Grimstofta
Förskole enhet
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
för
Blockflöjtens förskola
Enligt diskrimineringslagen
(2008:567)
samt
Skollagen
(SFS 2010:800)
Upprättad september 2012
Revideras oktober 2013
1
Innehållsförteckning
Vad säger lagen?....................................................................................................................... 3
Definitioner av ord och begrepp ............................................................................................. 3
Vilka är diskrimineringsgrunderna? ..................................................................................... 4
Ansvarsfördelning. ................................................................................................................... 4
Vem bevakar så att lagarna följs? .......................................................................................... 5
Verksamhetens vision, syfte och långsiktiga mål .................................................................. 6
Konkreta mål för 2011-2012.................................................................................................... 6
Utvärdering av målen för 2011-2012 ...................................................................................... 6
Kartläggning och slutsats inför 2012-2013............................................................................. 6
Konkreta mål för 2012-2013.................................................................................................... 7
Förebyggande insatser under 2012- 2013............................................................................... 7
Handlingsplan – om det otillåtna skett. .................................................................................. 8
Att bibehålla planen levande. .................................................................................................. 9
Personal, barn och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen......................... 10
2
Vad säger lagen?
Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns
bestämmelser om detta, dels i gällande skollag (SFS 2010:800), dels i de delar av
diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en förordning
(2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling. Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen
diskriminering och kränkande behandling. De kräver att all skolverksamhet:
arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
arbetar målinriktat för att förebygga trakasserier och kränkande behandling av elever
utreder trakasserier eller andra kränkningar som äger rum i eller i samband med
verksamheten och åtgärdar det som har hänt.
varje år upprättas en plan mot diskriminering och kränkande behandling med en
översikt över de insatser som behövs för att dels främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Lagarna har stöd i läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) under rubriken Normer och värden:
”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning…”
Läs mer på www.skolverket.se under Lagar och regler vidare under Läroplaner.
Definitioner av ord och begrepp
Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter
och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
Diskriminering är att ett barn eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl
som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan är det bara huvudmannen
(familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av
makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt
och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En förskola får till exempel inte neka att ta
emot ett barn på grund av dennes sexuella läggning.
Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas
regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande
effekt. Om exempelvis alla barn serveras samma mat diskrimineras i praktiken de barn som
av religiösa skäl behöver annan mat.
Instruktioner att diskriminera är när någon får order eller instruktioner att diskriminera
någon enligt ovan och som lämnas åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till
den som lämnar ordern eller instruktionen.
Mobbning är när en person upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer. (Professor Dan Olweus` definition)
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barn värdighet. Både personal
och barn kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara:
Fysisk (slag knuffar)
Verbal (hot, svordomar, öknamn)
3
Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på
olika webcommunitys)
Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, ålder eller könsöverskridande
identitet eller uttryck. Tillrättavisning för att upprätthålla ordningen och följa förskolans
regler är inte vare sig mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, så länge den görs
utifrån en god människosyn.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Barn, den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorgen enligt
skollagen.
Elev, den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen, samt ungdom inom
korttidstillsyn.
Personal, alla anställda eller uppdragstagare inom verksamhet kring omsorg och utbildning.
Vilka är diskrimineringsgrunderna?
Kön: att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig med sin biologiska
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet: det nationella eller etniska ursprung, den hudfärg eller liknande, som en
person har.
Religion eller trosuppfattning.
Funktionshinder: betyder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder.
Ansvarsfördelning.
Förskolechef har som huvudman ansvar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja
de ändamål som lagarna anger. Förskolechef ansvarar även för att ett värdegrundsarbete blir
en del i helheten i arbetet med de nationella målen. En årlig plan upprättas och ska innehålla
en redogörelse för insatser som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla
barn och elever. Det ska också tydligt framkomma vilka insatser som avses att påbörjas eller
genomföras under kommande år. En redovisning av hur de planerade insatserna genomförts
ska tas in i efterföljande års plan.
Ansvaret vilar även på förskolechef att all personal som arbetar i förskolan får del av planen.
Personal har egenansvar att sätta sig in i lagen och dess innebörd. Personal med pedagogiskt
uppdrag ska aktivt och medvetet ta ansvar för så väl mål som riktlinjer i läroplanen Lpfö
98/10.
