Likabehandlingsplan

Vildandens Förskola
Tärnvägen 10A
2XX XX Lund
Tel: 046-35 59 04, 35 XX XX
Likabehandlingsplan
Vildandens Förskola,
Lunds kommun
Upprättad: 2016
Reviderad: 2016-xx-xx
Av Madeleine Malmborg och samtliga pedagoger från Myran, Sköldpaddan, Grodan och
Ekorren.
Gäller till: 2017-08-30
Fastställd av:
Förskollärare: Madeleine Malmborg
Samordnare: Janåke Lundqvist
Förskolechef: Bo G Persson
Personal
Innehåll:
1.
2.
Vår vision på Vildandens förskola
Definitioner
3.
4.
Förväntansdokument
Vildandens förebyggande åtgärder mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
5. Kartläggning av nuläget
6. Arbetsgång vid misstanke att ett barn trakasserat eller
kränkt ett annat barn
8. Arbetsgång om pedagog eller annan vuxen diskriminerar,
trakasserar eller kränker ett barn
9. Arbetsgång vid barns dåliga uppförande som inte bedöms
vara diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling
10. Uppföljning och utvärdering
11. Revidering
12. Fördjupat arbete med likabehandlingsplanen
12.1 Hur och varför?
12.2 Exempel på fokusfråga
12.3 Avdelningarnas fokusfrågor och utvärdering
Sida 5
Sida 5
Sida 8
Sida 9
Sida 13
Sida 16
Sida 17
Sida 18
Sida 18
Sida 18
Sida 19
Sida 18
Sida 19
Sida 20
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Kännetecken hos den som blir utsatt/ den som utsätter
någon för mobbning
Sida 25
Gemensamma trivselregler på Vildanden
Sida 26
Sida 27
Trivselenkät på Vildanden
Sida 29
Samtala med barnen
Sida 31
Observation & Kartläggning
Sida 32
Incidentrapport
Sida 33
Anmälningsblankett
Sida 35
Sammanställning av barnens enkätsvar
Sida 38
Punkter att diskutera i arbetslaget
Sida 39
Ur Lpfö 98 (reviderad 2010), Förskolans värdegrund och uppdrag:
Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation.
Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan
utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska
syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
Lagrum: Diskrimineringslag SFS 2008:567 och Skollagen 2010:800, kap 6, åtgärder mot kränkande behandling.
Båda lagarna gäller från och med januari 2009. Varje år ska förskolan upprätta två planer för
likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. De båda planerna kan,
med fördel, sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Vi har valt att sammanföra
planerna till en likabehandlingsplan eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot
kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter.
FN:s Barnkonventio
”Jag och min kompis. Vi leker med flygplan tillsammans. Man tröstar sin kompis”
1 Vår vision på Vildandens Förskola
Vildandens Förskola tar avstånd från alla tendenser till kränkning. Alla barn och vuxna skall känna trygghet och
acceptans på Vildanden. Det ska inte förekomma någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling på förskolan.
1.1 Till dig som barn på Vildandens Förskola
Det är viktigt att du trivs, känner lust, glädje och trygghet hos dina kamrater och personal på Vildanden. Vi tar
dig och dina känslor på allvar och du ska veta att vi finns till för dig när du behöver hjälp och stöd.
1.2 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Du som är förälder/vårdnadshavare för barn på Vildandens Förskola ska veta och lita på att vi arbetar aktivt för
att ditt barn ska känna lust, glädje och trygghet hos oss. Om du upptäcker att ditt barn eller något annat barn på
förskolan blir kränkt på något sätt, ta då kontakt med ditt barns pedagoger, samordnaren eller förskolechefen.
Läs mer om oss på vår hemsida http://www.lund.se/Forskolor/Vildandensforskola
2 Definitioner
Nedan följer definition av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, mobbning och repressalier.
2.1 Vad är diskriminering?
Diskriminering är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn, på osakliga grunder. Den kan vara
direkt, som innebär att ett barn missgynnas vilket har en direkt koppling till barnet. Det kan exempelvis vara när
en flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på
förskolan. Den kan även vara indirekt, vilket kan uppstå när man behandlar alla lika, vilket då kan missgynna ett
barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Ett exempel på indirekt diskriminering är när barnen ska ha
uteverksamhet och alla flickorna hamnar i hopprepsgruppen och alla pojkarna i fotbollsgruppen.
2.2 Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är när ett barns värdighet kränks och kan vara fysisk (slag, knuffar), verbal (hot,
öknamn), psykosocial (utfrysning, grimaser), materiell (förstörd egendom) men även genom texter och bilder
(teckningar, lappar, fotografier). Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande
behandling.
 Trakasserier har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
 Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte är direkt kopplad
till någon särskild diskrimineringsgrund.
2.3 Vad är mobbning?
Forskaren Dan Olweus definierar mobbning som:
”En person är mobbad när hon eller han, upprepande gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer”. Läs om exempel på kännetecken på den som utsätter, samt den som
utsätts för mobbning i bilaga 1.
