Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Förskolan Björken
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
15-10-01 – 16-09-30
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Mål kring hallarna: Att det ska kännas lugnt och tryggt för barnen vid av/påklädning.
Åtgärd: Att vi utformar ett arbetssätt där vi ”slussar” ut barn i omgångar för att slippa trängsel
och onödiga konflikter.
Klart:
Utvärdering: Vi har arbetat medvetet på alla avdelningar med att enbart ha ett fåtal barn i
hallen samtidigt för att skapa ett lugn och öka tryggheten i våra hallar.
Mål kring Toaletter/Tvättrum: Tillgodose allas integritet
Åtgärd: Att alltid ha en närvarande pedagog runt/kring toaletter och tvättrum.
Klart:
Utvärdering: Vi har arbetat medvetet på alla avdelningar med att alltid ha en närvarande
pedagog kring skötrum/toaletter för att tillgodoses alla barns integritet.
Mål kring Gården: Gården ska kännas trygg för alla barn.
Åtgärd: Det finns en vuxen på alla platser där barnen vistas.
Klart:
Utvärdering: Vi har försökt att alltid haft uppsyn över hela gårdarna men upplever dock att det
är svårt och något vi måste fortsätta arbeta med.
Mål kring förskolans litteratur inom etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, kön och ålder: Att det ska
finns barnlitteratur inom dessa områden.
Åtgärd: se över och eventuellt komplettera förskolans barnlitteratur inom dessa områden.
Klart:
Utvärdering: Litteraturen har setts över och kompletterats.
Mål inom NKI: 100% trygga barn på förskolan.
Åtgärd: Mer aktivt samarbete mellan avdelningarna så att barnen lär känna fler pedagoger. Vi
pedagoger ska se till att hjälpa varandra att bemöta alla barn på ett bra och värdegrundat sätt
vilket vi vill ska leda till att alla barn ska känna sig respekterade och trygga.
Klart:
Utvärdering: I årets NKI så blev resultatet 100% trygga barn på förskolan.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
På planeringsdagen i maj 2016 utvärderas planen. Förskolechef och alla medarbetare är delaktiga i
utvärderingen. Vi kommer även ta med oss de resultat vi fått in via enkäter som vårdnadshavare fyllt
i under året.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Förskolan Björken står för allas lika värde och i det dagliga mötet arbetar vi förebyggande för att
förhindra att någon ska känna sig kränkt, trakasserad och diskriminerad.
Alla på Björken ska känna sig trygga och respekterade.
Vi anser att hinder är till för att övervinnas.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Att bemöta barnen som individuella individer
Vi använder oss av könsneutrala uttryck när vi samtalar med barnen.
Vi är observanta på våra egna värderingar.
Vi strävar efter att material och aktiviteter ska vara könsneutrala.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Vi fokuserar på individen och inte på hur man är klädd.
Vi erbjuder utrymme för den fantasifulla och kreativa leken.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi visar intresse och nyfikenhet för familjers kultur och språk.
Vi serverar alternativ kost.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi serverar alternativ kost.
Vi svarar på barnens frågor och samtalar om olika trosuppfattningar.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi pedagoger är uppmärksamma på barns individuella behov och erbjuder aktiviteter
därefter.
Vi anpassar lärmiljön och arbetssätt för den aktuella funktionsnedsättningen.
Vi inhämtar kunskap om funktionsnedsättningen.
Vi använder ordet funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Vi ser det inte som ett
hinder.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Vi som pedagoger lägger inte några värderingar i familjers sätt att leva.
Vi möter och förklara utifrån barnens frågor och uppmärksammar barnen på att
familjer kan se annorlunda ut.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Vi samtalar om att vi alla är olika och har olika behov av färdigheter
Vi utgår från varje barns behov
Främjande åtgärder:
Att bemöta barnen som individuella individer
Vi använder oss av könsneutrala uttryck när vi samtalar med barnen.
Vi är observanta på våra egna värderingar.
Vi strävar efter att material och aktiviteter ska vara könsneutrala.
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Att bemöta barnen som individuella individer
Vi använder oss av könsneutrala uttryck när vi samtalar med barnen.
Vi är observanta på våra egna värderingar.
Vi strävar efter att material och aktiviteter ska vara könsneutrala.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Vi fokuserar på individen och inte på hur man är klädd.
Vi erbjuder utrymme för den fantasifulla och kreativa leken.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi visar intresse och nyfikenhet för familjers kultur och språk.
Vi serverar alternativ kost.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi serverar alternativ kost.
Vi svarar på barnens frågor och samtalar om olika trosuppfattningar.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi pedagoger är uppmärksamma på barns individuella behov och erbjuder aktiviteter
därefter.