Barn ska utifrån sina förutsättningar ges möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter om
sina upplevelser.
Elev har en viktig betydelse för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med
både andra elever och med vuxna. Eleven ska ta del av skolans värdegrundsarbete utifrån sin
förutsättning. Som elev förutsätts man respektera andra, visa hänsyn, vara en god kamrat och
efter stigande ålder vara ett gott föredöme.
Vårdnadshavare bär huvudansvaret för barnets uppfostran. Förskolan ska vara ett
komplement och ett stöd i denna. Det är av stort värde med ett gott samarbete där
vårdnadshavare delger förskolan kännedom om kränkande behandling och diskriminering.
4
Då diskriminering eller annan kränkande behandling av barn uppstår är samverkan mellan
förskola och hemmet ett måste för att uppnå den optimala lösningen på situationen.
Vem bevakar så att lagarna följs?
Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. De utreder bland
annat anmälningar om kränkande behandling.
Så här kontaktar du Barn och Elevombudet:
Barn och Elevombudet
Skolinspektionen.
Box 23069, 104 35 Stockholm
Ring på: 08-586 08 000
E-post: [email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Den som är barn/elev, vårdnadshavare eller arbetar inom förskolan och vill få råd kan
kontakta BEO direkt, läs mer om det på BEO´s hemsida.
När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa
det. Skolinspektionen kan hemlighålla delar som rör personliga uppgifter om enskild person.
Följande kan vara viktigt att förbereda innan kontakt tas med BEO:
Namn adress, telefonnummer, men det finns även möjlighet att vara anonym.
Namn och adress på förskolan.
En beskrivning av vad som hänt.
Hur länge kränkningarna pågått.
Om du har pratat med någon på förskolan om det som hänt och i så fall vem.
Har personalen i förskolan eller någon annan försökt hjälpa dig.
Diskrimineringsombudsmannen (Do) övervakar att diskrimineringslagen följs.
Så här kontaktar du Diskrimineringsombudsmannen:
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Box 3686
103 59 Stockholm
Telefon 08-120 20 700
E-post [email protected]
www.do.se
5
Verksamhetens vision, syfte och långsiktiga mål
Förskolan vilar på demokratisk grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de
värden som vårt samhällsliv vilar på . Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värden, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen (Lpfö 98/10).
Visionen för Grimstofta förskole enhet:
Vår miljö ska vara välkomnande, trygg, rolig och utmanande.
Positivt förhållningssätt där nyfikenhet väcker lust till lärande.
Vi ska alla mötas av respekt och förstå värdet av vår egen betydelse.
Vårt viktigaste syfte är att alla inom Grimstofta förskole enhet ska trivas, bli sedd och
respekterad för den man är. Detta förutsätter en trygg miljö där de vuxna har ansvar för
uppdraget och att ingen blir illa behandlad. Barn ges möjlighet till ett ökande ansvarstagande.
För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö ska vår verksamhet präglas av vår vision och
nedanstående punkter:
Behandla alla med samma värde.
Ha ett trevligt bemötande.
Vara en aktiv lyssnare.
Blockflöjten förskolas långsiktiga mål är att ständigt arbeta för att inte något barn eller vuxen
utsätts för diskriminering och kränkande behandling i verksamheten.
Konkreta mål för 2011-2012
Lärmiljöerna ska inbjuda till lek och vistelse.
Våra 5-åringar ska våga ställa frågan ”Får jag vara med och leka?” till sina kamrater.
Utvärdering av målen för 2011-2012
Snoezelrummet är det rum som vi anser utnyttjas minst till det som det är tänkt.
Rummet saknar verktyget till syftet. Vi som vuxna har tappat att använda rummet och
vi skulle varit bättre på att utnyttja rummet både till läsvila, massage och ta det lugnt.
Ateljén är inte så anpassad för de minsta barnen. Staffliet blir tillgängligt för målning
av alla.
Lärmiljöerna behöver utvecklas mer te.x. tillgängligheten för alla barn.
Positivt med glasdörrar till en del rum.
Viktigt med närvarande vuxna i lärmiljöerna.