2.4 Vad är repressalier?
Repressalier är när ett barn blir utsatt för straff eller annan negativ behandling då barnet, eller föräldern, har
anmält eller påtalat förekomsten av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Tips på böcker för kännetecken hos den som blir utsatt samt den som utsätter:
 Utstött – en bok om mobbing av Christina Thors
 Inneslutning och uteslutning: barns relationsarbete i skolan av Marie Wrethander Bliding
”Ett barn puttade ett annat barn när hon blev arg. Sen blev de vänner och tröstade varandra”
3 Trygghet på Vildanden
Målet med trygghetsarbetet är att man under varje arbetslagsplanering, fredagens veckomöte och APT skall
diskutera avdelningarnas arbete med likabehandlingsplanen. Man diskuterar förebyggande arbete, samt träffas
när det uppstår en specifik händelse. Då kallar samordnaren eller förskolechefen till akut möte.
Om du som barn, förälder/vårdnadshavare eller annan vuxen på Vildanden upptäcker någon form av kränkande
behandling så vänd er till oss, eller till någon annan pedagog på förskolan som informerar vidare till oss som
arbetar med likabehandlingsarbetet.
Janåke Lundqvist, samordnare
[email protected]
046- 35 56 46
Bo G Persson, förskolechef
[email protected]
046- 359 92 21
Madeleine Malmborg, förskollärare
[email protected]
046- 35 59 04
4 Förväntansdokument
Detta kan du förvänta dig av samordnaren, förskolechefen:
 Att de ser till att all personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare känner till att diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan
 Att de årligen utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn och
föräldrar
 Att det drivs ett målinriktat arbete för att främja vårt värdegrundsarbete enligt vår lokala arbetsplan
samt motverkar all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
 Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ser de till att utredning görs,
åtgärder vidtas och kontakt med förskoleteamet tas om de anser att behovet finns. Detta dokumenteras
noga och följs upp.
Detta kan du förvänta dig av pedagoger och annan personal
 Att vi direkt ingriper vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
 Att vi ser barnet som individ och därmed har olika förutsättningar och behov
 Att vi deltar i och följer det som står i likabehandlingsplanen samt medvetet agerar som goda förebilder
 Att vi finns där barnen finns och att vi lyssnar på barnet och dig som förälder/vårdnadshavare. Era
åsikter och tankar är viktiga och vi vill samarbeta med er för barnets bästa. Vi visar barn och vuxna
respekt
 Vi dokumenterar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vi arbetar för en
demokratisk förskola där barnen är med och påverkar
Detta förväntar vi oss av dig som barn på Vildanden
 Att du visar barn och vuxna respekt och alltid försöker vara en god kamrat
 Att du använder ett vårdat språk
 Att du hjälper till att vårda vår miljö, både inne och ute
 Att du följer förskolans regler
Detta förväntar vi oss av dig som förälder/vårdnadshavare
 Att du meddelar oss om du märker, upptäcker eller misstänker att ditt eller något annat barn har gjort
någon annan illa, eller själv råkat illa ut
 Att du närvarar vid utvecklingssamtal och föräldramöten
 Att du tar del av innehållet i Vildandens likabehandlingsplan
 Att du försöker vara en god förebild när du vistas på Vildanden och visar barn och vuxna respekt
5 Vildandens förebyggande åtgärder mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
På förskolenivå
1. Vuxna är alltid närvarande i barnens värld. All personal är ansvarig för detta.
2. Vi har ett gemensamt förhållningssätt och arbetar efter våra trivselregler (se bilaga 2). Personalen på
förskolan är ansvariga för att dessa följs.
3. Vi har flera gemensamma aktiviteter, såsom firande av högtider, utevistelse, sångstunder osv. Vi arbetar
även för att ha öppna dörrar mellan avdelningarna för ett bredare samarbete och större trygghet hos
barnen.
4. Vi har personal som har ett intresse av mindfulness och utbildar sig i detta, samordnare/förskolechef är
ansvariga.
5. Föräldrar uppmuntras till delaktighet genom spontana och planerade samtal, dagliga rapporter,
utvecklingssamtal, föräldramöte, förskolekonferanser. Pedagogerna kallar till planerade samtal och
utvecklingssamtal varje termin. Samordnare/förskolechef kallar till konferenserna.
6. Rådgivning tas med förskoleteamet vid behov. Samordnare eller förskolechef tar kontakt.
På avdelningsnivå
1. Tematiskt arbete på varje avdelning kring värdegrundsfrågor (se bilaga 3). Detta är ett återkommande
temaarbete, ansvarig är respektive pedagog.
2. Mindfulness introduceras efterhand på avdelningarna. Vi startar bland de äldre och tar sedan ner det till
de större barnen på småbarnsavdelningarna.
3.
Trivselenkäter (se bilaga 4) genomförs med de äldre barnen på förskolan inför utvecklingssamtalen med
ansvarig pedagog. Enkäterna fylls i under vårterminen innan de äldsta barnen börjar i förskoleklass.