Vi anpassar lärmiljön och arbetssätt för den aktuella funktionsnedsättningen.
Vi inhämtar kunskap om funktionsnedsättningen.
Vi använder ordet funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Vi ser det inte som ett
hinder.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Vi som pedagoger lägger inte några värderingar i familjers sätt att leva.
Vi möter och förklara utifrån barnens frågor och uppmärksammar barnen på att
familjer kan se annorlunda ut.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Vi samtalar om att vi alla är olika och har olika behov av färdigheter
Vi utgår från varje barns behov
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Att bemöta barnen som individuella individer
Vi använder oss av könsneutrala uttryck när vi samtalar med barnen.
Vi är observanta på våra egna värderingar.
Vi strävar efter att material och aktiviteter ska vara könsneutrala.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Vi fokuserar på individen och inte på hur man är klädd.
Vi erbjuder utrymme för den fantasifulla och kreativa leken.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi visar intresse och nyfikenhet för familjers kultur och språk.
Vi serverar alternativ kost.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
Vi är öppna för mångfalden i religion och tro.
Vi serverar alternativ kost.
Vi svarar på barnens frågor och samtalar om olika trosuppfattningar.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi pedagoger är uppmärksamma på barns individuella behov och erbjuder aktiviteter
därefter.
Vi anpassar lärmiljön och arbetssätt för den aktuella funktionsnedsättningen.
Vi inhämtar kunskap om funktionsnedsättningen.
Vi använder ordet funktionsnedsättning, inte funktionshinder. Vi ser det inte som ett
hinder.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Vi som pedagoger lägger inte några värderingar i familjers sätt att leva.
Vi möter och förklara utifrån barnens frågor och uppmärksammar barnen på att
familjer kan se annorlunda ut.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Vi samtalar om att vi alla är olika och har olika behov av färdigheter
Vi utgår från varje barns behov
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller
viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas
genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den
personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska
förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en
elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller
viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas
genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den
personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska
förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en
elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ
utifrån resultatet av kartläggningarna
Resultatet av årets husmodell är att samtliga avdelningar fortfarande ser hallen som ett
riskområde eftersom hallarna är små och det lätt blir trångt samt att det vid toaletter/tvättrum
lätt kan uppstå konflikter ifall det blir kö eller om det blir trångt vid handfaten. Vid övergångar
mellan aktiviteter finns risk för oro bland barnen. I utemiljön såg vi riskområden vid platser ex
bakom förråd eller husknutar, bakom stora kullen (stora gården)
Utifrån husmodellen och Plan mot diskriminering och kränkande behandling så fick föräldrarna
en fråga på föräldramötet om hur vi kan säkerställa deras barns trygghet på förskolan. Bland
svaren kom det fram att det är viktigt att barnen blir sedda och lyssnade på samt att vi arbetar
med konflikthantering.
Mål kring hallarna: Att det ska kännas lugnt och trygg för barnen vid på/avklädning.
Åtgärd: Vi har utformat ett arbetssätt där vi ”slussar” barnen i omgångar för att slippa trängsel
och onödiga konflikter. För att bibehålla lugnet så måste vi fortsätta med detta arbetssätt
eftersom det framkom i årets Husmodell att samtliga avdelning fortfarande anser hallarna som
ett riskområde.
Ansvariga: Alla pedagoger
Klar: vårterminen -16
Ev. kostnad: 0 kr
Mål kring Toaletter/Tvättrum: Tillgodose allas integritet
Åtgärd: Vi måste fortsätta med att alltid ha en närvarande pedagog runt/kring toaletter och
tvättrum då det även detta år framkom i Husmodellen att samtliga avdelningar fortfarande ser
tvättrummet/toaletten som ett riskområde.
Ansvariga: Alla pedagoger
Klart: vårterminen -16
Ev. kostnad: 0kr
Mål kring gårdarna: Gården ska kännas trygg för alla barn.
Åtgärd: Vi måste utforma ett arbetssätt som gör att vi pedagoger är utspridda och har uppsikt
över hela gårdarna då det även detta år framkom i Husmodellen att vissa platser på våra gårdar
är ett riskområde.
Ansvariga: Alla pedagoger
Klart: vårterminen 16
Ev. kostnad: 0 kr
Mål kring övergångar mellan aktiviteter: Att tydliggöra dagens aktiviter så att barnen vet vad
som förväntas av dem och vad som ska hända här näst.
Åtgärd: Alla avdelningar ska arbeta på ett tydligt sätt som passar barngruppen och se till att
alltid vara närvarande pedagoger vid alla övergångar.
