MfD

En funktionshinderspolitik för ett
jämlikt och hållbart samhälle
MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning
och inriktning inom funktionshindersområdet
Linda Ahlgren
Disposition
• Utvecklingen av levnadsvillkoren för personer med
funktionsnedsättning under strategiperioden 2011-2016
• Slutsatser av strategiarbetet så här långt
• MFDs förslag på en ny funktionshinderspolitik. En
funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle.
Utbildning
2010/2011
2012/2013
2014/2015
Högst grundskola
Kvinnor
17,5%
16%
16%
X
Män
21,5%
21,5%
17%
Signifikant
Kvinnor
30%
32%
33,5%
X
Män
24%
26%
30%
Signifikant
Eftergymnasial
• Ökning av andelen personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning under
strategiperioden.
• Minskning av andelen personer med funktionsnedsättning med högst grundskoleutbildning.
• Männen närmar sig kvinnor utbildningsnivåmässigt.
• Ojämlikheten jämfört med övriga befolkningen kvarstår. 2014/2015 var andelen bland övrig
befolkning som hade eftergymnasial utbildning 44%.
Arbete och försörjning
• Andelen personer med funktionsnedsättning som är yrkesverksamma är
fortfarande betydligt lägre jämfört med befolkningen i övrigt.
• 2014/2015 var andelen yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning
82% jämfört med 84% befolkningen totalt och 87% i befolkningen i övrigt.
• Bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är 63% i
arbetskraften.
2010/2011
2012/2013
2014/2015
Yrkesverksamma
58%
62%
63%
Arbetslösa
11%
10%
9%
• Samtidigt kan vi se en ökning i andelen yrkesverksamma personer med
funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga under strategiperioden och en
minskning i andelen som är arbetslösa.
Upplevd god hälsa
2010/2011
2012/2013
2014/2015
Signifikant
Personer med funktionsnedsättning
Kvinnor
38,6%
37,6%
40,7%
X
Män
43,5%
46,9%
50,4%
Signifikant
Kvinnor
80,8%
80,5%
80,8%
X
Män
83,4%
82,3%
82,3%
X
Övrig befolkning
• För personer med funktionsnedsättning ser vi stora skillnader i upplevd god hälsa för män respektive
kvinnor: stor ökning i upplevd god hälsa bland män med funktionsnedsättning under strategiperioden men
vi kan inte se motsvarande utveckling bland kvinnor med funktionsnedsättning.
• Stora skillnader i upplevd god hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt.
• Könsskillnaderna i upplevd hälsa är större bland personer med funktionsnedsättning än bland befolkningen i
övrigt.
Slutsatser om strategiarbetet hittills
• Mer framgångsrika aspekter:
• Årlig rapportering/uppföljning ger kontinuitet
• Utpekade strategiska myndigheter med ett särskilt uppdrag visar på prioritering från
regeringen
• Integrering är nödvändig och en framgångsfaktor
• Utmaningar:
• Alla delmål uppnåddes inte inom strategiperioden
• Svårigheter att mäta effekter – de flesta myndigheterna skapar dock förutsättningar
för delaktighet
• Fem år för kort för att se effekter
• Politikområden där ansvariga aktörer har saknats (media, idrott, högskola)
• Myndigheterna har uttryckt stort behov av kunskap och stöd
Utgångspunkter för MFDs förslag
• Funktionshinderspolitiken handlar om
mänskliga rättigheter
Förstärka rättighetsperspektivet – Tydlig koppling till
konventionen, hållbarhet och agenda 2030.
• Funktionshinder skapas av samhället
Fortsatt behov att tydliggöra att
funktionshinderspolitiken är till för att förändra
samhället, inte individer.
• Svårt att mäta effekter under en femårig
strategiperiod.
Långsiktig men samtidigt flexibel funktionshinderspolitik.
• Integrering är en nödvändighet
Fortsatt behov av att synliggöra funktionshindersfrågan för
integrering.
• Fortsatt mål- och resultatstyrning
Tydligare koppling till nationella mål inom prioriterade
samhällsområden.
Förslagen delas upp i två delar
Förslag på övergripande nivå som regeringen
ska föreslå att riksdagen beslutar om.
• Förslag på nytt nationellt mål och inriktning
för arbetet.
Förslag som ska ligga till grund för en ny regeringsbeslutad strategi
om nio år.
• Tidsperiod och cykler för nästa strategi.
• Styrform av myndigheter.
• Inriktningen beskriver fyra arbetssätt för
att uppnå det nationella målet. Dessa
innebär att:
• med universell utformning göra rätt
från början,
• identifiera och åtgärda brister i
efterhand,
• med stöd och lösningar kopplat till
individen stärka delaktigheten, samt
• motverka all form av diskriminering.
• Fastslå ansvars- och finansieringsprincipen.
• Vilka myndigheter som bör ha vilket ansvar.
• Prioriterade samhällsområden med föreslagna effektoch resultatmål.