Några av 5-åringarna har vågat ställa frågan, dock inte alla. Alla behöver inte heller
ställa frågan, på grund av att det finns gruppkonstellationer i gruppen som gör att det
är givet att de får vara med.
Några barn behövde stöd av vuxna för att våga ställa frågan.
Vi kanske även skulle väglett barnen i hur de ska bemöta frågan ”Får jag vara med och
leka?” ur ett barnperspektiv.
Kartläggning och slutsats inför 2012-2013
Det finns fortfarande riskställen på tomten som behöver extra uppmärksamhet från oss
vuxna. Dessa är: lilla skogen på tomten, bakom förråden, bakom buskar och häckar.
6
Personalen ska sträva efter att vara mer närvarande vuxna i den lärande leken för då
har man större möjlighet att snabbare upptäcka och förhindra kränkningar och
diskrimineringar.
Några av våra rum behöver utvecklas då barnens behov ser annorlunda ut.
Snoezelrummet, ateljén och byggrummet. Det är inte bara rummet som behöver
utvecklas till sitt syfte utan även personalens synsätt till rummens användande.
Våra blivande förskoleklassbarn är en stor grupp som behöver ges möjlighet att
utveckla sin sociala kompetens. Viktigt att koppla ihop deras verksamhet med
värdegrundsarbetet - visa hänsyn m.m.
Konkreta mål för 2012-2013
Personalen ska vara närvarande med barnen för att stötta och hjälpa barnen att
utveckla en god värdegrund både i vardagen och på våra Kraftråd (med extra
uppmärksamhet kring de blivande förskoleklassbarnen).
Personalen ska hålla sig uppdaterade kring Skolverkets allmänna råd ”Arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling”.
Personalen ska föra diskussioner för att utveckla verksamheten under året kring
personalens synsätt i frågor som:
- närvarande vuxna
- hur lärmiljöerna blir inbjudande.
- lärmiljöer utifrån barngruppens behov.
Barnen delger på ett enhetskraftråd hur de upplever att deras förskola arbetar med
Kraft.
Vårdnadshavarna ska vara delaktiga i ”plan mot diskriminering och kränkande
behandling”.
Vårdnadshavarna önskar en light version av ”plan mot diskriminering och kränkande
behandling”.
Förebyggande insatser under 2012- 2013
Barn i åldern 4-5 år ska ha planerad verksamhet i Kraftråden, där det sociala samspelet
diskuteras och övas med hjälp av bland annat rollspel och materialet ”Stegvis” samt
”Lärarpraktikan”.
Ansvariga: Anna Vighagen, Joakim Persson och Tina Hellwig som huvudansvariga
Alla barn ges verktyg i det sociala samspelet i vardagliga situationer i verksamheten.
Ansvariga: Arbetslag.
Personalen ser över lärmiljöer och synsätt diskuteras för att utveckla verksamheten
under året kring: närvarande vuxna, hur lärmiljöerna blir inbjudande, lärmiljöer utifrån
barngruppens behov.
Ansvariga: Arbetslag.
Inbjuda till lek och vistelse i lärmiljöerna.
Ansvariga: Arbetslag.
Extra uppmärksamhet från personalen av de riskställen som vi vet finns och medveten
fördelning av personalen både inne och ute.
Ansvariga: Arbetslag.
Personalen ska läsa och diskutera utifrån frågor i Skolverkets allmänna råd ”Arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling”.
Ansvarig: Nyckelperson
Vårdnadshavarna bjuds in för diskussioner vid föräldramöten och förskoleråd. Här har
vårdnadshavarna önskat en light-version av plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Ansvarig: Förskolechef
7
Handlingsplan – om det otillåtna skett.
Arbetsgång vid diskriminering och kränkning:
1 Vuxen som delges eller blir vittne till kränkande behandling ingriper genom att genast
avbryta handlingen och samtalar med de inblandade enskilt. Det är lika viktigt att
prata med den som är kränkt som den/de som utfört kränkningen. Förskolechefen skall
underrättas.
2 Mentorer för barnen meddelas av den vuxne som observerat händelsen om vad som
har hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
3 Händelsen dokumenteras av den vuxne som observerat och ingripit i blanketten
”Anmälan/ utredning av kränkande behandling” (detta dokument och rutiner finns på
Sjöbo kommuns intranät).
