Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-02

Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Vittra Halmstad grundskola
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
20160225-20170225
Vi har valt att göra ett reflektionsprotokoll utifrån elevernas kartläggning. Då fritidsverksamheten har sina
lokaler i samma miljö som miniorerna faller deras handlingsplan naturligt in i ett gemensamt arbete.
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
!
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Utvärderingen kommer ske i varje grupp innan skolavslutningen, innan höstlovet v 44 samt
i början på vt 2017. Varje ansvarspedagog går igenom punkterna med sin grupp och
arbetslagsledarna gör en sammanställning för analys i arbetslaget. Denna analys tar
elevhälsoteamet del av.
Årets planerade åtgärder
Senior/Junior
Det främjande arbetet
•
•
•
•
Eleverna får
återkommande
planera och
genomföra aktiviteter
som främjar trivseln i
skolan, ex elev- och
matråd, elevcafé,
talangjakt,
Vittrakampen
Fyra uppstartsveckor i
början av
höstterminen för att
befästa kulturen på
skolan
Pedagogerna jobbar
medvetet med att ge
pojkar och flickor lika
stort utrymme och
inflytande
Alla elever ges
möjlighet att delta vid
utflykter och
friluftsdagar genom
att olika aktiviteter
erbjuds
Det förebyggande arbetet
• Vi genomför årligen
husmodellen med
eleverna för att
kartlägga otrygga platser
• Pedagoger och övrig
personal möter eleverna
i studiehallen varje
morgon
• Pedagogerna har sina
arbetsplatser i direkt
närhet till eleverna, inga
dörrar som kan stängas
• Vi har rastvärdar både
ute och inne alla raster
samt i matsalen vid
lunch
• Varje morgon samlas
ansvarsgruppen med sin
pedagog för att bland
annat strukturera dagen,
stämma av och sätta
kulturen. I slutet av
varje dag har vi tid för
reflektion.
• Vi tar fram våra
ordningsregler
tillsammans med
eleverna
• Skolan har två
elevskyddsombud som
tillsammans med
huvudman och
skyddsombud ska se
över elevernas fysiska
och psykosociala
arbetsmiljö
• Vi genomför årligen två
enkätundersökningar
som bland annat mäter
elevernas trivsel samt
nöjdhet med skolan i
stort bland elever och
föräldrar
Det åtgärdande arbetet
•
•
•
•
•
Vi anmäler
omedelbart all typ
av kränkande
behandling och
mobbing till rektor
Skolans EHT-team
arbetar kontinuerligt
nära eleverna
Vi har en
konsekvenstrappa
där vi från fall till
fall, diskuterar
åtgärd i arbetslaget
Extra uppsikt över
de otrygga områden
som framkommit
genom husmodellen
Återkoppla
enkätresultaten med
eleverna för att
fånga upp deras
tankar och åsikter
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Vi vill att alla barn ska känna sig trygga och utvecklas utifrån sin förmåga mot
kunskapsmålen och de sociala målen. Alla ska känna tilltro till sig själva och våga
utvecklas olika utifrån sina egna förutsättningar.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: I skolan arbetar vi aktivt för att pojkar och flickor får lika
möjligheter och har lika rättigheter. Vi tänker medvetet och ger alla lika mycket
talutrymme.Vi pratar om att alla kan göra allting. Vi bygger alla våra miljöer
könsneutrala. Vi har saker att leka med istället för leksaker, könsneutrala. Vi pratar i
grupperna om talutrymme.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat
kön
Främjande åtgärder:Vi använder oss av material som främjar olikheter. Vi lägger inte in
värderingar i barns klädsel eller utseende. Vi tänker på hur vi uttrycker oss i ord och
handling. Vi bygger på kunskap och pratar om det.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande
Främjande åtgärder: Varje person har själv rätt att definiera sin egen etniska
tillhörighet. Vi bygger vår verksamhet så att varje elev får förutsättningar att nå målen.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning,
exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder: Vi bygger vår verksamhet så att alla elever kan delta utifrån sin
trosuppfattning.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder: Vi utgår ifrån elevers olikheter och skapar vår verksamhet. Detta
gör vi i form av anpassningar i milö och material.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder: Vi väljer medvetet material som visar på en mångfald. Vi använder
oss av könsneutrala ord i skrift
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Vi utgår inte från ålder i vår verksamhet utan ser till varje individs
förmågor och förutsättningar
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck,
viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att
sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en
jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån
krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och
praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, - om
någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andra- våld,
som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Eleverna har varit deltagande i kartläggning i form av husmodellen. Pedagogerna har
kartlagt och analyserat tillsammans med eleverna.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
• Vi arbetar elevnära med både kurator och specialpedagog ute i studiehallen för att
dagligen fånga upp vad som händer och sägs bland elever.
• Vi har alltid närvarande pedagoger under elevernas raster speciellt vid pinigsbord och
cafe
• Pedagoger i studiehallen från kl 8.15 varje morgon då eleverna kommer till skolan. de
börjar 8.30
Dokumentera:
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling dokumenteras vid
elevhälsoteamsmötet på tisdagar ( behandlas vid direkt händelse)
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta
handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev
känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen
som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig
trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/
elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt
där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad
effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er
där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i skolenheten- tillfällig
förflyttning till annan skolenhet- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till
sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas
samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare
samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.