Här kan man placera loggan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Vittra Förskola Halmstad
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
16-04-01 - 17-04-01
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Bland de yngre barnen, även de utan verbalt språk, ville vi skapa förutsättningar för att
barnens skulle kunna uttrycka och kommunicera primära behov vilket vi tänkte skulle
främja barnens delaktighet och inflytande. Att vi pedagoger reflekterade kring detta
gjorde att vi var mer uppmärksamma på barnens kroppsspråk och signaler. Det gjorde
att arbetet med bilderna rann ut i sanden. Men vi har kvar tankarna kring det för att ta
fram vid behov.
Vi pedagoger delar upp oss i olika roller för att vara så närvarande som möjligt.
Vi behöver fortsätta att arbeta med att vara kognitivt närvarande i rummen, vilket blir
en förebyggande åtgärd. Vi upptäckte en miljö, höga buskar, på förskolan som vi såg såg
som en riskzon då den hade begränsad insyn för pedagogerna. Buskarna har nu klippts
ner.
Vi får indikationer på att barnen är delaktiga i vår gemenskap och att barn och vuxna
möts av en öppenhet.
Här kan man placera loggan
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Nyfikenhet, gemenskap, glädje, känsla av ett tryggt klimat där man kan undersöka och
upptäcka efter egen förmåga. Verksamhet som speglar trygghet och en säkerhet att
våga leva ut och vara sitt bästa jag.
Läsåret 2016/2017 arbetar förskolan med det gemensamma temat "Hur bygger barn
vär(l)den?"
Här kan man placera loggan
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde
och trygghet
Varje hösttermin startas med en par veckor lång "Uppstartsperiod" där fokus ligger på
samarbetsövningar, förhållningssätt, normer och värden, relationer och kommunikation.
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: Miljö - hur vi bygger upp miljön, vad förmedlar miljön? Vi som pedagoger har en viktig roll i hur vi är med barnen och vilket förhållningssätt vi har
gentemot dem. Vi har saker att leka med istället för leksaker, där barnen själva får utveckla sin fantasi och låta sakerna bli vad de vill.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder: Även här är vårt förhållningssätt viktigt. Litteratur som är könsöverskridande. Vi tillför material som främjar olikheter. Att vi som pedagoger inte lägger
värderingar i tex. barns klädsel eller utseende.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder: Vårt förhållningssätt och hur vi bemöter det här är viktigt. Betoning på att vi alla är olika och att det här är något bra. Hur pratar vi om olikheter? Vad
har vi för olikheter i gruppen? Börja prata med barnen om det redan i de yngre åldrarna. Ett ex kan vara att låna böcker som handlar om det här.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder: Viktigt med en bra dialog med föräldrarna, inte exkludera någon
pga religion. Då vi firar vår högtider som ex jul, att mer tänka på gemenskapen kring
firandet. Ha något för alla att göra för att inkludera alla. Visa på det positiva med att vi
är olika. Att se våra olikheter som en tillgång för att gruppen ska bli starkare.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder: Tänka på hur vi bygger upp vår miljö så att alla blir inkluderade.
Reflektera tillsammans om olikheter.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder: Personal och barn i förskolan använder böcker som belyser olika
typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Istället för att säga mamma och pappa
så kan vi säga föräldrar. Öppenhet från pedagogerna, tänka på hur vi benämner och pratar kring olika familjebildningar.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Förhållningssättet vi har här visar på att barnen får prova och erfara utifrån sina erfarenheter och förförståelse och att vi stöttar barnen efter deras behov. Vi har ett öppet klimat i huset där barnen kan gå in i de olika verksamheterna.
Här kan man placera loggan
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet
eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att
sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en
jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska
och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, om någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andravåld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Här kan man placera loggan
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017
utifrån resultatet av kartläggningarna
En del i att förebygga kränkning är husmodellen. Där får vi syn på hur fördelningen
barn-pedagog ser ut, är det någonstans vi missar att vara tillsammans med barnen? Viktigt att vi är där barnen befinner sig och är närvarande för att se vad som händer.
Brasilien:
Vi bestämmer att ta fram nya bilder för att främja barnens språkutveckling och kommunikation. Vi tänker att vi kan ha bilder på barnen som går på Brasilien också för att lära
oss varandras namn - gruppkänsla. Även förslag på vad man kan göra i de olika rummen,
ex bilar som kör i däcket eller i biltvätten i bilhörnan. Rulla bollar i arenan eller bygga
bana osv.