På individnivå
1. Genom dokumentationsarbete synliggörs barnets positiva jag-utveckling.
2. Genom att använda sig av mindfulness är målet att träna upp barnets självkänsla. ”Du duger precis som
du är!”. Detta leder till mindre konflikter och en ökad förståelse för olikheter, som i sin tur kan leda till
mindre mobbing.
Arbetet med likabehandlingsplanen hör ihop med Vildandens lokala arbetsplan och vårt vardagliga
värdegrundsarbete. Jämställdhet, etik och demokrati - Följande värdeord är viktiga i vårt långsiktiga
förebyggande arbete och har utarbetas i samråd med barnen och tillsammans med personalen. Dessa värdeord
bearbetas kontinuerligt. De återfinns även i Lpfö 98.
JÄMSTÄLLDHET
Syfte
• Att uppnå jämställdhet. Detta råder när alla, oavsett kön, social eller etnisk bakgrund, har samma
rättigheter, skyldigheter, möjligheter och inflytande
Strävansmål
Vi vill att barnen ska
• Vara medvetna om allas lika rätt
• Kunna uppleva mångfalden av människors olikheter som positivt
• Vara solidariska och hänsynstagande mot varandra
• Vara stärkta i sin personliga identitet oavsett kön, social eller etnisk bakgrund
• Ha förmåga att leka med både pojkar och flickor
Utvärderingsbara mål
Vi vill att barnen ska
 Kunna leka lekar som inte anses tillhöra ens könsgrupp, med både pojkar och flickor
 Visa respekt och ej uttrycka sig nedsättande kring ett annat barns doft, utseende, uttal eller liknande
 Välkomna kamrater som vill vara med och leka och ej utesluter ett barn från den spontana leken
Medel
Detta uppnår vi genom
• Att låta flickor och pojkar prova på, för de båda könen, icke traditionella aktiviteter. Detta sker när vi
har aktiviteter inomhus och utomhus i alla barngrupper där pedagogerna är ansvariga
• Att vuxna alltid är närvarande i barnens värld, både inne och ute, och föregår med gott exempel, all
personal är ansvarig
• Vi har ett gemensamt förhållningssätt och arbetar efter våra trivselregler. All personal är ansvarig för att
detta följs.
• Vi har personal som är insatta i mindfulness och som sedan sprider kunskaperna till personalen på
förskolan. Samordnar/förskolechef är ansvarig.
• Vi har återkommande värdegrundsarbete (om demokrati, lika värde, jämställdhet, solidaritet, omsorg,
hänsyn, rättvisa med mera – se Läroplan för förskolan Lpfö 98, utgiven av Skolverket), ansvarig är
respektive pedagog på avdelningen.
• Att granska och kvalitetsbedöma olika medier och läromedel utifrån ovan angivna perspektiv, detta gör
den pedagogen som arbetar med medierna och läromedlet
ETIK
Syfte
•
Alla barn ska ha insikt om alla människors lika värde
Strävansmål
Vi vill att barnen ska
•
•
•
•
•
•
•
Känna sig trygga i sig själva genom självkännedom
Kunna ta ansvar för sitt eget liv och handlande
Kunna känna empati
Bli medvetna om sina och andras tankar, beteende, värderingar och attityder
Våga ta ställning själv och stå för sina åsikter
Kunna lyssna på och kommunicera med andra
Kunna skilja mellan olika känslor och se nyanser
Utvärderingsbara mål
Vi vill att barnen ska
• Känna sig trygga
• Ta ansvar för sitt handlande
• Våga ta ställning själv och stå för sina åsikter
• Kunna lyssna på och kommunicera med andra
• Kunna skilja mellan olika känslor och se nyanser
Medel
Detta uppnår vi genom
• Att barnen kontinuerligt, tillsammans med förskolans pedagoger, får tid att prata om och reflektera över
frågor som handlar om etik och moral. Detta sker med enskilda samtal mellan barn och pedagog eller på
samlingar i helgrupp alternativt i smågrupper
• Att förskolans personal kontinuerligt samtalar med barnen om känslor, på samlingar och då barnen
upplever de olika känslorna
• Att barnen ska ges möjlighet att uttrycka känslor på flera sätt; i ord, bild, rörelse, musik och
dramaövningar. Detta görs varje vecka, pedagogerna är ansvariga
• Kompissamtal eller motsvarande vid behov i barngruppen, under samlingen, där pedagogen har
ansvaret.
• Vi har mindfulness som ska leda till mindre konflikter och mer samtal bland barnen. Ansvarig är
respektive pedagog på avdelningen.
