Existensfilosofi
Ångest, Guds död och det stora språnget
Jean-Paul Sartre och ångesten
Gud finns inte  Total frihet  Val  Ångest
•
•
•
•
•
•
Existensen föregår essensen.
Människan är dömd till frihet.
Människan väljer sig själv vid varje val.
Att välja att inte välja är också ett val.
Val leder till ångest.
När människan inte känner igen sig
i sig själv eller andra uppstår äcklet.
Friedrich Nietzsche och Guds död
• ”Gud är död!” proklamerade Nietzsche högljutt.
• Den moderna världen med nya industrier och en kullkastning av den
traditionella religionen och kulturen hade frigjort människan menade
man. Nihilism innebär att det inte finns några fasta värden.
• Denna ”frigjorda människa”, följer de dionysiska dygderna och sliter
sig loss ifrån det modernistiska förnuftets bojor. Detta är inte bara en
frigörelseprocess, utan människan höjer sig då över andra, blir en
övermänniska – fri ifrån moraliska och religiösa värderingar.
Apolloniska dygder: följa förnuftet och logiken.
Dionysiska dygder: följa lusten, känslorna och berusningen.
Søren Kierkegaard och det stora språnget
• Drivkraften till människan är den
existentiella ångesten.
• "Det gäller att finna en sanning, som är
sanning för mig, att finna den idé för vilken
jag vill leva och dö.”
• Människan måste gå igenom vissa stadier:
1) Estetik. 2) Ironi. 3) Etik. 4) Humor. 5)
Allmän religiositet. 6) Kristen religiositet.
• Mellan stadierna sker ett språng. De två
sista är språng ut på ”10 000 famnars djup”.