Behöver bli bättre på att ta fram bilderna och ta hjälp av dem, låta det ta lite tid för så
att barnen kan göra sig förstådda.
Hjälpas åt att se till att vi delar upp oss i de olika rummen och bli bättre på att använda
rummen som inte är öppna lika ofta.
Kommunicera med Atlanten efter mellanmålet för en smidig sammanslagningen av avdelningarna.
Atlanten:
Hjälpa barnen att kommunicera i de olika lekarna som pågår i staden. Via kommunikation förbereda barnen på byte av aktivitet ex. avsluta aktivitet, ge barnet två valmöjligheter.
Dörren ut till tamburen behöver åtgärdas för att få lugn och ro i verksamheten.
Italien:
Bli bättre på att vara kognitivt närvarande pedagoger i alla miljöer.
För att miljön på toaletten ska kännas trygg för barnen, behöver vi synliggöra om toaletten är upptagen eller inte, förslag draperi eller skylt. Diskutera tillsammans med
barnen hur vi skapar en bra miljö på toaletten.
Belysningen i våra miljöer behöver ses över, fungerar inte alltid optimalt, dimmer i Torget.
För att få en bra miljö i tamburen efter lunch när barnen är på väg ut, skjuter vi på våra
raster med en kvart, för att vara fler pedagoger.
Agenterna
För att ge barnen trygghet följer en pedagog med till toaletterna inför måltiderna.
Belysningen ses över så att barnen blir kompetenta.
Byta låsen så att barnen får möjlighet att låsa dörrarna. Samtala med barnen om hygienen vid toalettbesök.
Regler vid pingisborden:från 7:00-8:00 är det fritidshemmet och agenter, därefter är det
skolans elever som har tillgång till det högra (närmast väggen). Det bör stå på skyltar.
För att skapa en miljö där alla känner sig trygga i (englandsrummet) behöver vi samtala
om förhållningsregler hur vi är mot varandra. ( fritidsbarn mot dem yngre.)
Pedagoger undersöker så att alla barn får två krokar var i kapprummet. Vi samtalar med
barnen kring varför de behöver hålla koll på deras kläder och skor i kapprummet. Vi
planerar att undvika att gå ut och in samtidigt som skolan för att skapa en lugnare miljö
i kapprummet. För att skapa en lugnare situation i matsalen är det viktigt att hålla
tiderna samt att vi samtalar med barnen varför vi behöver vänta på våra kompisar och
prata om ljudnivån.
Utemiljö:
Grindarna till förskolegården måste bli säkrare. Ex.fjädrar på grinden och göra skolbarnen medvetna om vikten av att stänga efter sig.
Vara lyhörda pedagoger på gården för att lyssna av i leken.
Här kan man placera loggan
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Barnen: Barnen har efter mognad och förutsättningar varit delaktiga i utformandet av
planen
Pedagogerna: Pedagogerna har analyserat kartläggningar (husmodellen)av barnens
trygghet och sinnesstämning samt formulerat främjande och förebyggande insatser.
Vårdnadshavare: I dagliga kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare och
vid tex utvecklingssamtal. Vårdnadshavare delges också planen och ges möjlighet till
diskussion och revidering av den under tex föräldramöte, föräldraråd.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka: Pedagogerna håller god uppsikt över platser där barnen befinner sig, inomoch utomhus. Pedagogerna befinner sig där barnen är och är uppmärksamma på och
närvarande i vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är
grunden för att tidigt upptäcka diskriminering,trakasserier och kränkningar.
Dokumentera: dokumentationsblankett på strukturtorget
Här kan man placera loggan
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
Det är all personals ansvar att motverka kränkande behandling. Detta gäller i lika hög
grad då någon pedagog kränker ett barn, ett barn kränker en pedagog eller en kollega
kränker en annan kollega. Det innebär att den pedagog som bevittnar en kränkning, då
en kollega är inblandad, måste ingripa och påtala det felaktiga beteendet samt tillrättavisa kollegan.
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare
samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning
kan behöva kopplas in.
Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans pedagoger måste ibland tillrättavisa ett
barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte
en kränkning i lagens mening, även barnet ifråga kan uppleva detsamma kränkande.