• Trivselenkäter genomförs med de äldre barnen och intervjuer med de yngre barnen med ansvarig
pedagog
DEMOKRATI
Syfte
• Att barnen genom delaktighet och samverkan, stärker sin tilltro till sig själva och sin förmåga att
påverka
Strävansmål
Vi vill att barnen ska
• Känna sig delaktiga och kunna påverka utformningen av förskolans verksamhet
• Sätta upp mål och tillsammans med hemmen arbeta för att förverkliga dessa
Utvärderingsbara mål
Vi vill att barnen ska
• Känna sig delaktiga i avdelningens beslut
• Uppmuntras att sätta upp mål och tillsammans med hemmen arbeta för att förverkliga dessa
Medel
Detta uppnår vi genom
• Att ge språkande redskap, sker ständigt med förskollärare, bland annat under samlingarna, enskilda
samtal, genom musik och dramaövningar samt genom vårt arbete med utvecklingsområdet svenska
• Att medvetandegöra de demokratiska processerna via samling, ansvarsgrupper, utvecklingssamtal,
föräldramöte och förskolekonferens
• Föräldrar uppmuntras till delaktighet genom spontana och planerade samtal samt utvecklingssamtal
6 Kartläggning av nuläget
6.1 Så går kartläggningen till
Genom spontana och planerade, regelbundna samtal med barnen och deras föräldrar får vi reda på hur barnen
mår och om barnet känner sig utanför, diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta kommer även att göras
genom enkäter, föräldramöte, utvecklingssamtal och genom intervjuer av barnen. Enkäter kommer att skickas ut
till föräldrar på varje avdelning. Sammanlagt är det xx föräldrar som får frågan att delta i enkätundersökningen.
Personalgrupperna samtalar om de individuella barnens sociala och emotionella utveckling samt om hela
barngruppens dynamik på de gemensamma planeringstillfällena, 90 minuter i veckan. Det tas då bland annat upp
hur det enskilda barnet upplevs, har agerat i specifika situationer och hur gruppen fungerar i stort.
Om det uppstår någon form av kränkning så sker en dokumentation, vilka sammanställs efterhand. Vi följer upp
våra rutiner och regler. Här välkomnar vi barnens och föräldrarnas åsikter.
Det främsta arbetet med likabehandlingsplanen ligger på pedagogerna på avdelningsnivå. Det är fokusfrågorna
som ligger till grund för merparten av utvärderingen.
6.2 Nuläget
Vi har på förskolan utarbetat en strategi för att göra alla avdelningar och pedagoger delaktiga i arbetet med
likabehandlingsplanen. Vi vill att planen skall vara ett levande dokument som lätt skall kunna utvärderas.
Förutom att alla avdelningar strävar mot samma mål, vilka tas upp här i häftet, har avdelningarna fått arbeta fram
en fokusfråga. Frågan är vald av pedagogerna på avdelningarna och anpassad speciellt till aktuell barngrupp. Vid
vårterminens slut kommer alla avdelningar att göra en utvärdering av det gångna läsårets arbete med
fokusfrågan. Arbetet med avdelningarnas fokusfrågor och utvärdering av denna läggs sedan in i
likabehandlingsplanen varje år vid tiden för revideringen.
Förutom arbetet med fokusfrågan kommer vi att göra intervjuer med de äldre barnen. De kommer att få svara på
en trivselenkät. Frågorna och resultatet kommer att finnas som bilagor längst bak i likabehandlingsplanen.
Sammanlagt Det kommer att delas ut enkäter till föräldrarna på förskolan.
Sammanställning av incidentrapporter
Sedan hösten 2015 och våren 2016 har det inte kommit in någon incidentrapport om kränkande behandling.
6.3 Mål
•
•
•
•
•
•
•
•
Att barnen ska våga ta ställning själv och stå för sina åsikter
Att barnen ska kunna lyssna på och kommunicera med andra barn och vuxna
Inget barn ska känna sig utanför i gruppen och barnen ska kunna leka med varandra oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck eller ålder
Att bryta de traditionella könsrollerna, gällande uttryck och färger
Att alla barn ska kunna identifiera sina och andras känslor samt att kontrollera sina egna känslor
Alla barn ska känna trygghet, glädje och lust på förskolan
Att vuxna och barn visar varandra respekt genom att lyssna på varandra
Att kompetensutveckling för personalen sker
6.4 Åtgärder
•
•
•
•
•
•
Vi uppmuntrar barnen att de ska våga stå på sig och säga vad de vill och inte vill. Det är även viktigt att
barnen får naturliga tillfällen att lyssna på varandra. Detta kan tränas vid samlingar och andra planerade
aktiviteter
Barnen uppmuntras till att leka tillsammans, ta hand om varandra samt ta med de som känner sig
ensamma, in i leken
Genom kontinuerligt värdegrundsarbete tränar barnen sig på att identifiera känslor samt att lära sig att
hantera dem. Läs mer under våra förebyggande åtgärder
All personal på förskolan är uppmärksam så inget barn känner sig otrygg eller ensam. Om ett barn
känner sig otrygg sker genast samtal med pedagogerna för att komma fram till hur man bäst skapar
trygghet för barnet. Vi måste även vara lyhörda för barnens tankar och idéer
Vi använder oss av mindfulness som metod för att skapa en gemensam värdegrund och stärker
förmågan att hantera känslor.