Ansvariga: Alla pedagoger
Klart: vårterminen -16
Ev. kostnad: 0 kr
Mål kring konflikthantering: Att hitta gemensamma strategier för konflikthantering för hela
Björken.
Åtgärd: Gemensamma diskussioner bland pedagogerna kring konflikthantering.
Ansvariga: Alla pedagoger
Klart: vårterminen -16
Ev. kostnad: 1000 kr litteratur
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
I arbetet med årets kartläggning på förskolan har pedagogerna gjort en Husmodell på
inne/utemiljö där man har kommit fram till eventuella områden där det finns större risk att
barn kränks. Vi har även låtit barnen ge sin bild om eventuella riskområden på förskolan.
Föräldrarna har fyllt i en enkät (NKI) samt att vi har haft denna plan som en stående punkt på
föräldramötet där föräldrarna har fått skriva ned vad de tycker är viktigt i detta arbete.
Medarbetarna har varit med och utvärderat förra årets årliga plan.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
Kommunikation med föräldrar
Vi är tillgängliga och berättar för föräldrarna om det enskilda barnet.
Vi fångar upp föräldrarnas eventuella oro och erbjuder samtal.
Vi är noga med att använda ett värdegrundat språk.
Den årliga planen finns på alla avdelningar och är tillgänglig för föräldrarna.
Pedagogernas förhållningssätt
Vi är aktiva och har fokus på barnen.
Vi reflekterar över det vi ser och hör.
Vi är närvarande i barnens lek och vägleder dem.
Vi observerar och dokumenterar, vilket är ett underlag för reflektion och samtal på
avdelnings- och personalkonferenser.
Dokumentera:
1. Den som upptäcker en händelse eller blir uppsökt av ett barn anmäler detta till
förskolechef.
2. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring angivna uppgifter.
(Detta kan delegeras till annan personal. Vilket är kommunicerat till samtliga). Förskolechef
kallar till samtal med berörda personer, inklusive vårdnadshavare vid behov..
3. Utredning påbörjas och var och en berättar sin upplevelse av händelsen. Fakta samlas in
från de inblandade. Samtal sker utan bedömning och moralisering. Detta gäller alla
händelser dvs. det ska inte göras någon värdering av ur allvarligt en händelse är. Inga
bevis behövs. Barnens egna berättelser, som formuleras av dem själva eller deras
föräldrar, måste tas på allvar
Ansvarig pedagog alt förskolechef agerar objektivt.
4. Samtalet och utredningen dokumenteras på avsedd blankett som finns på Pyssnet.
5. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker
några frågor för att få händelsen utredd. Ibland kan de bli mer långtgående och omfatta
många barn. I vissa fall även involvera barnens vårdnadshavare.
Upptäcka:
Kommunikation med föräldrar
Vi är tillgängliga och berättar för föräldrarna om det enskilda barnet.
Vi fångar upp föräldrarnas eventuella oro och erbjuder samtal.
Vi är noga med att använda ett värdegrundat språk.
Den årliga planen finns på alla avdelningar och är tillgänglig för föräldrarna.
Pedagogernas förhållningssätt
Vi är aktiva och har fokus på barnen.
Vi reflekterar över det vi ser och hör.
Vi är närvarande i barnens lek och vägleder dem.
Vi observerar och dokumenterar, vilket är ett underlag för reflektion och samtal på
avdelnings- och personalkonferenser.
Dokumentera:
1. Den som upptäcker en händelse eller blir uppsökt av ett barn anmäler detta till
förskolechef.
2. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring angivna uppgifter.
(Detta kan delegeras till annan personal. Vilket är kommunicerat till samtliga). Förskolechef
kallar till samtal med berörda personer, inklusive vårdnadshavare vid behov..
3. Utredning påbörjas och var och en berättar sin upplevelse av händelsen. Fakta samlas in
från de inblandade. Samtal sker utan bedömning och moralisering. Detta gäller alla
händelser dvs. det ska inte göras någon värdering av ur allvarligt en händelse är. Inga
bevis behövs. Barnens egna berättelser, som formuleras av dem själva eller deras
föräldrar, måste tas på allvar
Ansvarig pedagog alt förskolechef agerar objektivt.
4. Samtalet och utredningen dokumenteras på avsedd blankett som finns på Pyssnet.
5. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland räcker
några frågor för att få händelsen utredd. Ibland kan de bli mer långtgående och omfatta
många barn. I vissa fall även involvera barnens vårdnadshavare.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen och informerar förskolechefen tillika rektor omgående.
2) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar barnets vårdnadshavare samma dag.
3) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.
2) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor informerar barnets vårdnadshavare samma dag.
3) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta
inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.