4 Den vuxne som blir vittne till händelsen och mentor har enskilt samtal med den som är
kränkt och den/de som utfört kränkningen. Här använder vi oss av huvudpunkter för
form och innehåll i de konfronterande samtalen i dokumentet ”Rutiner i arbetet med
mobbning ID P1” (detta dokument och rutiner finns på Sjöbo kommuns intranät).
Löpande dokumentation sker fortsättningsvis.
5 Hemmen meddelas av barnens mentor eller någon annan vuxen som observerat
händelsen. Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som
meddelar hemmet.
6 Om problem kvarstår kallar mentor och specialpedagog vårdnadshavarna till
mobbaren/mobbarna för enskilda samtal.
7 Plan för särskilda stödinsatser skall upprättas. Förskolechef skall underrättas.
8 Uppföljning sker efter överenskommelse med vårdnadshavarna.
9 Upphör inte kränkningarna tar mentor eller specialpedagog kontakt med Råd och stöd
i samråd med vårdnadshavarna.
8
Att bibehålla planen levande.
Då vår plan för diskriminering och kränkande behandling är ett målinriktat arbete sker
uppföljning vid användning varje år enligt Sjöbo kommuns årscykel när det gäller arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling.
Senast klart
Januari/
Februari
Vad ska göras?
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i rektorsområdenas
kvalitetsredovisning.
Av vem?
Ansvarig
Arbetslag/Förskolechef
Förskolechef
Mars
Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling redovisas i kommungemensam
kvalitetsredovisning.
Förvaltning
Gemensam uppföljning av arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling,
baserat på kvalitetsredovisningen.
Strategisk ledningsgrupp
Förvaltning
En översyn av tillämpningen av lagar och
rekommendationer från skolverket och
diskrimineringsombudsmannen görs.
Behov av gemensam kompetensutveckling
eller andra åtgärder inventeras.
Löpande
under året
men senast
31/10
Förvaltning
Strategiskt
ledningsgrupp
Rådande plan följs upp och resultatet
redovisas i den nya planen.
Ny plan arbetas fram.
Barn/elever och personal
på respektive enhet
Förskolechef
Den nya planen skickas in till förvaltningen
som ger återkoppling.
9
Personal, barn och vårdnadshavares kontinuerliga delaktighet i planen.
Enheten har utsett en nyckelperson i respektive arbetslag. Uppdraget innebär att
bibehålla arbetet levande ute på respektive enhet och att ansvara för samtalsgrupperna.
Mobbning, kränkande behandling och diskriminering är en stående punkt på
arbetslagsmötet.
Arbetslaget har schemalagd samtalsgrupp på pedagogiskt forum en gång i månaden á
60 minuter. Innehållet i samtalen kretsar kring förebyggande och åtgärdande arbete
mot kränkningar och diskrimineringar.
En enhetsträff per år tar upp mobbning, diskriminering och kränkande behandling som
en helhet i värdegrundsarbetet.
4 och 5 åringar arbetar med KRAFT-frågor vid minst ett tillfälle i veckan, samt att
dessa frågor genomsyrar hela dagens verksamhet.
Efter barnens mognad deltar de i arbetet med att ta fram gemensamma trivselregler för
terminen.
Nyckelpersonerna från enheten träffar förskolechef och koordinater två gånger per
termin för att samtala om inflytande och trivsel.
En gång per läsår genomför Sjöbo kommun en brukarenkät för 5-åringarna i
verksamheten samt deras vårdnadshavare.
Under barnens utvecklingssamtal diskuteras alltid trivsel.
Efter barnens mognad diskuteras ”Plan mot diskriminering och kränkande
behandling” i respektive grupp.
Förskolerådet är delaktiga i arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande
behandling två tillfällen per läsår. Innan detta möte erbjuds övriga vårdnadshavare att
delge sina synpunkter.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling tas upp som en punkt på höstens
föräldramöte.
I maj/juni görs en utvärdering inför revidering av planen.
I september/oktober arbetar arbetslaget vidare med mål och insatser för kommande år.
10