Då vi pedagoger har behov av stöd eller råd angående specifika barn eller händelser vänder vi oss till
förskoleteamet
”Det är min kompis och jag som kramas och solen skiner på oss, det är bra”
7. Arbetsgång vid misstanke om ett barn trakasserat eller kränkt
ett annat barn
1.
2.
3.
4.
5.
När en pedagog får information om misstänkt trakasserier eller kränkande behandling startar en
utredning. Pedagogerna undersöker genom samtal och faktainsamling, med ett barn i taget, för att se om
det är trakasserier eller kränkande behandling. Är det ett vanligt bråk så samtalar pedagogerna med
barnen om händelsen och en incidentrapport skrivs (se bilaga 7) Arbetslaget informeras som tar kontakt
med berörda föräldrar. Incidentrapporten lämnas till samordnaren som tillsammans med förskolechefen
bedömer om stöd behövs från förskoleteamet.
Misstänks det att det är trakasserier eller kränkande behandling så ansvarar pedagogerna för att
trygghetsteamet kopplas in och att anmälningsblanketten fylls i (se bilaga 8).
Föräldrarna till de inblandade barnen informeras inom 24 timmar, detta ansvarar pedagogerna och
trygghetsteamet för.
Lämpliga åtgärder vidtas, beroende på händelsen, för att kort- och långsiktigt arbeta för att situationen
ska bli bättre. Även om situationen verkar vara bra så fortgår det långsiktiga arbetet. Det bestäms även
när uppföljning sker. Ansvarig är pedagogerna och trygghetsteamet.
Vid behov kontaktas, av samordnaren eller förskolechefen, polismyndighet, socialförvaltningen eller
arbetsmiljöverket för rådfrågning innan eventuell anmälan görs.
8. Arbetsgång om pedagog eller annan vuxen diskriminerar,
trakasserar eller kränker ett barn
Det är angeläget att förskolan är uppmärksam på vuxnas diskriminering, trakassering eller kränkning av barn,
därför är våra rutiner:
Inom respektive arbetslag är man uppmärksam på varandras beteende i mötet med barn. Man kan stötta, hjälpa
och ersätta varandra i besvärliga vardagssituationer. I olika mötesforum reflekterar vi kontinuerligt kring
förskolans uppdrag och att betydelsen av att upprätthålla ett icke fördömande förhållningssätt gentemot barn
likväl som andra vuxna.
1.
2.
3.
4.
5.
Om en pedagog själv upplever (eller får misstanke från ett barn, förälder eller annan vuxen) att en
kollega eller annan vuxen har kränkt ett barn så ska den pedagogen genast samtala med den som agerat
tvivelaktigt. Om det inte anses vara en ”befogad tillsägelse” till barnet så fortsätter arbetsgången som
nedan.
Pedagogen är ansvarig för att informera till förskolechef och/eller samordnare.
Föräldrarna kontaktas inom 24 timmar.
Anmälningsblankett som finns på Lunds kommuns hemsida (bilaga 8) fylls i.
Vid behov kontaktas, av samordnaren eller förskolechefen, polismyndighet, socialförvaltningen eller
arbetsmiljöverket för rådfrågning innan eventuell anmälan görs.
9. Arbetsgång vid barns dåliga uppförande som inte bedöms vara
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
1.
2.
En direkt tillsägelse
Ett nära, enskilt samtal mellan barnet och pedagogen alternativt ett medlingssamtal om fler barn är
inblandade
3. Föräldrarna kontaktas
Ansvarig för detta är respektive pedagog.
10. Uppföljning och utvärdering
Resultat från elevenkäter, intervjuer och samtal utvärderas. Vid föräldramöte och utvecklingssamtal analyserar vi
de åtgärder vi vidtagit. Vi har diskussioner och utvärdering i personalgruppen på veckomöten, utvecklingsdagar
och arbetsplatsträffar för att se om åtgärderna vi vidtagit har hjälpt. Vid behov har vi även extrainkallade möten.
Trygghetspersonerna utvärderar och analyserar incidentrapporterna.
11. Revidering
Samordnaren/förskolechefen har ansvaret för att likabehandlingsplanen följs, samt årligen utvärderas och
revideras.
”Alla är vänner”
12. Fördjupat arbete med likabehandlingsplanen
12.1 Hur och varför?
Vi har fördjupat arbetet med likabehandlingsplanen ytterligare. Målet är att göra arbetet med
likabehandlingsplanen än mer konkret och på så vis får vi ett ännu tyngre revideringsunderlag till kommande
terminer. Vi går ner på avdelningsnivå och gör likabehandlingsarbetet till en tydlig punkt i arbetet med
verksamhetsplanen. I början av varje nytt läsår ska avdelningarna välja ett strävansmål de vill sätta sitt fokus på.