• Uppföljning av funktionshinderspolitiken.
• Stort fokus på ökad kunskap och verktyg/stöd.
Nationellt mål och inriktning
Nuvarande nationella mål
•
en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
•
att samhället utformas så att människor med
funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i
samhällslivet,
•
jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor
och män med funktionshinder.
Föreslaget nationellt mål
Ett jämlikt och hållbart samhälle med mångfald som grund
som respekterar och främjar alla mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter samt säkerställer delaktighet för
alla personer med funktionsnedsättning.
Nuvarande inriktning
Föreslagen inriktning
Det handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på:
•
säkerställa att nya verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system
samt övriga program och riktlinjer från början utformas så att alla kan delta i
och använda dem, oavsett funktionsförmåga,
•
säkerställa att befintliga brister i tillgängligheten till verksamheter, miljöer,
tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer tas bort, så
att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga,
•
säkerställa att stöd och lösningar för att stärka individens möjlighet till
självständighet är av hög kvalitet vilket bland annat innebär att de präglas av
självbestämmande, rättssäkerhet och delaktighet i utformning och
beslutsfattande,
•
säkerställa att all form av diskriminering upphör.
•
att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i
samhället för människor med funktionshinder,
•
att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer
med funktionshinder,
•
att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder
förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
Styrningen av myndigheter
Idag finns tre olika typer av ansvar:
MFD föreslår att:
• Statliga myndigheter – ansvar
för tillgänglighet styrs genom
förordning 2001:526
• Alla myndigheter ska styras med en och samma
förordning, 2001:526.
• Förordningen revideras och stärks.
• Sektorsansvar – 10 myndigheter
styrs genom instruktionen.
• Strategiska myndigheter – 22
stycken styrs med
regeringsuppdrag.
• Fortsatt behov av ”särskilt ansvariga” som också styrs
genom förordningen.
• Stort behov av ökad kunskap och ett fåtal
myndigheter som får ansvar och mandat över
”viktigaste” områdena: Arbete, utbildning, transport,
tillgänglighet i byggd miljö, tillgänglighet i digitala
lösningar.
Syfte: en enklare och tydligare styrning, förordningen blir stärkt
och ökad långsiktighet för myndigheterna.
Avgörande är: kunskap och stöd, signaler och styrning från
politiken.
Förslag på elva prioriterade samhällsområden
i funktionshinderspolitiken
De prioriterade samhällsområdena:
• Täcker bättre in FNs konvention
om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
• Har en tydlig roll i statens
struktur och organisering
• Har individen som utgångspunkt
• Samtliga prioriterade områden
påverkar varandra och är
beroende av varandra
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Arbete och försörjning
Utbildning
Social välfärd
Hälsa
Byggd miljö och samhällsplanering
Transport
It, innovation och teknikutveckling
Rättsväsendet
Kultur, idrott och fritid
Konsument
Demokrati
Förslag på myndigheter som har ett särskilt
ansvar enligt 2§ och kunskapsansvar enligt 3§
• Arbetsförmedlingen*
• Myndigheten för yrkeshögskolan
• Arbetsmiljöverket
• Naturvårdsverket
• Boverket*
• Polismyndigheten
• Brottsoffermyndigheten
• Post- och telestyrelsen*
• Domstolsverket
• Riksantikvarieämbetet
• Folkhälsomyndigheten
• Socialstyrelsen
• Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
• Statens kulturråd
• Försäkringskassan
• Statens skolverk*
• Konsumentverket
• Tillväxtverket
• Kriminalvården
• Trafikverket*
• Migrationsverket
• Universitet- och högskolerådet
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• Upphandlingsmyndigheten
• Myndigheten för radio, press och tv
• Valmyndigheten
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Verket för innovationsutveckling
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
• Åklagarmyndigheten
MFD om vår egen roll
Myndigheten ser det som sin roll att underlätta och stödja andra aktörers arbete så att det blir så effektivt som möjligt
utifrån tillgängliga resurser samt att fungera sammanhållande i uppföljningen av politiken. Detta sker genom tre former av
insatser:
•
Uppföljning och analys av funktionshinderspolitiken och levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning:
• Utveckla myndighetens samlade uppföljningssystem vilket inkluderar uppföljning, utvärdering och analys av
myndigheters, kommuners, landstings och andra aktörer insatser inom ramen för funktionshinderspolitiken och
levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.
•
Kunskap
• Riktlinjer kring förordning 2001:526, kunskapsråd och arbete med kunskapsstöd inom exempelvis innovation,
standardisering och välfärdsteknologi.
•
Stöd
• Utveckla en redovisningsmall för ansvariga myndigheter, erbjuda stöd till myndigheter, kommuner, landsting och
andra aktörer i arbetet med funktionshinderspolitiken genom exempelvis goda exempel, erfarenhets- och
kunskapsutbyte och informationsmaterial.
Tack!
För att beställa rapporterna
Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016 och
En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle:
[email protected]