Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010
SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005
Nordlund. (2004).Ångest – om orsaker, uttryck och vägen bort från den
Ottosson & d`Elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Skärsäter. (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa
Ångest – från latinets angustia som betyder
trånghet
”ett tillstånd som upplevs som rädsla eller
trånghet-spänning, beroende på om
psykisk eller somatisk aspekt avses”
”ett beteende och består av kroppens
reaktioner på upplevt hot. Hotet skapas
enbart i personens tankar och leder till en
fysisk och psykisk anspänning som man
inte ger något naturligt utlopp åt”
Jämför med fruktan eller rädsla
Är en försvarsmekanism
Naturlig reaktion vid hot eller fara
Vid hot signalerar hjärnan till
autonoma nervsystemet – kroppen
försätts i stresstillstånd
Avsikten är att fly eller försvara sig
Hot mot psykologiska behov – den naturliga
rädslan har växt till ångest
Kroppen kan inte skilja på fantasi och
verklighet
Kroppen reagerar som om det fanns ett
verkligt hot
När hotet finns i fantasin går det inte att fly
eller försvara sig - går inte att göra sig av
med den ökade aktiviteten – stresstillstånd
Rätt reaktion i fel situation
Ångest i sig är inte sjukligt men när
ångesten är lättväckt och dess uttryck är
plågsamma och ohanterliga för individen –
mer djupgående psykisk problematik
När ångesten påverkar din funktion i
vardagen så att du inte kan leva det liv du
vill leva
Handling
Fysiska
symtom
Känslor
Tankar
Fysiska reaktioner
Hjärtklappning
Andnöd
Svettning
Muskelspänning
Sömnsvårigheter
Mag/blåsbesvär
Yrsel
Kvävningskänsla
Tryck över bröstet
Stickningar/domningar
Psykiska reaktioner
Koncentrationssvårighe
ter
Grubblerier
Irritabilitet
Skräckupplevelser
Nedstämdhet
Förväntansångest
Overklighetskänsla
Katastroftankar
Ca. 25 % av befolkningen drabbas någon
gång i livet av ett ångestsyndrom
Punktprevalens – under en 12
månadersperiod har 12-17 % lidit av något
ångestsyndrom
Paniksyndrom
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Tvångssyndrom (OCD)
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Fobier (social fobi, agorafobi, specifik fobi)
Plötsliga utbrott av akut ångest
Maximal intensitet inom ett par minuter,
avtar successivt, upphör helt inom en timme
Kombinerat med kroppsliga reaktioner
Katastroftankar
Rädsla att svimma, dö, ”bli tokig”
Förväntansångest – ”ångest för ångesten”
Kronisk och påträngande oro (omotiverad) för
det mesta i den mänskliga tillvaron
Till skillnad från paniksyndrom mer jämnsvår,
inga toppar
Kroppsliga obehag – spänningar, svettningar,
orolig mage, störd nattsömn
Tvångstankar – upprepade tankar och
fantasier – uttalad ångest och lidande
Tvångshandlingar – rituella handlingar som
utlöses som en konsekvens av någon
tvångstanke (för att lindra ångesten)
Ritualerna upptar all tid
Ex. smittskräck och renlighet, tvivel och
kontroll, ordning och symmetri, extremt
samlande
Upplevda allvarliga trauman
Traumat återupplevs om och om igen
Återkommande minnen, mardrömmar
Känsla av att uppleva händelsen igen (flashbacks)
Intensivt psykiskt obehag när man påminns
om händelsen
Kroppsliga symtom
Social fobi – uttalad rädsla för sociala
situationer, att komma i centrum för
uppmärksamheten ex. middagar, föredrag.
Leder ofta till undvikande och isolering
Agorafobi – (torgskräck) rädsla för platser
som upplevs svåra att ta sig ifrån – undviker
platser eller situationer där det vore genant
att få en panikattack (vanlig konsekvens av
panikattacker)
Specifik fobi – uttalad och bestående rädsla
för specifika företeelser eller situationer
En del människor är mer känsliga eller
sårbara, lågt självförtroende, låg självkänsla
Utlösande faktorer, stressfaktorer,
påfrestande händelser t.ex. sjukdom,
dödsfall, ekonomiska problem, skilsmässa,
långvarig stress
Vidmakthållande faktorer – ond cirkel
(psykologiska faktorer, sociala faktorer,
fysiska faktorer)
Hyperventilering – grund, snabb andning
”med bröstet”
Hyperventilering leder till flera av de
kroppsliga reaktioner man får vid ångest t.ex.
yrsel, dimsyn, sus i öronen, hjärtklappning,
kallsvettning, domningar
Vid ytlig andning rubbas balansen mellan
syre och koldioxid. Kroppen får svårt att
syresätta sig, blodkärlen drar ihop sig
Egenvård (fysisk aktivitet)
Terapeutisk behandling
Tillämpad avslappning, avspänning
Läkemedelsbehandling
Stödjande insatser
Psykiatrisk sjukgymnastik
Psykopedagogiska metoder
Kunskap – att veta vad som händer i kroppen
och varför och vad som vidmakthåller
ångesten
Identifiera panikutlösarna
Ändra på negativa tankemönster
Minska oron för fysiska reaktioner
Praktisk övning
Andningsövningar
Avledning
Medveten närvaro
Fysisk aktivitet
Avslappning
Ångestutbildning
Ändra livsstilsfaktorer – sömn, kost, motion,
stressorer (förebyggande)
Pusha på i lagom dos
Ge det tid
Känslorna är helt normala
Känslorna är inte skadliga
Tillåt dig att känna det du känner
Lägg inte på skrämmande tankar
Andas lugnt
Beskriv vad som verkligen händer
Vänta så går ångesten över
Känn hur ångesten minskar
Detta är ett tillfälle att göra framsteg
Tänk på de framsteg du gjort
Planera vad du ska göra härnäst
Börja om med det du tänkte göra från början
Stödja personen i här och nu situationer
Underlätta för personen med långsiktiga
strategier för att hantera ångesten
Lugnt bemötande
Aktivt lyssnande
Bekräfta ångesten
Lugn och rogivande miljö
Konfrontera inte
Vad brukar hjälpa?
Lämna inte personen ensam
Andning
Avledning
Var medveten om dina egna reaktioner
(känslosmitta)
Dialog – fråga personen varför denne tror att den
har ångest.
Stöd personen att ta fram alternativa lösningar
för att lindra ångest
Stöd patientens aktiviteter för att skapa normal
daglig livsföring
Uppmuntra personen att reflektera över sina
känslor
Motion reducerar stressymtom och ångest
Uppmuntra till kontakt med andra i samma
situation t.ex. patientföreningar
Göra anhöriga delaktiga
Pedagogisk behandling
Syfte – öka personens förståelse och ge kunskap
om vad ångest är, hur den uppkommer, vad som
vidmakthåller den och hur man hanterar den
Målet – lära personen att förstå sambandet
mellan sina kroppsliga reaktioner och negativa
tankar genom att identifiera och ifrågasätta dem
Ska leda till att personen upplever att de kan
påverka ångesten och att de därmed får makt
över sin livssituation
Ökad förståelse och kunskap
Ta ansvar för en del av behandlingen – ökar
känslan av självkontroll och autonomi
”Bli sin egen terapeut”
Patienten blir delaktig i behandlingen
Känsla av att ha kontroll
Inte vara beroende av andra