Fokusfrågan lyfts in i verksamhetsplanen, bearbetas och utvärderas. Fokusfrågorna ska vara tydliga och mätbara.
Under veckomötet som hålls med representanter från alla avdelningarna finns en stående punkt med
likabehandlingsplansarbetet. Där diskuteras avdelningarnas framsteg med fokusfrågan. På så sätt hålls arbetet
med planen levande och verkligt för alla inblandade.
12.2 Exempel på fokusfråga
På en småbarnsavdelning kan en lämpligt fokusfråga vara ”Under kommande läsår ska vi minimera bett bland
barnen”. Fokusfrågan diskuteras i arbetslaget under planeringstillfällena. Man tar upp och arbetar med
fokusfrågan i barngruppen. Under vårterminen görs en skriftlig utvärdering. Vad gick bra? Vad kunde vi gjort
annorlunda? Hur går vi vidare?
12.3 Avdelningarnas fokusfrågor och utvärdering HT 16- VT 17
Ekorren
Under läsåret fokuserar vi på att hur man är en bra kompis. Vi vill att alla ska kunna leka tillsammans och vi vill
minska konflikter. Vi försöker uppmuntra barnen att leka med olika kompisar. Barnen kommer att få möjlighet
att leka i lugn och ro, detta gör vi genom att dela barnen i mindre grupper. Vi kommer också att arbeta vidare
med olika känslor på samlingarna. Vi hjälper barnen att försöka lösa problem och lära sig att reflektera över
händelser t ex hur kände du, hur tänkte du, hur kunde du gjort på annat sätt, hur tror du att den andra känner sig?
Barnen kommer också att få turas om att ta hem Teddy, ett gosedjur, detta för att lära sig att ta hand om andra.
Vi kommer att arbeta med mindfulness för att öka lugnet, sänka stressen och utveckla förståelse och empati i
barngruppen.
Tanken är att efter ett ständigt arbete med ovan nämnda hoppas vi att vi kommer märka att barngruppen fungerar
bättre och att barnen är glada och snälla mot varandra. Vi vill att de ska komma till förskolan och vara mer
delaktiga i verksamheten för att känna sig trygga och öka sitt självförtroende.
Grodan
Under hösten arbetar vi för att skapa trygghet på avdelning vilket är en grundläggande faktor för barnens
utveckling och lärande?
Med tanke på en ny konstellation av barngruppen, arbetar vi mycket aktivt med värdegrunden/allas lika värde.
Vi kommer ha ständiga samtal kring hur vi ska/bör behandla andra och hur man själv vill bli behandlad. Respekt
kommer att vara fokus i samtalen med barnen. För att få en god, atmosfär och för att få minska stressen i
barngruppen/avdelningen arbetar vi med olika avslappningsmetod/mindfullness.
Vi tror att detta ger resultat, barnen blir trygga med varandra och med oss pedagoger. Barnen blir öppna och
nyfikna inför nya utmaningar. Detta tror vi underlättar vårt pedagogiska arbete på vår avdelning och som i sin tur
gynnar deras utveckling och lärande.
Sköldpaddan
Hur är man en bra Kompis?
-Man tröstar varandra
-Man ger istället för att ta (Turtagning)
-Vi vill att barnen ska leka med varandra. Vi vill lära barnen att inte bits. Inte knuffar varandra.
Myran
Under läsåret kommer vi på Myran att lägga fokus på barnens trygghet och hur man är en bra kompis. Detta gör
vi genom att arbeta med jaget/vi på olika sätt. Vi delar in oss i små grupper och lyfter situationer efter hand.
Det är viktigt att barnen känner sig trygga med oss pedagoger och med varandra. Vi anser att detta är viktigt då
det blir en ny barngrupp med nya konstellationer. För att barnen ska kunna öka sitt självförtroende och sin tillit
till andra måste man lägga en trygg grund.
Vi kommer fånga situationer som uppstår i barngruppen tex när ett barn knuffas, tar en leksak från någon annan
osv. Med hjälp av Babblarna löser vi olika konflikter och jobbar vidare med situationen. Detta tror vi kommer
öka barnens självförtroende och gynnar deras utveckling och lärande. Vi vill att barnen ska känna sig glada och
trygga när de kommer till förskolan!
Vi kommer även att prova på att lyfta in mindfullness till Myrans större barn, detta för att öka lugnet och minska
på stressen bland barnen.
Bilaga 1.
Kännetecken hos den som blir utsatt/ den som utsätter någon för mobbning
Kännetecknen och varningssignalerna nedan är endast exempel, av Dan Olweus. Känner du oro för ditt barn så ta
kontakt med pedagogerna på respektive avdelningen eller någon som du känner förtroende för på Vildandens
Förskola.
