personligutveckling ”Ångest är en signal på förändring” En konstant oro och rädsla kan ta sig många olika uttryck. Ibland räcker det med att prata med en vän, andra gånger kan man behöva söka hjälp – oavsett om man själv är drabbad eller är anhörig till någon som har det svårt. Foto: Hanna Larsson Text: Robert Kneschke /Mostphotos A tt uppleva oro är inget ovanligt, alla människor känner oro och rädsla. Om man däremot upplever oro varje dag och känner att man inte själv kan behärska den kan man ha drabbats av generaliserat ångestsyndrom, vilket ofta förkortas GAD efter engelskan generalized anxiety disorder. – Ångest är egentligen bara signaler på förändring. När vi tar emot en förändring gör vi en bedömning. Är det en negativ förändring som vi har svårt att hantera brukar vi kalla det för ångest. Även en positiv förändring kan många uppleva som oroande – så kallad resfeber eller en oväntad vinst – trots att det är positiv ångest, säger Maria Bergström, vd för Bergströms Kunskapsföretag. Vid generaliserat ångestsyndrom känner man sig mer eller mindre konstant orolig och ängslig. Det kan leda till att man har svårt att koncentrera sig, att man känner sig pessimistisk, stressad, spänd och lättretlig. Samtidigt som man ofta känner sig trött kan det vara svårt att sova på grund av tankar och oro. 38 – En del har svårt att hitta resurser och goda försvar mot sin ångest, vilken då kan ta sig många olika uttryck. Upplever man att oron påverkar det dagliga livet är ett första steg att prata med någon som man känner förtroende för. För många räcker det att prata med en nära vän, alla behöver inte gå i terapi. ”Stort behov av terapeuter” Sedan 1994 arbetar Bergströms med att utbilda inom behandling, vård och socialt arbete. Tre utbildningar som är eftertraktade är anhörigterapeut, alkohol- och drogterapeut samt grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning. – Behovet av mer kunskap inom alkohol- och drogterapi ökar, likaså behövs det fler anhörigterapeuter i samhället och framöver kommer allt fler yrkesgrupper som arbetar med människor förväntas ha kunskap i kognitiv beteendeterapi. I utbildningen till diplomerad anhörigterapeut får du kunskap om relationer, familjeliv, ångest, stress, missbruk, beroende, olika fysiska och psykiska sjukdomar samt moderna, effektiva metoder och tekniker i terapi och rådgivning. – En anhörigterapeut kan arbeta både inom privat behandlingsverksamhet och hos offentlig arbetsgivare. Det är fler som lider av att vara anhörig än av att själv vara sjuk. Är man anhörig till någon som lever ett dysfunktionellt liv, är missbrukare eller har psykisk eller fysisk sjukdom kan man själv behöva hjälp. Framtiden har behov av A-terapeuter Genom att utbilda sig till ­alkohol- och drogterapeut, A-­ terapeut, hos Bergströms lär du dig att bedöma problembilden, förutsäga behand­lingsutfall, planera olika behandlingar, använda flera olika behandlingsprogram, göra successiva utvärderingar och behandlingsanpassningar samt resultat- utvärdera. Därtill samverkar alkohol- och drogterapeuter ofta med andra yrkesgrupper som kan vara värdefulla för patienternas tillfrisknande. – Många tror att tolvstegsbehandling är det enda som gäller som alkohol- och drogterapi. Sådan behandling kan hjälpa knappt hälften av patienterna. De flesta behöver även annan behandling, som t ex ångesthantering. A-terapeuter borde finnas överallt, bland annat på behandlingshem, inom företagshälsovård, i skolor och på vårdcentraler. I dag finns de inte där men glädjande är att efterfrågan på just A-­terapeuter ökar. Människor söker ofta hjälp för ångest, stress och livsfrågor kombinerat med missbruk och beroende. Därför behövs A-terapeutens multi­ faktoriella, matchningsinrik­ tade kunskaper! n