Är du orolig eller har ångest?

Är du orolig
eller har ångest?
Är du orolig eller har ångest?
Det är normalt att känna sig orolig ibland. Man kan känna oro i en
svår situation, men även vid tillfällen när det inte är så lätt att hitta
en tydlig orsak. Oro kan också vara en del av ett sjukdomstillstånd,
exempelvis depression, och då bör den behandlas. Ett visst mått
av oro och ångest tillhör det normala i livet. Det är inte farligt att
känna ångest, men det kan kännas obehagligt. Ångesten kan variera
i styrka från lätt ängslan till fullständig panik.
Ångest är en reaktion på fara eller hot. Det kan vara verklig eller
upplevd fara, reaktionen är densamma. Upplevelsen sätter kroppen i
alarmberedskap för att vi snabbt ska kunna sätta oss i säkerhet eller
kämpa mot faran. Hjärtat slår snabbare och hårdare, andningen blir
snabbare och musklerna drar ihop sig. Du kan börja svettas, bli yr,
illamående och darrig eller känna ett tryck över bröstet, som att det
är svårt att andas. Detta är en helt normal och ofarlig reaktion som
utlöses helt spontant. Vid ångest kan kroppens alarmreaktion dock
upplevas som en ytterligare fara, som att en katastrof är på väg.
Man hamnar då lätt i en upptrappande spiral av ångest och kroppsligt alarm. Reaktionen går alltid över och är helt ofarlig.
Psykologisk behandling fungerar bra vid ångest och oro. Denna
kan vara i form av vägledd egenbehandling, individuell behandling
eller behandling i grupp. Varje vårdcentral har tillgång till psykolog
eller psykoterapeut som är särskilt utbildad för sådan behandling.
Läkemedel används sällan i första hand vid oro och ångest, men
ibland är de nödvändiga och fyller sin funktion. Vissa läkemedel
bör man undvika då de kan ge biverkningar som trötthet och
negativ inverkan på uppmärksamheten vid bilkörning.
Hos äldre kan risken att falla och skada sig öka. Vissa läkemedel
kan skapa ett beroende även vid låga doser. Diskutera gärna
olika behandlingsalternativ med din läkare eller behandlare.
Det du kan försöka göra själv vid oro och ångest är:
Tala med någon om hur du har det och försök sätta ord på
känslorna, det brukar lindra.
Lär dig en avslappningsteknik som du kan använda när du
känner dig spänd, stressad och ångestfylld.
(1177, sök: avslappningsövning)
En rask promenad, gympa eller jogging tar hand om
kroppens stresshormoner. Försök hitta tid för regelbunden
motion.
Försök andas med lugna, långsamma andetag. När man
andas häftigt blir det kemisk obalans mellan syre och
koldioxid – sätt händerna som en skål för näsa och mun
och andas, på så sätt andas du in din egen utandningsluft
vilket återställer den kemiska balansen och får dig att
må bättre.
Prova att vara kvar i ångesten – när man får stark ångest
vill man gärna bli av med obehagskänslorna snabbt.
Försök stanna kvar i känslan, då kan du märka att ångesten
först ökar och sedan avtar efter en stund. Du upptäcker då
att den befarade katastrofen inte inträffar.
Om du får panik kan ett sätt att försöka hantera den vara
att trycka fötterna ner i golvet och rikta uppmärksamheten
mot hur det känns i fötterna och beskriva känslan för
dig själv.
Försök hålla en jämn blodsockernivå med regelbundna
måltider. Blodsockerfall kan ge upplevelser som vid ångest.
Minska konsumtionen av kaffe och energidrycker, för
mycket koffein kan ge upplevelser som vid ångest.
Alkohol är en dålig ångestmedicin som oftast bara späder
på ångesten efter en första upplevelse av lindring.
Du kan läsa mer om ångest och hur du kan hantera
den på:
www.1177.se och för ungdomar även www.umo.se
och på Svenska ångestsyndromsällskapets hemsida
www.angest.se liksom på www.mind.se
Oro och ångest, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014
Grafisk formgivning & produktion:
Regiontryckeriet
Januari 2015
Beställ via Marknadsplatsen
VGR5376
För privata vårdaktörer/organisationer beställ via:
www.vgregion.se/bestallning