Kännetecken hos den som är utsatt kan vara:
 Osäkerhet och dåligt självförtroende
 Fysiskt svagare
 Få eller inga vänner
 Vill inte gå till förskolan/skolan
 Har lättare för att umgås med vuxna än jämngamla
 Ledsna, ont i magen, huvudvärk, dålig aptit
Kännetecken hos den som utsätter kan vara:
 Positiv attityd till våld
 Aggressivt beteende
 Fysiskt starkare än den utsatte
 Impulsiv, svårt att hantera misslyckande
 Saknar empati
 Är mer populär än den utsatte
Några varningssignaler på att ett barn är utsatt för mobbning kan vara att barnet kommer hem med trasiga,
smutsiga eller blöta kläder eller har förstörda kläder. Det kan även vara att barnet verkar olycklig, deprimerad
eller får häftiga humörsvängningar. Om barnet ofta har blåmärken eller andra skador, verkar rädd eller känner
stark motvilja mot att gå till förskolan/skolan bör man genast ta reda på orsaken.
Bilaga 2.
Gemensamma trivselregler på Vildandens Förskola.
Etik, jämställdhet, demokrati och hållbar utveckling är vår värdegrund. Som ett uttryck för detta finns
gemensamma umgänges- och praktiska regler för alla barn och vuxna på Vildandens Förskola. Trivselregler tas
fram av oss vuxna och av barnens tankar om hur man är en bra kompis, detta kommer vi att göra genom ett
arbete med bland annat intervjuer. De kommer också att vara grundade på föräldrarnas åsikter som kommer fram
på bland annat förskolekonferanser och genom föräldraenkäten och av personalens åsikter från veckomöten och
trivselmöten.
Umgängesregler



Alla vuxna som arbetar på Vildandens Förskola har gemensamt ansvar för alla barn.
Alla respekterar- och talar vänligt till varandra, såväl barn som vuxna.
Alla har samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och inflytande. Vi har gemensamma kompisregler
och de är:
– Vi kränker inte varandra – varken genom ord eller handling. Blir det fel
ska vi visa – göra förlåt.
– Vi delar med oss och tar hand om varandra.
– Vi är positiva till, lyssnar på och är lyhörda för varandras tankar och idéer.
 Vistelsen på förskolan skall upplevas som trygg och utvecklande för alla barn.
 Vi är rädda om djur, natur och visar omsorg om vår miljö.
Praktiska regler (säkerhet ur ett miljö- och barnperspektiv)




Förskolans grindar ska ALLTID vara stängda.
Vi går inomhus (minskad olycksrisk i hela huset.)
Vi är rädda om förskolans leksaker och de skall användas till det de är avsedda för.
Pinnar är ett bra naturmaterial och ska användas så länge det inte är någon fara för olyckor (detta
bedöms av vuxen beroende på situation).
 Skydd för barn under vinterlek i pulkabacken.
- barnen ska ha hjälm för att skydda huvudet.
- vuxna skall alltid finnas till hands.
- kontrollera att det ej finns hinder i backen som barnen kan krocka med.
- barnen går upp och ned vid sidan av backen.
Bilaga 3.
Mindfulness
På Vildandens Förskola har vi beslutat att föra in mindfulness i barngrupperna.
Samordnare/förskolechef är ansvarig. Vi introducerar de i första hand till de äldre barnen på
förskolan och utvärderar sedan detta. Tanken är vi efterhand ska föra in det även till de
mindre barnen i förskolan.
Vi har valt att göra detta eftersom det finns ett intresse bland personalen och för att det är
något som vi tror på. Mindfulness är en effektiv metod för att skapa en gemensam
värdegrund. Det leder till mindre konflikter och en ökad förståelse för olikheter som i sin tur
leder till mindre mobbing.
Vi strävar också efter en ökad förmåga att hantera känslor och med mindfulness träning ökar
grundtryggheten med sig själv och med andra. Man tränar upp sin självkänsla ”Du duger
precis som du är!”
Efter ett mindfulness pass pratar vi mycket om att barnen är fantastiska och att de som små
fina stjärnor!
Bilaga 4.
Exempel på trivselenkät för de blivande förskolleklassbarnen!
(Hjälp barnen att ringa in den gubbe som stämmer bäst överens med barnets svar)
1.
Hur känns det när du vaknar och ska gå till förskolan?
2.
Hur känner du dig när du är på din avdelning?
3.
Hur känner du dig när du är på någon annan avdelning?
4.
Hur känner du dig i kapprummet?
5.
Hur känner du dig på stora gården?
6.
Hur känner du dig på gymnastiken?
7.
Hur är du mot dina kompisar?
8.
Hur är dina kompisar mot dig?
9.
Hur är de vuxna mot dig?
10. Hur är du mot de vuxna?
11. Hur är de vuxna mot flickor?
12. Hur är de vuxna mot pojkar?
Namn……………………………….
Avdelning…………………..
Undersökningen genomförd ……………………………. (ÅÅMMDD)
Enkäten är en del i likabehandlingsarbetet på Vildanden. Lämna enkäten till respektive avdelning när den är
ifylld.
Bilaga 5. Föräldraenkät ?
Bilaga 6.
