tillsammans med sina
vårdnadshavare till möte hos rektor. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet.
6. Handlingsplanen följs upp i ett nytt dokumenterat samtal med elev, vårdnadshavare och rektor.
16
Rutiner för dokumentation
Ansvarig för att dokumentera är klassläraren eller ansvarig fritidshemspersonal
Ansvarsförhållande
Klasslärare eller fritidspersonal är ansvarig för att rutinerna följs: Kartläggning, åtgärder, uppföljning och
dokumentation.
Specialpedagog, skolsköterska och skolkurator finns med som rådgivande och stödjande i alla faser,
utifrån klasslärarens/fritidspersonals behov.
Rektor är ytterst ansvarig och ser till att händelser anmäls till huvudmannen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en
vuxen på skolan följs nedanstående plan:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Händelsen anmäls till klasslärare eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för.
Mottagaren av anmälan anmäler händelsen för rektor.
Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
Rektor informerar till sin chef/förvaltning.
Rektor ansvarar för att utredning genomförs.
Samtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas.
Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också
ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
10. Ifall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om
ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektor informerar den
anställda om rätten till fackligt stöd.
11. Åtgärderna dokumenteras.
12. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
13. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet.
14. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
15. Uppföljningen dokumenteras.
17
Begrepp
Främjande arbete
Ett långsiktigt målinriktat arbete som sker kontinuerligt utan att något särskilt har hänt, för att motverka att
trakasserier diskriminering och kränkningar uppstår och att vi får en trygg tillitsfull arbetsmiljö för alla elever
och skolpersonal.
Förebyggande arbete
Att utifrån kartläggning avvärja risker för trakasserier, diskriminering och kränkningar.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara
neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av
t ex ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”utländska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
18
Kränkande behandling definieras i skollagen (6 kap) som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande
bilder eller meddelande på sociala medier.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande
behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag,
blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen
som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven
eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering. Inte heller om elev eller vårdnadshavare
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis
som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Vid förfrågningar runt planen eller likabehandlingsarbetet kontakta
Rektor Mikael From 073-2732481
specialpedagog Anders Hägg 070-6449014
skolsköterska Maria Göransdotter-Hammar 070-1909452
skolkurator Erik Grelsson 073-2732410
19
Ur Lillsjöskolans värdegrund
Hela versionen finns på hemsidan
På Lillsjöskolan arbetar vi för att alla ska
trivas och känna sig trygga
Vi som personal…
• arbetar för att stärka elevernas självkänsla,
• strävar efter att arbeta utifrån varje elevs förutsättningar
och behov,
• arbetar för att tillsammans med eleverna skapa en lugn
och trivsam arbetsmiljö,
• arbetar för en nära kontakt mellan skolan och hemmet,
• arbetar förebyggande mot kränkande behandling enligt
Lillsjöskolans Plan mot diskriminering och kränkande
behandling,
• hjälper eleverna att hantera konflikter,
• är ute med eleverna under rasterna,
• äter pedagogiska måltider tillsammans med eleverna.
Vi som elever:
• är kamrater och hjälper varandra
• är goda förebilder för varandra
• följer överenskommelser och regler
• kommer i tid till lektionerna
• ger varandra arbetsro för att skapa en lugn och trivsam
arbetsmiljö
• låter alla vara med och har ett ansvar för att vara bra
kompisar
• respekterar när någon säger sluta eller nej
• ber om hjälp och stöd när vi känner att det behövs.
Vi som föräldrar:
• intresserar oss för och engagerar oss i våra barn och
deras lärande,
• ger våra barn bra förutsättningar för att lära och
utvecklas bl a genom att de har fått tillräckligt med sömn
och ätit frukost innan de kommer till skolan,
• ser till att barnen kommer i tid,
• anmäler när barnet är sjukt,
• informerar om händelser och annat som påverkar våra
barn så att skolan kan stötta på bästa sätt,
• kommer till utvecklingssamtal och föräldramöten,
• tar kontakt med skolan om vi är oroliga eller har
funderingar.
20
Vi, personal, elever och föräldrar vill utveckla våra
goda relationer genom att:
• vi hälsar på varandra,
• använder ett schysst och vårdat språk,
• tänker på hur och vad vi säger så att ingen blir ledsen,
• vi är goda förebilder,
• vi påtalar orättvisor och kränkningar,
• vi visar hänsyn och tolerans,
• vi accepterar varandras olikheter,
• vi är rädda om vår trivsamma inne- och utemiljö.
21
Processkarta
Vad sker när en kränkande behandling anmäls?
Ett barn/elev utsätts för en kränkande behandling. Någon, t ex skolpersonal, annat
barn/elev eller vårdnadshavare uppmärksammar detta och anmäler det inträffade till rektor
eller förskolechef. Anmälan kan också lämnas till Skolinspektionen. Nedan visas hur
processen ser ut när en anmälan inkommit till rektor/ förskolechef eller Skolinspektionen.
Kränkning
Anmälan till rektor/
förskolechef
Anmälan till
Skolinspektionen
Rektor/förskolechef
fattar beslut om att
utreda eller inte
utreda
Beslutet anmäls
till BoUN
Utredning avslutas
och eventuellt beslut
om åtgärder fattas
Om nytt beslut
fattas anmäls
det till BoUN
Skolinspektionen
begär yttrande från
huvudmannen
Skolinspektionen
begär yttrande från
anmälaren
BoUN
meddelas
Ärendet avgörs utifrån inkomna yttranden,
alternativt att Skolinspektionen begär
komplettering av yttranden
Ba
rnoc
h
utb
ild
nin
gsf
ör
val
tni
ng
en/
sta
b
13
09
06
Skolinspektionen beslutar, t ex att förelägga huvudmannen att vidta åtgärder eller
avslutar ärendet utan föreläggande
till huvudmannen
BoUN
meddelas
22