Samtala med barnen
Intervjufrågor hämtade från föreläsningen ”Hissad och Dissad”
av Margareta Öhman
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Var leker du helst?
Finns det någonstans där du aldrig leker?
Finns det någonstans där du skulle vilja leka, men inte prövat ännu?
Vad leker du mest?
Finns det någon lek du skulle vilja pröva?
Med vem/vilka leker du mest med?
Finns det någon du aldrig leker med?
Vem är din bästa kompis?
Vem bestämmer mest av er?
Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte vill det?
Vad gör du om du vill bestämma i leken och inte får det?
Om du vill vara med och leka med några som redan leker med varandra hur gör du då?
Om du redan leker med en kompis och det kommer ett annat barn och vill vara med, hur gör du då?
Man kan ju inte alltid vara sams med sina kompisar. Vad gör du om du leker med någon och sen tycker
ni olika om hur ni ska leka?
Vad gör du om du tycker någon är dum mot dig? Om någon stör dig, retas, tar något ifrån dig eller gör
fel saker när du leker?
Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med varandra?
Om du själv är lessen, brukar någon av dina kompisar hjälpa dig då?
Brukar du hjälpa andra barn med något? Vad?
Hur vill du att en bra lekkamrat ska vara?
Vad vill du helst göra i förskolan – vad brukar du längta efter när du varit hemma några dagar?
Bilaga 7.
Observation & Kartläggning
Intervjufrågor hämtade från föreläsningen ”Hissad och Dissad”
av Margareta Öhman
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur frågar barnet de andra barnen vad de gör eller leker?
Hur söker barnet bekräftelse från andra – visar det stolt vad det gjort eller uppnått?
Visar barnet accept och uppmuntrar andra barn – till exempel ge en kram, eller säga bra jobbat!
Försöker barnet styra en aktivitet med ett annat barn åt ett visst håll och i så fall hur?
Hur inviterar barnet andra till lek?
Hur visar barnet positiva känslor för andra barn – skratta tillsammans etc.?
Hur erbjuder barnet andra barn hjälp eller stöd?
Hur söker barnet stöd hos andra barn?
Hur visar barnet självständighet och självhävdelse – hur uttrycker det sina önskningar, hur hävdar det
sin rätt till saker och andras lekvärldar, hur försvarar det sig mot andras ilska?
Hur följer barnet andras direktiv i leken?
Imiterar eller följer barnet efter utan att vara ombedd?
Avvisar eller visar barnet aggressivt beteende mot något annat barn? Hur?
Besvarar barnet andras positiva kontaktförsök?
Drar sig barnet undan kamraters aggressivitet?
Bilaga 8.
Ärende nr:
Incidentrapport gällande:_____________________________________
Tidpunkt för händelsen
Datum:
Klockan:
Inblandade personer
Namn:
Namn:
Namn:
Namn:
Namn:
Namn:
Avd:______________
Avd:______________
Avd:______________
Avd:______________
Avd:______________
Avd:______________
Typ av incident
Fysiskt våld
Utfrysning, negativt kroppsspråk
Hot om våld
Skadegörelse, stöld….
materiell kränkning
Kränkande språk, bristande
respekt
Övrigt
Trakasserier
Lokal/plats
Lekrum
Korridor
Matrum
Gymnastikhall
Omklädningsrum
Stora lekgården
Lilla lekgården
Bedömning
Har aldrig iakttagits tidigare (engångsföreteelse)
Ärende nr:
Har inträffat tidigare
Har inträffat upprepade gånger
Kränkningen har utförts av samma person upprepade gånger
Kort beskrivning av det inträffade:
Vidtagna åtgärder
Samtal har skett med de inblandade
Avd. personal informerad
Vårdnadshavare informerad
F-team informerade
Samordnare/ Rektor
Kort beskrivning av vidtagna åtgärder
Ärende bör utredas vidare
Datum:
______________________________
Uppgiftslämnare
______________________________
Uppgiftslämnare
Bilaga 9.
Anmälningsblankett
Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Mottagande personal/samordnare/rektor, namn:
BARN
Namn
Födelseår
Adress
Postnummer och ort
Telefon dagtid/kvällstid
e-postadress
Skriv ner vad som har hänt och berätta på vilket sätt du tycker att du blivit sämre behandlad på grund av
diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller blivit utsatt för kränkande behandling.
DOKUMENTATION VID DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING - ANMÄLAN OCH VIDTAGEN ÅTGÄRD
Barnets namn:
Pers.nr:
Företrädarens namn:
Anmälan, mottagen datum:
Mottagande personal/samordnare/rektor:
Anmälarens uppgifter:
Motpartens (-ernas) uppgifter:
Information/samtal har skett till/med, Ange angående vad, din signatur, datum och
klockslag
Vidtagna åtgärder, Ange åtgärder, din signatur och datum:
Uppföljning av vidtagna åtgärder ska ske; datum:
Underskrifter/datum - ej obligatoriskt
Barn 1
Barn 2
Förälder
samordnare/personal/rektor